SE427144B - Halvekosperr - Google Patents

Description

7810237-3 10 15 20 25 30 35 HO aldrig är ideal, returneras en del av den sända signalen till det anslutningsställe, varifrån den sändes, och uppträder där såsom ett eko, om slingfördröjningen icke är negligerbar. Denna fördröjning kan bero på avståndet mellan de båda kommunicerande abonnenterna, men kan även bero på förefintligheten av en fördröj- ningslinje, som utnyttjas i moderna nät för att möjliggöra en tal- Signalbehandling med avseende på informationskompression och för att uppnå en bättre utnyttjning av linjerna.

Vid ett sådant fall är det känt att vid varje anslutningsstäl- le anordna en halvekospärr, som observerar båda kanalernas aktivi- tetstillstånd och inför ett spärrelement i sändningskanalen, när den nära abonnenten icke talar, och en dämpsats i mottagningskanalen, när den nära abonnenten talar. Dylika ekospärrar möjliggör även sam- tidig tvåvägskonversation mellan den nära abonnenten och den avlägsna abonnenten. I ett PCM-telefonnät är dessa ekospärrar uppbyggda i digital teknik och är tidsdelade mellan ett stort antal telefoni- kanaler.

Genom det franska patentet 2 254 159 och dess tillägg 2 291 653 är en digital halvekospärr känd, vars taldetektor i sändningskana- len har två funktionsmoder, nämligen en första mod som består i av- givning av en talnärvarosignal utgående från kriterier relaterade till amplitud och teckenändring i sändningskanalen, och en andra mod som består i avgivning av en talnärvarosignal utgående från en jämförelse mellan amplituden i sändningskanalen och amplituden i mottagningskanalen, varvid den andra moden utnyttjas när mottag- ningskanalen är aktiv. Så snart som en signal detekteras i sänd- ningskanalen som är starkare än den i mottagningskanalen detekte- rade signalen, kan detta icke vara något eko utan en talsignal från den nära abonnenten.

En oavsiktlig utlösning av taldetektorn i sändningskanalen får mycket menliga konsekvenser om den inträffar medan den avlägsne abonnenten talar. En dylik detektorutlösning leder i själva verket till en bortkoppling av spärrelementet i sändningskanalen. Det brus, som förorsakade denna detektorutlösning, översänds därvid liksom ett plötsligt eko. Dessutom och framför allt infogas dämpsatsen i mot- tagningskanalen under en relativt lång tid, vilket resulterar i en långvarig låg mottagningsnivå. Denna tid måste vara lång (i storleks- ordningen 600 ms) för att möjliggöra en dämpning av den nära abonnen- tens eko när han har tystnat.

För att begränsa risken för en dylik oavsiktlig detektorutlös~ 10 20 25 30 35 H0 7810237-3 ning är det nödvändigt att taldetektorn i sändningskanalen är relativt trögverkande, men nackdelen med detta är att en märkbar avhuggning av den första stavelsen i den nära abonnentens tal er- hålles.

För att lösa detta problem syftar uppfinningen till att mo- difiera taldetektorn i sändningskanalen så att den samtidigt ombe- sörjer flera funktioner: 1 - För det första måste bortkopplingen av spärrelementet styras snabbt när den nära abonnenten börjar tala och hålltiden för denna bortkoppling bör vara kort. 2- Spärrelementet måste fortfarande vara bortkopplat efter ett uppehåll i den nära abonnentens tal under en hålltid som säker- ställer en överbryggning mellan stavelser. I detta fall måste början av bortkopplingen fördröjas för att risken med en oavsiktlig detek- torutlösning skall undvikas. 3 - För styrning av dämpsatsen i mottagningskanalen krävs en trögverkande detektering och en relativt lång hålltid.

I den franska patentskriften 2 158 720 beskrivs en taldetek- tor för en telefonikanalkonoentrator som tilldelar en markering till varje sampel, varvid dessa markeringar ackumuleras för de successiva samplen. Brus ger en negativ markering, medan siangler med en högre amplitud ger positiva markeringar. När innehållet i en ackumulator når ett övre gränsvärde betraktas kanalen såsom aktiv och när in- nehållet sjunker till noll betraktas kanalen såsom inaktiv.

I det fallet att man önskar uppfylla de tre ovannämnda kri- terierna med denna teknik erfordras tre taldetektorer, som uppvisar olika tröskelvärdeskriterier och hålltider.

Uppfinningen syftar till att ge samma resultat Utan nåš°n tredubbling av kostnaden för dessa taldetektorer.

Uppfinningen hänför sig till en halvekospärr av det inled- ningsvis angivna slaget, vilken enligt uppfinningen utmärks av att minst en digital tröskelvärdesjämförare är anordnad, som mottager ackumulatorns innehåll och till spärrelementet avger en order om frigöring av sändningskanalen när ackumulatorns innehåll, under ökning, överskrider ett första tröskelvärde beläget mellan de båda gränsvärdena, varvid denna order försvinner när ackumulatorns in- nehåll, under minskning, underskrider ett andra tröskelvärde som är lägre än det första.

Det är sålunda tillräckligt att anordna en enda taldetektor med en ackumulator för markeringar och att övervaka innehållet i 10 15 20 25 30 35 HO '7810237-3 denna ackumulator med avseende på flera tröskelvärden och icke en- dast med avseende på de båda ackumulatorgränsvärdena.

Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen är halveko- spärren försedd med två tröskelvärdesjämförare för olika tröskel- värden, varvid jämföraren för lägre tröskelvärden är anordnad att direkt styra frigöringen, medan jämföraren för högre tröskelvärden är anordnad att styra frigöringen via en hållkrets.

Företrädesvis är det andra tröskelvärdet för åtminstone en av jämförarna identiskt med ackumulatorns undre gränsvärde.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det följande med hjälp av ett utföringsexempel, som åskådliggörs på bifogade rit- ningar. Fig. 1 på ritningarna visar ett schematiskt diagram för en halvekospärr, på vilken uppfinningen kan tillämpas, fig. 2 visar vågformsdiagram relaterade till halvekospärren enligt uppfinningen, fig. 3 visar en taldetektor som utgör en del av halvekospärren enligt uppfinningen och fig. H visar ett detaljerat schema för vissa kretsar i detektorn enligt fig. 3.

Pig. 1, som schematiskt visar en halvekospärr enligt uppfin- ningen, innefattar en gaffelkoppling 1, vilken transformerar en abon- nentlinje 2 med två trådar till en fyrtrådslinje med en sändnings- kanal 3 och en mottagningskanal 4. I sändningskanalen är ett spärr- element 5 anordnat, vilket här är schematiskt visat såsom en ström- ställare, men vilket naturligtvis kan bestå av moderna elektroniska kopplingsorgan.

I mottagningskanalen R är en dämpsats 6 anordnad, vilken kan innefatta en dämpningsresistor 7 och en med denna parallekopplad strömställare 8. När denna strömställare kortsluter resistorn 7 är dämpningen noll och dämpsatsen 6 sägs vara ur drift. När strömstäl- laren 8 är bruten betraktas dämpsatsen såsom aktiv eller i drift.

För styrning av spärrelementet 5 är en mottagningstaldetektor 9 anordnad, vilken består av en enkel toppvärdesdetektor och vilken följs av en hållkrets 10, exempelvis en 30-ms-hållkrets.

Dämpsatsen 6 styrs av en sändningstaldetektor 11, vilken kom- mer att beskrivas närmare nedan och vilken även bidrager till styr- ningen av spärrelementet 5. Denna taldetektor 11 mottager förutom signalen i sändningskanalen även ett tröskelvärde, vilket alstras av en tröskelvärdesgenerator 34 såsom en funktion av signalen i mottagningskanalen.

Uttrycket "signal" i samband med sändningskanalen eller mot- tagningskanalen inbegriper särskilt en digital representation av 10 15 20 25 30 35 UO '7810237-3 5 denna signal i form av digitala värden av skilda sampel. Sänd- ningstaldetektorn 11 har tre utgångar 12, 13 och 1H, av vilka de två första är förbundna med en ELLER-grind 15 och tjänar till styr- ning av spärrelementet 5, medan den tredje utgången 14 direkt styr strömställaren 8 i dämpsatsen 6.

Pig. 2 visar nedanför en representativ signal i sändnings- kanalen (diagram A) de svar som erhålles från taldetektorn 11 på dess tre utgångar samt tillstånden för spärrelementet och dämpsatsen i det fallet att den avlägsne abonnenten talar (mottagningskanalen aktiv). Diagrammet A visar att den nära abonnenten först talar, se- dan upphör att tala mellan tvâ stavelser och därefter åter talar.

Diagrammet B visar den binära signal, som uppträder på utgång- en 12 från taldetektorm 11. Det framgår att denna signal med en för- sumbar fördröjning följer början och slutet av den nära abonnentens talsignaler. Den observerar även pausen mellan två stavelser. Via ELLER-grinden 15 försätter utgången 12 spärrelementet ur drift så snart som och så länge som den observerar tal i kanalen.

Diagrammet C visar den signal, som uppträder på detektorns 11 utgång 13. Denna signal reagerar med en något större fördröjning (och sålunda med en ökad tillförlitlighet) på förefintligheten av talsignaler i sändningskanalen och den fasthålles efter upphörandet av talsignalerna under en viss varaktighet som säkerställer en över- bryggning mellan två stavelser och som exempelvis kan vara SO ms.

Den tredje utgången 1H på detektorn 11 avger den signal som representeras av diagrammet D i fig. 2. Dess begynnelsefördröjning är ännu längreän hos signalen i diagrammet C och dess hålltid är av- sevärt längre, exempelvis 600 ms, för att möjliggöra en dämpning av den nära abonnentens eko vid fallet med en mycket lång förbindelse, t.ex. en satellitförbindelse.

Såsom ovan nämnts betraktas mottagningskanalen såsom aktiv under hela den i fig. 2 representerade tiden. En tredje ingång 16 på ELLER-grinden 15 är nollställd av en inverterare 17, vilken mot- tager information om mottagningskanalens aktivitetstíllstånd. Så snart som mottagningskanalen blir fri tillför inverteraren 17 en l-signal till grinden 15, varvid sändningskanalen frigörs (ström- ställaren 5 sluts).

Diagrammet E visar spärrelementets 5 tillstånd för exemplet med signalen enligt diagrammet A under förutsättning att mottagnings- kanalen är aktiv. Det framgår därvid att Strömställaren till en bör- jan är bruten (spärrelementet i drift) och att den sluts med hjälp av 10 15 20 25 30 35 40 7810237-3 6 signalen på utgången 12 så snart som talet observeras i sändnings- kanalen. Strömställaren förblir sluten under intervallen mellan två stavelser tack vare signalen på utgången 13. _ Diagrammet F representerar dämpsatsens tillstånd, vilken till en början är ur drift (strömsträllaren 8 sluten) och vilken inkopp- las av signalen på detektorns 11 utgång 14 när den nära abonnenten verkligen talar.

Det bör observeras att det tröskelvärde som av generatorn 34 tillförs till taldetektorn 11 ändras så snart som strömställaren 8 bryts (utgång 14, diagram D). Inkopplíngen av dämpsatsen resulterar sålunda i en reducering av detta tröskelvärde, vilket i fig. 2 är markerat genom streckade linjer i diagrammet A.

Det är enkelt att föreställa sig sändningstaldetektorns upp- förande vid en störpuls på sändningskanalen. Om en dylik puls, som icke motsvarar något tal, har en varkaighet som är mindre än ut- gångens 12 reaktionstid, erhålles ingen som helst inverkan på spärr- elementet eller dämpsatsen. Om däremot denna puls överskrider en bestämd tid, t.ex. 2 ms, observeras en kort puls av exempelvis H ms på utgången 12 och en motsvarande ändring av spärrelementet under samma tid. De andra båda utgångarna 13 och 1U hos ekospärren ändras icke, eftersom deras reaktionstid är mycket längre än 2 ms. Spärr- elementet tillåter därför ekot att passera endast under en mycket kort tid, vilket icke är till hinders. Dessutom erhålles ingen re- ducering av den nära abonnentens mottagningsnivâ, eftersom dämpsatsen förblir ur drift.

För en bättre förståelse av uppfinningen hänvisas nu till fig. 3, som visar ett särskilt utföringsexempel på taldetektorn 11.

Taldetektorn enligt fig. 3 utnyttjar en teknik som beskrivs i den franska patentskriften 71 39 022. Idén med denna teknik är att ge varje sampel av signalen (samplat var 125:e ps) en positiv markering om samplet är större än ett tröskelvärde eller en nega- tiv markering i det motsatta fallet och att därefter addera marke- ringarna för de successiva samplen för att erhålla en "kumulativ markering". Man har därvid bestämt att kretsen är aktiv så snart som den kumulativa markeringen når ett övre gränsvärde och att den förblir aktiv till dess att den kumulativa markeringen återgått till noll. I det föreliggande exemplet tilldelas en positiv marke- ring +1 eller +4 i beroende av om mottagningskanalen är inaktiv eller aktiv till de sampel vars absolutvärden är större än ett trös- kelvärde; om samplets absolutvärde är mindre än detta tröskelvärde 10 15 20 25 30 35 7810237-3 7 tilldelas markeringen (-1) till samplet vare sig mottagningskanalen är inaktiv eller aktiv. Dessa siffervärden för markeringarna är en- dast givna såsom ett exempel. Det inses att valet av markeringar och av gränsvärden påverkar detektorns snabbhet.

Man har föreslagit att utnyttja detektorn enligt nämnda pa- tentskrift i kombination med jämförare med skilda tröskelvärden för att så att säga realisera flera detektorer med samma signal från samma ackumulator, varvid varje detektor har en särskild karakteristik.

Den långsammaste detektorn (utgång 14) är realiserad i enlig- het med det i nämnda franska patentskrift beskrivna arrangemanget.

För att en trögverkande funktion skall erhållas är markeringarna små och gränsvärdet för den kumulativa markeringen är högt. De andra detektorerna realiseras genom att jämförare anordnas vilkas tröskel- värden är bestämda i enlighet med önskade karakteristiker. I det val- da exemplet sammanfaller de undre gränsvärdena hos samtliga jämförare med det undre noll-gränsvärdet hos ackumulatorn. Av fig. 3 framgår det att signalen från sändningskanalen 3 omvandlas till digital form i en samplare-omvandlare 18, vilken styrs av en samplingsklocksignal H och vilken kodar absolutvärdet av samplens amplitud i fyra bitar.

En digital jämförare 19 jämför detta värde med ett tröskelvärde, som avges av tröskelvärdesgeneratorn BH och som likaså är kodat i fyra bitar, och avger en binär signal Z, vilken genom sin nivå “1" eller "O" indikerar huruvida amplitudvärdet är högre än tröskelvärdet eller inte.

En markering N tilldelas till varje sampel i form av en åttabitskod med bitar betecknade a1-a8 enligt nedanstående tabell. a8 a7 a6 a5 ak a3 a2 a1 markering + 1 0 O O 0 O O O 1 markering + 4 0 0 O O 0 1 0 0 markering - 1 1 1 1 1 1 1 1 Denna funktion realiseras av en krets 20 av logiska grindar, som dels mottager signalen Z och dels den signal Y, som avges av mot- tagningstaldetektorn 9 via hållkretsen 10 (fig. 1); exempelvis upp- visar signalen Y nivån "1" för att indikera mottagningskanalens akti- va tillstånd och nivân "O" för att indikera mottagningskanalens inak- tiva tillstånd. Under dessa förutsättningar gäller: 1 1 1 - markeringen +1 är given när Y-Z - markeringen +4 är given när Y-Z - markeringen -1 är given när É 10 15 20 25 30 35 H0 7810237-'3 och bitarna a8 till a1 hos markeringen N bestäms av: a8 = a7 å a6 = a5 = ak = a2 = 2 aa = Y-z a1 = Y-Z Den så bestämdamarkeringenN tillförs till en digital acku- mulator 21', bestående av en adderarkrets 21 och ett minne 22. Ad- derarkretsen 21 mottager den föregående kumulerade markeringen hC(-1) från minnet 22, vilket styrs av klocksignalen H, och avger i form av åtta bitar en kumulerad markering NC(0) dels på ackumu- latorns utgång och dels till minnet 22. Denna markering NC(O) erhål- les, såsom en allmän regel, genom addition av den föregående kumule- rade markeringen NC(-1) och den momentana markeringen N. Om resul- tatet av denna addition överskrider det övre gränsvärdet, exempelvis värdet 255, avges det övre gränsvärdet av kretsen 21. På motsvarande sätt avges det undre noll-gränsvärdet av kretsen 21, om ackumuleringen ger ett negativt värde. Kretsen 21 avger även på två utgångar 23 och 24 från ackumulatorn 21' två logiska signaler, vilka indikerar före- fintligheten av det undre gränsvärdet (O) respektive det övre gräns- värdet (255).

Ett utföringsexempel på kretsen 21 kommer att beskrivas när- mare i det följande.

Det kumnlerade värdet NC(O) från ackumulatorn 21' tillförs dessutom till två digitala jämförare 25 resp. 26, vilka avger två binära signaler allteftersom värdet av ackumulatorns 21' innehåll är högre än det respektive jämförelsevärdet eller inte. Var och en av dessa binära signaler triggar en vippa 27 resp. 28, som nollställs med hjälp av den på ackumulatorns 21' utgång 23 uppträdande signalen.

Dessa vippor nollställs därför så snart som ackumulatorns innehåll uppnår värdet noll. En annan vippa 29 av samma typ triggas av den på ackumulatorns utgång 24 uppträdande signalen och nollställs av den på utgången 23 uppträdande signalen. Såsom visas i fig. 3 tillförs sig- nalerna från utgångarna 23 och 24 liksom utsignalerna från jämförarna 25 och 26 till vipporna 27, 28 och 29 via ett buffertminne 40, som styrs av en signal H', vilken utgör en fördröjd version av samplings- signalen H.

Jämföraren 26 betraktas såsom den för det lägsta övre trös- kelvärdet, exempelvis fastställt till värdet "16". Detta tröskelvär- de uppnås därför i första hand och utgången 12 från vippan 28 simulerar den snabbaste detektorn (se även fig. 1).

Utgången från vippan 27 är ansluten till utgången 13 (se fig. 1) 10 15 20 25 30 HO 7810237-'3 via en 50-ms-hållkrets. Denna hållkrets består i huvudsak av en monostabil vippa 30, som triggas via en inverterare 31 från ut- gången på vippan 27 och vars utsignal kombineras med direktutsigna- len från vippan 27 i en ELLER-grind 32, vars utgång utgör klämman 13. Jämföraren 25, med hjälp av vilken vippan 27 triggas, har ett högre tröskelvärde än jämföraren 26, exempelvis fastställt till värdet "ßh". En långsammare taldetektor med en hålltid av 50 ms simuleras sålunda.

Utgången 14 (se fig. 1) simulerar den långsammaste detek- torn, eftersom den därtill hörande vippan 29 tríggas när ackumu- latorn 21' uppnår sitt övre gränsvärde och dess hållkrets består av en monostabil vippa 33 med en hålltid av 600 ms (längsta häll- tiden).

Pig. U visar ett detaljerat kopplingsschema för ett särskilt utföringsexempel på grindkretsen 20 och adderarkretsen 21 enligt fig. 3. Vid detta utföringsexempel mottager adderarkretsen 21 ut- signalen 2 från jämföraren 19.

Grindkretsen 20, vilken bestämmer bitarna a8 till a1 hos mar- keringen N, innefattar en första NAND-grind 201, som mottager dels signalen Z och dels signalen Y och avger biten a1. En andra NAND- -grind 202 mottager dels signalen Z och dels via en inverterare 203 signalen Y och avger biten a3. Bitarna a8, a7, a6, a5, ak och a2 erhålles genom en enkel invertering av signalen Z i en inverterare 204.

Adderarkretsen 21, vilken bestämmer den kumulerade marke- ringen NC(0) innefattar en digital adderare 211, som mottager de åtta bitarna hos markeringen N från grindkretsen 20 och de åtta bitarna hos den föregående kumulerade markeringen NC(-1) från minnet 22 och adderar dessa bitar. Resultatet av denna addition, betecknad såsom markeringen N'C(O), avges i form av åtta bitar från adderaren 211, vilken även avger överföringsbiten för denna addition på en ut- gång 212. Denna överföringsbit tillförs till en ELLER-grind 213, som även mottager signalen Z, och till en OCH-grind 214, som likaså mot- tager signalen Z.

Utsignalen från ELLER-grinden 213 styr åtta 0CH~grindar i en grindkrets 215; dessa åtta OCH-grindar mottager var sin av de åtta bitarna hos markeringen N'C(0). Utsignalen från OCH-grinden 21k tillförs till åtta ELLER-grindar i en grindkrets 216; dessa åtta ELLER-grindar är även anslutna till var sin av utgångarna på de åtta OCH-grindarna i kretsen 215. De åtta bitarna hos den markering 10 15 20 25 30 35 40 7810237-'3 10 NC(O), som avges av kretsen 21, uppsamlas på utgångssidan från de åtta ELLER-grindarna hos grindkretsen 216.

Inom kretsen 21 tillförs de åtta bitarna hos markeringen NC(0) till två koincidensdetekteringskretsar 218 och 219. Kretsen 218, symboliserad av en NOR-grind, detekterar koincidensen med vär- det O, medan kretsen 219, symboliserad av en OCH-grind, detekterar koincidensen med värdet 255. De respektive utsignalerna från dessa koincidensdetekteringskretsar tillförs till ackumulatorns 21' (fig. 3) utgångar 23 resp. 24.

Adderarkretsens funktion kommer att beskrivas i det följande.

Flera fall måste beaktas.

-Signalen Z antager nivån "1" (dvs. markeringen N är positiv).

Om adderarens överföringsbit är noll betyder detta att summan N + NC(-1) har ett värde som ligger mellan O och 255. Denna summa representeras därvid korrekt av de åtta bitarna hos N'C(0),I detta fall antager utsignalen från ELLER-grinden 213 nivån "1", medan ut- signalen från OCH-grinden 21k är "O“: markeringen NC(O) är lika med markeringen N'C(O). Signalen på utgången 23 liksom signalen på ut- gången 24 är båda "O", utom om markeringen NC(0) är lika med O, i vilket fall den vid utgången 23 uppträdande signalen är "1", eller om denna markering är lika med 255, i vilket fall den vid utgången 24 uppträdande signalen är “1".

Om adderarens överföringsbit är lika med 1 betyder detta att summan N + NC(-1) överskrider 255. I detta fall är de respektive ut- signalerna från grindarna 213 och 21U "1". Markeringen NC(0) är lika med 255, eftersom dess åtta bitar alla är 1. Den vid utgången 24 uppträdande signalen är "1“ och signalen på utgången 23 är "O".

-Signalen Z antager nivån "O" (dvs. markeringen N är negativ och representeras enligt den ovanstående tabellen av sitt 2-komplement) Om adderarens överföringsbit är noll betyder detta att summan N + NC(-1) har ett negativt värde. I detta fall är de respektive ut- signalerna från grindarna 213 och 214 “O", vilket medför att alla bitar hos markeringen NC(O) tvingas till O. Signalen på utgången 24 är "O" och signalen på utgången 23 är "1".

Om adderarens överföringsbit är 1 betyder detta att summan N + NC(-1) har ett värde som ligger mellan O och 255. Denna summa representeras därvid korrekt av de åtta bitarna hos N'C(O). I detta fall är utsignalen från grinden 213 "1" och utsignalen från grinden 214 "0“: markeringen NC(0) är lika med N'C(O) och de på utgångarna 23 och 2H uppträdande signalerna är "0", utom om någon av de båda 10 15 7819237-3 11 koincidensdetekteríngskretsarna detekterar en koincidens, varvid signalen vid den motsvarande utgången 23 eller 2H blir "1“.

Ett utföringsexempel på uppfinningen för en telefonkanal har ovan beskrivits. Man bör därvid observera att för en tidsdelnings- tillämpning med flera andra telefonkanaler extra minnen måste anord- nas för att temporärt lagra de informationer, som hänför sig till de kanaler som icke behandlas vid en given tidpunkt.

Uppfinningen är icke begränsad till det ovan beskrivna ut- föringsexemplet vad gäller tröskelvärdena eller värdena av de momen- tana markeringarna. Utförandet kan även förenklas genom användning av samma momentana markering både för en aktiv och en inaktiv mottag- ningskanal. Å andra sidan medför användningen av två skilda marke- eller mindre stor ökning av de kumulerade markeringarna Risken för en oavsiktligutlösning av sändningstaldetek ringar en mer i de två fallen. torerna (särskilt utgången 12) reduceras därför utan någon större kost- nad. Dessutom är det icke nödvändigt att, när mottagningskanalen är inaktiv, utföra en lika snabb detektering som när mottagningskanalen är aktiv. Det är därför ingen nackdel att, när mottagningskanalen är inaktiv, reducera sändníngstaldetektorns snabbhet något.

Claims (3)

7810237-3 12 Patentkrav

1. Halvekospärr för ett anslutningsställe till en telefon- linje med fyra trådar, vilken halvekospärr innefattar en sändnings- kanal (3), i vilken ett styrt spärrelement (5) är anordnat, och en mottagningskanal (4), i vilken en styrd dämpsats (6) är anordnad, varvid spärrelementet och dämpsatsen är styrda av talsignaldetek- torer för de båda kanalerna på sådant sätt att sändningskanalen är spärrad när en mottagningstaldetektor (9) detekterar talsignaler i mottagningskanalen och mottagningskanalen är dämpad när en sänd- ningstaldetektor (11) detekterar talsignaler i sändningskanalen, och hos vilken halvekospärr sändningstaldetektorn innefattar en di- gital ackumulator (21'), vilken mottager markeringar som anger amplitud- och/eller frekvenskarakteristiker hos sändningssignalen, varvid en negativ markering är tilldelad till brus, och varvid sänd- ningskanalen betraktas såsom aktiv när ackumulatorns innehåll när ett övre gränsvärde och betraktas såsom inaktiv när nämnda innehåll når ett undre gränsvärde, k ä n n e t e c k n a d av att minst en digital tröskelvärdesjämförare (25, 26) är anordnad, som mottager ackumulatorns (21') innehåll och till spärrelementet (5) avger en order om frigöring av sändningskanalen (3) när ackumulatorns innehåll, under ökning, överskrider ett första tröskelvärde beläget mellan de båda gränsvärden, varvid denna order försvinner när ackumulatorns innehåll, under minskning, underskrider ett andra tröskelvärde som är lägre än det första.

2. Halvekospärr enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den är försedd med två tröskelvärdesjämförare (25, 26) för olika tröskelvärden, varvid jämföraren (26) för lägre tröskelvärden är an- ordnad att direkt styra frigöringen, medan jämföraren (25) för högre tröskelvärden är anordnad att styra frigöringen via en hâllkrets (30).

3. Halvekospärr enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a d av att det andra tröskelvärdet för åtminstone en av jämförarna är identiskt med ackumulatorns (21') undre gränsvärde.