SE425935B - Dataprocessor vilken er inkopplad mellan en bussledning for inkommande dataoch en konventionell televisionsmottagare - Google Patents

Description

15 m 25 30 35 40 7802076-5 potentiella användarna av datasystem.

Under beaktande att majoriteten av dessa användare disponerar över en televisionsmottagare, en telefonabonnentapparat och att anskaff- ningskostnaderna av ett standard tangentbord är rimliga kvarstår pro- blemet att för en rimlig kostnad utföra de elektroniska komponenterna som ger datasystemen en stor elasticitet vid deras utnyttjande.

I samband med de elektroniska organen som kan uppfylla de väsent- liga uppgifterna hos en terminal finns tvâ problem. Det första avser de universella mikroprocessorerna, kända under sina engelska förkort- ningar M.P.U., C.P.U. osv. vilka i samverkan med standard komponenter kan programmeras, så att systemet erhåller en stor elasticitet men för en avsevärd kostnad. Det andra problemet är att åstadkomma en proces- sor som är specialiserad och specifik för den avsedda tillämpningen.

Detta åstadkommas genom en avvägd kombination av tillverkade komponen- ter av typen M.S.I. (integrering i medelskala), varvid prestationen blir begränsad till förmån av kostnaden. Föreliggande uppfinning skil- jer sig från de tvâ ovannämnda koncepten i den meningen, att den åstad- kommer organ för att uppbygga en specialiserad processor med hög presta- tion som i samverkan med ett begränsat antal M.S.I. standard komponen- ter kan uppfylla de uppgifter som är oundvikliga för ett elastiskt utnyttjande av ett kommunikationssystem för avbildning på en katod- strâlerörskärm, vilka organ möjliggör integrering av processorn i stor skala i form av en enda komponent.

Uppfinningsföremålet är en processor som är specialiserad och kan integreras i stor skala och som ä ena sidan i förening med en kommer- siell eller professionell televisionsapparat, å andra sidan förbunden med ett tangentbord, en telefonapparat men helt allmänt med en källa av kodade meddelanden, exempelvis koderna ASCII, BBDIC, BAUDOT osv., möjliggör att man bildar en dataterminal med katodstrålerörskärm, som har tillräcklig prestation, vars anskaffnings- och användningskostnader är rimliga och som dessutom är lätt transportabel och har ett_antal valbara faciliteter, vilka gör den i hög grad tillgänglig för publiken.

Processorn utför flera huvudfunktioner: 1. Den kodar och avkodar signalerna som kommer från källan för de koda- de meddelandena. 2. Den klassar de kodade meddelandena enligt deras karaktär: tecken, övervakning, instruktioner. 3. Den lagrar meddelandena. 4. Den avbildar tecknen på skärmen för att bilda en text. 10 15 20 25 30 35 H0 7802076-5 Uppfinníngen möjliggör: - avbildning av ett stort antal tecken per textrad och ett högt antal teckenrader per sida, - avbildning av texter med en hög uppfriskningstakt utan fladdrings- effekt, - avbildníng av en blinkande skrivvisare och förflyttning av denna över hela skärmen, - att ständigt disponera över ett antal på godtyckligt sätt sammankopp- lade textsidor, - att automatiskt förskjuts texten vid slutet av sidan (ROLL-UP-sättet), - att delvis eller helt utradera teckenraderna som är avbildade på katodskärmen.

Det är väsentligt för uppfinningen att huvudfunktionerna dvs. skrivningen i minnet och läsningen/avbildningen av data utföres i tids- delning i takt med televisionsradens svep, vilket möjliggör ett ökat informationsflöde.

Enligt ett kännetecken av uppfinningen är tidbasen som styr tele- visionssvepet och tidbasen som styr avbildningen av tecknen pseudo- synkrona, vilket möjliggör att man godtyckligt kan ändra storleken för de avbildade tecknen.

Enligt ett andra kännetecken av uppfinningen kan processorn inne- hålla RAM-minnen (random access memory) av statisk eller dynamisk typ och vid den sistnämnda typen är organ anordnade för att uppfriska tecken- lagringsminnet.

Enligt ett ytterligare kännetecken är processorn uppbyggd på sä- dant sätt, att en integrering i stor skala är möjlig särskilt genom val av de logiska operatorerna och genom minskningen av ingângslutgângs- klämmorna.

Uppfinningen förklaras närmare härnedan med hjälp av nâgra ut- föringsexempel under hänvisning till bifogad ritning, på vilken fíg. 1 visar de fysikaliska komponenterna som ingår i ett komplett system enligt uppfinningen, fíg. 2 visar i form av ett blockschema huvuddelar- na som ingår i en processor enligt uppfinningen, fíg. 3 visar ett bild- format för texten som avbildas på katodskärmen, fíg. H visar avbild- ningssättet för en skrivvisare, fíg. 5 visar avbildningen av samman- länkade sidor, fíg. 6 visar den automatiska förskjutningen av texten, fíg. 7 är en Översikt över processorns uppbyggnad, fíg. 8 visar en översikt över tidbasgeneratorerna och ett tidsdiagram med tillhörande vâgformer, fig. 9 är ett översiktsschema över minnenas adresseringsorgan vid sättet läsning/visualisering, fig. 10 visar i form av en översikt 10 15 20 25 30 35 40 7802076-5 en utföringsform av tidigenkänningsanordningarna, fig. ll visar en utföringsform av anordningen för förbipassëringen av en textsida och följden av teckenrutornas rader, fig. 12 visar i form av en översikt samtliga adressgeneratorer för avbildningsorganen, fig. 13 visar i en förenklad översikt adresseringskretsarna för skrivorganen, fig. 14 visar organen som alstrar en enkel skrivcykel och ett tídsdiagram över de tillhörande signalerna, fig. 15 visar organen som alstrar de komplexa skrivcyklerna, fig. 16 visar en översikt över organen som möjliggör behandlingen och avbíldningen av skrivvisaren, fig. 17 är en översikt över organen som möjliggör passering av texten på skärmen, fig. l8 är en översikt över organen som sammanlänkar textsidorna, över sättet för sammanlänkningen och den ger ett tídsdiagram över de tillhörande sig- nalerna, fig. 19 visar en alternativ utföringsform för passeringen av en textsida, fig. 20 visar uppbyggnaden av den integrerade processorn och fig. 21 är ett exempel på processorns tillämpning.

Pig. l visar de fysikaliska organen som ingår i en terminal en- ligt uppfinningen som möjliggör för en användare att kommunicera och tala med ett datasystem. En sådan terminal omfattar följande delar: - en standard televisionsmottagare l av kommersiell typ i svart-vitt eller färgutförande, på vars skärm avbildas tecknen, bokstäverna, siff- rorna, punkterna, symbolerna osv; Valet av katodskärmens dimension styrs i huvudsak av avståndet mellan operatören och skärmen och om skärmen skall vara transportabel eller mobil kan den matas från ett industriellt elektriskt nät eller från ett batteri; - en telefonapparat 2 försedd med en handmikrotelefon 3 och en anslut- ningssladd U för anslutning till förbindelsenätet; - en akustisk kopplare 5 som säkerställer förbindelsen mellan telefon- apparaten 3 och processorn 7. Kopplaren är icke nödvändig om proces- sorn är direkt ansluten till telefonapparaten eller till systemet med vilket användaren önskar tala; - ett standard tangentbord 6 som innefattar exempelvis 52 tangenter och ett elektroniskt kodningsblock och möjliggör sammanställningen av texter och operationskoder; - en processor 7 som har formen av ett kort och kan anslutas till övriga organ, med hjälp av förbindelsen R till televisionsmottagaren l över en UHF modulator 8 och den koaxiella antennkabeln 9, med hjälp av förbindelsen C till tangentbordet 6 och över förbindelsen T till tele- fonapparaten. UHF modulatorn 8 är inte ett nödvändigt organ om televi- sionsmottagaren l har en direkt videoingång eller är ersatt med ett manövreringsbord exempelvis en professionell videomonitor som arbetar enligt den kommersiella televisionens normer. 10 15 20 25 30 35 H0 7802076-5 Även andra konfigurationer av terminalerna är möjliga och de kan utom katodskärmar även omfatta en ljuspenna, tryckningsorgan osv.

Pig. 2 visar i en förenklad översikt delarna som bildar processorn 7 i fig. l. Man kan betrakta att processorn innehåller tre delar: - Delen A som innehåller kommunikationselementen: en krets 10 för att parallellkoppla eller seriekoppla de data som transporteras över in- gångar/utgângar (UART enligt den engelska nomenklaturen). Kretsen 10 utgöres av en kapsel av typen AY-5-1013 som säljes av General Instruments Company, den erhåller dessutom signaler som åstadkommas medelst tangent- bordet och dels är förbunden med en modem ll för sändning/mottagning som har ett hölje av typen MC lH4l2 tillverkad av Motorola och ä andra sidan med en synkroniseringskrets 12 för överföring av de kodade med- delandena som utgöres av ett hölje av typen MC 14011 som säljes av Motorola.

- Delen B som innehåller behandlingskretsarna för de olika signalerna kommer att beskrivas senare i detalj.

- Delen C som innehåller ett minnesblock 20 för lagring av kodtecknen i numerisk form och en teckengenerator 21.

Delen B, utom ett fåtal komponenter, utgöres av ett enda hölje antytt med 10 i fig. l.

Huvudförbindelserna är: - tangentbordets utgångsbuss Bo, - ingångsbussen B.l för meddelandena som kodas i processorn, - adresseringsbussen B.2 för kodtecknens lagringsminne 20, - adresseringsbussen B.3 för teckengeneratorn 21, - dataingângsbussen B.4 till lagringsminnet 20, - förbindelsebussen B.5 mellan mínnesblocket 20 och teckengeneratorn.

De viktigaste utgångssignalerna är: - videosignalen F(n) för avbíldningen av tecknen pà katodskärmen, - synkroniseringssignalen (SYNC) för svep av katodskärmen.

Före den kompletta och detaljerade beskrivningen av medlen som erhålles genom uppfinningen beskrivas först kännetecknen för textbil- den som avbildas på katodskärmen och sedan definieras de mest använda termerna.

Pig. 3 visar bildformatet för texten som avbildas på katodskärmen.

I fig. 3a avgränsar rektangeln T.V. området för katodstrålerörets televisionssvep. Detta svepomràde omfattar m horisontella rader, lägre till antalet än raderna som uppstår under bildåtergångssvepet och 5 är antalet bilder per sekund. Ramen P.T. avgränsar formatet för en text- sida som omfattar XM teckenkolumner och YN teckenrader. Textsidan kan 10 15 20 25 30 35 7802076-5 inramas elektroniskt inuti ramen T.V. genom en marginal CDH.H (hori- sontell marginal) och en höjdövervakning av textsidan CDG.V (vertikal marginal) som det kommer att förklaras senare.

Pig. 3b visar i större skala formatet för en teckenruta av ord- ningsnummer NP motsvarande teckenkolumnen av ordningsnummer Xi och teckenraden av ordningsnummer Yj. En teckenruta omfattar l kolumner och p rader av rutpunkter D vilka kan inskrivas genom belysning medelst rörets katodstråle. ' Man har följande samband: oglšlM oápšpw ošxgxn ogY gyn teckenrutans Np ordningsnummer är givet genom Np = (XM + 1) Yj ordningsnumret för den sista teckenrutan N (XM,,YN) är: + X. 1 N (XM, YN) = (KM + 1) YN_+ XM vid det valda exemplet: lM = 7, PN = ll, XM = 63, YN = 15 vilket motsvarar en avbildad textsida omfattande 1024 teckenrutor och var och en av dessa teckenrutor utgöres av 96 punkter som kan adresse- ras genom strålen i katodstråleröret och kan följaktligen inskrivas.

Formatet för ett tecken är en matris av 35 punkter (5 x 7), tecken- rutorna ansluter sig till varandra och vid det valda exemplet är det horisontella mellanrummet mellan tecknen 3 punkter och det vertikala mellanrummet är 5 punkter.

I fig. 3b visas bokstaven A i alfabetet placerad mellan punktrader- na av ordningsnummer l och 7 och ett speciellt tecken: skrivindikatorn som är placerad i punktraden av ordningsnummer 9 och utgöres av en horisontell linje av 5 punkter. 7 Det totala antalet punkter längs abskissan på textsidan är således: nx = 8 (XM + l) = 512 punkter totala antalet punkter längs ordinatan på textsidan är således: l2 (Yn + 1) = totala antalet n punkter på en textsida är n = ln + 8 XM + 512 PN + 6l#4 Yn = 98304 punkter.

Det n = 192 televisionspunkter eller rader.

Det 10 15 20 25 30 35 H0 7802076-5 Vid det valda exemplet är antalet horisontella televisicnsrader m = 315 och antalet bilder per sekund eller bildfrekvensen s = 50 Hz.

Vid denna typ av televisionssvep är det icke nödvändigt med en inter- foliering av jämna och udda bilder.

Moduleringssignalernas nivåer i katodstrâlerörets stråle är binära, varvid valet av hög resp. låg nivå är beroende av att tecknen avbildas i svart eller i vitt eller av den använda televisionsstandarden som kan vara europeisk eller icke europeisk.

Pig. 4 visar sättet att avbilda skrivindikatorn. Vid skrivsättet A för ett nytt tecken är skrivindikatorn normalt placerad i rutan som ligger intill det sist inskrivna tecknet och vid B är skrivindikatorn placerad i ett senare läge. Vid detta skrivsätt blinkar endast skriv- indikatorn med låg frekvens (exempelvis 2 Hz). Vid en modifikation enligt C är skrivindikatorn placerad i den rutan, där tecknet som skall förändras befinner sig, varvid skrivindikatorn och tecknet blinkar i motfas. Vid D visas skrivindikatorn vid en senare tidpunkt efter änd- ringen av tecknet.

I fig. 5 visas avbildningen av sammanlänkade sidor. Televisicns- rörets skärm CRT fungerar som ett fönster som förskjutes kontinuerligt över en ring av sammanhängande blad.

Pig. 6 visar den automatiska förskjutningen av texten vid slutet av sidan vid "ROLL-UP" arbetssättet. För att förhindra att vid slutet av sidan skrivindikatorn återgår till bladets övre del och att en ny text skrives ovanpå den andra: a) hålles skrivindikatorn spärrad under den sista teckenraden, b) texten stiger progressivt och de nya teckenraderna kommer underifrån och de översta raderna raderas normalt utom om man i minnet har flera tomma textsidor.

Pig. 6a visar funktionen utan "ROLL-UP" funktionssättet och fig. Bb med "ROLL-UP" funktionssättet.

En annan tjänst som erhålles genom uppfinningen är den delvisa eller totala raderingen av tecken på en textsida. Vid skrivningen av en teckenrad på en redan inskriven rad övertar de nya tecknen de gamla tecknens plats. Om den nya raden är kortare än den gamla kan man befin- na sig i en besvärlig sitation, varför uppstår nödvändigheten att göra delar av textsidan vita som exempelvis fullständig radering av en teckenrad, radering av slutet av en rad eller radering av hela sidan.

Härnedan kommer att beskrivas processorns uppbyggnad och de väsentliga organen som åstadkommas enligt uppfinningen och som visas i fig. 7 i ett översiktsschema. 10 15 20 25 30 35 40 7802076-5 Processorn omfattar två delar: - Delen som är belägen i nedre halvan av fig. 7 och som innehåller läs- kretsar för teckenkoderna i lagringsminnet 100 och kretsarna som av- bildar tecknen på katodstrålerörets skärm med hjälp av teckengenera- torn 200.

- Delen som är belägen i den övre halvan av fig. 7 och som innehåller skrivkretsarna för teckenkoderna i lagringsminnet och styrkretsarna för de olika styrsätten som är bestämda genom skriv- och raderingsko- derna för tecknen och rörelsekoderna för skrivindikatorn.

Dessa tvâ delar arbetar i tidsuppdelad form i takt med televisions- radens svep genom tidsmultiplexing medelst multiplexorn 300 som styrs genom styrsignalen INI.

Processorns ingångsdata som kommer från tangentbordet eller över- föres över telefonledningen är digitala signaler som motsvarar tecken- koderna eller styrkoderna. Signalerna Sin kommer parallellt över 7 led- ningar och åtföljes av en tidssignal STR eller en "strob“ som anger närvaron av ett kodord i standard koden ASCII eller EBDIC. Kodorden av 7 bitar matas till ett minne H00 som är av ROM-typ och som möjliggör bildandet av ett ord av 3 bitar Co,C1,C2 vilket anger skrivsättet. In- gângsdata riktas även mot lagringsminnet. Enligt exemplet behàlles endast 6 bitar av 7 för att specificera en teckenkod vilket möjliggör således att förfoga över 64 typer av avbildade tecken.

Lagringsminnet 100 för teckenkoderna utgöres av ett RAM-minne av U textsidor med 1024 ord av 6 bitar. Minnet är slumpvis adresserbart och är statiskt eller lämpligen dynamiskt. Minnets skrivingång beteck- nas med W. Före minnet 100 är anordnad en operator 150 som möjliggör raderingen av tecken genom inskrivning av "vita" delar.

Teckengeneratorn 200 utgöres av ett ROM-minne som möjliggör alst- ringen av 64 olika tecken i formatet 5 x 7 punkter i en matris av 5 x 8 punkter, varvid punktraden av ordningsnummer 000 är tom. Inmatning av teckenkoderna som överföres från teckenminnet sker parallellt, medan utmatningen av punkter F(n) eller videopunkter sker i serie med hjälp av en parallell/serie-omvandlare. funktionerna styres av två tidbaskretsar: tidbasen för takten för punkternas avbildning och tidbasen för televisionssvepets synkronise- ring. Tidbasen för punkternas takt utgöres av en klocka HD som är pseudo- synkron med tidbasen för televisionssvepet och dess svängningsfrekvens FD är reglerbar för att möjliggöra inställningen av tecknens bredd och samtidigt den högra marginalen av textsidan. Klockans HD pseudosynkro- niseríng sker genom att spärra klockan med signalen INI och dess åter- 10 15 20 25 30 35 40 7802076-5 start genom signalen för den horisontella ramen CDG.H.

Tidbasen för televisionssvepets synkronisering utgöres av en klocka HQ vars svängning är kontinuerlig. Utgångsfrekvens Fo av denna klocka delas i en serie av sammankopplade räknare av vilka räknaren 510 ger synkroniseringssignalerna SH för televisionsradsvepet och signalerna för den horisontella ramen CDG.H, räknaren 520 ger synkroniserings- signaler Sv för televisionsbildsvepet och signalerna för den vertikala ramen CDG.V, räknaren 530 alstrar styrsignalerna SCL för radering av en teckenrad och räknaren 540 alstrar styrsignalerna SCS för radering av katodskärmen.

Adresseringskretsarna för avbildningen, vilka möjliggör adresse- ringen av lagringsminnet 100 och av teckenminnet 200 utgöres av 4 räk- nare: Y.CNT, X.CNT, p.CNT och l.CNT vilka är sammankopplade på sådant sätt, att deras innehåll möjliggör adressering av 98 304 inskrivbara punkter. Räknarna l.CNT och X.CNT, vilka motsvarar textsidans abskissa, har en räknekapacitet av modulo S12 och de ökas för varje televisions- rad, vilket möjliggör användningen av ett dynamiskt RAM lagringsminne.

Räknarna p.CNT och Y.CNT som motsvarar ordinatan av en textsida har en räknekapacitet av modulo 192 och de ökas för varje bildsvep.

Kretsarna för skrivadresserna eller skrivpekarna, vilka möjliggör adresseringen av minnet 100 utgöres av två register PTX och PTY vilka ökas genom skrivinstruktionerna.

Skrivkretsarna omfattar en avkodningskrets 600 för teckenkoderna som alstrar skrivinstruktionen som specificeras genom kodordet Co,Cl,C2.

Denna krets möjliggör ökningen av skrivpekaren. Skrivstyrkretsen 700 omfattar skrivcykelgeneratorer vilkas funktion är beroende av närvaron av styrsignalen STR. Kretsen möjliggör alstringen av enkla koder, exem- pelvis skrivningen av ett tecken i minnet l00, varvid ökningen av skriv- pekaren möjliggör rörelsen av skrivindikatorn. Den möjliggör även alst- ringen av komplexa perioder, exempelvis sådana som motsvarar den del- visa eller den kompletta raderingen av skärmen antingen på order eller automatiskt vid "ROLL-UP"-metoden vid raderingen av den sista raden av de avbildade tecknen.

Kretsen 800 för att bilda skrivindikatorn utgöres av en komparator av 10 bitar som alstrar en signal PTo när innehàllen i avbildnings- adress- och skrivadresskretsarna är identiska, varvid avbildningssigna- len PT för skrivindikatorn bestämmas av innehållet i räknaren p.CNT.

Processorn innehåller även kretsar 900 som möjliggör att åstadkomma funktionssättet ROLL-UP och sammanlänkningen av textsidorna.

Fíg. 8 är ett blockschema över de två tidbasgeneratorerna: tidba- 10 15 20 25 30 35 40 7802076-5 10 sen för televisionssvepet och tidbasen för placeringen av teckenpunk- terna som skall avbildas.

Tidbasen för televisionssvepet innefattar en klocka HO som utgöres av en oscillator vars utgångsfrekvens Fo lämpligen styres av en kvarts- kristall, en rad frekvensdelare som utgöres av räknarna CNTl, CNT2, CNT3, CNTR, vilkas delningsområden är 4, 16, 5 och 63 och en räknare CNT5 vars funktion kommer att förklaras senare. Räknaren CNT2 har två utgångar, av vilka den ena ger synkroniseringssignalerna SH för tele- visionsradfrekvensen och den andra de horisontella ramsignalerna CDG.H. Även räknaren CNTU har tvâ utgångar, av vilka den ena ger de vertikala synkroniseringssignalerna för televisionsbildfrekvensen och den andra ger de vertikala ramsignalerna CDG.V för textsidan. Synkroniserings- signalerna SH matas till en räknaren CNT5, som alstrar styrsígnaler för kretsarna medelst vilka de på katodstråleskärmen avbildade tecknen raderas vilka kretsar kommer att beskrivas senare. Räknaren CNT5 har två utgångar: QS som möjliggör en dividering av sígnalernas SH frekvens med en faktor 64 och Q9 som möjliggör dividering av signalernas SH frekvens med en faktor l02fl.

Tidbasen för teckenpunkternas läge innefattar en klocka HD som utgöres av en oscillator vars utgângsfrekvens FD är reglerbar och göres pseudosynkron genom att starta dess svängning genom de horisontella ramsignalerna CDG.H. Oscillatorn stoppas genom radslutsignalerna X.CNT för de avbildade tecknen. Kombinationen av ramsignalerna CDG.H och teckenradslutsignalerna i en logisk operator alstrar en signal INI, som inhiberar punktklockan HD. Samtidigt användes signalen INI för att tidmultiplexa läsning/avbildningsperioden av tecknen och skrivperioder- na av tecknen i lagringsminnet. Signalen INI varar ungefär en tredje- del av televisionsradens period och det är uppträdandet av denna signal som styr skrivsättet för tecknen i lagringsminnet.

Pig. 8b visar signalformerna som tillhör tidbaskretsarna. De horisontella synkroniseringssignalerna SH har en period lika med 84 To där To är klockperioden Ho av frekvensen Fo. De vertikala syn- kroniseringssignalerna SV har en period TV = mTH där m är antalet televisionsrader per bild lika med 315 i föreliggande utföringsform.

Varaktigheten av en period Tv är således 20 ms för en standard televi- sion av 50 Hz.

Sågtandssignalerna för svep av katodstrâlen B.L och B.T har en aktiv eller spårperíod TA och en âtergångsperiod TA. De horisontella ramsignalerna CDG.H är förskjutna med tiden Tl i förhållande till de horisontella synkroniseringssignalerna SH. Signalerna som anger slutet 10 15 20 25 30 35 40 7802076-5 ll av teckenraden X.CNT alstras efter en period TC = 512 TD (där TD är perioden för punktklockan HD), perioden TC motsvarar läsning/avbild- ningssättet. Perioden TW som motsvarar perioden som står till förfo- gande i minnet för tecknens läsning är (Tl + T2 + T3) som styres av punktklockans HD inhiberingssignal INI.

Av tidsdiagrammen i fig. Sb kan härledas att: - varaktigheten TP för avbildning av en teckensida är 192 TH = 12.228 To 2 - varaktigheten av en televisionsbild är lika med 20.150 To = 20 ms, så att televisionssvepklockans Ho frekvens Fo = 1/To = 1008 MHz och perioden TH för en televisionsrad är ungefär GN ps.

Varaktigheten TC för avbildningen av en teckenrad är TC = TH - (Tl + T2 + T3) med T3 = TA är återgångstiden för svepetïïí-12 ps Tlíši T2 är ungefär lika med 5 ps, så att punktklockans HD frekvens FD är ungefär lika med 12 MHz. Signalernas SOS och SCL repetitions- perioder i räknaren CNT.5 är lika med BU resp. U ms.

Härnedan kommer att beskrivas de organ som möjliggör adresseringen av RAM-minnet för lagring av teckenkoden och ROM-minnet för alstring av tecknen vid arbetssättet läsning/avbildning.

Pig. 9a visar i form av ett förenklat blockschema organisationen för adresseringsblocket för RAM-minnet 100 och för ROM-minnet 200. Under en avbildningsperiod passerar katodstrålen sekventiellt genom samtliga punkter n som kan skrivas på en textsida (0Ešr1s;98.303). För detta ändamål är 4 räknare sammanlänkade i följande ordningsföljd: - en 3-bits, modulo 8 räknare l.CNT, vars motsvarande adress- utgångar är LO, Ll, L2, - en 6-bits modulo GH räknare X.CNT, vars motsvarande adress- utgångar är Ao - A5, - en H-bits modulo 12 räknare p.CNT, vars adressutgångar är Ro, R1, R2, - en U-bits modulo 16 räknare Y.CNT, vars adressutgångar är A6 - A9. Ökningen av räkneblocken sker med frekvensen av signalerna CKD som erhålles från punktklockan HD. Räknarna är sammanlänkade på sådant sätt, att det maximala värdet som igenkännes hos föregående räknare medger ökningen av nästföljande räknare. Vid organisationen av minnena och adresseringskretsarna som visas i fig. 9a är det nödvändigt att hålla reda på de olika fördröjningarna vid överföringen eller vid ut- förandet: accesstiden för RAM-minnet, passeringstiden genom ROM-minnet 10 15 20 25 30 35 40 7802076-5 12 och tiden för att i 5 x 12 matrisen välja en teckenruta. Om man använ- der komponenter framställda enligt aktuell teknologi blir dessa för- dröjningar större än 0.8 ps. För att avhjälpa denna begränsning in- sättes två buffertregister ll0 och 210 såsom visas i fig. 9b. Registret 110 är inkopplat mellan RAM-minnet och ROM-minnet, registret 210 är inkopplat mellan ROM-minnet och ett parallell/serie-omvandlingsregister som adresseras av räknaren l.CNT. Buffertregistren 110 och 210 adres- seras genom räknarens X.CNT ökningssignaler: anteckningen i dessa re- gister sker en kort tid före modifieringen av deras data dvs. före ökningen av räknaren X.CNT.

Sammankopplingen av avbildningsräknarna som visas i fig. Qb elimi- nerar inverkan av de olika fördröjningarna. Ökningen av räknarna måste synkroniseras med televisionstídbasen.

Om man betraktar den horisontella avbildningen av teckenpunkterna måste räknarblocket öka med 512 enheter per punktrad. För detta ändamål är det nödvändigt att starta punktklockan HD i synkronism med synkroni- seringssignalerna SH eller mera exakt med ramsignalerna CDG.H, vilka indikerar begynnelsen av en teckenrad pâ en textsida och sedan stanna klockan HD när räknarblocket har registrerat en ökning av 512 enheter, varvid schemat som svarar mot styrningen av punktklockan HD visas i fig. 9c. En logisk operator i form av en vippa eller en grind aktiveras av signalerna CDG.H och âterställes när räknarna l.CNT och X.CNT har registrerat 512 ökningar motsvarande innehållet (512 + 16) = 16 enheter beroende på fördröjningen i.överföringen från minnena som härovan nämn- des. Operatorns utgång ger en signal INI som inhiberar klockan HD och som även kommer att användas för att aktivera skrivningen.

Den vertikala synkroniseringen kan erhållas på liknande sätt som den horisontella synkroníseringen men det kan vara lämpligt att arbeta på ett annat sätt för att möjliggöra användningen av ett minne av dynamisk RAM-typ. Anledningen är att inhiberingen av klockan HD skulle hindra adresseringen av RAM-minnet under ungefär 8 ms, vilket skulle vara störande för ett dynamiskt RAM-minne som nödvändiggör en uppfrisk- ning av de Bk kolumnerna varje 2 ms. För att stoppa adresseringen av raderna i RAM-minnet är det tillräckligt att inhibera räknaren p.CNT ökningsingång på slutet av textsidan till ögonblicket då den vertikala ramsignalen CDG.V anländer såsom visas i fig. 9cQ Räknarens p.CNT utgångssignaler som adresserar ROM-minnet 200 för teckenalstring måste vara anpassade till typen av det valda ROM-minnet.

Om exempelvis detta minne är av typen med 5 punktkolumner och 8 punkt- rader, varvid raden av ordningsnumret 0 inte är inskriven, är det nöd- 10 15 20 25 30 35 40 7802076-5 13 vändigt för att kunna erhålla en vertikal separering av 5 punkter mellan tecknen, att infoga en logisk gränssnittskrets mellan räknaren p.CNT och ROM-minnet 200. Ett utföringsexempel för en sådan gränssnittskrets visas i fig. Sd. Räknarens p.CNT signalnivåer po - p2 inverteras och matas till en av ingångarna hos ICKE-ELLER-kretsar medan grindarnas andra ingång erhåller signalen pg. Grindarnas utgângssignaler Ro - R2 matas till ROM-minnets 200 adresseringsingångar, signalerna po - ps matas till tillståndsavkänningskretsar för räknaren p.CNT. Pig. 9e anger i tabellform de motsvarande adresseringssekvenserna.

Såsom det framgår måste tillståndet hos räknarna för avbildnings- adresserna igenkännas. Det är således nödvändigt att införa igenkän- ningskretsar. Dessa igenkänningskretsar kan ha formen av grindar som bildar den boolska summan av räknarnas utgångssignaler. En annan metod som använder tidsbaserade igenkänningskretsar visas i fig. 10. För att åstadkomma en tidsbaserad igenkänningskrets för värdet K hos en räknare av modulo N med 0fšl<fišN kan man använda en boolsk igenkänningskrets för värdet K' och fördröja detta värde med ett belopp av (K - K') modulo N. Exempel: utgångarna för en räknare modulo lß ökad med en signal S matar en OCH-grind 2 som är ansluten till en rad vippor 3 vil- ka utlöses av samma signal S som sekventiellt fördröjer utgångssigna- len från grinden 2.

Härnedan följer en beskrivning av kretsarna som möjliggör en skift- ning av textbladet i uppåtriktning dvs. som möjliggör terminalens funk- tion enligt ROLL-UP-sättet. Vid de tidigare konfígurationerna av av- bildníngsadressräknarnas sammanlänkning är varje teckenruta av ordnings- nummer N lagrad i motsvarighet till lagringsminnet för teckenkoderna.

För att kunna arbeta enligt ROLL-UP-sättet måste teckenraderna kunna förskjutas till den övre delen av skärmen.

Ett medel för att åstadkomma denna förskjutning är att styra ök- ningen av räknarna p.CNT och Y.CNT genom ett register, vars innehåll motsvarar numret för den sista teckenraden som skall inskrivas.

Pig. lla visar ett utföringsexempel för denna operation för att styra ökningen av räknarna p.CNT och Y.CN“. Utgången av ett register FL vars innehåll är K (0éšKEšYN) jämfört med innehållet i räknaren Y.CNT i en jämförelsekrets. Det bör anmärkas, att när innehållet i registret FL är "llll" återgår man till de föregående konfigurationerna.

Pig. llb visar ett tidsschema över sekvenserna som tillhör ROLL-UP- sättet, vid A när regisrets FL innehåll är lika med 15 enheter och vid B när registrets FL innehåll är lika med U enheter.

Modifieringen av registrets FL innehåll hör ihop med skrivsättet 10 15 20 25 30 35 H0 7802076-5 14 som kommer att utvecklas senare. Den delvisa beskrivningen av komponen- terna i blocket för alstring av läs/avbildningsadresserna för tecknen möjliggör att man åstadkommer den kompletta planen för detta block som visas i fig. l2.

Härnedan kommer att beskrivas organen för att skriva tecknen och framförallt organen för att adressera RAM-minnet för lagring av tecken- koderna. Dessa adresseringsorgan som visas i en mycket förenklad form i fig. 13 utgöres av en skrivpekare med två sammankopplade register PTX och PTY med en kapacitet av 10 bitar, vilkas innehåll anger adres- sen till nästföljande tecken som skall inskrivas i RAM-minnet och som därefter kommer att avbildas. En skrivoperation omfattar således lag- ring eller skrivning i RAM-minnet för teckenkoderna och sedan modifie- ringen av innehållet i skrivpekaren. En skrivoperation är beroende av uppträdandet av signalen STR, förkortningen av uttrycket STROBE, som är en service-signal vilken utvärderar den mottagna teckenkoden. Typen av denna operation är angiven genom 3-bits-ordet (Co, Cl, C2) eller skr skrivkoden. Dessa skrivorgan är endast aktiva under tidsperioden som motsvarar närvaron av punktklockans HD inhiberingssignal INI. Adress- orden som âstadkommes av registren PTX och PTY tidsmultiplexas genom multiplexorn 300 som styres av inhiberingssignalen INI. Skrivoperatio- nerna som anges genom skrivkoden (CO, Cl, C2) kan uppdelas i tvâ klasser: den ena som endast innehåller en enkel cykel som utföres under närvaron av inhiberingssignalen INI och den andra som innehåller komplexa perio- der som utförs under flera perioder av inhiberingssignalen INI.

En skrivoperation som utförs i en enda cykel kommer att styra: - den eventuella skrivningen i RAM-minnet för ett teckenkodord, - och/eller en rörelse av skrivvisaren (+l, -1, +6n, -SH) mot- svarande en skiftning till höger, till vänster, sänkning eller höjning av en teckenrad.

Pig. läa visar i form av ett blockschema de organ som är nödvän- diga för att åstadkomma en enkel cykel. Den omfattar exempelvis tre vippor (S,W,P) av typen masterslave, varvid slave-vippan kopierar master-vippan när klockan är vid låg nivå. Den horisontella televisions- svepsignalen SH samplar med hjälp av vippan W utgångssígnalen QS från en vippa S som ínställes genom signalen STR. Vippans W utgångssignal Wo är en signal som tillåter en skrivoperation specifierad av skriv- koden Co, Cl, C2. som kan alstra en ökningssignal CK.W för skrivpekaren PTX, PTY och Vippans P utgångssignal Qw samplas av signalen SH nollställningen av vipporna W och S. Vippan P nollställes genom den horisontella ramsígnalen CDG.H, varigenom en enkel cykel är avslutad. lÛ 15 20 25 30 35 H0 7802076-5 15 I enlighet med skrívkodordet Co,Cl,C2 inskrives i RAM-minnet tecknet som skall avbildas eller ökas skrivpekaren.

Pig. lub visar tidsdiagrammet för signalerna som uppträder i kret- sarna enligt fig. lßa. Signalens SH stigande flank samplar vippan W, medan den nedgående flanken samplar vippan P. Framkanten av signalen CDGH nollställer vippan P vilken operation innefattar en enkel skriv- cykel. Även de komplexa cyklerna är beroende av närvaron av en STR-signal och de möjliggör: - nollställning av skrivpekaren följd av inskrivning i RAM-minnet för lagring av teckenkoderna för l02U "blanka" rutor för att kunna radera samtliga tecken som har inskrivits i detta minne och följaktligen för att kunna avbilda en vit textsida på katod- strâlerörets skärm, - inskrivningen av 6U "blanka" rutor i RAM-minnet utan att ändra innehållet i skrivadressregistret PTY för att utradera en kom- plett teckenrad, - ökningen av innehållet i skrivadressregistret PTX °Ch Skriv” ningen av "blanka" rutor i RAM-minnet fram till ögonblicket då innehållet i registret PTX motsvarar skrivvisarens återgång till begynnelsen av teckenraden.

Fig. 15 visar organen medelst vilka komplexa skrivcykler kan åstadkommas. Man har sett tidigare, att om vippans W ingång DW befinner sig vid hög nivå, möjliggör den alstringen av en skrivcykel med frek- vensen för katodstrålerörets radsvepsignal SH. Om således denna höga nivå bibehålles vid vippans W utgång DW under en bestämd period som är en funktion av tecknen (eller "blanka" tecknen) som skall inskrivas, blir det möjligt att bilda komplexa cykler. Signalerna SCS och SCL som erhålles från televisionssvepets synkroniseringstidbas användes för detta ändamål, varvid man skall hålla i minnet, att signalernas SCS och SCL varaktighet är lU2U resp. 6U gånger repetitionsperioden TH för den horisontella synkroniseringssignalen SH. Det bör framhållas, att för dessa komplexa cykler är det nödvändigt att lagra "blanka" tecken i RAM-minnet och att inskrivningen av varje tecken nödvändiggör alstringen av en enkel skrivcykel. Även en annan anmärkning kan till- läggas: vid raderingscykeln för en teckenrad och vid raderingen av slutet av en teckenrad är det nödvändigt att inhibera överföringen från registret PTX till registret PTY för att undvika varje ändring av raden för skrivvisaren.

De föregående förklaringarna tillsammans med anmärkningarna här- 10 15 20 25 30 35 7802076-5 16 ovan möjliggör att konstruera ett kretsschema för alstring av komplexa cykler, vilka visas i fig. 15. Under en komplex cykel måste en signal av hög nivå uppträda över en av ingångarna D till vipporna RCl, CLl och ELl. Ankomsten av STR-signalen igångsätter en enkel skrivcykel och signalen CKW lagrar motsvarande order i den ena av vipporna. Om skriv- operationen som är specifierad genom skrivkodordet CO, Cl, C2 är en "radering av slutet av en teckenrad", tvingas vippan RC2 till hög nivå fram till ögonblicket då innehållet i registret PTX i skrivpekaren når värdet noll. För detta ändamål avkännes registrets PTX innehåll och påtryckes till vippans RC2 ingång CK. Under hela cykeln matas signalen från ELLER-grindens 401 utgång FB till en operator 402 som påtvingar koden Co,Cl,C2 på den normala teckenskrivningskoden och samtidigt till operatorn 150 som föregår RAM-minnet för teckenkoderna som kommer att påtvinga teckenkodordet på koden "blank" ruta.

Funktionen av de två andra komplexa cyklerna blir identisk. Vip- och EL lagrar motsvarande order till ankomsten av en flank l l av signalerna SCL och SCS porna CL lagrar innehållet av dessa vippor i vipporna CL2 och EL2. I varje fall kommer signalen PB att påtvinga koden C0,Cl,C2 på koden 000 (teckenskrivningskod) och teckenkoden på "blank"-koden.

Vipporna CL2 och EL2 som motsvarar skrivkoderna för radering av sida och radering av rad hålles vid hög nivå fram till uppträdandet av sig- nalernas SCS och SQL andra stigande flank._Det framgår även att in- kopplingen av en OCH-grind mellan registren PTX och PTY möjliggör en inhibering av överföring från registret PTX mot registret PTY under varaktigheten av de komplexa cyklerna "radering av en teckenrad" och "radering av slutet av en teckenrad".

Komponenten 405 är en avkodningsmatris som möjliggör översättning av kodordet i enlighet med de operationsorder som är sammanfattade i nedanstående tabell: Ö O I-' O O 2 operationsorder Ü radering av sida raderingen av teckenradens slut sänkning med en rad inhibering av utsänt tecken återgång av indikator radering eller överföring av rad höjning med en rad l-*t-*I-'i-focoo I-*I-'oal-'l-*oo IJ O bfl O ha D P normalt tecken 10 15 20 25 30 35 H0 7802076-5 17 Härnedan kommer att beskrivas skrivindikatorns avbildnings- organ vilka visas i fig. 16. Kretsen med vars hjälp man åstadkommer skrivíndikatorn utgöres av en 10-bits komparator 800 som jämför inne- hållet i skrivpekaren som utgöres av registren PTX och PTY och inne- hållet i adressräknarna för avbildning X.CNT och Y.CNT, varvid det skall hållas i minnet att innehållet i skrivpekaren motsvarar adressen till nästa tecken som skall inskrivas och att skrivindikatorn represen- teras på katodstrålerörets skärm genom en horisontell linje av 5 punk- ter, vilka uppträder på raden med ordningsnummer 9 i en teckenruta.

Avbildningen av skrivindikatorn erhålles under avbildningsfasen, var- vid l-nivån matas till buffertregistrets ingång. Komparatorns 800 ut- gångssignal PTO fördröjes med en ökningsperiod hos räknaren X.CNT beroende på inkopplingen av buffertregistret 210. Denna operation ut- föres medelst en víppa 810 som styres av räknarens p.CNT ökningssig- naler CKX.

Härnedan kommer att beskrivas de organ som är nödvändiga för att säkerställa förbipasseringen av texten eller ROLL-UP-sättet och som visas i fig. 17.

Såsom tidigare har nämnts är registret FL nödvändigt för avbild- ningen enligt arbetssättet ROLL-UP och det innehåller numret för den sista raden nederst på textsidan (innehållet i FLf{ö.l5} ). För att åstadkomma ROLL-Up-sättet är således tillräckligt att öka registret FL samtidigt med skrivpekarens övre del PTY. Jämförelsen mellan innehål- let i registret FL och den övre delen PTY av skrivpekaren utföres medelst komparatorn C som har en kapacitet av 4 bitar. Till följd av ökningen av registret FL motsvarar den nya sista raden den äldsta raden på text- sidan. Denna är i allmänhet inskriven genom teckenkoderna och det är följaktligen nödvändigt att åstadkomma dess radering eller blankning på sådant sätt, att raderna som uppträder nederst på katodstrålerörets skärm uppträder kontinuerligt fria från tecken (på samma sätt som om de skulle komma från en pappersrulle). För detta ändamål utlöses auto- matiskt vid ökningen av registret FL en cykel för "rad radering" och för att åstadkomma detta gränsanpassas vippkretsen ELl för registrering av en order för radraderingen medelst en ELLER-grind 601. Vid en styr- kod: “radering av skärmen" registreras motsvarande order av vippkretsen CLl och följaktligen av vippkretsen CL2, samtidigt annuleras innehållet i skrivpekaren (RAZ) och registret FL ställes till koden llll i mot- svaríghet till teckenraden av ordernumret 15.

Härnedan kommer att beskrivas sammanlänkningen av flera blad, som bildas i minnet för teckenkoderna. 10 l5 20 25 30 35 RO 7802076-5 18 När processorn arbetar enligt ROLL-UP-sättet kan det vara önskvärt att bibehålla delarna av de skrivna texterna. Lösningen är att man har till förfogande ett minne av U l02ä ord av 6 bitar organiserade i U = Zn blad. Man måste således handskas med skrivning och läsning av bladet med ordningsnumret Up. Ett exempel på sammanlänkningen av sidor- na visas i fig. l8a. En räknare U.CNT som indikerar ordningsnumret för den löpande sidan ökas genom carryvärdet RP från registret FL. Adressen till den verkliga sidan kommer att härledas från dess värde genom att subtrahera en enhet om så är nödvändigt alltefter som man befinner sig nederst på föregående sida (överst på skärmen) eller överst på den nya sidan (nederst på skärmen). Detta kan härledas av jämförelsen mellan "raden för teckenrutan" och värdet av registrets FL innehåll. En adde- ringsanordning ADD är inkopplad i adressbussen för sidorna i RAM-minnet 100 för lagring av teckenkoderna. Denna adderingskrets styres av ut- gångssignalen RS från jämförelsekretsen C. Signalen RS är vid låg nivå när den sida av texten som avbildas på katodstrålerörets skärm tillhör den föregående sidan och signalen RS befinner sig vid hög nivå när den avbildade delen av textsidan uppträder överst på den löpande sidan.

Pig. l8b visar vid A skärmens läge på de sammanlänkade textsidorna och vid B det motsvarande läget för teckenrutorna på skärmen. Samman- länkningen av textsidorna visas i fig. l8c i form av ett tidsdiagram över teckenrutornas rader med avseende på dels de vertikala signalerna för televisionssvepet och dels följden av sidorna Ui av ordningsnummer Up och Upplp endast begränsat beträffande kostnaden för antalet textsidor för tecken- kodminnet 100.

Såsom det framgår har användningen av ROLL-UP-sättet nödvändiggjort . Ett sammanlänkningsorgan som har beskrivits härovan är tvâ adresskomparatorer: en första komparator mellan registret FL och adressen för teckenrutorna som avbildas, vilket möjliggör, att avbild- ningen stoppas vid avbildningen av den sista teckenraden på katodstrå- leröret och en andra komparator mellan registret FL och skrivadressen för att veta om det är lämpligt att öka registret FL. Det är möjligt att kombinera dessa två komparatorer i en enda komparator och tids- multiplexa avbildnings- och skrivadresserna. Under en skrivoykel som åstadkommer en ökning i registret FL är det emellertid möjligt att en parasitrad uppträder nederst på skärmen, endast under den första bilden.

För att eliminera detta fenomen är det nödvändigt att dubblera regist- ret FL, varvid det första FLV användes för avbildningen och det andra för skrivningen såsom visas i fig. 19. Registret FLV modifieras endast vid begynnelsen av televisionsbildsvepet under vilken fas avbildnings- 10 15 20 25 30 35 7802076-5 19 organen inhiberas. För detta ändamål matas de vertikala televisions- svepsignalerna Sv till registret PLV. Registren PL och FLV multiplexas genom multiplexorn 350 vars utgângssignal jämförs i komparatorn C som å andra sidan erhåller bussen för adresseringssignalerna från RAM-min- net 100 för lagring av teckenkoderna.

Härnedan kommer att beskrivas sättet på vilket en processor enligt uppfinningen integreras i stor skala. Varje integrering i stor skala är underkastad olika begränsningar: det största antalet ingångslutgångs- klämmor hos en kapslad krets, den maximala kapaciteten av komponenter som kan integreras på kiselplattan, den högsta funktionsfrekvensen, de icke integrerbara komponenterna, elasticiteten för anordningens använd- ning och antalet matningskällor.

Det synes vara rimligt att begränsa antalet ingångs/utgångsstift till standardvärdet 28, då nästföljande standardantal är H0 stift för kapslar av den typ som säljes i kommersiell skala. Minnena för lagring av teckenkoderna, för alstring av tecknen, för bestämning av kontroll- koderna kan ej integreras i kapseln om man önskar bibehålla hela flexi- biliteten vid processorns användning. Dessutom är dessa minnen överallt tillgängliga på marknaden. Som ett resu-tat kommer bussen för ingångs- data som matas till minnet för kodtecknen och till identifieringsminnet för kontrollkoderna att leda till att operatorn för blankning av kod- tecknen placeras utanför höljet. Med hänsyn till att punktklockans HD och avbildningsräknarens l.CNT driftsfrekvens är högre än l0 MHz, kom- mer dessa element lämpligen att placeras utanför höljet. Sammanlänk- ningsblocket för sidorna, vars kapacitet är beroende av den avsedda användningen mäste placeras utanför höljet. Kvartskristallen som styr frekvensstabiliteten hos klockan Ho för televisionssvepets tidbas kommer att placeras utanför höljet.

För att begränsa antalet stift på kapseln till 28 är det lämpligt att multiplexa vissa av ingångs/utgångssignalerna vilka är vinkelräta som funktion av tiden, signalen FB som användes för att påtvinga tecken- koderna på den blanka koden när operationen för radering av tecknen användes under en skrivcykel, kan exempelvis multiplexas med adress- signalen R2 från ROM-minnet, vilket innebär att teckengeneratorn endast användes under avbildningsperioden. Inhiberingssignalen INI kan använ- das för detta ändamål.

Pig. 20 visar ett sätt att sammankoppla processorkapseln och de till denna hörande komponenterna för att blda en processorenhet. In- gångs/utgàngssignalerna är sammanfattade med avseende på stiftnumren. 10 15 20 25 30 35 40 Ao - Au A5 - A9 STR CK.l INI R.P R.S.

VSS VDD 18-22 8-4 ll-13 15 23-25 16 l7 27 14 28 7802076-5 N Adresser i minnet för lagring av teckenkoderna.

Ao - A5-adresserna som ständigt åstadkommes av räknarens X.CNT räknevärden för att möjliggöra en eventuell uppfriskning av RAM-minnen av dyna- misk typ. Varaktigheten av minnenas cykel skall vara lägre än 500 ns.

Adresserna för raddelen av RAM-minnet som alstrar tecknen. Raden 000 skall vara vit för samtliga tecken. ROM-minnets accesstid skall vara kortare än S00 ns. Adressen R2 multiplexas med styrsig- nalen PB.

Inskrivningen av skrivvisaren som matas till ROM-minnet som alstrar tecknen.

Ingångar för skrivkoden, teckenskrivningen, för- skjutningen av visaren, radering (jämför tidigare tabell) ' Utvärderingssignal för skrivkoderna.

Skrivsignal för RAM-minnet för teckenkoderna. Ökningssignal för räknarna X.CNT, p.CNT, Y.CNT.

Utgângssignal för inhibering av punktklockan HD, varaktigheten ungefär 20 us, upprepníngsperiod 64 us.

Förbindelser till kvartskristallen i klockan Ho för televisionssvepet.

Televisionssynkroniseringssignaler SH och SV tidsmultiplexade. Ökningsutgången för en bladräknare.

Identifíeringsutgång för den avbildade sidan.

Föregående sida eller löpande sida.

Matningen + 5 V Jord.

En sådan processor kan exempelvis integreras i form av kisel N-MOS teknologi.

För att komplettera denna beskrivning av uppfinningen kommer här att beskrivas ett utföringsexempel för en processor som är integrerad på en kiselplatta inkapslad i ett hölje med 28 stift som är anslutna på samma sätt som beskrivits härovan. Processorn och dess tillhörande komponenter som visas i form av funktionsblock i fig. 21 möjliggör avbildningen av H textsidor med l02U teckenkoder av 6 bitar vid använd- ning av ett dynamiskt RAM-minne och ett ROM-minne som kan alstra ett 10 15 20 25 30 35 UU 7802076-5 21 alfabet av Sh tecken. Elementen som hör ihop med processorns integre- rade del J är följande: A-B-C-D-E-F - Dynamiska RAM-minnen av typen 2107 B marknadsförda av INTEL G - Buffertminne av typen 7Hl7H marknadsfört av THOMSON-CSF, avdel- ning SESCOSEM H - ROM-minne för teckenalstring av typen RO-3-2513 marknadsfört av GENERAL INSTRUMENTS I - Parallell/serie-omvandlare av typen 74165 markandsförd av THOMSON- CSF, avdelning SESCOSEM K - Räknare av typen DM 8556 marknadsförd av NATIONAL SEMICONDUCTORS L - ROM-minne av typen 71301 marknadsförd av THOMSON-CSF, avdelning SBSCOSEM M - Adderingskrets av typen 7H83 marknadsförd av THOMSON-CSF, avdel- ning SESCOSEM N - Register av typen 7Hl93 marknadsfört av THOMSON-CSF, avdelning SESCOSEM O - Operatör av typen 7H00 marknadsförd av THOMSON-CSF, avdelning SESCOSEH P - Operator av typen SFC.5H52 marknadsförd av THOMSON-CSF, avdel- ning SESCOSEM Q - Operator av typen 7Ul32 marknadsförd av THOMSON-CSF, avdelning SESCOSEM R - Inverteringskrets av typen 7404 marknadsförd av THOMSON-CSF, avdelning SESCOSEM S - UART av typen AY-5-1013 marknadsförd av A.M.I.

- Klocka av typen MC lüßll marknadsförd av MOTOROLA Grindar av typen MC lU88 marknadsförda av MOTOROLA - Grindar av typen MC lH89 marknadsförde av MOTOROLA - NPN-transistor av typen 2 N 2222 som utgör multiplexeringssteget 2I I för videosignalen för teckenpunkterna och synkroniseringssignaler- na SV och SH för televisionssvepet.

Ovanstående lista av komponenter är endast angiven som vägledning.

Komponenter från andra tillverkare kan likaväl användas.

Utföringsformen, de numeriska värdena av huvudparametrarna, nomen- klaturen av komponenterna i beskrivningen härovan har endast angivits som exempel. Särskilt formatet för textsídorna kan modifieras såväl med avseende på antalet rader för teckenrutorna som antalet kolumner för tecknen. Kännetecknen för televisionssvepet kan anpassas till annan standard. Kapaciteten för RAM-minnet för lagring av kodtecknen dikteras 10 15 20 7802076-5 22 endast av driftsvillkoren vid användningen. Programmeringen av ROM- minnet för avkodning av operatíonsorder kan ändras genom ökning eller minskning av tjänsterna vid användning av systemet.

Processorn enligt uppfinningen kan användas då det är nödvändigt att ha till förfogande en terminal med katodstrålerör för att en an- vândare skall kunna samtala med en maskin. Om denna maskin är belägen i närheten av terminalen kan elementen i telefonnätet elimineras vid sådana tillämpningar som lokala kontrollenheter, kontrolltablåer och helt allmänt varje element för samtal mellan människa och maskin. En terminal enligt uppfinningen kan lämpligen ersätta en fjärrskrivnings- apparat. “ Uppfinningen medför väsentliga fördelar gentemot de kända anord- ningarna särskilt vad beträffar hastigheten för inskrivningen av teck- nen i minnet, inställningen av bredden för tecknen som skall avbildas, möjligheten att utnyttja ett minne för lagring av teckenkoder för flera sidor genom att använda sammanlänkade RAM-minnen av dynamisk typ, varvid sammanbyggnaden av organen möjliggör en integrering i stor skala för behandlings- och styrorganen och en höggradig flexibilitet i funk- tionen som möjliggör en anpassning av organen till nivån för de arbets- uppgifter vilka är absolut nödvändiga.

Claims (19)

7802076-5 23 PATENTKRAV

1. l. Processor inkopplad mellan en källa för kodade meddelanden som är sammansatta av teckenord och operationsord och en televisions- mottagare med m sveprader som upprepas E gånger per sekund, vilken processor omfattar organ för att på katodstrâlerörets skärm avbilda en textsida bestående av Y rader av X teckenrutor, varvid varje tecken är bildat av en matris av 1 x p punkter, skrívorgan för skrivning i ett RAM-minne för teckenord med en kapacitet av U sidor, vilka even- tuellt är sammanlänkade, vardera av X.Y ord av N bitar som kan över- föras till ett minne för alstring av 2N tecken och organ för att alstra synkroniseringssignaler, k ä n n e t e c k n a d därav att nämnda organ arbetar i tidsmultiplex form med televisionsradernas svephastig- het m.s.

2. Processor enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav att organen för att alstra synkroniseringssignalerna omfattar: en televisionsklocka (Ho) av frekvensen m.s.X, vars utgàngssignal ökar fyra sammankopplade räknare: - en första räknare av en kapacitet modulo X som alstrar horison- tella synkroniseringssignaler (SH) och horisontella bildsig- naler (CDG.H), - en andra räknare av en kapacitet modulo m som alstrar vertikala synkroniseringssignaler SV och vertikala ramsignaler (CDG.V), - en tredje räknare av en kapacitet modulo X som alstrar rade- ringssignaler (SCL) för en rad teckenrutor, - en fjärde räknare av en kapacitet modulo Y som alstrar raderings- signaler (SCS) för en textsida, - en punktklocka omfattande ett utlösningsorgan som aktiveras av de horisontella ramsígnalerna (CDG.H) och som stoppas efter l.X svängningar när denna punktklocka har åstadkommit l.X svängningar.

3. Processor enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav att punktklockan innefattar ett manuellt regleringsorgan för inställning av dess svängningsfrekvens.

4. H. Processor enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav att en operator för att pàtrycka en blank kod är inkopplad mellan källan för de kodade meddelandena och RAM-minnet för lagring av teckenorden. g78Û2076-5 2%

5. Processor enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett ROM-minne för avkodning är inkopplat mellan källan för de kodade meddelandena och skrivorganen.

6. Processor enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav att en operator för att underkasta koden en skrivoperation är inkopplad mellan ROM-minnet för avkodning och ingången till skriv- organen.

7. Processor enligt patentkravet 1, med organ för att räkna av- bildningsadresserna innefattande: en låg del som utgöres av en räknare modulo l, till vilken är ansluten en räknare modulo X och en hög del som utgöres av en räknare modulo p till vilken är ansluten en räknare modulo Y, vilka två delar ökas genom en punktklocka, k ä n n e t e c k - n a d därav att den låga delen omfattar en ökningsanordning som aktiveras av de horisontella ramsignalerna (CDG.H) och desakti- veras av innehållet l.X i denna del, varvid den höga delen om- fattar ett ökningsorgan som aktiveras genom de vertikala ram- signalerna (CDG.V) och desaktiveras av innehållet p.Y i denna höga del. "

8. Processor enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav att minnet för teckenorden är ett dynamiskt RAM-minne.

9. Processor enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav att omvandlingsorganet är inkopplat mellan innehållet i räk- naren modulo p och adresserna i ROM-minnet för teckenalstring.

10. Processor enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n.a d därav att räknaren modulo p innehåller ett identifieringsorgan för ett tillstånd pi som motsvarar punktraden på vilken skrivvisaren skall avbildas¿

11. ll. Processor enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav att räknaren modulo Y innefattar organ som möjliggör desakti- veringen av den höga delens ökningsorgan när innehållet i denna räk- nare är lika med adressen för den sista raden av teckenrutan som är inskriven nederst på textsidan.

12. Processor enligt patentkravet l omfattande avbildningsorgan för en skrivvisare, k ä n n e t e c k n a d därav att den omfattar en adresskomparator som är ansluten mellan räkneorganen för skriv- adresserna och räkneorganen för läsadresserna i RAM-minnet, ett organ som möjliggör identifieríngen av innehållet pi i en räknare för av- bildningsadresserna i minnet för teckenalstring, ett överföringsorgan 7802076-5 25 som är anslutet dels till nämnda adresskomparator och dels till nämnda identifieríngsorgan samt att signalen från nämnda överföringsorgan påtrycker en hög nivå på ROM-minnet för teckenalstring.

13. Processor enligt patentkravet 1, vid vilken skrivorganen om- fattar en anordning som möjliggör alstrandet av en skrivcykel i RAM- minnet, k ä n n e t e c k n a d därav att nämnda generator utgöres av en första vippkrets som registrerar en värderingssignal för med- delandekoderna och är ansluten till en andra víppkrets som utlöses av framflanken hos de horisontella synkroniseringssignalerna SH som tillåter en skrivoperation för ett teckenord i RAM-minnet och är an- sluten till en tredje vippa som utlöses av bakflanken hos de horison- tella synkroniseringssignalerna SH, vilket möjliggör framstegning av skrivpekaren med en teckenruta och att nämnda vippkretsar âterställes till noll genom de horisontella bildsignalerna (CDG.H).

14. Processor enligt patentkravet 1 vid vilken skrivorganen om- fattar raderingsorgan för teckenorden som är inskrivna i RAM-minnet, k ä n n e t e c k n a d därav att den omfattar: ett första organ som möjliggör raderingen av slutet av en rad av teckenrutor, ett andra organ som möjliggör raderingen av en teckenrad och ett tredje organ som möjliggör radering av Y rader teckenrutor samt att raderingsorga- nen pàtrycker operationsorden på skrivkoden i RAM-minnet och pâtrycker teckenorden på den blanka koden.

15. l5. Processor enligt patentkravet l, vid vilken skrivorganen om- fattar en skrivpekare som utgöres av en reversibel räknare modulo Y och en reversibel räknare modulo X, k ä n n e t e c k n a d därav att dessa två räknare är förbundna med varandra över ett inhiberings- organ.

16. Processor enligt patentkravet l, vid vilken skrivorganen och avbildningsorganen omfattar organ vilka möjliggör förbipassering av en textsida (ROLL-UP), k ä n n e t e c k n a d därav att dessa organ omfattar ett adressregister av en kapacitet av Y bitar, som innehåller adressen tilllden sista raden av teckenrutor nederst på sidan, varvid adressregistret ökas en enhet när dess innehåll är lika med skrivadres- sen till den höga delen av skrivpekaren och att när innehållet i detta adressregister och innehållet i räknaren modulo Y för avbildningsräk- narna är identiska, ökningsorganet för den höga delen av räknarna för avbildningen desaktiveras. , , _, __. _.. .__ , , .i._..,.__..._______......_...._._ yaozova-s 26

17. Processor enligt patentkravet l, vid vilken RAM-minnet för teckenordlagring har U sidor som är sammanlänkade med hoplänknings- organ, k ä n n e t e c k n a d därav att hoplänkningsorganen omfat- tar en bladräknare med en kapacitet av U bitar som innehåller ordnings- numret för den löpande sidan, vilken bladräknare ökas med överförings- värdet i ett adressregister som innehåller adressen till den sista raden av teckenrutor nederst på sidan och att innehållet i nämnda adressregister jämföres med den höga delen av skrivadresserna och läsadresserna i RAM-minnet för att härleda den verkliga sidan genom subtrahering från bladräknaren med eventuellt en enhet allteftersom man befinner sig nederst på den föregående sidan eller högst på den nya sidan.

18. Processor enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e - t e c k n a d därav att de specifika organen för avbildningen och skrivningen är integrerade i stor skala över en halvledarplatta.

19. Telekommunikationsterminal med katodstrâlerörskärm, k ä n - n e t e c k n a d därav att den omfattar en processor enligt något av de föregående patentkraven. ANFURDA PUBLIKATIONER: