SE422969B - Sett och anordning for okning av en forbrenningsmotors verkningsgrad och minskning av dess fororeningar - Google Patents

Description

- 7806909-3 2 'utan även gör det möjligt att arbeta med större luftöverskott i den totala gasblandningen, vilket medför en fullständigare förbränning och därmed re- na avgaser.

En motor av nämnt slag finns beskriven i den svenska patentansökan (svenska patentet) 7602179-9. I denna motorkonstruktion har i arbetscylin- derns cylinderlopp anordnats en rörlig kolv för variation av kompressions- förhållandet i beroende av motorns belastning. Genom att kompressionskolven har stor area och liten rörelse föreligger vissa nackdelar bl a därigenom V att kolvens inställningsmekanism utsättas för stora krafter och att kolvens rörelse blir liten. 7 Gasblandningen mellan kolvarna kommer också alltid att vara homogen och i stort sett likformig, vilket bl a innebär att att kompressionsvolymen inte uppvisar något särskilt parti, där gynnsammare tändningsförhållanden fö- religger.

Uppfinningen undanröjer de nackdelar, som vidlåder dels den sistnämnda anordningen liksom även tidigare anordningar med i huvudsak inställbara men vid given belastning fasta motkolvan “Sålunda åstadkommas en förbränninge- process, som vid delbelastning ökar verkningsgraden och minskar avgasföro- reningarna vid en förbränningsmotor, som företrädesvis är av ottotyp och in- nefattar arbetskolvar, förbundna med en vevaxel och rörliga i arbefscylind- rar, vilka är förenade med var sin förkammare, därigenom att förkammarens volym ändras cykliskt och svnkront med motorns arbetscykel, företrädesvis så, att förkammarens volymförändringar genomlöper en komplett cykel under två vevaxelvarv hos motorn, varvid bränsle under varje förkammarcykel på i och för sig känt sätt införes och antändes i förkammaren och den antända bränsle- luftblandningen överföras till samverkande arbetscylinder.

Fördelar erhålles genom att förkammarens volym ändras så, att den erhål- _ ler ett minimum vid början av varje insugningsslag i arbetscylindern och ett ' f maximum vid början av varje arbetsslag i arbetscylindern. I Ytterligare fördelar uppnås om förkammarens minimivolym hålles konstant,_ Ä medan dess maximivolym varieras i beroende an motorns belastning, exempelvis 5 med ledning av det i motorns insugningssystem rådande undertrycket, på så- dant sätt, att maximivolymen växer med minskande belastning och sålunda ökar motorns kompressionsförhållande med minskad belastning.

En särskild fördel erhålles genom att den i förkammaren antände bränsle- luftblandningen ledes till samverkande arbetscylinder genom en kanal eller passage, som uppvisar en viss strypning varvid nämnda strypning kan hållas konstant eller varieras under motorns arbetscykel på ett sådant sätt, att den är störst vid arbetsslagets början. 7806909-3 Vid föreliggande uppfinning anordnas motorns kompressionsvolym så, att den innefattar två skilda men med varandra förbundna volymer. Den första volymen utgöres på vanligt sätt av den ovanför arbetskolven inneslutna voly- men medan den andra volymen utgöres av en förkammare med variabel volym. För- kammarvolymen varieras cykliskt med en frekvens, som är synkron med motorvarv- talet medan volymförändringens amplitud eller storlek varieras i beroende av motorns belastning.

Vid kompressionsslagets slut och arbetsslagets början råder stor turbu- lens i förbränningsrummet. För att vid stökiometriskt blandningsförhållande hos luft-bränsleblandningen liksom även vid luftöverskott, erhålla en säker tändning, avskärmas den i förkammaren införda luft-bränsleblandningen från arbetscylindern genom en strypning. Härigenom erhålles i förkammaren alltid en luft-bränsleblandning, som är så rik att inga tändningsproblem uppstår._~ Av det sagda framgår också att den nämnda strypningen har sin främsta funktion vid tändningen av luft-bränsleblandningen. Enligt uppfinningen åstad- kommes även ett förbränningsförlopp, där strypningen uppträder endast vid för- bränningens initiering.

Uppfinningen har också till ändamål att åstadkomma en anordning för ge- nomförande av förbränningsprocessen. En ändamålsenlig anordning erhålles ge- nom att förkammaren utgöres av en cylinder med ett cylinderlopp och en däri förskjutbar kompressionskolv, vilken medelst transmissionsorgan drives från motorns drivaxel så, att kompressionskolven rör sig cykliskt och synkront med motorns vevaxel, företrädesvis så, att kompressionskolven genomlöper en komplett cykel under två vevaxelvarv hoš motorn. Transmissionsorganen utföres med fördel så att de dels innefattar organ med fast utväxlingsförhållande till motoraxeln och dels organ mellan de nämnda organen och kompressionskolven, vilka uppvisar ett variabelt utväxlingsförhållande i ändamål att variera komp- ressionskolvens's1aglängd, varvid utväxlingsförhållandet varieras av don, som påverkas i beroende av motorns belastning.

Ett ändamål med uppfinningen är att utforma transmissionen så och för- binda den med motorns vevaxel så, att kompressionskolven befinner sig längst in i sitt cylinderlopp ungefär vid början av varje insugningsslag och längst ut ungefär vid början av varje arbetsslag, särskilt så att det innersta vänd- läget är konstant och det yttre förskjutes utåt med minskande belastning, var- vid motorns kompressionsförhållande ökar. andra ändamål med uppfinningen är att utbilda en öppning som en kanal mellan arbetscylinder och kompressionscylinder genom att anordna cylindrarna paralleïhaooh vända från varandra men med cylinderloppen överlappande varandra varvid en konstant strypning mellan nämnda cylindrar åstadkommas. En variabel strypning-åstadkommas genom att anordna en kam på kolvtoppen, samverkande med arbetscylinderns tak intill den utbildade öppningen. 7soe9o9~s 1 , Uppfinningen skall närmare beskrivas 1 anslutning till bifogade ritning- ar, där Fig. 1 schematiskt visar de för uppfinningen väsentliga delarna av en förhränningsmotor av ottotyp, sedda i ett plan vinkelrätt mot vevaxelns längd- riktning och med vissa delar bortskurna för att ernå ökad tydlighet, Fig. 2. visar delarna i Éig. 1 i planvy, Fig. 3 visar schematiskt på samma sätt som i fig. 1 motordetaljernas läge vid insugningsslagets början vid låg motorbe- lastning, Fig. Ä visar motordetaljernas läge vid insugningsslagets början vid hög motorbelastning, Fig. 5 visar motordetaljernas läge vid arbetsslagets bör- jan vid låg motorbelastning, Fig¿ 6 visar samma.detaljer vid arbetsslagets bör- jan vid hög motorbelastning och Fig.7 och Fíg. 8 ett alternativt detaljutförande.

I figurerna betecknar 1 en arbetskolv och 2 arbetscylindern medan 3 beteck- nar en kompressionskolv i en förkammarcylinder Ä. Kbmpressionskolven 3 är med en kolvtapp 5 ledbart förbunden med ena änden av en hävarm 6, vars andra ände med en tapp 8 är ledbart förbunden med en vevstake 10, vilken utgör en vevme- kanism tillsammans med en excenter eller vevsläng 13 på axeln 12. I ett parti mellan kolvtappen 5 och tappen 8 uppvisar hävarmen 6 en avlång kulissöppning eller gejdbana 20, som sträcker sig ungefär_i samma riktning som förbindnings- linjen mellan tapparna 5 och 8. Gejdbanan uppvisar två motstående, på båda si- dor om en cirkelformad mittlinje 20a på lika avstånd anordnade gejdytor 20' ooh 20", vilka alla är koncentriska. Mittlinjens 20a krökningsradiefär R2 och dess centrum är CZ, se fig. 5 och 6. Punkten C2 har sålunda ett fast läge i förhållande till hävarmen 6 och följer alltså dennas rörelser.

I gejdbanan är en tärning 19 glidbart anordnad och nppbäres svängbart av en axel 18, anordnad på änden av styrarmen 16. Denna är fast förbunden med en styraxel 1h, som av en icke visad anordning av i och för sig känt slag instäl- les i ett av motorbelastningen beroende vinkelläge. Vid ökande motorbelast- ning vrides styraxeln 14 i den riktning, som anges av pilen A och vid minsk- ande motorbelastning i den riktning, som anges av pilen B. Avståndet mellan axelns 18 centrum och styraxelns centrum G1 är R1, se fig. 5 och 6.

Tärningen 19 kan således förskjutas i gejdbanan 20 i hävarmen 6 varvid _ armens 6 utväxlingsförhållande, d v s avståndet mellan axeln 18 och kolvtap- pen 5 i förhållande till avståndet mellan tappen 8 och axeln 18, förändras i beroende av belastningen genom vridningen hos styraxeln 14. När axeln 18 och tärningen 19 står i sitt i figurerna vänstra läge, d v s vid hög motorbelast- ning såsom i fig. 6, är armens 6 utväxlingsförhållande stort, varigenom för- kamar- eller kompressionskolvens 3 slaglängd blir stor. Vid låg motorbelast- ning såsom i fig¿ 5, står axeln 18 och tärningen 19 i sitti figurerna högra läge, i detta fall ändläget, utväxlingsförhållandet är litet och kompressions- kolvens 3 slaglängd är liten. 7806909-3 Drivaxeln 12 för kompressionskolvens 3 rörelse gives via en icke visad transmission en rotationshastighet, som är hälften av motoraxelns rotations- hastighet. Detta innebär att medan arbetskolven 1 under ett motorvarv utför en rörelse från det i fig. 1 visade, i arbetscylindern 2 innersta läget till det i arbetscylindern yttersta läget och tillbaka, utför förkammarkolven 3 endast rörelse i en riktning, från det i fig. 1 visade läget, där förkammar- kolven är i sitt i förkammarcylindern Ä innersta läge, till det i förkammar- cylindern yttersta läget. Vid nästa hela motorvarv kommer kolven 3 att gå i motsatt riktning tillbaka till det i cylindern H innersta läget. Detta kom- mer att beskrivas närmare nedan.

Fig. 2 visar motordelarna i fig. 1 sedda uppifrån, varvid identiska de- lar har samma beteckning.

Av figurerna framgår vidare att kompressionsrummet utgöres av två del-__ volymer nämligen dels kompressionsrummet 21 ovanför arbetskolven 1 och dels kompressionsrummet 23 under kompressions- eller förkammarkolven 3. De båda kompressionsrummen står i förbindelse med varandra via en kanal eller passage 22. I det visade utförandet begränsas kanalen av cirkelbågar med radier, mot- svarande arbetskolvens 1 radie resp. kolvens 3 radie. Denna öppning framgår närmare av Fig. EA, där partier av ovanför liggande delar är bortskurna. Ka- nalen kan utföras pâ andra sätt utan att uppfinningstanken därför frångâs.

Fig. 3 visar motordelarna vid slutet av utblåsningsslaget eller början av insugningsslaget i det fall motorn arbetar vid låg belastning. Styraxeln 14 har vridits moturs i figuren i riktning av pilen B så lång detta är möj- ligt, så att tärningen 19 befinner sig i gejdbanans 20 närmast kolven 3 be- lägna ände, Excentermekanismen 12-13-10-8 står i det läge, där axeln 8 når sitt översta läge. Detta innebär i sin tur att kolvtappen 5 och därmed kol- ven 3 befinner sig i sitt i cylindern Ä innersta läge.

Centrumlinjen 20a för gejdbanan 20 och därmed för axeln 18, utgöres av en cirkellinje med radien R2 och centrum i C2, så som beskrivits ovan.

För att uppnå de för uppfinningen karaktäristiska egenskaperna är anord- ningen sådan att radierna R1 och R2 är lika stora. Dessutom är anordningen sådan att kolven 3 alltid når ett och samma innersta läge på avståndet D från toppen av cylindern Å, se fig. 3 och Ä, oberoende av belastningen. Det- ta uppnås därigenom att anordningen är sådan att centrum C2 för gejdbanan 20 i hävarmen 6 sammanfaller med centrum G1 för styraxeln 1# när hävarmen 6 in- tager det läge, som framgår av figurerna 3 och 4. Dessa båda figurer visar ett läge av hävarmen 6, som bestämmes av kolvtappens 5 läge vid kolvens 3 innersta läge (avståndet D) i cylindern 4 och tappens 8 översta läge.

Pig 3 och 4 visar motordelannas läge i den punkt av motorns arbetscykel, där utblåsningsslaget är slut och insugningsslaget skall börja, fig. 3 vid 7306909-a - i 6 .lägsta motorbelastning och fig. Ä vid högsta motorbelastning. Av beskrivning- en ovan framgår således att delarna 12-13-10-8-6-5-3 härvid alltid intager samma läge från lägsta motorbelastning och via alla delbelastningar till högsta motorbelastning, d v s oberoende av motorbelastningen och de av denna påverkade delarnas 1#-16-18-19 läge. _ Av den lämnade beskrivningen framgår att den geometriska utformningen av berörda motordelar är sådan att kompressionsrummens 21 och 23 volym är densamma vid de båda i figurerna 3 och Ä visade ytterlägena i motorbelast- ningen liksom vid varje annat belastningsläge mellan dessa, oberoende av be- lastningen. _ _ Irån det i figurerna 3 och 4 visade läget utför arbetskolven 1 ett ned- åtgående insugningsslag och ett efterföljande kompressionsslag till de i fi- gurerna 5 och 6 visade lägena. Därifrån utför arbetskolven 1 ett nedåtgående arbetsslag under bränsleblandningens förbränning och rör sig därefter uppåt- under utblåsning av förbränningsgaserna; vilket sker mycket effektivt genom att arbetskolven 1 och kolven 3 rör sig mot varandra.

Vid det i fig. 5 visade läget, som således visar delarnas läge vid ar- betsslagets början vid låg motorbelastning, är tärningen 19 i sitt högra änd- läge, excentern 13 och tappen 8 befinner sig i sina lägsta lägen varigenom kolvtappen 5 och kolven 3 genom svängning av hävarmen 6 kring axeln~18 be- finner sig i sitt högsta läge.

Figur 6 visar motordelarnàs läge i tändningsögonblicket efter det att arbetskolven 1 vid hög belastning från det i fig. Ä visade läget nnder ett motorvarv utfört en fram- och återgående rörelse i arbetscylindern 2 tillbaka till det innersta läget. Excentermekanismen 12-13-10 har fört tappen 8 till dess nedersta läge. Genom att styrarmen 16 i beroende av den höga motorbelast- ningen i fig. 6 fört axeln 18 med tärningen 19 åt_vänster har utväxlingsför- hållandet, d v s avståndet mellan axeln 18 och kolvtappen 5 i förhållande till avståndet mellan tappen 8 och axeln 18, ökat i jämförelse med det i fig. visade belastningstíllståndet. Detta medför att kolven 3 vid arbetsslagets början befinner sig längre ut i cylindern-3 än vid den i fig. 5 visade lägre belastningen.

När arbetskolven 1 från det i fig. 6 visade läget utför en fram- och återgående rörelse innefattande ett arbetsslag och ett utblåsningsslag, kom- mer kolven 3 att röra sig från det i fig. 6 visade läget till det i fig. 4 visade läget. Av den lämnade beskrivningen och vid jämförelse av figurerna 3 och 5 med figurerna 4 och 6 framgår att kompressionsvolymen vid insugnings- slagets början är lika (se fig. 3 och Ä) vid såväl låg som hög motorbelast- ning, medan däremot insugningsvolymen och volymen vid kompressionsslagets slut är större vid hög belastning än vid låg belastning, se figurerna 6 7806909-3 resp. 5. Ietta medför således att kompressionsförhållandet vid hög belast- ning blir mindre än vid låg belastning, d v s man har uppnått den ändring i kompressionen i förhållande till motorbelastningen, som man önskar för att öka motorns verkningsgrad.

Härutöver har andra fördelar vunnits jämfört med det tidigare kända ut- förandet enligt svenska patentet . . . (patentansökan 7602179-9). Sålunda åstadkommas den cykliska förändringen av kompressionsrummet 21+23 medelst en i en förkammare anordnad mindre förkammar- eller kompressionskolv 3, vil- ket minskar krafterna på manövermekanismen 12, 13, 10, 8, 20, 19, 6, 5 för kolven 3 samtidigt som denna får en längre rörelse i cylindern Ä, vilket medför mindre risk för att kompressions- eller förkammarkolven 3 skall koksa igen och fastna, vilket i sin tur medför större driftsäkerhet hos motorn.

Likaså får man en nästan fullständig evakuering av restgaserna genom att ar-' betskolven och kolven 3 går mot varandra.

En annan väsentlig fördel uppnås enligt uppfinningen vid den i fig. 6 visade konstruktionen.

En mycket väsentlig fördel vid uppfinningen erhålles genom den i figurer- na visade konstruktionen med insprutning av bränsle i förkammaren eller cylin- derrummet 23. Genom den strypning, som kanalen eller passagen 22 utgör kom- mer bränsle-luftblandningen att vara mera rik på bränsle i kompressfionsrum- met 23 än i arbetscylinderns 2 kompressionsrum 21. Detta tillförsäkrar en god antändning av bränsle-luftblandningen, som efter passage genom kanalen 22 når in i arbetscylihdern 2 oqh förbrännas med luftöverskott. Om sålunda 7 tändstiftet anbringas i eller intill cylinderrummet 23 erhåller man på detta sätt en säkrare och effektivare tändning jämfört med om tändningen skulle ske i en helt homogen och magrare bränsle-luftblandning. _ Osymmetrien mellan rik och mager_bränsle-luftblandning kan påverkas ge- nom utformningen och'storleken av kanalen 22 mellan de båda cylinderrummen Ä och 2 varigenom en säker tändning alltid tillförsäkras. Genom lämplig ut- formning av kanalen är det också möjligt att åstadkomma en skiktad för- bränning med olika karaktär, exempelvis genom att utforma kanfllen med Olika strömningsmotstånd eller strypning, varierande värmetransmission etc. Förutom att bränslets kolväten förbrännas nästan helt p g a luftöverskottet, kan även förbränningstid och förbränningstemperatur påverkas så att även bildande av kväveoxider nedbringas.

Figurerna 7 och 8 visar exempel på utformningen av en sådan speciell ka- nal. Figurerna visar utformningen av partiet kring kanalen 22 varvid fig. 7 1806909-3 - s är ett utbrutet delparti, motsvarande fig. 1, jÄ¿_medan fig: 8 är en vy, mot-I svarande fig. 2A. I det visade utförandet har en kam 28 anordnats i en båge på arbetskolvens 1 översida, vilken kam sträcker sig upp mot taket i arbets- cylindern 2. Ovanför och vid sidorna om kammen bildas spalter, genom vilka bränsle-luftblandningen vid förbränningen strömmar ut från förkammarcylinderns rum 23 till arbetskolvens rum 21. Eftersom kammen 28 är förbunden med arbets- kolven 1 rör den sig med denna. Detta innebär att man får en med arbetscykeln hos motorn varierande spalt och strypning, som är minst - och därför ger störst strypning - vid arbetskolvens 1 toppläge.

Ovan beskrivna utföringsform av uppfinningen är lämnad i exemplifierande och icke begränsande syfte. Ett flertal utföringsformer är möjliga inom pa- tentkravens ram. Så kan t ex transmissionen mellan motorns vevaxel och komp- ressionskolven utföras på ett flertal sätt, cylindrarnas - d v s arbetscy-~ linderns och kompressionscylínderns - läge i förhållande till varandra och H den kanal, som förbinder dem kan utföras på många sätt, strypningen mellan arbetscylinder och förkammarcylinder kan varieras etc.

Claims (1)

2. 7806909-3 9 ,_ _ Patentkrav

1. Sätt att vid delbelastning öka verkningsgraden och minska evgasför- oreningarne hos en fyrtakts förbränningsmotor, vars bränsle portio- nerae på känt sätt i beroende av delbelastningen och vara arbets- kolvar (1) är rörliga 1 arbetscylindrar (2), vilka var och en har en kommunicerande förkammarcylinder (23) med en däri eykliskt, i beroende av arbetskolvene (1) rörelse rörlig förkammarkolv (3), meaelet vilken förkermerene (23) velym är lnrättea ett regleree se att förkemmarvolymen vid arbetskolvene (1) övre kompreseionsvänd- punkt erhåller en av delbelastningen så beroende storlek att kom- pressionetrycket i arbetseylindern (2) och förkammaren (23) är tillnärmelsevis konstant och vid arbetskolvens (1) övre utblåe- ningsvändpunkt har ett av delbelastningen oberoende, konstant minimivärde, k ä n n e t e c k n a t därav, att hela den med hänsyn till delbelastningen erforderliga bränelemängden under arbetskolvens (1) kompressionsrörelse sprutas in i förkammaren (23) och med den i förkemmeren (23) befintliga luften bilaer en branele-luftblenanlng med luftunderskott, varefter bränsle-luftblandningen antände i för- kammaren (23) med en gnista eller liknande och att därefter den brinnande gasblandningen leds till den med förkammaren (23) kommu- nieerande arbetscylindern (2), där fortsatt förbränning får ske vid lufiöverekete med hjälp ev een luft eem finne 1 erbezeeyllnaern (2). Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e e k n a t därav, att den i förkammaren (23) antände. bränsleluftblandningen leds till samver- kande arbetseylinder (21) genom en kanal eller passage (22) som upp- visar en viss strypning. Sätt enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att strypningen varieras under motorns arbetecykel på ett sådant sätt, att den är störst vid arbetsslagete början. Anordning för utförande av sättet enligt patentkravet 1 för att vid delbelastning öka verkningsgraden och minska avgasföroreningarna hos en fyrtakts förbränningsmotor vara arbetekolvar (1) är rörliga i arbetseylindrar (2) vilka var och en via en kanal (22) kommuni- cerar med en förkammarcylinder (23) med en däri eykliskt, i beroende ev erbeeekelvene (1) rörelee rörlig förkemmerkelv (3), medelst vilken förkemnerene (23) velym är inrättad ett regleras med hjälp ev med 218969694» 6D 7. 8. 10 tarbetskolven operativt förbundna tranemissionsorgan (12, 13, 10, 8, 6, 5) så att förkammarevolymen vid arbetskolvens (1) övre kom- pressionsvändpuxflct erhåller en av delbelastningen så. beroende stor- lek att kompressionstrycket i arbetscylindern (2) och förkammaren är tillnärmelsevis konstantaoch vid arbetskolvens (1) övre utblâs- ningsvändpunkt har ett av delbelastningen oberoende, konstant mini- mivärde, innefattande organ av i och för sig känt slag för taktvis portionering av en mot delbelastningen svarande bränslemarzgd, k ä. n - n e t e c k n e. d därav, att anordningen innefattar ett insprut- ningssystem med ett mmstycke medelst vilket för varje takt hela den mot delbelastningen svarande bränsleportionen sprutas in i för- kammaren och där bildar en brënele-luftblandning med luftunderslcott och ett i förkammaren anordnat tändstift medelst vilket bränsle- luftblandningen antände och därefter via kanalen (22) leds till den med förkammaren (25) kommunicerande arbetscylindern (2), där fort- satt förbränning får ske vid luftöverskott med hjälp av den luft som finns i arbetscylindern (2). Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda transmissionsorgan innefattar dels första organ (12, 13, 10, 8) med fast utväxlingsförhállande till motorns axel dels andra organ (5, 6, 18, 19, 20) mellan dessa och förkammarkolven (5), vilka andra 'organ uppvisar ett variabelt utväxlingsförhállande i ändamål att va- riera förkammarkolvens (3) slaglängd. Anordning enligt patentkravet 4 eller 5, k ä. n n e t e c k n a d därav, att nämnda andra. transmissioneorgans (5, 6, 18, 19, 20) ut- väflingeförhållande (5-18; 18-8) är inrättade att varieras av don (14, 16) vilka påverkas i beroende av motorns belastning, exempelvis av det i motorns insugningssystem rådande undertrycket. Anordning enligt något av patentkraven 4-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att arbetscylinderns cylinderlopp (2) och förkammarkolvens (3) eylinderlopp (4) är anordnade parallellt med varandra men för- skjutna i sidled och riktade ât motsatta håll medan cylinderloppen (2, 4) över-lappar varandra något för att utbilda en öppning (22) såsom kanal mellan cylindrarna (2, 4). Anordning enligt något av kraven 4-7, kïä n n e t e c k n a d av att arbetslcolven på sin topp uppvisar en lfam, anordnad att gl 10. 7806909-3 11 tillsammans med arbetscylinderne (2) topp utbilda en atrypning av öppningen (22) när arbetakolven befinner sig i sitt övre vändlägei” Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att de andra tranemieaionaorganen innefattar en tvåarmad hävarm (6), vara ena ände är leabart förbunden med :rorkammarkolvene (3) koiwapp (s) och vara andra ände medelst en andra tapp (8) är ledbart förbunden med en vevetake (10), eom är anordnad att bibringaa en fram- och åter- gående rörelse av en excenter (12) på en av motorns vevaxel roterad drivaxel (13) vax-jämte den tvåarmade hävarmen (6) är anordnad att svänga kring en svängaxel (18), lagrad 1 en tärning (19) som är glid- bart anordnad i ett med konstant radie (H2) utbildat atyrspår (20) i hävarmen (6), vilket spår sträcker sig utefter nämnda tappare (5, 8) förbindningelínje. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att avängaxeln (18) uppbäres av yttre änden av en arm (16), fast förbunden med en etyraxel (14), vars vinkelläge är beroende av motorbelastningen, varvid avståndet (R1) mellan etyraxelne (14) centrum (G1) och sväng- axelna (18) centrum är samma som radien (R2) för styr-spåret (20) i hävarmen (6), varjämte etyraxeln (4) är så placerad och anordnad att - när tranamisaionsorganen (12, 13, 10, 8, 6, 5) intager det mot förkammarkolvens (3) innersta läge (D) i kompressionecylinderloppet (4) svarande läget - styratelns (14) centrum (G1) sammanfaller med centrum (G2) :för etyrspåret (20) i hävarmen (6).