SE414201B - Forfarande for losgoring av bark och blad fran breflis och kvistar - Google Patents

Description

_: _741u942-s som helst allvarlig nedsättning av kvaliteten hos kraftmassa.

Mera speciellt avser förfarandet enligt uppfinningen behand- ling av trä för massakokning. Särskilt avses avskiljandet av såda- na föroreningsmaterial som exempelvis inre bark, yttre bark och blad- verk från blandningar av flis, som framställts av hela träd. Enligt “uppfinningen åstadkommes ävenledes en lösgöring av ev. bark, som fort- farande sitter fast på en träyta efter träets överföring till flis.

Produktivitetsgraden hos f.n. använda avverkningsmaskiner och -system ärii hög grad beroende av trädstorleken, eftersom träden of- tast avverkas och behandlas ett och ett på ett sätt. som icke i nå- gon nämnvärd grad varierar från stam till stam. Samtidigt blir det på grund av knappheten på arbetskraft inom skogsbruket allt svårare att finna personal för avverkning i tillräcklig utsträckning för att produktionsplanerna skall kunna uppfyllas. Detta är begränsande fak- torer, som försvårar rationaliseringar 1 avverkningen, och dessa för- hållanden har även stimulerat strävandena att utveckla nya system, vilkas produktivitet blir mindre beroende av å ena sidan trädens storlek och å andra sidan rflflig tillgång på arbetskraft. Enligt ett system, som tilldragit sig stor uppmärksamhet, vill man åstadkomma att hela träd skall överföras till form av flis redan invid eller i närheten av trädstubben. I så fall skulle bark och bladverk avskil- jas från flisen antingen vid en depå i skogen eller invid själva mas- safabriken. u Om man hade en praktiskt genomförbar metod för avskiljande av träflis från bark och bladverk, skulle man härigenom vinna följande fördelar: högre utnyttjningsgrad; förbättrat handhavande av materia- let; lättare genomförbarhet av förfaranden, vid vilka ett flertal trädstammar bearbetas jämsides.

Vad beträffar den högre utnyttjningsgraden skulle överförandet av varje träds stam, topp och grenar till flisform medföra, att det förefintliga träfibermaterialets utnyttjande skulle ökas i avsevärd grad.

Vad beträffar det förbättrade handhavandet kan auföras, att träflis ju som bekant kan handhas lättare än rundved. Flisan består av små kroppar och kan transporteras långa eller korta sträckor pà ett kontinuerligt sätt, med användning av transportremmar eller _andra transportörer, eller pneumatiska eller hydrauliska rörkfiningar.

Vad beträffar bearbetningen av ett flertal trädstammar må näm- nas, att den hastighet, med vilken träd överföres till form av flis, 71414942-'8 5 vid en sådan metod i relativt ringa grad pâverkas av trüdstorleken; ty om stammarna är små kan flera träd samtidigt sönderhackas till flis. Dessutom skulle en sidan metod ha den fördelen, att det icke skulle vara nödvändigt att före sönderhackandet avlägsna toppar och grenar. De viktigaste faktorer, som hindrar en ökning av avverknings- systemens produktivitet, skulle sålunda elimineras. Ännu viktigare är, att utvecklandet av ett system för avverkning/bearbetning av fle- ra stammar skulle gynna etablering av trädplanteringar nära fabriker- na. Inom en relativt kort tid skulle dessa bestånd innehålla lika mycket träfiber ner ytenhet som de övermogna bestånd, vilka för när- varande háller på att avverkas i östra Kanada. Den sådan förkortning av rotationsperioden för växtligheten 1 fråga har stor ekonomisk be- tydelse för massa- och pappersindustrin.

Ett flertal försök har gjorts att utveckla ett förfarande för av- lvwknlrlp; nv tr-lifl ls. l-Itt :iv lluznsn kallzlz: 'Vau-lllnlwpr-ocensfrxl, vllllolx beskrivas 1 U.S.-patentskriften }.0j2.l88. Vid Vau-Slnk-processen ut- sattes träflis och bark för inverkan av vakuum, varpå de drivs ut och avlägges på ytan av ett vattenbad. Träflisen har då en tendens att ab- sorbera vatten och att sjunka, medan däremot barken tenderar att icke absorbera vatten och att flyta på ytan. Nedsjunket material tillvara- tas medelst en draggningskedja,medan däremot det ovanpå flytande ma- terialet tillvaratas genom avstrykning från ytan. Denna metod har i huvudsak två större nackdelar: 1) Metodens funktionssätt är baserat på att all bark skall lossna från träet i samband med att detta hackas till flis, eftersom man icke har ordnat med möjligheter att lösgöra barken under processen. 2) Metoden är icke tillräckligt selektiv för olika träslag.

Ett annat förfarande är Hosmer-processen, som beskrivas i den kanadensiska patentskriften 67ö.56N och i U.S.-patentskriften 3.070.318.

Vld denna process matas bark ooh flis genon nypen mellan flera par av intill varandra anordnade, drivna valsar. Dessa tenderar att bryta loss allrev. bark, som fortfarande sitter fast på träet efter dess överföring till flis. I så fall kommer en del bark att häfta vid val- sarnas yta, och denna bark avskrapas; de mera sköra barkfragmenten däremot söndersmulas till mindre partiklar, vilka sållas bort från blandningen. Denna process har den olägenheten, att man synes kunna erhålla lämpliga barkhalter endast till priset av höga trüförluster.

Dessutom torde denna process - eftersom den icke innefattar några för- faringssteg för avskiljande av bladverk från barken och flisen - kunna vara till nytta endast när man arbetar med flismaterial, som bildats -.,IÉÜÜ,R_-_ uuAuïv v. c 741l+9l+2~8 11 av enbart stammar och icke när materialet är en blandning, i vilken även bladverk ingår.

En Intressant variant av Hosmer-processen beskriven i den kann- densíska patcntskrlftcn 839.5H9, men även detta förfarande har många av de nackdelar. som vidláder den omodifierade Hosmer-processen.

Ytterligare en variant av Hosmers uppfinning - en nyare sådan variant - beskrwes i U.S.-patentskriften 3.826.453. I enlighet med den- na metod utsättes den till flis sönderhackade blandningen för inver- kan av vattenånga under tryck, varpå den matas mellan hoppressnings- valsar, Bark som häftar vid valsarnas yta avstrykes och kastas bort, medan resten av blandningen sållas. En del av det sållade materialet tillvaratas såsom accepterat material (”accept"), en annan del kastas bort såsom varande oduglig, och resten undergñr malning eller avskav- ning på sndant sätt, att den kvarvarande barken mekaniskt sönderdelas till små partiklar, vilka kan avskiljas från flisen medelst en efter- följande sàllning. Det finns härvid inga åtgärder vidtagna för avlägs- nande av bladverk från blandningen eller för att lösgöra och avskilja bæ¶m1fiånkfismrod1@emw:fmflammflltmfleensmramklav dylikt, ieke önskvärt material komma att förefinnas i den tillvaratag- na "accept"-fraktionen. Följaktligen synes denna metod endast vara lämplig för sådan träflis, som beretts av själva trästammarna, d.v.s. stammarna befriade från grenar och kvistar.

Enligt ett annat förfarande, som utvecklats av Bauer Brothers, användes en anordning som med långsamma slagrörelser bryter loss bark- ken från träflis och söndersmular blandningen så, att den får en en- hetlig partikelstorlek. Sedan matas blandningen på eät såll med två bottnar och med en luftinsugningsbuv, där barken avskiljes från bland- ningen. Nackdelarna med denna metod är att alltför mycket trä går för- lorat och att det blir svårt att åstadkomma en likformig flisstorlek för såväl sållningssteget som det medelst luftinsugning verkställda separeringssteget.

När träd eller trädstammar, som icke hefriats från barken, över- föres till form av träflis, kommer en stor del av barken att brytas loss, men dock icke all bark. Den mängd bark, som sitter kvar, varie- rar alltefter trädslaget, årstiden och materialets tillstånd (fruset eller upptinat). I vissa fall kan så mycket som 24% av blandningen ut- göras av sådana träflis, på vilka barken fortfarande sitter fast.

Följaktligen kommer blandningen att bestå av individuella fragment av trä, inre bark, yttre bark ochsåàflß träflis, på vilka barken sit- 7le1lo9lf2~8 ter kvar. För det fall att hela träd bearbetas kommer blandningen dessutom också att innehålla kvistar och bladverk. Ett förfarande för utsortering av träflis från resten av blandningen måste därför bl.a. ge möjlighet till lösbrytning av all ev. bark, som fortfarande hänger fast vid träet. När träet en gång blivit överfört till form av inbördes åtskilda delar, måste bark och bladverk lösgöras från träet utan oskäligt stor förlust eller sönderbrytning av träfibrer och utan att nâgra ändringar uppkommer, som menligt påverkar massans kvalitet. Ett förfarande för bortsortering av bark och bladverk från träflis måste uppfylla de mål, som satts upp av användaren.

Dessa mål eller krav varierar i mycket hög grad från fabrik till fa- brik; detta beroende på de krav, som produkten måste uppfylla, och på tillverkningsmetoderna. Kraftmassekokning är icke blott ett av de mest använda massaberedningsförfarandena utan är därjämte också ett förfarande, som är mindre känsligt för närvaro av bark i flisen än andra förfaranden; och ehuru den maximalt tillåtna mängden är max. 2 viktprocent (räknat på ugnstorrt material) enligt den traditionel- la (nominella) standarden, kan större mängder tolereras ifall l) mas- sakvaliteten får vara låg, 2) barken av det träslag, som kokas, har en relativt liten effekt på massakvaliteten, och 5) fabriken har fullgod apparativ utrustning för avlägsnande av smuts och bark från_ massan 1 ett senare stadium, exempelvis ganom en medelst centrifug företagen rening. Följaktligen kan ett förfarande, med vilket hela mängden - med undantag av resterande 2% - av barken och bladverket kan avlägsnas i blandningar av flis från hela träd, få ett mycket stort användningsområde inom ramen för massa- och pappersindustrin. I någon mån blir förluster av trä och skada på träfibern oundvikliga vid ett sådant förfarande, men de kan tolereras förutsatt att de icke medför någon kraftig nedsättning av massans kvalitet och/eller trä- dens utnyttjande. ' Grundvalen för sorteringen av ett material från ett annat ma- terial är att man lyckas utnyttja en eller flera skillnader i mate- rialens fysikaliska och/eller kemiska egenskaper. Bland för detta ändamål ofta utnyttjade egenskaper kan nämnas storlek, form, färg, spec. vikt, aerodynamiskt beteende, olika elektriska fenomen, olika kemiska affiniteter, m.m. Egenskaperna hos trä och bark ligger emel- lertid inom 1 stor utsträckning överlappande områden, varför man vid användning av konventionella sorteringsmetoder får oacceptabelt höga barkhalter och/eller alltför stora träförluster. . - .7414942-8 6 Men det finns ett avseende i vilket bark på ett unikt sätt skiljer sig från trä, nämligen: Barken är ett mekaniskt svagare material. Det är denna faktor, som utnyttjas i enlighet med en generell aspekt av föreliggande uppfinning.

I enlighet med en av uppfinningens generella aspekter kan upp- finningen sägas bestå i en metod för lösgöring av fastsittande bark och bladverk från träflis och kvistar i en dessa komponenter inne- hållande blandning, och för avskiljande av individuella partiklar av bark och bladverk från blandningen. Förfarandet enligt uppfinnin- gen innefattar i denna utföringsform följande efter varandra utförda steg: l) konditionering genom att flisen lagras i bulk i form av hö- gar eller staplar för försvagning av barken och av dess förbindning med träet, 2) kraftig omrörning i vatten för lösgöring av fastsittan- de bark och selektiv sönderrivning av bark till små partiklar, och 3) våtsâllning för avskiljandc av söndcrriven bark »ch hladvcrk från träflisen och kvistcrnn. (Mer "våtsålluing" avses alla slags förfa- randen, medelst vilka sönderriven bark och bladverk kan avskiljas eller avskiljes från träflis och kvistar genom att nämnda bark och bladverk spolas genom hålen i ett lämpligt såll.) i En bland fördelarna av metoden enligt en generell aspekt av föreliggande uppfinning är den, att metoden som sådan är så enkel och pålitlig. Första steget, d.v.s. konditioneringen, kräver endast konventionella medel för handhavande och lagring av träflis. Vid för- farandets andra och tredje steg, d.v.s. omrörning i vatten och våt- sállning, användes sådan apparativ utrustning, som är tillgänglig i handeln och vars användning redan är mycket stor och vanlig inom massa- och pappersindustrin. Problemen i samband med förfarandets genomförande i praktisk drift och i samband med apparaturens under- håll blir därför minimala. ' Ytterligare en fördel av metoden enligt en aspekt av uppfinningen ligger däri, att skadan på flisen är begränsad till spjälkning 1 fi- berriktningen, i huvudsak hos de större flisen; fördenskull blir va- riationen i flisstorlek efter bearbetningen mindre än före bearbet- ningen. ' Ytterligare en fördel av metoden enligt en aspekt av uppfinningen är att man med denna metod på ett mera effektivt sätt än med tidiga- re kända metoder kan bearbeta kvistar, grenar och bladverk.

När blandningar av flis från hela träd lagras i högar, inträder vn149u2-s 7 långsamt en sönderdelning (nedbrytning) av blandningen i dess helhet och barken i synnerhet. Sönderdelningsmekanismen är komplicerad och ej helt känd. Uppfinningen skall icke vara begränsad till någon som helst teori, men det kan framhållas att sönderdelningen tros i stor utsträckning ha samband med aktiviteten av vissa, oidentifierade mikro- organismer. Eftersom dessa organismer lättare kan etablera sig och underhållas i bark än i trä, kommer barken att i mycket större ut- sträckning undergå inverkan av dess organismers aktivitet. Typiska effekter, som uppkommer, är bl.a. en betydande minskning av styrkan av förbhflningen mellan barken och träet och en tydlig minskning av själ- va barkens hållfasthet, särskilt inom den levande vävnaden (inre bark).

Dessa ändringar kommer till stånd vkimångahandaaflfla lägingsbetingelseri av det slag, som normalt praktiseras vid moderna fabriker, och de är nödvändiga i samband med föreliggande uppfinning. De reaktioner, som äger rum under lagringen, är excterma - vilket innnebär att även om ytan hos un hög fryser till under vlntermånudwrna så fryser ändå icke materialet inuti högen. Vid laboratoriefürsük har små högar (2370 kg "grön" vikt) avsiktligt hållits fuktiga genom periodisk bestrilning, så att de icke kundätorka ut. När dessa blandningar bearbetades efter 6-12 veckors konditionering uppgick halten kvarstannande bark alltid till mindre än 2%. Kortare lagringsperioder är tillfyllest, när kra- ven beträffande avbarkningen icke är så höga, t. ex. kan en 5% halt bark uppnås vid 3 veckors lagringstid.

När en konditionerad blandning av flis, bark och bladverk kraftigt omröres i vatten, kommer fastsittande bark att brytas loss från flisen, ' och denna bark sönderbrytes selektivt till små partiklar. En synner- ligen lämplig anordning för detta ändamål är en konventionell massa- upplösare, som är bruklig inom massa- och pappersindustrin för defib- rering av många olika slags massa och avfallspapper. I sin vanligaste enkla form består denna anläggning av ett cirkulärt kar med vertikala sidor. Karet är utrustat med en rotor med rotorvingar, vilken är pla- cerad i karets (tankens) botten och omges av en plan, ringformig, per- forerad såll- eller silplatta. Medelst en lämplig motor bringas rotorn att rotera med hög hastighet i horisontalplanet. Den virvel, som upp- stàr när anordningen är i drift, medför en neddragning av uppslamnin- gen, så att den föres in i rotorn, där den mottages av vingarna och slungas utåt, mot stationärt anordnade baffelplåtar. Dessa dirigerar strömmen av uppslamningen eller blandningen uppåt utmed tankens sida och ända upp till ytan, där blandningen återigen dras in i virveln. .74149142-8 s Fint Söndersmulat material, som passerar genom sållplåten, kan dras av från anordningen medan omrörningen fortfarande pågår.

Ehuru barken i någon begränsad utsträckning sönderbrytes när blandningarna omröres i konventionella blandartankar med (långsamt arbetande) omrörarorgan av propellertyp, förblir dock den efter bear- betningen kvarvarande barkhalten alltför hög för de flesta användnings- ändamål.

Förfarandet enligt uppfinningen påverkas icke i någon betydande grad av vattnets temperatur i massaupplösaren. och goda resultat har erhållits med användning av vatten med temperaturer ända ned till l0°C. Beaktas bör dessutom, att alla stegen i förfarandet utföres vid atmosfärstryck, och följaktligen blir förfarandet icke alls lika komplicerat och dyrt som de system, vid vilka det är nödvändigt att företa en behandling vid tryck över atmosfärstryck eller en behandling vid tryck under atmosfärstryok. 7Blandningens konsistens under omrörningen har ett visst infly- tande på barkens sönderrivning vid satsvis genomförda försök i en konventionell massaupplösare. Goda resultat uppnås emellertid inom området 12 - 22%. Med "konsistens" avses följande : konsistens, i %, = (ugnstorr vikt av till flis Överförd blandning)xlOO (vikt av tillsatt vatten + ugnstorr vikt av till flis Uvcrförd blandning) Vid konsistenser under 12% blir barkens sönderbrytning mindre fullständig, medan vid värden över 22% cirkulationshastigheten minskar och/eller ansamling av material uppkommer runt kanten hos massaupplö- saren, vilka ansamlade material icke på önskvärt sätt cirkulerar till- sammans med resten av blandningen. Eftersom hela processens effektivi- tet och ekonomi ökar med ökande konsistens vid omrörningen, bör låga konsistenser undvikas och höga konsistenser användas närhelst detta är möjligt. Ehuru maximivärdet är ca 22% vid satsvis utförda försök med konventionella massaupplösare, kan uppenbarligen denna övre gräns höjas genom att man använder en kraftigare motor och på lämpligt sätt modifierar rotorns konstruktion.

Rotorkonstruktionen och rotationshastigheten inverkar på förfa- randets förlopp; dock kan dessa faktorer variera i viss utsträckning utan att detta medför försämrade resultat. Exempelvis har goda resul- 741ils942'8 9 tat erhållits vid försök med två rätt så olika massnupplösare, den ena Försedd med platt, cirkulär rotor, H6 cm diameter, rotations- hastighet 680 varv/minut, och den andra försedd med on med vingar utbildad rotor, lo? cm diameter, rotationshastighet 524 varv/min. Det torde även vara tydligt, att en fackman på hithörande område utan vi- dare kan finna de lämpligaste kombinationerna av rotorhastighet å ena sidan och rotorform å andra sidan.

Massa-upplösarna kan även drivas kontinuerligt, anöngen indi- viduellt eller anordnade i seriex. Om man arbetar med en enda appa- rat på detta sätt, motsvaras en Jämn tillströmning av flis och vat- ten (inströmning l apparaten) av en lika stor överloppsström ut ur apparaten. När man arbetar i serie kommer överloppsatrömmen från den första apparaten att utgöra inmatningsströmmen till nästa apparat och så vidare. När man arbetar kontinuerligt kan något högre konsis- tenser användas.

Vid omrörningen kommer redan under de första få minuterna näs- tan all bark och allt bladverk att brytas loss från flisen och kvis- tarna, varvid även en hel del komponenter i blandningen i avsevärd utsträckning sönderrives. Den hastighet, med vilken denna sönderbryt- ning sker, varierar från komponent till komponent. Sönderbrytningen blir dock i allmänhet ett snabbt förlopp under bearbetningens första stadier för att sedan bli mycket långsammare allteftersom arbetscykeln fortskrider. Inom de första fem minuterna har allt bladverk och all bark på småkvistarna, 90% av barken på grenarna (ung bark) och 75% av den återstående inre barken krossats tillräckligt för att kunna passera genom sållhål med 6,35 mm diameter. De korkartade fragment och flingor, som är karakteristiska för den gamla yttre barken hos de flesta trädslag, sönderbrytes långsammare och kräver_en längre l tids omrörning om man vill vara säker på att de avlägsnas under ¶ vàtsállningen.Den tid, som erfordras för omrörningen, varierar så- ledes alltefter önskad grad av barkavlägsnande; denna tid kan vara så kort som fem minuter, när 4-5% bark kan tolereras i accepten - och den kan uppgå till 10-15 minuter, när man önskar att maximivär- det icke skall vara högre än 2%.

I viss utsträckning uppkommer brott i träet i fiberriktningen, men aldrig tvärs mot fiberriktningen. Sålunda uppbrutna flis splittras icke sönder till sållspân utan förblir tillräckligt stora för att hål- las kvar på ett sáll med H,7b mm öppningar, och som sådana är de 1 .7414942-8 10 fortfarande lämpliga för massakokning.

Under omrörningen i massaupplösaren brytes bark och bladverk till fragment, som kan passera genom sållhål med 6,35 mm diameter.

Konventionell torrsållning äremellertid oanvändbar, eftersom detta 'material har tendens att häfta vid flisens och kvistarnas ytor. Det oaktat kan bark och bladverk under omrörningenavskiljas från träet genom att man kontinuerligt drar av vatten från massaupplösaren ge- nom ett utlopp, som är anordnat nedanför sállplâten. Alternativt kan man när blandningen sedermera avlägsnats ur massaupplösaren tvätta bort det alltför fina materialet genom matning av blandningen uppåt på en lutande, vibrerande, delvis under vätskcytan anordnad såll- plät.Både på det ena och på det andra sättet kommer~suspenderade fasta partiklar med kolloidalstorlek liksom även något litet större partiklar av bark och bladverk att följa med i den utgående vätska- strömmen. Alla de större partiklarna och en viss mängd av de suspen- derade fasta ämnena kan utvinnas i ett"primärbehandlingssteg", var- vid man begagnar sig av konventionella avsättnings- eller silnings- metoder. Detta material kan sedan avvattnas på vakuumfilter och/eller med barkpressar. (Med "avvattna" avses avlägsnandet av vatten från ett material medelst naturlig dränering, vakuum- eller tryckbehand- ling eller på olika andra sätt). Eftersom omörningens och vàtsåll- ningens effektivitet i relativt liten grad påverkas av närvaron av suspenderade fastämnen i det för erhållande av önskad vattenhalt tillförda vattnet, kan en stor del av effluenten, eller ev. all effluent, återföras i kretslopp efter primärbehandlingen. Följakt- ligen är det alltid_endast en liten mängd vatten, som utmatas ur sys- temet.

Förfarandet kan arrangeras på olika sätt och kan utföras antin- gen vid fabriken eller vid en central depå i skogen. Systemet består i sin enklaste form och enligt en föredragen utföringsform av en en- da massaupplösare, som arbetar satsvis; i denna anläggning inför man konditionerad flis, varpå man omrör flisen under den föreskrivna ti- den och sedan spolar ut flisen. Under omrörningenavskiljes sönderri- vet bark- och bladverksmaterial genom att dräneras genom_sållpláten och avgår ur massaupplösaren, Omrörningstiden samt den hastighet, med vilken effluenten dras av från massaupplösaren, väljes så att den barkhalt från flisen, som spolas ut ur massaupplösaren, icke blir alltför stor. Alternativt kan de fina smulorna spolas genom ett vibrerande såll efter det att blandningen avlägsnats ur massa- upplösaren. 741lr9l§2'8 ll Till flis överförda blandningar kan bearbetas kontinuerligt genom att man anordnar ett flertal massaupplösare i serie så, att överloppsmaterialet från den första apparaten överföres till den andra o.s.v. På samma sätt som ovan kan bark och bladverk medelst dräne- ring avlägsnas från en, nägra eller alla av de använda massaupplösar- na medan omrörningsprocessen pågår eller också under blandningens transport från en upplösare till nästa upplösare. Massaupplösarnas erforderliga antal och storlek varierar alltefter anläggningens k - pacitet och erforderlig grad av barkavlïgsnande.

Försök har utförts med en massaupplösare, som var en Alexander Fleck Pulper med 1,2 m diameter och 0,9 m djup. Den hade en rotor, vars diameter var 46 cm och som medelst en 20 hkznotor drevs med en hastighet av 680 varv/minut. Alla de nedan angivna försöksresultaten har erhållits vid satsvis genomförda försök, vid vilka blandningen om- rördcs under en föreskriven tid i massaupplösaren och sedan tvättades på ett lutande, vibrcrande säll, vars hål hade en diameter av 6,35 mm.

I samtliga fall arbetade man med upplösaren 'halvfyllnh med användning av 62,5 kg till flis överförd blandning (ugnstorr basis), som satts till 272 lit. vatten (d.v.s. ett material med lö-20% konsistens).

Denna flisblandning hade beretts av trädslaget Picea mariana (Mill.) BSP., hela träd, vilka vid brösthöjd hade en diameter av 10 à 15 cm.

Sammansättningen hos den okonditionerade och obearbetade blandningen efter dess överföring till flis anges i tabell I nedan. Sifferuppgif- terna är baserade på en klassificering, som utförts Ledelst en Wil- liams-sorteringsapparat, med användning av två lufttorkade prov vil- ka vart och ett_vägde 3000 g.

Exempel I. Exempel I ger uppgifter beträffande ett försök, ut- fört med en färsk (okonditionerad) blandning. Resultaten framgår av tabell II. Blandningcn omrördes 10 minuteri massaupplösaren. Ett prov av "accept"-material (d.v.s. det material, som blev kvar pá sállet), lufttorkades och klassificerades (sorterades). I Jämförelse med den obearbetade blandningen (tabell I) kan konstateras, att den totala halten bark + bladverk sjönk från 17,6 till 8,8% men fonfarande låg avsevärt över den övre gräns, som tillåten av det stora flertalet mas ssafabr i ker .

Exempel II, Ett andra försök gjordes med samma blandning efter det att denna bíandning blivit fullt konditionerad, efter 83 dygns lag- ring. Resultaten anges i tabell III, -7414942-8 12 Halten återstående bark - l,6% - ligger inom det tillåtna om- rådet och visar hur viktig konditioneringen är för att förfarandet skall lyckas.

Sönderbrytning av flis ökar med ökande längd av konditionerings- tiden och med ökande längd av omrörningstiden; detta framgår av ta- bell IV.

Hur mycket omrörning som behövs för att riva sönder bark och bladverk i en massaupplösare beror på sådana faktorer som t. ex. massaupplösarens storlek och blandningens "kondition". De i tabeller- na V, vi een VII sammanställda uppgifterna nar erhållits vid försök, där man har använt en måttligt konditionerad blandning; de visar hur acceptmaterialen var beskaffade efter 5 resp. 10 resp. 15 minu- ters omrörning. Huvuddelen av barkens och bladverkets sönderbrytning sker inom de första fem minuterna av omrörningshehandlingen.

Tabell VIII anger. hur mycket trä som gått förlorat l form av alltför fint smulmaterial, när flisen vâtßåflnlu efter omrörningen.

Denna tabell anger även aceeptmaterialens halt av kvarvarande bark.

Träförlusterna påverkas icke blott av konditionerings- och omrör- ningsperiodernas längd utan även av den sållningsmetod, som användes.

I jämförelse med andra typer av sållningsapparatur var den vid dessa försök använda anordningen i sig själv av en typ, som ger relativt höga förluster; fördenskull kan beträffande uppgifterna i tabell VIII sägas, att de anger eller antyder övre värden för förfarandet enligt '-uppfinningen. Beaktas bör även, att flisen icke sållades efter materia- iete överföring till fiiererm, vilket innebar att en dei av det trä, som gick förlorat vid dessa försök, bör kunna hänföras till det fina smulmaterial, som bildats vid trädens sönderhackande till flis.

Liknande resultat som de i tabell III har ävenledes erhållits vid försök med flismaterial från Abies balsamea (L.)Mill., från Pinus banksiana Lamb., och från blandade lövträslag, och i försök med an- vändning av en Black-Clawson Hydrapulper, som hade en diameter av 3,66 m och var utrustad med en Vokes-rotor med 1,07 m diameter, var- vid denna rotor drevs med en hastighet av 324 varv/minut.

Exempel III. Kraftmassor och sunlsulfitmassor framställdes av träflis, som hade underkastats konditionering i varierande grad i en lagrad hög av flisen (0, 6 och 10 veckor) och som hade underkas- tats omrörning i en massaupplösare i varierande grad (0, 5 10 och 15 minuter). Kraftmassornas egenskaper anges i tabell IX, medan de sura sulfitvmassornas egenskaper anges i tabell X. Förfarandet synes ' 7414942-8 15 i någon liten män försvaga egenskaperna hos de sura sulfitmassorna men har däremot ingen signifikant inverkan på kraftmassornas egenka- per.

Dessa resultat'ger vid handen, att förfarandet enligt uppfinningen kan användas för separering och avskiljande av bark och bladverk från flisblandningar från hela träd - till en för massakokning tillfreds- ställande grad ooh utan att massans kvalitet undergår någon som helst signifikant försämring. Resultaten har endast angivits i åskådliggö- rande syfte, och de skall icke på något otillbörligt sätt anses be- gränsande för uppfinningens ram, eftersom ju modifikationer kan före- tas, vilket utan vidare torde inses av fackmännen på hithörande område. 7141 14942-8 14 mflflw »um .QUNUQÜLKwN .MN .HO-HMHHW .m.w.a .muwusm>Hwu møflflxwøw av >m ømëëßm muxæwm vfiuflflm mxufl um =mcøøhm>HmvoH= _ ^ xx .=xnmn mu:mpuflmumn&= nwvflmnm mm mcflwo mvnmwwmmvwn wnoxnnn wøcmvvfiwvmmm amma» mm nav m>flmsHxcfl wxufl mwufiflm .uwmnu unwnøw nwm>m mflnonwufim ñx .R mo.o cm mnflcflë .m.>.u ~nmQm H am oofi _ %.æH m.Hn _ ñxxpflmu w.> w.o o.w o.n m.~ o.N w.H n.NH m.n am m.nw -ca H.wH -| H.o n.o m.o || || n.o æ.: :.H || n.æ wm.ww n«wH mm H.o :.o >.o H.o || m.o æ.m o.H || m.oH nm.wm m.nm m.o m.o w.o >.o m.o fl.o :~o m“m m.o nu o.>H ææ.mfl w.ww æ.o n.o w.o w.o w.H m.o m.o >.H w.o 1- æ.mH nm.m n~Hfi m~fi Hfio H.o H.o o.H ~.H fl.o m.o H.o am o.æ w>.: m.o H.o || nu :| am n»o nu nu nr nu n.o wfl~n _ m: mwfl |flmmnmzx _>.m H.m 1: || »I || fl.o || || nu -L m.o æH.n _ _Eocmw man nwmmmm _H«fl» _ :mums mønw» _ nmuuox nmumfi>x mms |wmæu nam: ø«> amp» mm mm» :oo ma snwn :sax ma ímuæ mm musa manus |nmH>x xhmn uwë xnmn øwë |mfi>x mflfiw EE xhw> _ _ Nxfimn w .Han flxxuflmuoa |umHm _xnmn wucmauflmuwmm_ zman maa wøcm»vfi.ummm umë mms msn unflnmxnwm |HHmm uw>onm mHmz_>æ ncwoonm som mG>flm:m .hmfiwumucmumun mdwwcflcuflmam _umfi» mflwn ..mmm ß.AHHzv mflmfinms awofim >m øflflwumsmnu mflflm wcficpwnnmwn :oo wc«nwGofi»flunox ønnm uwuxmnmx wcmmfifim H QQWm '7lf149lf2~8 _ mflflm »um .¶.w.Q ~mflwonw>Hwu mvfiflxmnw mø.>m Cmsëøm mpxmxw øwuflflm m ucmxnmn woflmupfimummw uwmnu ma cmv m>«møHxcH¶mxofl mwuflam ~nwmnu unmßflm nmw>m mcnonwwflw .mvmUcs»>w mm nonwmfim xofi um =mcmunw>Hm»oH= ^xK .=xnmn møcmu»flmuwmm= nmufimnm mm mønwu mommuwwnuuß fix .R mo~o Gm mnucfië .w.>.u ~Amnm u am ..moH A m.w ._ m.Hm _ ufimp, _ >.H m.o >.o H.m o.n m m.n -| .nw .am H.o 1- || H.o n.o 4.o H.o æ.~ wm.ww >.oH || .am .mm «.o 1- |- m.o n.ø w.o |- o.m nwqmm @.@m H.o .H.o n.o w.o .Qw -| n.o w.N m.o H.0 o.~m ww.m~ n~o: m.O H~o m.o w~O >.o N.o m.o w.H H.H H.o wqzfi nm.m m~>fi m.O H.O a.o m~o H.m >.O n.o H.O w.o H.o >~mH wN.: ,: n.o .am || -| |- .mm .mm || -1 -| »u H.o wfi.n 1 wa wmfi 1 Amnhm>M w.o m.o 1- 1- || .am .mm »n || 11 |- m~o æH.n Eocmw han . Immmmm Hmflh .. _ nwumë mnhwu _ hm 0% hmuwH>x pm» :mama ucmx uH> :mvh ma hm» uflcm mn xhmß nflmx ma íwuh ma mnflw mhuuh |umH>x xnmß UoE_xpwn umfi |mfi>x . mfiflm EE xhw> Nxmmn H fi _ ~flmß ufimpoß numflm xhmß mvnmuuwmnmmm xhmn mmfl wwcmupfi »mmm Umë mmm mh» uufimuxnmm |flfimm Åxfi nw>onm mfim: bm unwoonm Eow mG>flmüw qhmfimflmøcmnwmß mcwmflflcuflmflm .mwm^.flHH2v mcmwnmë mwoflm ummflmumbfi .mCHcHHmmwm>.wøcwwflnwnwumm vuë .mhmwæfimnßmmmaë cm H wcfichwpso .GHE ofi hmnww Mfifiw vmnwnoflucoxo >m cwßmuxnhmw _ HH.qqmm ,mflmuc:n>m mm nohmwfim mflam ppm .m.w.Q ~møwuhm>flmw møfiwxmøw mv >m nmâfiflm mvxmkm øHuHHm mxofl hm =dcmUnm>HmæoB=^Kx 16 1414942-3 Hcmxnmn møcmuuHmummm amma» mm cmø m>fl =xfimn m©QmuuHmummm= nwvflmdm mm mcnwv wønmmumfiuwn m:HxøH wxow mmuHHm quwmpu uämnflw nmm>m mcnonuuHm ßx mmo.o sm mmucHE .m.>.ø .hmmm u am ooH w.H ïæm dm dm dm H6 »6 m6 H6 m6 _ m6 »Ä mdm »Hmm . , h Üfin IOB H~m || nu nu nu || 11 || || || || H.m mm.æm Hd i i dm dm l l i H6 .dm i m. nmxmm z o6m I. .i dm H6 H6 i I H6 H6 m6 ïmH mmfiH m6m dm dm dm dm m6 H6 dm dm H6 m6 m6: mmm ÜaHN »QW »QW -Qm .Q-W msO WqO .RW ~QW. .QW ÉAO Ûmßfi H.o || nu vn || .am .dm -x nu || nu H.o æH.M , _ .må mwflfimfl |nm>x m6 dm I I E. I I E. f I i m6 mHÅ Eon vw han ammmma » flmfin m -wmmæ mmnwm _ . -m,>ox LmumH>x amp .|mumw zumx nH> fimmw md mmm 6 s Jmoo mm xnmn ucmx ma mmm» ma wmnH mhmuæ |mmH>x xßmn nwE_xnmQ vas |m«>x 6mHHw EE. xnw> wxxmmn . H ..Hm: fixmHmmoa |nmHm xnmn wvummmflmmmmm xnmn mwA flnmmuH«mmmu mms mha mp» m»Hmmxnmm |HHm mw>onm mflwn >m vcmoona som mc>Hwcu .nmflwflmvnmnmwß mcwwmHcmcmHm _ .mmm ^.HHHzv mamflnme mmufid nwmflmumne .wøHcHHmmum> mucmnflwufiwuww uwë .wnmmmHmaømmmmE cm H wzficnmnso .cHE oH nmumw ñwcflnwøfl mhoxow> Nav mflflu ømnwcoHpHøcoxHm> >m nmnmnxmnmx HHH Aflwmda 74114910-8 17 må _ må n.n mä *in onfi wmám ïn må nå. n.w 13 15 nmåm m.oN n.ow m.mm o.>w o.ww m.wm wæ.mfi nån o.on nä: md: nå: oÄn nnå >.om m~Nm m.mH ß~mH w.mH o~HH mß.: fi.o N.o m.o H.o m.o m.o mfl.n ma mwa |Hmn |nm>x m.o m.o n.o m.o m.o æ.o wH.n Eoflww hmm nwwmmm nfiä OH "umnnmøn Qflë MH "umßnmmn GHE OH “umnnmwn :HE m ußwnnmwn cflfi ofl "vwnhmmn swe o “uwnnmwn EE noxom> mfl uwnox moxowb w "øaox poxo®> o "uses hoxom> w uøflox hoxum> o "Unox noxom> o "ømox .Han Hmfinwpms umflHmflnm>x pwfifimm mn >w uwnmë fifiwøwflwoonm :Hamn Gmhmwnaamßmmwmë w mwflm fihwxnmn >w mcwfluhanhmødmw mm dmxmm>QH mflmwnflnwflofiufivøox :oo wcwmøwøhmhso >H QQNm --1 i74149n2-s 18 . .Umummufiflhkwfl .Hm .HObPwMHW NfiHm »www »m-mlnm sflfiflwmfuflxwflüwu NUHflXWÉO UU.>N .GNEEÜW Nnwvflflunw UHDHHN UMOfi .HW =MEUUQNPHN9OH= Avan .=xnmn muGmuuflmummm= cwufimmm mm mcnwø mucmwumnnwn mnmxnmn wøcmuuflm»wmm.uwmnu mm cmu w>fiwSHxc« mxofl mwuflflm .uwmnp unmnflw nmw>m mdnonwufim ^x . .R mo~o cm wnuøflë .m.>.U ~hmam H mm oofl o.: _ o.mm >.o H.o .am w.o n.H ¶>.H m.o ».o >.ø :.~ m.nm »Huv Åxxlom. owm nu || nu .am nu || || || n~o nu w~N æm.æm o.æ I; -1 .am .am || -I 1- H.o .am H.o >.> nw.mw m.wN .mm _ .am .am H.o N.o -| .mm m.o m.o n.ø w.mN ææ.mH w.:: H~o .mm .mm .am w.o m.o m~o H.o fl~o w~o æ.m: mm.m QS 10 .å i .å m6 ïfl d? l .å io Én 3; m.o .am »- -| 11 .mm .am -I || -| .mm ~.o wH.n@ 4 “mä sn >.o m.o -| || -| 1- lf || |» || || m.o wH.n Eocmm mw han _ |omwuu Hmfin _ » uwumë nanm» _ pm o mmum«>x amp :mama uflmx ufi> :mvh mn Anu »Mum wa xpmß |cmx.wa cava wa mpøfl whuuæ |umH>x xhmn øwE_xnmn wmë |mw>x mwfiu EE xnm> _ wxxpmn _ . H .flwß vflmuoa numflm xpmn muumuuflmuwmm xnmn mmA wucmuufluummw øwë maa mh» »nflnuxnmm ufiflmm xx uw>ona mflw: >m uøwoonm som mc>Hwcm .hmfiwumucmnwwn mcmmcficucmflm ¶ A _ ..mmm ^.~AflzV ßcflflnwa mwuflm uwaflwømpa .mGflGHHmmum> wflcmwfimmhwumm ømë .mnmmmflmafldwwmë cw fl wnfichwnëo .SHB m nwnuw Awcflnwmfi mnoMum>.wv.mflHm mæfiwuoflvflunox pfiflwfiuaum >ß cwnmuxmnum, _ > Aflmmšw : 711114942-8 19 _ .mwmum5h>m kw nohmwfim mUflfiXmCN UO.>N CwEESW muMmXw flfivflfim mXOfi .HW ...wGwUL..m.>HmuOH_: AUD» .=xhmß wøGmu»wmuwmm= Gwuflmaw mm mfiflwø wufimuuwnuwn uümxmmn wøcmu@«m»wmuhuwmmv ma :mv w>HmflHxfifi wxufi mwufiflu .ummfiu unmnmw nww>m mønohwwfim mfiam »um .m.w.m ~mcwoum>Hmn AX .& mo~o cm whnøfiš .m.>.fl ~Lmßm H mm 02 __ mä. QS æ.o H.o .am H~0 fi~H :.fl nqo ¶H.o m~o H.H æ.:m »flnv . . _ 2% -å H~n || || nu || || nu 11 nu || || H.n æm.æN H~w || av un H.O nu || 4» || fl.o || m.w nm.mw z.mN H~o .am .mm .am .am fi.o H.o .am .mm n.o >.~N æw.mH :.m= |- .am .mm .am n.o =.o H.o .mm .am :.o H.:: nm.m w.om .mm .am .am .Qw >.o m~o H.o .am .um :.o m.æH w>.: n.o |- »I -| 11 H.o H.o || -» -I .am m.o wH.n mn mwflflwn |nm>x o.H >.o || -a -1 nu || 11 || un || n.o æH.n soc -mm han _ uømmmn Hmflh |wumE annu» . hmåuox mmpmfi>x hm» .lmnan |Gms nfi> Gmuh mm han :zoo mm xnmn ucmx ma unna mm mnøfi mhuuh |umfl>x xpmn ømE_xpmn ømfi «mw>x mfifiw EE. xnm> wxxnmn , w ¶.flm: ~MXuHmuoH |vmHm xßmn wucmunwmvmmm xhmn wmfl wøcmßufiwpmmm uwë mha mk» ßpflmwxnmm ufifiwm um>onm mflwfl >m uflmoohm Eom mc>fimGm .mmflwømøcmumwn mcwmüfiflncmfim _ ..mwm ^sflHflEv.mGmfi&mE mwuwm umwamumhß .wGHcHflmmvw> wøcmnflnuhmuuw UwE .whmmnflamdmmwmë cm fi mnflcfimhëo .QHE OH hwvuw ñwflwhwmfl poxow».mv.mwHw øw%wøofluHøGox uflawfivhmn >m cwhmvxmnmx HF Qflwm Ûmwdfifflšfl .HN -7414942-8 20 honmmflm mflflm »um .m.m.m .nøwøhm>Hwu møafixmcm wc >d ømsësm muxdxw ofiaflflm wxufi hm =mcwuLm>HaßoB= Åxx _ .=xhøn wvcßpuHmummm= :wvHmmm mm ßncwø wuflmwumaumn Hcwxhmn øøcmvuflmummm ummhu wa cmfl w>HmøflxcH wxofl muflflm .pmmhß uhßncm nmw>æ mcfionuwflm ^x & mo_o cm mnflcHE .m.>.u .nmam n am Hi. 86 -. m6 _ 6:a . .i d _ m6 W .mm .å m H6 m6 m H.H H6 dm. u. H6 w.H ämm »Huv M M _ 6 U M Hwx -OH m Nå W i i i M i V, i M i i i i i m; .wmáw _ _ 6 W 6 . 6.m _ ii 6 || in M in 6 nu || ni 1: nu in :.m nm.wm _ _ __ _. _, H~ON HnO ll Il 6 ll -nww .nqO ll Il Il m~O àamfl _ w W . N66 H6 .å .å i dm _ H6 m6 H6 .å H6 »6 wnš 36 M mám 1 H6 dm i dm H H6 m6 .am i .am m6 nåw En: m6 dm i i i i. H6 i i i dm m6 wHHn 6 W M W m _ i _ mwHHÉ W M _ . |na>M W n.. || ll . :l ll ll ll 1,... I... ll mHO HHM m~o J n o 6 _ w Eon 6 6 W _ iww han _ M 6 nwmmmu _ HmHp6 _ _ iwums mmnw» _ -. -|f»>. Lm»mH>x hm» .uwnmu :nns vwb umuh mm mm» :«Jnwm ma xmmn nnmx ma fimph mm wncfi wanna |»wH>x xnmn UmE_xnwß UME |mH>x mHHw EE.

Nmm> wwxhmn . H il ;«æm§ «4xuHmuoB uvmflm :nun wucmuufimummm xhmß mmfl wncmuu wummw wmñ mßfi man puflnuxnnu ,|Hfmm nw>opQ mHmS >m uflmoonu How mu>flmQm .hmHwUmUcmumwQ mcwwcwcncmflm .mmm ^.HHH2v mcmflaæë mwoHm "wmHmømna .wsHcHHmmvm> mucmwfimmnøvum Umm .mnømmflamsmmmas cm H mcflcnmnso ~øHE.mH hwvmo ^wuflnwdH mhoxow> mv mflfim umhwcoflvfiucox aflflwflahmm >m Gwnmpåmfium.

Hg .FEEHH 7_¿ß149“læ2~A8 21 m N :.m mfi w mafi q Gdw _ >~s OH w |mm>nH mfiwm o 4 m n m w nflamwnwcnmnso m~n æ.: OH w sdxhw> . . ncfi mcwwflfln w w 0 M OH o nwcoflvflncox H.wH m~o o o wcflchnm |Eo nmfifl \noo wcfin |mcowv«uccm R»vHmsxhmm R.vm5HhwhmhB .SHB fioxow> .øfiumwnficnmnso .ufiumwcfihmøoflpflncom unna saw: ~mmM ^.HHflEv MCQHHME mmofim >m Ufiflmßmëæhm wflfløuflwfinmflfih .vfidnxhdn mcmfidflfiwvdsunmooß ma soc umßflfimmmnu ma fimxHw>øfi møwwcflcnmpëo :oo mcwwcfikwcofiuflusox HHH> flflmmdfl 22 'lh1lf9ls2-8 øwë Hmflnwumë .m.>.u .=uw>onauGfiHn= .hwvßcfls o Ufluwwflficvmßnmwn nøo box hwm uwflhwb Haflu wflflmflfimflàwu w Swfl om> Q Uflumwzfifiwfioflvfiødox mflaafixm uHHm:ud0oona :mn U & R HH HHmm m.o|_w.mH >.mn+ Hm>wmwmH| mnon m.w| nm.n n.m| >mo=H n.:+ NNH m.m| #.:HH >.o+ Hn.H >.:H m.Hm w mH w v.H| >.mH m.mm+ mmnn.1mH| wnmm m.m| nw.n H.m| nwo:H w.m+ omH w.n+ m.mmH m.H+ mn.H w.>H H.:w m oH m m.n+ w.om w.mm+ »mmm >.H| mmnn o~:| æo.: n.=+ :æm:H nxzw møH w.H+ :.nmH n.m+ wn.H H.>: m.nm H m w fl.H+ N.om mfi6H+ oæmHmwnH| »mmm n.>| :m.n >.n| >nænH o.w| QHH m.o+ H.mmH o nn.H n.>: m.Hm n o oH _ø.m- m.mH m.=H+ æzon w.>| æwHn 0.:: æo.= H.m| omø:H n»H| møH m.o| :.omH o nn.H o.>: N.nm m oH o m.mH noHm mmwn mw.: mwn:H »HH m.HmH ,nn.H m.m: m.Hm H o o I. oom mmoøwwnm .m.o _ Q m.om w.:m- n:nmm.#w.:mmw n.w« mw.n w.:| :w:nH >.H- mHH m.w- m.nHH m.H+ mn.H >.=: w.:m w H.m- :.om o.: | mæmm >mä| æmnm m.flT.>:.n H.æ- m>wmH w.w+ owH w.:- ø.HHH m.m+ H=.H w.>: H.:m m H.m+ :.Hm >.w | »mmm o.w| >Hmm n.n| Hw.n o.H+ wmH:H >.H| mHH H.m+ =.mHH ».o+ mn.H H.>: m.nm H H.m+ :.Hm m.:H| mwww m.w| oomm n.:| >».n H.H| mwwnH >.H+ mHH w.H- m.:HH ».o+ wn.H n.>= m.:m n m.H| m.ow :.=m| månm ~.o+ æoHn .n| mw.n m.H| mHænH o »HH H.H| n.mHH m.H- mn.H o.>: N.mw m m.om >oHn noHn Hm»n nHo:H »HH w.wHH >n.H m.mH m.=N H OOm mwwfiwwhh . W . O Huv w Hxv »mw=H=xH> Åwv H&v & Hxv E Hwv ^&v *Huv \na° a _ |Hwnn:ø nouxßm . pouxmm aopx@@ .»@ncwpxH> .mäns Hm» »c »wnw:HH |aHz »mpwnwww .wcHnfima .uw=wH»HHw |>Hm -wamfißw \s»Hø> -pa Hmaqmx >°nm huva» ww2«H mxfiHo nmund Gwnmwnflaafimmmwë H wunnnëo Boo wwnmflHw Gm H muæhwøoflufluflox som .mflHuwnu_>m mflHHmvmEmmm _nomwmEuumnx mos fiøamxmflømm 71414942-8 23 nwë Hæfifiwumë .w.>.u ~=um>onQunHHn= .fiüßfififiå O Ufißfiwflfifißüflfiflwfl S00 LOXONP O ÜHDWwCHfi0COHüfiUCO¥ hmh uwUhm> HHH@ mvømHHmnnæm H nwummHHHxm mHHwfluzwoohß awø u & N N QQflm mmIÉQm Hdm- ææßH mm? o:Hm :d| omm m.HH| mmmoH mi.- mm. mn.. - mi» m~H« mm.H m.m: mdm m mH m mllm§m m6 + m:mm HxmH- :mmH m.mH| om.m mqm- EHHH :.m| mm mm- Hmm H.m+ Hm.H md: mdm m oH m o Wmdm m.mH| mowH md? mHmm H..m| omm m.:| æmmHH om; HH. m.:.. ošm m.o+ æmå md: H.mm : m m _w.H+Wo~mm m.mm- ommHmwmm» mmmH m.m7.:m.m mmm- momm m.H+ mm. m;m| m~>> m.m- mm.H m.m: :.mm m o oH “m.olm.m: m.H.:| mmHH mfi- ::om :.m| m:.m m.H| mHHLHH m.H+ .mm mi.- H.:w æ.o+ mm.H m.om m.mm m oH o mdm .mmmmm mæ:m mmm mmwHH mm H.Hm wmå md: m.mm H o o _ Oon mmmflwwpm .m.o om- mmm m.H - HmmH m.Hm| momH m.mH- mH.m H47 HmmoH Ém- mm. mmH- :ämm _ m6- mm.H m.m: mdm m mH m ïHflod: m.HH+ mmmH H.om| :mmH mm? mo.m mmm.. H:moH. o m» om- H.Hm H.m+ :m.H md: mdm m oH m o.m+.um.H: m.: f ßmmH æmHn m:mH HdH.. om.m m.m| momoH m.H| i. mm- :öm m.H+ mm.H md: H.mm : m m m.o+mm.o: m.mm+ HmmH må- mmHm mm- m:.m m.o+ HHmHH H..oH+ mm m.H+ :öm m.m+ mm.H m.m: :dm m o oH mihïm: o.:H+ ßHmH H.:m.. mïH m.mH| mo.m H.mH| mmooH m.m+ mm. hmH- md» Éo+ Hm.H m.om mmmm m oH o .m.__..o: wH:H mmmm mm.m mHmHH m» Hmm om.H md: m.mm H o o OOU mwüflwwàß .W.O M _ m W Hmm m Hmm m .HmwsH§H> HE HÉ m Hmm ___ H3 Hmm :Hmm \m_ä m H -Hwmnsø .Homëå .HQÉPH .Honšå ßwsawmmfi, .wfš H3 .E mmuwøß JHH: -mfišmwm .mcHcHHme .dwsmHmHHw .šHHH mnmäm \ÉHo> -mo Hmmmmx ämm høvflu mwflmfl mxwflo fiwucd cmnmmmHQQflmmmmE H munmhëo zoo wmflmfiflm mm H mvmhmQoHuHuGox Eow .mflflwmhp >m møflfimuwëmhh LowmmEuHmH3m mnßw mofl nommxwflmwm w

Claims (3)

7414942-8 21;

1. l. Förfarande för att lösgöra fastsittande bark ich eventuellt förefintligt bladverk från träflis och kvistar 1 en >landning av dessa komponenter samt för att från nämnda blandning avskilja den bark och det bladverk, som lösgjorts, k ä n n e t e c k n a t a v att a) man lagrar blandningen i fuktigt tillstånd i form av en hög eller stapel för att under inverkan av i blandningen ingående mikro- organismer försvaga barken och förbindningen mellan barken och träet, b) lösgöring av barken och bladverket från träet samt selektiv sönderrivning av barken och bladverket âstadkommes genom att den från a) erhållna blandningen under minst 5 minuter omröres kraftigt i en behållare med tillsats av vatten i tillräcklig mängd för cirkulering av hela blandningen, g o) genom våtsållning av den från b) erhållna blandningen avlägs- nas vatten, bark och bladverk från träet i form av en suspension av barkpartiklar och bladverkspartiklar 1 vattnet, varpå eventuellt d) suspensionen av barkpartiklar och bladverkspartiklar under- kastas avvattning, med àterföring av härvid avgående vatten till steg b).

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e e k n a t a v att steg b) utföres med en konsistens av högst 22%, företrädesvis upp- gående till l2-22%, varvid med %konsistens avses ugnstorr vikt av blandningen av trä, bark och bladverk X 100 ugnstorr vikt av blandningen av trä, bark och bladverk plus vikt av tillsatt vatten och att stegen h) och c) utföres jämsides med varandra 1 en massaupp- lönnrc, som omfattar en uppåt öppen behållare utrustad med on anordning för kraftig omrörning av uppslamningar och försedd med en sållplàt på ett antingen i väggen eller på bottnen anordnat utlopp.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att man för kontinuerligt genomförande av förfarandet använder en an* ordning bestående av flera massaupplösare i serie. ANFöRoA PUBLIKATIONER: r us 2 973 152 (241-28), s 243 039 (_2094), 3 547 357 (241-28), s 595 488 (241_21)