SE2100110A1 - Projektil - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en projektil (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) med en drivladdning (110) i ett eldrör (10) där projektilen (100, 200, 200') är anordnad med ett tvärsnitt (20) i form av en liktjocking.

Description

|nkor_n till Patent- och registreringsverket 1 21121 -n1-+ nPROIEKTIL TEKNISKT OMRÅDE Föreliggande uppfinning avser projektil för utskjutning i utskjutníngsanordning med en drivladdning i ett eldrör där proj ektilen är anordnad med ett tvärsnitt i form av en liktjocking.

UPPFINNINGENS BAKGRUND, PROBLEMOMRÅDE OCH KÄND TEKNIK I konventionella eldrörsbaserade vapensystem är eldrörets tvärsnitt rotationssymmetrisk: cirkulärt och anordnad med eller utan räffling och anpassad för anordnad av en likaledes rotationssymmetrisk och cirkulär projektil. Eldrör anordnade med räffling är företrädesvis anordnade med en stigning över eldrörets utbredning vilket medför att projektilen roteras under utskjutningsförloppet. Rotation av projektilen är önskvärd för att åstadkomma en rotationsstabiliserad projektil, det vill säga att projektilen roterar, efter att proj ektilen lämnat eldröret. Som ett alternativ till rotationsstabiliserad proj ektil kan proj ektilen vara stabiliserad med exempelvis fenor, i detta fall kan det vara önskvärt att proj ektilen ej roterar då projektilen lämnar eldröret varför projektilen i detta fall kan anordnas med en slirande gördel vilket medför att proj ektilen ej, eller enbart till viss del, roteras under proj ektilens utskjutningsfas då projektilen avlossas i ett räfflat eldrör. Då projektilen i detta fall lämnar eldröret stabiliseras projektilen av på projektilen anordnade fenor. Som ett altemativ kan projektilen avfyras från ett eldrör utan räfflor, även benämnt slätborrat, vilket medför att ingen rotationskraft överförs på projektilen under utskjutningsförfarandet.

Patentdokument US 671 ,877 beskriver projektil utformad med ett elliptiskt tvärsnitt med en stigning i eldröret vilket medför att projektilen roteras under utskjutningsförloppet utan att räfflor nyttjas i eldröret. Patentdokumentet visar ej på ett tvärsnitt anpassat för krav avseende tillverkningsteknik, material, hållfasthet eller anpassning till projektiler för andra användningsområde än finkaliber.

Patentdokument AT 510 040 Bl beskriver projektil utformad med en plan utformning för att åstadkomma en bäryta för projektilen. Patentdokumentet visar ej på ett tvärsnitt anpassat för krav avseende tillverkningsteknik, hållfasthet eller anpassning till att kunna skjuta rotationsstabiliserade projektiler.

Lösning på ovanstående problem och ytterligare problem med lösning beskrivs nedan.

UPPFINNINGEN OCH DESS SYFTE Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att lösa ovan identifierade problem.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är en projektil för utskjutning i utskjutningsanordning med en drivladdning i ett eldrör där projektilen är anordnad med ett tvärsnitt i form av en liktjocking.

Enligt ytterligare aspekter för en projektil enligt uppfinningen gäller; a t t liktjockingen definieras av uttrycket mp) = §+ -fi-sinrnw), där D är kämdiametem, C är rotationsdiametem, (p är en vinkel och n är ett udda heltal. a tt n är a tt projektilen är en drivspegelprojektil innefattande en granat. a tt drivspegelprojektilen utgörs av bärkroppar anordnande, helt eller delvis, omslutande granat. a tt drivspegelprojektil utgörs av en drivspegel samt stödelement anordnade till granat. a tt drivspegeln samt stödelement är slirande anordnad mot granaten för att avlossa fenstabiliserade granater/projektiler. a tt projektilen är en líktjockprojektil. a t t liktjockprojektil är utförd med en stigníng motsvarande eldrörets stigníng över liktjockprojektilens axiella utbredning där eldröret är anordnat på den utskjutningsanordning från vilken liktjockprojektilen är ämnad att avfyras.

FIGURFÖRTECKNING Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade figurema där: Fig. 1 visar ett eldrör i en vy från kortsidan enligt en utföringsforrn av uppfinningen.

F ig. 2 visar ett eldrör med ansatt granat i en vy från kortsidan enligt en utföringsform av uppfinningen.

Fig. 3 visar ett eldrör med ansatt granat i en vy från kortsidan enligt en alternativ utföringsform av uppfinningen.

Fig. 4 visar ett eldrör med ansatt granat i en vy från långsidan enligt en första utföringsform av uppfinningen.

Fig. 5 visar ett eldrör med ansatt granat i en vy från långsidan enligt en andra utföringsform av uppfinningen.

Fig.r6 visar ett eldrör med ansatt granat i en vy från långsidan enligt en tredje utföringsform av uppfinningen.

Fig. 7 visar ett eldrör med ansatt granat i en vy från långsidan enligt en fjärde utföringsfonn av uppfinningen.

Fig. 8a visar en liktjockprojektil från kortsidan enligt en utföringsform av uppfinningen.

Fig. 8b visar en liktjockprojektil från långsidan enligt en utföringsfrom av uppfinningen.

DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING Föreliggande uppfinning visar på en ny och altemativ utformning av projektil avsett för eldrörsbaserade utskjutningsanordningar. En utskjutningsanordning, även benämnd kanon, haubits, eller pjäs, så som artilleripjäs, är ämnad att medelst ett drivämne avlossa en projektil. F öreträdesvis initieras ett drivämne, så som krut, i en del av kanonen, ofta en kammare speciellt anpassad för detta. Initiering sker genom antändning av drivämnet, exempelvis med en tändpatron eller en tändare i en ammunitionsenhet, som initieras genom anslag. Andra metoder för att antända drivämnet kan vara genom att laser- eller elektrisk energi antänder drivämnet. Drivämnet brinner med hög hastighet och stor gasutveckling vilket skapar ett gastryck i kammaren som driver projektilen ut ur eldröret på utskjutningsanordningen. Drivämnet är anpassat för att i så stor utsträckning som möjlig generera ett konstant tryck på projektilen under hela eldrörsförloppet, då projektilen rör sig i eldröret, vilket skapar en hög hastighet på projektilen då projektilen lämnar eldrörsmynningen.

Projektiler, så som olika typer av granater, innefattar i de flesta fall någon form av verkansdel samt någon form av tändrör som initierar verkansdelen. Tändrör kan vara av olika typer där anslag är vanligt förekommande för projektiler som avser brisera vid kontakt med ett objekt, tidrör då projektilen avser brisera vid en viss förutbestämd tid samt zonrör då projektilen avser brisera då ett objekt kommer inom ett visst avstånd fifån projektilen. Zonrör nyttjas företrädesvis vid bekämpning av flygfarkoster medan tidrör och anslag kan nyttjas vid bekämpning av ett stort antal olika objekt. Med fördel kombineras olika typer av tändrörsfunktion i samma tändrör, så att om ett tändrör med zonrörsfimktion inte detekterar något objekt så briserar projektilen efter en viss tid etc.

Verkansdelen innefattar företrädesvis någon förrn av explosivämne samt någon form av splitterverkade hölje som omsluter explosivämnet. Vidare kan olika former av styrmedel, så som fenor anordnas, endera i tändröret eller i en egen delkomponent.

För att stabilisera projektilema efter att projektilema lämnat eldröret så anordnas företrädesvis projektilema med rotation altemativt med fenor. I fallet att projektilema anordnats med rotation sägs projektilema vara rotationsstabiliserade och i fallet att projektilema anordnats med fenor sägs projektilema vara fenstabiliserade. Fenstabiliserade projektiler bör ej ha rotation altemativt mycket låg rotation då de lämnar eldröret.

För att uppnå rotation på projektilema anordnas ofta räfflor i eldröret till vilka projektilen kopplar under utskjutningsförloppet. Räffling innebär att loppet i ett eldvapen, eldröret, försetts med spiralformade spår. Motsatsen är slätborrat eldrör. När räffloma griper in i projektilen under avfymingen får den en rotation längs sin längdaxel. Genom rotationen kommer mindre oj ämnheter eller skador på projektilen inte orsaka en avdrift. Rotation är också nödvändigt för att en avlång (torpedformad) projektil ska behålla sin riktning efier att den lämnat loppet och inte börja tumla runt, detta benämns att projektilen är rotationsstabiliserad. I slätborrade vapen kan bara runda (sfäriska) proj ektiler eller fenstabiliserade projektiler avfyras. En avlång projektil utan fenor kommer tumla när den lämnar mynningen.

Räfllor är således spår anordnade i loppet på eldröret, och upphöjningen mellan kallas bommar. Vanligtvis består räfflingen hos finkalibriga eldhandvapen av fyra högervridna räfflor medan kanoner, så som artilleripjäser, har ett större antal räfflor beroende på utskjutningsanordningens kaliber. För att räfflingen ska kunna gripa in i projektilen måste projektilen antingen vara något större än diametem mellan bommama, vilket är vanligt förekommande för fmkalibervapen, eller vara försedd med en speciell fläns, benämnd gördel, som har en något större diameter än bommama, vilket är vanligt förekommande i proj ektiler med en diameter på större än 20 mm. Gördeln kan vara tillverkad av plast, kompositmaterial eller en mjuk metall, så som mässing. Den längd av eldröret på vilken räfflan vrider sig ett helt varv kallas stigning och anges vanligen antal tum per varv. En stigning på 1:10 tum innebär att projektilen roterar ett varv på 10 tum. Motsvarande stigning i millimeter skrivs l:254 mm. Stigningen avpassas så att projektilen erhåller den utgångsrotationshastighet som fordras för att den under hela sin bana från utskjutning till mål skall bibehålla erforderlig stabilitet det vill säga utan att förlora sin stabilitet och börja tumla runt.

De flesta eldrör innefattar räffling och genom att anordna projektiler med slirande gördlar kan såväl rotationsstabiliserade som fenstabiliserade proj ektiler skjutas med räfflade eldrör. Slätborrade eldrör nyttjas i princip enbart för vapensystem ämnade att bekämpa bepansrade stridsfordon då projektilens rotation medför att riktad sprängverkan, RSV, fungerar sämre eftersom centrifugalkrafien gör att strålen från RSV sprids ut.

Det föreligger problem med räfflade eldrör vad gäller kopplingen mellan gördel och eldrör. Dels kan krutgaser passera projektilen i det fall kopplingen inte är helt tät, vilket medför lägre utskjutningshastighet, och dels orsakar kopplingen slitage på eldröret vilket medför förkortad livslängd på eldröret.

Genom att förändra eldrörsgeometrin, och därmed projektilgeometrin, från en fullt cirkelsymmetrisk utförande kan en koppling mot projektilen åstadkommas utan att räfflor i eldröret nyttjas. Företrädesvis nyttjas geometri benämnd liktjocking (på engelska "curve of constant width") som är en geometrisk form som ej är cirkulär vars diameter, distansen mellan två parallella linje anordnade på var sin sida om den geometriska formen, är identisk oavsett placering på geometrin.

Varje liktjocking är en konvex mängd. En konvex mängd är en mängd i ett reellt eller komplext vektorrum om varje punkt längs en sträcka mellan två godtyckligt valda punkter i mängden också ligger i mängden. Man kan även uttrycka det som att alla andra punkter befinner sig på en siktlinje från varje punkt i mängden. En liktjockings ytterradie korsas maximalt två gånger för varje genomgående linje. Barbiers teorem ger även att omkretsen av en liktjocking ges på samma sätt som omkretsen av en cirkel, det vill säga pi gånger diarnetem, däremot varierar arean på en liktjocking utifiån liktjockingens geometri. Varje liktjocking innefattar punkter mellan vilka det är ett längre avstånd än liktjockingens diameter.

En liktjocking kan definieras av uttrycket: fw) = å + åsfintnw) [Där n är ett udda heltal som är 3 eller större, D är kämdiametern, C är rotationsdiametem och (p är en vinkel som spänner upp liktjockingen över vinkelintervallet O - 2 pi.

Genom att anordna projektiler med ett tvärsnitt i form av en liktjocking kan eldrör med ett tvärsnitt i form av en liktjocking nyttjas för att avlossa projektiler med ett tvärsnitt i form av en liktjocking.

FUNKTIONSBESKRIVNING En utskjutningsanordning är anordnad för att avfyra, skjuta, projektiler med en drivladdning. Drivladdningen, som exempelvis kan vara krut, förbränns efter initiering och alstrar ett högt tryck som driver proj ektilen ut ur ett eldrör. Projektilen anordnas i eldröret genom ett förfarande som benämns ansättning, vanligt förekommande är att en runt projektilen omslutande gördel deformeras gentemot i eldröret anordnad räffling som kvarhåller projektilen i eldröret. Drivladdningen anordnas i vad som ofta är benämnt kammare i vilken drivladdningen förbränns under alstrandet av gaser, krutgaser, som bringar projektilen att förflytta sig i eldröret. Företrädesvis skapas ett kontinuerligt/konstant tryck i kammaren som även fyller upp eldröret med trycksatt gas bakom projektilen då den förflyttar sig mot eldrörsmynningen.

Problem med att avfyra projektiler anordnade med gördel är dels att gördeln sliter på eldröret samt dels att tätningen mellan projektil och eldrör kan glappa och därmed släppa förbi krutgaser vilket påverkar utskjutningsförloppet bland annat genom att projektilens utskjutningshastighet, V0, kan variera mellan olika projektiler beroende på varierad tätning mellan projektil och eldrör.

Stigningen för rotationen i eldröret motsvarar räfflingen för ett konventionellt räfflat eldrör och är distansen för att ett fiillt varv av vridningen uttryckt som 1 varv på 10 tum (på engelska "1 tum in l0 inches" (l :l0 inches)) eller uttryckt i metriska mått som 1 varv på 254 mm (på engelska "1 tum in 254 mm" (1:254 mm)). En kortare distans innebär en snabbare rotation vilket innebär att för en viss given utskjutningshastighet kommer projektilen rotera med högre rotationshastighet. Kombinationen av projektilens längd, vikt, och utformning avgör vilken rotationshastighet som krävs för att stabilisera projektilen. Generellt kräver korta projektiler med hög diameter (grovkaliber) lägre rotationshastighet jämfört med långa projektiler med liten diameter (finkaliber).

Eldrör kan även tillverkas med progressivt ökande stigning. Extremt långa projektiler, som exempelvis pilammunition, även benämnt flechette, kan vara svåra att rotationsstabilisera varför de istället företrädesvis är fenstabiliserade.

För bäst prestanda bör eldröret ha en stigning som är tillräckligt hög för att proj ektilen får en så hög rotationshastighet så att projektilen blir rotationsstabiliserad men stigningen bör inte vara så stor att rotationshastigheten blir mycket högre än vad som krävs för att uppnå rotationsstabilisering. Grövre projektiler medför bättre Stabilisering då ett högre rörelsemängdsmoment uppnås medan långsmala projektiler får en aerodynamisk tryckpunkt med hävstång vilket medför lägre stabilitet.

Ett altemativt uttryck för stigningen är: S ti gning = [2] D tvärsnitt Där Stigning är rotation uttryckt i kaliber, L är den längd av eldröret som åtgår för att uppnå ett fullt varv av rotation, Dwärmm är kalibem, eller den inre diametem på eldröret.

Genom att utforma eldröret med ett tvärsnitt i form av en liktjocking som roteras med en stigning på mellan 20 - 30, så kan eldröret vara utformat med släta väggar och rotation av projektilen kan åstadkommas genom att stigning, rotationen av eldrörets tvärsnitt över eldrörets axiella utbredning, åstadkommer rotation på en projektil som färdas genom eldröret. Projektilema kan vara formade med ett tvärsnitt motsvarande eldrörets tvärsnitt men med en storlek något under eldrörets storlek för att kunna passa i eldröret och därmed kunna avlossas från eldröret. Projektilema kan även vara av annat tvärsnitt, exempelvis cirkulärt tvärsnitt, och avlossas med en drivspegel anordnad med tvärsnitt i form av en liktjocking. Drivspegeln kan vara i form av en sabot anordnad runt projektilen eller på andra sätt anordnad för att möjliggöra utskjutning av en projektil i ett eldrör med tvärsnitt i form av en liktjocking.

Fig. 1 visar eldröret 10 sett från kortsídan, eldrörets radiella del, med en eldrörsöppning 20 utformad som en liktjocking utformad av tre cirkelsegment 12, 14 samt 16. Eldröret 10 har i den visade utföringsfonnen en cirkulär ytterradie 40 men kan även vara av annan geometrisk form och anpassas utifrån exempelvis tillverkningstekniska fördelar. I en altemativ utföringsform är även ytterradien i formen av en liktjocking vilket medför att godstjockleken är lika över eldrörets radiella utbredning. Eldröret är utformat med en viss godstjocklek 50 och geometrin för eldrörsöppningens tvärsnitt 20 bearbetas i eldröret med konventionella bearbetningsmetoder så som exempelvis olika fonner av skärande bearbetning innefattande brotschning. Tvärsnittet 20 för eldrörsöppningens geometri kan även benämnas eldrörets lopp. Eldröret 10 kan även tillverkas genom additiva tillverkningsmetoder. I fig. 1 visas även rotationsdiametem C, som är den diametem som liktjockingen skapar vid en tänkt rotation, eller den cirkel som omsluter liktjockingen. I fig. 1 visas även en cirkel med diametem kärndiametem D, som är den diameter på en cirkel som omsluts av liktjockingen. Rotationsdiametern C och kämdiametem D är två tänkta diametrar som nyttjas i formeln för liktjockingen.

Fig. 2 visar en cirkulärsymmetrisk granat 30, även benämnd underkalibergranat, anordnad med tre stycken bärkroppar 32, 34, 36, även benämnda drivspegel eller sabot. Mellan bärkroppama uppkommer spalter 31, 33, 35 som företrädesvis är anordnade så att spaltema ej medför att krutgaser kan passera granaten, exempelvis genom att en tätning anordnas mellan bärkroppama eller genom att ytoma på bärkroppama är utformade med hög tolerans. Bärkroppana 32, 34, 36 är anordnade för att separeras från granat 30 efter att granaten 30 lämnar eldröret, det vill säga passerar ut från eldrörsmynningen. Kombinationen av bärkroppama och granaten kan benämnas drivspegelprojektil 200. Drivspegelprojcktilen 200 kommer efter att drivspegelprojektilen 200 lämnat eldröret att delas upp i separata bärkroppar 32, 34, 36, som kommer tumla och falla till marken, samt i granat 30 som rotationsstabiliserat färdas mot målobjektet. Bärkroppama 32, 34, 36 har således endast syftet att förmedla granaten 30 genom eldröret, bärkroppama är således tillverkade i ett material som klarar hållfastheten i eldröret och är lätt att bearbeta men är samtidigt billigt så som exempelvis plast eller aluminium. Bärkroppama kan även i förekommande fall återanvändas eller återvinnas efter utskjutning. Bärkroppama 32, 34, 36 kan vara anordnade över hela granatens 30 längdutbredning eller enbart på en del av granatens längdutbredning eller även uppdelad för att vara fördelad vid flera punkter över granaten längdutbredning.

Fig. 3 visar en cirkulärsymmetrisk granat 30, även benämnd underkalibergranat, anordnad med en drivspegel 40 och stödelement 41, 42, 43, även benämnt sabot. Drivspegel 40 samt stödelement 41, 42, 43 är anordnade för att separeras från granat 30 efter att granaten 30 lämnar eldröret, det vill säga passerar ut från eldrörsmynningen. Kombinationen av drivspegel 40, stödelement 41, 42, 43 och granat 30 kan benämnas drivspegelprojektil 200'. Drivspegelprojektilen 200' kommer efter att drivspegelprojektilen 200' lämnat eldröret att delas upp i separata drivspegel 40 och stödelement 41, 42, 43 som kommer tumla och falla till marken, samt i granat 30 som rotationsstabiliserat färdas mot målobjektet. Drivspegel 40 och stödelement 41, 42, 43 har således endast syftet att förmedla granaten 30 genom eldröret, drivspegel 40 och stödelementen 41, 42, 43 är således tillverkade i ett material som klarar hållfastheten i eldröret och är lätt att bearbeta men är samtidigt billigt så som exempelvis plast eller aluminium. Drivspegel 40 och stödelement 41, 42, 43 kan även i förekommande fall återanvändas eller återvinnas efter utskjutning. Drivspegeln 40 är anordnad bakom granat 30 eller med ett centralt uttag för granat 30. Stödelementen 41, 42, 43 kan vara anordnade över hela granatens 30 längdutbredning eller enbart på en del av granatens längdutbredning eller även uppdelad för att vara fördelad vid flera punkter över granaten längdutbredning.

Sabot kan vara utformad om en koppsabot (på engelska: cup sabot) där granaten är anordnad i en hållare, kopp, expanderande koppsabot (på engelska: expanding cup sabot) där granaten är anordnad i en hållare, kopp, som expanderar och därmed reduceras i hastighet efter att granaten lämnat eldröret, bassabot (på engelska: base sabot) där granaten anordnas med en drivspegel som bas, eller som spindelsabot (på engelska: spindle sabot) där sabot ofta är utförd i exempelvis plåt och har en expanderande funktion under utskj utningstörloppet.

Fig. 4 visar en utföringsfonn av en drivspegelprojektil 200 sett från genomskäming av eldröret 10 i eldrörets längdled. Bärkroppama fortlöper längs granatens 30 axiella utredning och bär granaten 30, eller är anordnad mellan granaten 30 och eldröret 10, över hela granatens 30 utbredning, i figuren, som är i genomskärning, syns två av bärkroppama 32, 34. Granaten förflyttar sig i loppet 60 då drivämne initieras och driver drivspegelprojektilen 200 genom eldröret. Eldröret har en viss godstjocklek 50 samt en mynning 55 där drivspegelprojektilen lämnar eldröret F ig. 5 visar en utföringsforrn av en dñvspege1projekti1200 sett från genomskäming av eldröret 10 i eldrörets längdled. Bärkroppama är anordnade i en punkt på granatens 30 axiella utredning och bär granaten 30, eller är anordnad mellan granaten 30 och eldröret 10, över en del av granatens 30 utbredning, i figuren, som är i genomskäming, syns två av bärkroppama 32, 34. Granaten förflyttar sig i loppet 60 då drivämne initieras och driver drivspegelprojektilen 200 genom eldröret. Eldröret har en viss godstjocklek 50 samt en mynning 55 där drivspegelprojektilen 200 lämnar eldröret Fig. 6 visar en utföringsform av drivspege1projekti1200 sett från genomskäming av eldröret 10 i eldrörets längdled. Bärkroppama är anordnade i flera punkter på granatens 30 axiella utredning och bär granaten 30, eller är anordnad mellan granaten 30 och eldröret 10, vid flera punkter av granatens 30 utbredning, i figuren, som är i genomskäming, syns fyra av bärkroppama 32, 32', 34, 34'. Granaten förflyttar sig i loppet 60 då drivämne initieras och driver drivspegelproj ektilen 200 genom eldröret. Eldröret har en viss godstjocklek 50 samt en mynning 55 där drivspegelprojektilen 200 lämnar eldröret Fig. 7 visar en utföringsforrn av drivspegelproj ektil 200' sett från genomskäming av eldröret 10 i eldrörets längdled. Figuren visar en cirkulärsymmetrisk granat 30, även benämnd underkalibergranat, anordnad med en drivspegel 40 och två av stödelement 41, 42, även benämnda sabot. Drivspegelprojektilen 200', och därmed granaten 30, förflyttar sig i loppet 60 då drivämne initieras och driver drivspegelprojektilen genom eldröret. Eldröret har en viss godstjocklek 50 samt en mynning 55 där drivspegelprojektilen 200' lämnar eldröret 10 varpå drivspegel 40 samt stödelementen 41, 42 lämnar granat 30 och faller till marken medan den rotationsstabilíserade eller fenstabiliserade granaten fortsätter sin bana mot ett målobjekt.Fig. 8a visar en liktjockprojektil 100 från kortsidan där projektilen är utförd som en sammansatt projektil utan sabot eller drivspegel. Tvärsnittet på projektilen 104 är i form av en liktjocking.

Fig. 8b visar en liktjockprojektil 100 från långsidan där projektilen är utförd som en sammansatt projektil utan sabot eller drivspegel. Projektilen är anordnad med en nos som kan vara ett tändrör 102 som anordnas till liktjockprojektil eller ett tändrör 102 som direkt är bearbetat på liktjockprojektilen. Tändröret 102 kan vara ett konventionellt cirkulärsymmetriskt tändrör eller ett tändrör anpassat till liktjockprojelctilen och därmed anordnad med ett tvärsnitt, helt eller delvis, i form av en liktjocking. Liktjockprojektilen är i en utförandeforrn anordnad med energetiskt material 106 med ett omkringliggande splitterverkande hölje 108 kan även vara utförd på andra sätt. Liktjockprojektilen 100 är anordnad med en stigning motsvarande stigningen i eldröret, det vill säga liktjockprojektilens radiella utförande ändras över projektilens axiella led. Liktjockprojektilen anordnas i eldröret, ansätts, genom en kombinerad axiell och radiell rörelse, projektilen förflyttar sig i axiell led in i eldröret samtidigt som projektilen roteras med stigningen i eldröret.

UTFÖRINGSEXEMPEL Exempel på kaliber är 20 - 155 mm. Med en drivspegelprojektil är det möjligt, för en given eldrörsdiameter, skjuta alla kalibrar mellan största kalibem eldröret tillåter och alla kalibrar under denna största kaliber.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Uppfmningen är inte begränsad till de speciellt visade utföringsfonnema utan kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram.

Det inses exempelvis att antalet, storleken, materialet och formen av de i projektilema ingående elementen och detaljema anpassas efter det eller de eldrör, projektil och projektilsammansättningar och övriga konstruktionsegenskaper som för tillfället föreligger.

.Iden visade utfóringsfonnen är n = 3 men kan även vara andra udda heltal så som 5, 7, 9, 11, 13. Ett uttryck för n är att n=(2k+1), där k är ett heltal enligt k = 1,2, Projektil kan exempelvis anordnas för sprängverkan, splitterverkan, brandverkan, tennobarisk verkan, brandbekämpning, träningsprojektiler, lyssatser, röksatser, elektromagnetisk verkan, elektromagnetisk störning eller andra laster och fimktioner.

Claims (1)

1. Proj ektil (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) med en drivladdning (110) i ett eldrör (10) k ä n n e t e c k n a d a V att proj ektilen (100, 200, 200') är anordnad med ett tvärsnitt (20) i form av en liktjocking. Proj ektil (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a d a v att liktjockingen definieras av uttrycket mp) =§+§s1n<1w>i där D är kämdiametem, C är rotationsdiametem, (p är en vinkel och n är ett udda heltal. Proj ektil (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) enligtkrav2 kännetecknad av attnär Proj ektil (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) enligt något av krav 1 - 3 k ä n n e t e c k n a d a v att projektilen (100, 200, 200') är en drivspegelprojektil (200, 200') innefattande en granat (3 0) anordnad med en drivspegel med tvärsnitt i form av en liktjocking. Proj ektil (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) enligt krav 4 k ä n n e t e c k n a d a v att drivspegelprojektilen (200, 200') utgörs av bärkroppar (32, 34, 36) anordnande, helt eller delvis, omslutande granat (3 0). Proj ektil (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) enligt krav 4 k ä n n e t e c k n a d a v att drivspegelprojektil (200, 200') utgörs av en drivspegel (40) samt stödelement (41, 42, 43) anordnade till granat (30). Proj ektil (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) enligt krav 6 k ä n n e t e c k n a d a v att drivspegeln (40) samt stöde1en1ent (41, 42, 43) är s1irande anordnad mot granaten (30) för att avlossa fenstabiliserade granater/proj ekti1er. Proj ekti1 (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) enligt något av krav 1 - 3 k ä n n e t e c k n a d a V att projektilen (100, 200, 200') är en liktjockprojektil (100). Proj ekti1 (100, 200, 200') för utskjutning i utskjutningsanordning (1) enligt krav 8 k ä n n e t e c k n a d a V att liktjockprojektil (100) är utförd med en stigning motsvarande e1drörets stigning över 1iktj ockproj ekti1ens (100) axie11a utbredning där e1dröret är anordnat på den utskjutningsanordning från vi1ken 1iktj ockproj ekti1en (100) är ämnad att avfyras.