SE414231B - Siktmetare med minst en metstrecka - Google Patents

Description

10 15 20 fz5 50 55 . 7713022-'7 indikera att siktsträckanär lika med avståndet till dimbanken, oavsett att det bortom dimbanken kan råda god sikt. I En lokal nedsmutsning av någon eller nâgra av de ljusreflekterande organen kan orsaka missvisning av de uppmätta siktförhâllandena.

Föreliggande uppfinning anger en lösning på de nämnda problemen.. Gi-undprin- cipen i uppfinningen är att ljusledare användes åtminstone för att leds. de av mottagaroptikenheter uppfàngade ljussigzaalema till mottagaren i den centrala enheten, men även för övrig överföring av ljussignaler inom sikt- mätaren, utom för 'överföringen genom mätsträckan.

Vad som speciellt kännetecknar uppfinningen framgår av patentkraven.

Uppfinningen skall beskrilvas med hjfilp av bifogade ritningsfigurer. Fig 1 visar' en siktmätare med en central sändare med sändaroptikenhst och en central mottagare med en mottagaroptikenhet på vart och ett av ett antal olika avstånd från sändaren. Fig 2 visar en siktmätare med en central sändare och mottagare men med en sändaroptikenhet och en mottagaroptikenhst för varje mätbas. Fig 5 visar en anordning för kalibrering av en mottagaroptikenhet.

Fig 4 visar en anordning för kompensering av temperatur-beroendet.

I fig 1 visas den centrala enheten 1 med sändaren 2. Enheten innehåller dess- utom don för styrning av utsändningen av ljuspulser från sändaren samt en mottagare med en detektor för utvärdering av de från mottagaroptikenheterna 3 kommande signalerna. Mottagaroptikenheterna är betecknade med Ba., Eb ._.. upp till än. Såväl den centrala enheten som optikenheterna är placerade pd stöd 4 pd viss höjd över marken. I horisontalplanot är optikenheteme. lämpligen planerade något förskjutna i sidled, så. att de ej skymmer varandra.

Ljusstràlen från sändaren till optikenheterm är i samtliga figurer beteoknad 5. Mofitaguspflkenhetefia är så moi-anses, att de samlar upp det infauanas ljuset och överför det till en ljusledare 6, genom vilken ljuset överföras till detektorn i den centrala enheten. Vid den nu föreslagna siktmätaren _ passerar ljussigrxalen mätsträckan endast en gång, nämligen från sändaren 2 . till endera av optikenheterna. Returvägen från mottagaroptikenheten till detektorn går ljussigzxalen i ljusledare. Eftersom en ljusledare har avsevärt mindre dämpning än atmosfären, kommer signalen fram med mindre dämpning i kända siktmätare, där även den reflekterade sigxalen går genom atmosfären.

Varje optikenhet har sin egen returljusledare så att signalerna kommergin på. detektorn oberoende av varandra. Eftersom dämpningen i ljusledare känd, 10 15 áo 25 55 v7s1so22-v kan den- aktuella sikten mätas genom att detektorn avkärzner mätsignalen för var och en av de olika mätbaserna.

Den i fig 2 visade utföringsformen av uppfinningen kan användas vid sikt- mätare för-att ge en bild av aiktfördelningen exempelvis längs en landnings- bana. Den övervakade sträckan indelas i ett antal mätbaser a, b_, c ... n _ och fdr varje mätbas anordnas en separat sändaroptikenheirâa, 2b ... 2n och en separat mottagaroptikenhet ös., Bb ... Sn respektive. Därvid kan två närliggande mätbaser gränss. 'intill varandra, så att mottagaroptikenheten Sa och sändaroptikenheten 2b kan vara anordnade på samma stativ, eller kaneett par närliggande mätbaser vara skilda åt. Som framgår av fig 2 går en ljus- ledare från den centrala enheten 1 till var och en av såväl sändar- som mot- tagaroptikenheterm. Ljusledaren 62a går således från enheten 1 till sändar- optikenheten 2a, ljusledaren 63a går från mottagaroptikenheten åa till en- heten 1 osv. Genom denna 'anordning kan man bestämma sikten längs var och en av de olika mätbaserna oberoende av sikten i de övriga. En dimbanlc i exempel- vis mätbasen c' registreras ej i de andra mätbasezna, såsom är fallet vid anordningen enligt fig 1. Eftersom de signaler, som utgår från sändaren i en- heten 1 till sändaroptikenheten, är ljussiglaler, har sändaroptikenheten 2 här till uppgift- att rikta ljussigznalen mot den till respektive sändaroptik- enhet motsvarande mottaga-roptikenheten.

Fig 5 visar envariant-av uppfinningen, som är lämplig vid kalibrering av konventionella siktmätare meden separat mottagarenhet. Den kan användas vid siktmätare enligt fig 1 och 2.- Enligt uppfinningen utsändes en kalibrerings- signal från sändaroptikenheten 2 över en ljusledare 'I till mottagaren vid separat mottagare eller till- en- mottagaroptikenhet enligt fig 1 och 2. vid konventionell mätning med separat mottagare detekteras signalen på vanligt sätt och vid .utförande enligt fig 1 och 2 lades signalen till detektorn genom en andra ljusledare 8. Genom derma anordning kan man skaffa sig en referens från respektive' mottagaroptikenhet- utan inverkan av det i atmosfären rådande sikttillståndet, eller en eventuell nedsmutsning på mottagaroptikenhetens infallsyta- lämpligen anordnas sådana kalibreringsljusledare för varje mot- tagare eller mottagaroptikenhet. "Även om ljusledarens transmissionsegenskaper är tämligen konstanta, föreligger a ett visst temperaturberoende hos dämpningen. Visserligen är ljusledarzm i re- gel lagda som kabel i jorden, där temperaturväxlingarna ej är så stora eller snabba, men vissa ändringar förekommer dock med Årstiderna. För att kompensera för dessa ändringar kan man som fig 4 visar anordna ett pareextra ljusledsre \

Claims (4)

. 7713022-7 9 och 10 för varje mottagare eller mottagaroptikenhet. I mottagaren hopkopp- _ las de båda ljusledarna och den så bildade slingan kan sedan i detektorn an- vändas som kompenseringslindning för att kompensera ändringar i transmissions- fömâgan hos ljusledarna. Ljusledaren 6 och kompenseringsslingan 9, 10 kan exempelvis ingå som grenar i en bryggkoppling, där de får motverka varandra.. Hänsyn mäste därvid tagas till att kompenseringsslingan är dubbelt så lång som signalljusledaren 6. PATENTICRAV

1. Siktmätare med minst en mätsträcka (S) och omfattande sändare (2) med minst en sändaroptikenhet (2a - 2n) för utsändning av ljussigrmler, mottagare (5) med minst en mottagaroptikenhet (äa -_3n) för mottagning av utsända op- tiska sigzialer efter passage av en mätsträcka samt en central enhet (1) med medel för styrning av utsändningen av ljussignaler och för behandling av mottagna ljussigzxaler, klä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone en del av förbindelserna (6, 62, 63) mellan sändare (2) och sändaroptikenheter (2, 2a - 2n),r mellan den centrala enheten (1) och sändaren (2) samt mellan mot- tagaroptikenheter (ia - än) och den centrala enheten (1), utgöres av ljus- ledare. i

2. Siktmätare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att varje mätbas har en separat sändaroptikenhet och en separat mottagaroptik- enhet och att förbindelserna mellan den centrala enheten och såväl särzdar- som mottagaroptikenheten är utförda med ljusledare.

5. Siktmätare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att mellan den centrala enheten och varje mottagaroptikenhet är anordnad en ljus- ledare (7) för överföring av en kalibreringssimal till respektive-optikenhet samt en ljusledare (8) för återföring av en mot kalibreringssigzalen svarande referenssigrxal till den centrala enheten.

4. Siktmätare enligt patentkraven 1 och 2, k ä n n e t e c k n a. d. därav, att parallellt med de signalöverförande ljusledarna. (6) är anordnad en slinga av ljusledare (9, 10) för kompensering av de ändringar i ljusledarnas trans- missionsförmâga, som beror av exempelvis temperaturändringar. I ANFÖRDA PUBLIKATIONER: '