SE421462B - Ventilavledare - Google Patents

Description

15 20 25 50 55 8003329-5 i parallell, elektriskt och mekaniskt, används metalliska styrbrickor som oflnbe- sörjer parallellkopplingen och fixerar staplarna i sidled med jämna mellanrum.

Jämfört med kiselkarbidvaristorer har zinkoxidvaristorer relativt flack ström-spännings-karaktäristik. Detta innebär att en stapel av zinkoxid- varistorer har relativt hög spänningspåkänning i längsriktningen även vid relativt små strömar. I samband med fel på ett varistorblock eller dålig kontakt mellan två närliggande variator-block kan glimning uppträda och en liten del av den totala överslsgssträokan mellan varistorstapelns ändar g joniseras. Viss risk finns därvid för att ett totalt överslag sker i porslins- huset speciellt via mngvariga (flera millisekunder) averspännmgspakannmgar, vilka uppträder i synnerhet vid tillämpningar för hög-spänd likström och i växelspänningssammaxmsxag vid urladdning av långa linjer eller kablar.

Det är tidigare känt att förse zinkoxidvaristorblock med ett mantelslcydd av t ex kiselglmnni (US 4 100 588). Därigenom uppnås bl a att blocken skyddas för mekaniska skador under transport och annan hantering, vilket minskar risken för att det i en avledarstapel kan finnas t ex kantstötta block, som kan ge upphov till ett överslag såsom ovan beskrivits. Det tidigare kända mantel- slcyddet ger dock inget skydd mot överslag som initieras genom glimning p g a dålig kontakt mellan närliggande block. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomsn. en ventilavledare av det inledningsvis beskrivna slaget, vid vilken en lokal jonisation i avledar- stapeln, förorsakad t e: av fel i ett block eller dålig kontakt mellan två. när- liggande block, hindras att sprida sig utanför stapeln. Detta uppnås genom den i känneteolmande delen av patentkrav 1 angivna åtgärden. Genom ett mantelslcydd enligt uppfinningen uppnås att blocken skyddas under hanteringen så att kant- skador o dyl undvikas, och dessutom åstadkommas en effektiv tätning av variator- stapeln å att en lokal jonisation hindras att sprida sig. Man kan på så. sätt förhindra att t e: ett kortslutet block leder till ett evledarhæreri.

Uppfinningen skall närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritning, i vilken fig 1 visar ett axialsnítt genom en ventilavledare enligt uppfinningen, fig 2 visar ett axialsnitt genom två. seriekopplade, till ventilavledaren hörande varistorblock med mantelskydd enligt en första utföringsform av uppfinningen, och i i fig 5 visar på motsvarande sätt två varistorblock enligt en andra utföringsforixi av uppfinningen. 10 15 20 25 50 55 8003329-3 Den i fig 1 visade ventilavledaren innehåller ett flertal cylindriska variator- block 1 anordnade koaxiellt i en stapel 2. Varistorstapeln är anordnad centralt i ett långsträckt porslinshus 5 så att ett ringformigt utrymme 4 bildas mellan varietorstapeln och huset. Varistorblocken består huvudsakligen av zinkoxid.

Deras ändytor är försedda med elektroder i form av en metallisk beläggning, varigenom varietorblocken i stapeln seriekopplas. Blocken är vidare försedda med elektriskt isolerande mantelskydd bestående av vid blocken fixerade skydds- ringar 5 samt styr-ringar 6. Två av styrringarna är försedda med vardera tre eller fyra. runt omkretsen fördelade klackar 7, vilka stöder stapeln mot pors- linshuset men lålmzxar fri passage för gaskommunikation mellan avledarens ändar.

Porslinshuset är försett med ändamaturer 8 och 9, vilka innehåller organ för hermetisk tillelutning av huset, organ för övertrycksskydd samt yttre anslut- ningsormz.

Fig 2 visar tvâ av de i fig 1 visade seriekopplade varistorblocken 1a, 1b i större skala, så. att blockens mantelslcydd tydligare framgår. Mantelslcyddet utgöres av dels skyddsringarna 5 av isolermaterial som pågjutits variator- blozcken, dels separata isolerande hjälpringar (etyrringar) 6. Dessa hjälp- ringar möjliggör att varistorblocken kan staplas på. varandra med styrning i sidled. Samtidigt tätar de varistorstapeln, så att ioniserad gas som kan bildas p g a glimning mellan två. närliggande block inte kan sprida sig utåt.

Slqddsringanxa 5 har i det närmaste samma axiella utsträckning som variator- blocken och är försedda med en yttre nzntomgående förhöjning 10 för fixering av styrringama 6 i axiell riktning.

Fig 5 visar två seriekopplade varistorblock 1c, 1d med mantelslcydd i ett alternativt utförande. Även detta mantelskydd utgöres av skyddsringar Se, Sd av isolermaterial som pågjutits varistorblocken. Skyddsringama är utformade med en mittdel 11 och tvâ. kantpartier 12, 13 som har mindre godstjocklek än mittdelen. Det ena kantpartiet 13 sträcker sig förbi tillhörande variator- blocks ändyta och dess innerdiameter är så. anpassad till ytterdiametem hos det andra kantpartiet 12 hos det intilliggande varistorblockets skyddsring, att slqfddsringens 5c kantparti 13 med passning omsluter skyddsringens Sd kant- parti 12. Vid denna utföringsform av mantelskyddet kan varistorblocken direkt staplas på varandra utan att nâgra separata organ för styrning i radiell led erfordras.

Som materiel i økydderingama kan man exempelvis använda vulkanieerbart kisel- gummi med fyllmedel bestående av aluminiumoxidpulver. I ventilavlederkonstruk- tioner där den högsta transienta temperaturen hos blocken inte är alltför hög

Claims (6)

- 8005329-3 kan man även använda vissa typer av termoplaster exempelvis en sulfonpolymer, såsom polyetersulfon, eller polyfenylensulrid. Materialet i styrringarna 6 behöver inte ha lika hög vämetålighet som kyddsringarna 5 och kan därför' eventuellt utföras av annat plastmaterial. I stället för att förse varistorblocken med direkt pâgjutna skyddsringar, kan man även tänka sig att tillverka skyddsringarxxa separat och fästa dem på. varistorblocken genom päkrympning. rumwrmv

1. Ventilavledare omfattande ett isolerande hölje (3) innehållande ett flertal cylindriska varistorblock (1) anordnade koaxiellt i en stapel (2), varvid varistorblookens ändy-tor är försedda med elektroder för elektrisk seriekoppling av blocken i stapeln, medan mantelytorxza är tätt omslutna av ringfomiga skyddsorgan (5, 6) av isolerande material, k ä. n n e t e c k - n e. d därav, att nämnda skyddsorgazz (5, 6) är så. utformade, att de överlappar varandra mellan intill varandra liggande varistorblock (1).

2. Ventilavledare enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda skyddsorgan omfattar en vid respektive varistorblocks mantelyta fixerad skyddsring (5), vilken har större axiell utsträckning än variator- blocket (1) (fig 3).

3. 5. Ventilavledare enligt patentkrav 2, k ä -n n e t e c k n a d därav, att dwddsringens (se) ena kantparti (13) sträcker sig axiellt förbi tin- hörande varistorblocks (1c) ändyta och är anordnat att med passning omsluta det andra. kantpartiet (12) nos närmast intilliggande varisfiorbldeks (m) skyddsring (Sd) .

4. Ventilavledare enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda skyddsorgan omfattar dels en vid respektive varístorblocks mantel- yta fixerad skydda-ing (5) med 1 huvudsak same. axiella utsträckning som varistorblooket (1), dels en isolerande styrring (6) som omsluter kantpar- tierna hos intill varandra liggande varistorblocks skyddsringar (S), varvid varje skyddsring (S) har en yttre runtomgâende förhöjning (10) för fixering av styrringama (6) (fig 2). 8003329-3

5. Ventilavledare enligt något av föregående patentkrav, k ä. n n e - t e c k n a. d därav, att varistorblocken (1) i huvudsak bestå: av zinkoxid.

6. Ventilavledare enligt något av patentkraven 2-5, k ä' n n e t e c k - n a. d därav, att skydäsríngarrza. (5) är utförda av kiselgummi med kvarts- fyllning.