SE202309C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: H S Pollin Foreliggande uppfinning haul& sig till ett elektronur utan rorliga makroskopiska delar, som innefattar en oscillator, alstrande •elektriska impulser vid en given frekvens, fordelningsorgan, styrda av denna oscillator och avlamnande pa var och en av sina utgangar de fran oscillator. erhallna impulserna, en av oscillatorn styrd rakneanordning, vilken alstrar signaler av en frekvens pa en period per timme och period per minut, en elektronisk stromstallare, styrd av fordelningsorganet och successivt avlamnande signaler, som motsvara tillstandet has tim- och minutrakneanordningen pa en fOrdelningsmatris, vilken styr en indikatoranordning.

Uppfinningen skall nu beskrivas narmare med hanvisning till bifogada ritning, i vilken fig. 1 visar ett schematiskt kopplingsdiagram av en form av uppfinningen, fig. lA visar en planvy av bildskannen hos katodstralroret i fig. 1, fig. 1B visar en modifikation av anordningen i fig. 1A, fig. 2 visar ett vagdiagram med avseende pa handelser i tiden, i kretsen I fig. 1, fig. 3 visar ett schematiskt kopplingsdiagram over en annan modifierad form av uppfinningen, fig. 4 visar ett sehematiskt kopplingsdiagram over ytterligare en mo,difierad form av uppfinningen, fig. 5 visar en planvy av ,ett indikatorelement, dar kemiska eller glimurladdningsfenomen anvandas for tidsindikering.

I riktningarna referera samnaa siffror till samma delar alltigenom.

En grundlaggande tids signal kan matas fran en yttre kalla, genom en matningslinje eller en antenn 10, och kan vara en periodisk signal frail en radiosandare eller en signalsandande k011a. Antennen 10 kan anvandas for att lasa en oscillator 11 till 60 perioder per sekund, som dr den vanliga frekvensen i de Dupi. kl. 83 b: 2/ fiesta (amerikanska) stader. En 60-periodig signal erhalles frail oscillatorn 11. Denna sig nal matas, via en knutpunkt 12 till fordelningsorgan, bar bestaende av en »ring of three» raknare 13, vilken utsander tre signa-. ler i ledare 14, 15 och 16, vilka signaler vaxelvis, framkomma som svar pa successiva insig-- naler. Ftir en detaljerad konstruktionsredog,orelse fOr de olika raknemaskinelementen refereras till »High Speed Computing Devices», by Tompkins, Wakelin and Stifler, Jr., Me-, Graw-Hill 1950. Utsignalerna frail raknaren 13 Or att en elektronisk stromstallare 17 such cessivt borjar att arbeta for att styra indikeringen air sekunder, minuter och tinimar.

Räknaren. 13 utander ocksi ett signalpulstag i en ledare 18, som leder till en »dividera med tjugo-raknare» 19, mad en hastighet av tjugo perioder per sekund. Baknaren 19 dividera: signalerna inmatade pa. ledaren 18 oda ntsander signaler med frekvensen 1 period per sekund till en knutpunkt 20.

Pulserna vid knutpunkten 20 matas till en sekundraknare 21, dar pulstaget undergar en suecessiv division med 5, 3, 2 ocb, 2, varvid en si jnal med en frekvens pa en period per minut matas Over en knutpunkt 22 till en rainutraknare 23, vilken ar av liknande konstruktion.

Utsignalen frau raknaren 23 infores i en punkt i raknarkretsen, vilken .matar fram en puls var tolfte minut och appliceras pa ingangen till en, timraknare 24 vid en knutpunkt 25, varvid timraknaren framflyttas fern ganger i timmen for berakning av timinclikeringstillskotten.

Pulstagssignalerna fran de individuella divisionskretsarna i raknarna 21, 23, och 24 matas via ledare 26, 27 och 28 resp. till den elektroniska stromstallaren 17, vilken matar en di- 2 gital-till-analogomvandlare 29, via ledare 30, .31 och 32 resp. i takt med signalerna fran raknaren 13 eller ledarna 14, 15 och 16. Var tjugonde sekund matas utsignalerna fran var ,och en av rakn.arna 21, 23 och 24 successivt in pa omvandlaren 29 for en sextiondedel av en sekund. Omvandlaren. 29 astadkommer avlankningssignaler for de vertikala och horisontella avlankningsplattorna i ett katodstralror 33, vars bildskarm, kan ha en ring av timsiffror runt periferin, pa det for klockor vanliga sattet. Onivandlingen erhalles genom inkoppling av dampsatser, av lampligt varde, i den krets, som erhaller sextioperiodiga signaler via en ledare 34, och inmatning av avlankningsspanningar pa avlankningsplattorna i katodstralroret 33 Over ledare 35 och 36. Dampningsgraden och storleken pa danapsatsen bestammes av den avlankning, som erfordras for att astadkomma det onskade visarlaget pa katodstralrkets bildskirm 37. Vaxelstromssignaler anvandas for att astadkomma en. kvarliggande linje, straekande sig radiellt ut fran centrum pa. bildskarmen 37 genom avlankning av elektranstralen. Fokuseringen astadkommes pa vanligt satt pa elektrostatisk och/eller elektromagnetisk vag. Langden pa den linje, som representerar en visare kontrolleras av utsignalen fran raknaren 13 till omvandlaren 29, via en ledare 38, komnaande Iran en knutpunkt 39 och ledaren. 14. StOrre signaler i ledaren 38 for en minutvisare 43 skiljer sig frail mindre signaler for en timvisare 41 genom motsvarande skillnad langd hos visartecknen. Sekundvisartecknet kan astadkommas av en. star vaxelstromssignal, vilken avlankar ljuspricken fran bildskarmen, stone delen av tiden, varvid en tunn linje 45, vilken ãr langre och irtte sa ljusstark, som tim- och minutvisartecknen, astadkommes. Oin sa. Onskas kan sokundtecknet vara en ljusflack, vilken rer sig runt periferin pa bildskarmen, 3.7 och som framstallts genom en pa. omvandlaren 29 inmatad likstromssignal. De pulsade signalerna i ledarna 14, 15 och 16 fran raknaren, 13 far elektronstralen att genom successiva pulser framstalla och vidmakthilla visarna 43, 44 och 45 pa bildrOrsskarmen 37, ino.m perioden for syntrogheten.

Installning av ratt tid sker genom en tryckknapp 40 for minutvisarindikeringen och en knapp 11 for timvisarindikeringen. Inpressning av endera av dessa knappar fOranleder resp. visare att forflytta sig Bled en lin stighet av sex grader per sekund och att gra ett vary pa. en minut. En nollstallningsstromstallare 42 medger synkronisering genom telesignalkontroll tVa ganger om dagen, genom av raknarna 21, 23 och 24 till mid- dags- eller midnattsposition. Nollstallning kan utforas via. varje annan tidpunkt genom lamp-hg anslutning.

En ring 100 kan placeras runt bildskarmen 37 pa katodstralrOret for att tillhandahalla ett magnetfalt for framstallning av speeiella konfigurationer av visarna 43, 44 och 45. Dessa visare kan givas en dekorativ form, I. ex. Lissajous figurer eller varianter av dem, behallancle sina huvudegenskaper och visarfunktimer. Olika spareffekter kan erhallas genom segmentering av ringen. 100, som via. 100', och palaggande av lampligt valda spanningar pa de olika. segmenten. I fig. 1B visas en annorlunda forin av indikering av sekunder best& ende av en ring av sextio ljuspunkter, vilka upptrada pa. bildskarmen 37, som en svepande signal av stralvaxlande element. De ma.'ngfaldiga operationerna for indikering av sekunder, minuter och timmar kan, utforas genom duplexkoppling a'v anordningen, sa att den funktionerar pa ett tidsuppdelande att.

I den form av uppfinningen som schematiskt visas i fig. 3, utnyttjas vid indikering, aktivering av diskreta, resistiva indikatordelar hos elektroluminiscenta eller fluorescenta material. De resistiva indikatordelarna matas var och en av en distributionsledare 50', utga.- ende fran en fordelningsmatris 61. De sextio ledarna 50' aktiveras i tur och ordnin.g som gensvar pa raknarnas 21, 23, 24 tillstand och successivt av sekund, minut och timsignaler. Pa. detta satt matas varje indikatordel successivt, salunda producerande luminiscerande indikeringar, som svepa runt urtavlan radiellt ten gang var sextionde sekund.

De indikatordelgrupper, som hanfora sig till indikering av sekunder, minuter och timmar resp., ,exciteras ytterligare av en ringraknare 13' genom tradarna eller ledarna 14', 15' och 16' resp. Om det antages att Onskernalen betraffande ljusstyrka hos sparet, efterlysningstid hos fosfom och syntroghet är uppfyllda av sextio ljusexciteringar per sekund for var och, en av de tre indikatorerna, representerar varje lage hos sekundindikatorn runt urtavIan sextio impulser. Eftersom timindikatorn och minutindikatorn vardera fordrar sextio pulser per sekund och varje indikator maste upplysas separat, uppgar det onskade antalet pulser till sextio ganger sextio ganger tre, dvs. tiotusenattahun.dra per minut. Varje grupp av tiotusenattahundra pulser representerande en minut brytes upp i tretusensexhundra grupper, om tre pulser i varje grupp, vilka appliceras pa tre utvalda ledare 50', vilka vardera pulsas sextio ganger per sekund for att stimulera de Ire indikatorerna. Den elektroniska omkopplaren. 17', matar pulserna till distributionsmatrisen 6.1, vilken arl3etar elekt- 3 roniskt utan rorliga delar och distribuerar dem i grupper om tre, en for vane indikator. Matrisen kan betraktas som en elektronisk komrnutator, vilken astadkommer ekvivalenten till etthundraattio vary i sekunden, framstallande en representation av sekund-, minut- och timindikatorsvepen.

Pulsfolj den bestammes enligt foljande: Den forsta pulsen representerar sekundindikatorsvepet och appliceras pa den forsta av ledarna 50' i »klockan tolv position», pa samma gang som raknaren 13' aktiverar ledaren 14', matande sekundindikatordelarna. Om vi an-tar att tiden Er 6: 10, exciterar nasta puls den tionde ay ledarna 50' pa samma gang som raknaren 13' applicerar en puls pa 15' for att excitera minutindikatordelarna till att framstalla en minutinclikatorvisare. Den tredje pulsen appliceras pa. den trettionde ay ledarna 50 pa samma gang som timindikatordelen exciteras medelst traden 16' for att framstalla en timindikering. Den fjarde pulsen aterigen aktiverar den forsta av ledarna 50' samtidigt med excitation av traden 14', den femte pulsen aktiverar den tionde av ledarna 50' samtidigt med att ledaren 15' exciteras och den. sjatte pulsen aktiverar den trettionde av ledarna 15', samtidigt med att traden 16' exciteras. Denna f&ljd upprepas sextio ganger, representerande den forsta sekunden av den forflutna tiden, efter vilken den forsta pulsen, i den sextiofiirsta gruppen om tre pulser, appliceras pa den andra av ledarna. 50', samtidigt som traden 14' exciteras for en andra omgang ay sextio grupper um tre pulser. Den andra pulsen i den andra omgangen av trepulsgrupper appliceras pa den tionde ledaren 50', samtidigt som traden 15' exciteras for att ge en minutindikering, vilken fortfarande visar pa tio minuter over sex. Den tredje pulsen i den andra omgangen: trepulsgrupper appliceras pa den trettionde ay ledarna 50', samtidigt med att traden 16' exiteras f5r att ge en timindikering. Denna Mid av pulser upprepas sextio ganger, representerande den forsta minuten av fOrfluten tid, under vilken sekundindikatorn sveper frau den ena indikatordelen till den andra for varje omgang av sextio trepulsgrupper, astadkommande tiotusenaltahundra pulser in.alles. Under derma period liar aninutindikatorn mottagit tretusensexhundra pulser pa den tionde av ledarna 50' och dikatorn samma antal pa den trettionde ay ledarna 50'.

Vid borj an. ay den andra oangfmgen ay tiolusenattahundra pulser appliceras aterigen den f8rsta pulsen i den forsta trepulsgruppen pa den forsta av ledarna 50', samtidigt med att traden 14' exciteras, den andra pulsen i den fiirsta trepulsgruppen, appliceras pa den elfte ay ledarna 50' samtidigt med att traden exciteras, givande en minutindikering, som daryid Andras frau tio minuter Over sex till elva minuter Over sex. Den tredje pulsen i denna forsta trepulsgrupp i andra omgangen appliceras pa den trettionde ledaren 53', samtidigt som traden 16' exciteras far att bibe- hãllaDenna foljd upprepas sextio ganger under den forsta sekunden ay den andra minuten forfluten_ tid, vilket mu visar sig som 6: 11 pa urtavlan. Den forsta pulsen i den forsta trepulsgruppen 1 den andra omgangen av sextiogrupper under den andra minuten, appliceras pa den andra av ledarna 50' samtidigt med att traden 14' exciteras, den andra pulsen i derma trepulsgrupp appliceras pa den elite av ledarna 50', samtidigt med att &Hen 15' exciteras for att bibehalla minutindikeringen och den tredje pulsen i denna trepulsgrupp appliceras pa den trettionde ay ledarna 50', samtidigt med att traden 16' exciteras for att bibehalla timindikeringen. Denna pulsfoljd upprepas sextio ganger under den andra omgangen av sextio trepulsgrupper, representerande den andra sekunden i den andra minuten. Den forsta pulsen i den tredje omgangen av sextia trepulsgrupper under den andra minuten, appliceras pa den tredje ay ledarna 50', samtidigt med att traden 14' exciteras for att visa den tredje sekunden av den andra minfaten forfluten tid. Den andra pulsen i denna trepulsgrupp appliceras pa den elite av ledarna 50', samtidigt med att traden 15' exciteras och den tredje pulsen appliceras pa ledaren 30, samtidigt som traden exciteras. Derma foljd upprepas sextio ganger, samtidigt som sekundindikatorn ror sig genom den andra minuten fOrfluten tid medan mirmt- och timindikatorerna bibehalles ay sextio pulser per sekund var.

Den forsta impulsen i den forsta trepulsgruppen i det forsta partiet ay sextio trepulsgrupper i den tredje omgangen av pulser, representerande den tredje minuten forgangen tid, appliceras pa den forsta ay ledarna 50' samtidigt som traden 14' exciteras, den andra pulsen i denna trepulsgrupp appliceras pa den tolfte ledaren, samtidigt som traden 15' exciteras, varvid minutinclikatorn ror sig en indikatordel framat och den indikerade tiden blir 6: 12. Den tredje pulsen i denna trepulsgrupp appliceras pa den trettioforsta ay ledarna 50', samtidigt som traden 16' exciteras, sa att ants& timindikatorn avancerar en ledare 50'. Varje gang minutindikatorn avancerar tolv ledare 50', kommer timindikatorn att avancera en ay ledarna 50', varvid fern ayverkade ledare fullbordar en timm.e.

Ovannamnda pulsfoljd upprepas med minutyisarindikatorn avancerande en. ledare 50' 4 f8r varje vary a-v sekundindikatorsvepet och timindikatorn avan.cerande en ledare 50' for var tolfte ledareminutvisaren har avan- cerat.

Ringraknaren 13.' matar salunda in en motsvarande samtidig impuls pa en av tradarna eller ledarna 14', 15' och 16' for att bestamma indikeringen for varje impuls frail matrisen 61. Som synes fornyas varje visarindikering sextio .ganger per sekund sã att 6.gat erhaller en flimmerfri bild trots att visarindikatorerna ror sig i diskreta steg fran den ena till den andra av ledarna 50'.

Fig. IB illustrerar hur kontaktanslutningar 81 passera genom periferin pa ett gem.ensarnt glasholje. Anslutningar kan "goras till dessa punkter av ett godtycldigt antal underenheter, som reagera fOr de signaler, som uppsta vid drift av huvudroret. En sadan und.erenhet skulk ocksa kunna innehalla en egen katodstraleindikator, matad och kantrollerad Iran huvudenheten.

Siffrorna som representera timmar pa klockan, Oro etsade eller intryekta pa ytan ay .ett genomsynligt skyddsholje 76 (fig. 1B) av metylmetacrylat ,eller liknande.

Ett urtavleliknande ror 101 i fig. 4 bestir av en kombination av ett katodstraleror med en bildskarm .och ett sky:Mande holje barande lampliga tecken 82, med ett stralvaxlingsOw (beam switching tube), hada anordnade i ett gemensamt holje. Urtavleindikatorn liknar bildskarmen 37, pa, yilken elektronstrMen formar miinstret av visarna, vilkas lagen bestammes av tidsinteryall. Mintrt- och timvisarna motsvaras av sparen 43 och 44, projicerade av de styrelement, som forut beskrivits. Genom att utforma en lamplig rOrgeometri till- sammans medoch effektkretsar, vilka styra avlankningsplattorna och ringen 100 for justering ay sparkonfigurationerna, for framstallning av en. konyentionell urtavla pa den fluorescenta eller aktiva ytan pa. roret, erhalles ett elektronur.

Element 65 utgora en del av ett fOr ,strMva2dingsror konventionellt ,elektrodsystem och best& i den form som, visas i fig. 1, av ett hogimpedansomkopplande galler 77, ett konstantstromelement 78, en anod 79 och en katod 80. Sekunder kunna avlasas pa bildskarmen som en svepande signal av de stralvaxlande elementen, reagerande pa signaler fran raknarna 21, 23 och 24, upptradande i periferirt av skarmen sasom visas i fig. 1B vid 75. 1VIinut och timvisarna motsvara sparen 43 och 14, som projicerades av de styrelement som farut beskrivits.

Styrkretsen Or en sextioperiodig oscillator, ansluten till en integrator och en forstarkare, innefattande organ som angiva en impuls per sekund, vilken passerar -de strilvaxlande .elementen, en impuls per minut for den del av katodstralerorsvepet, som motsyarar minutvisaren och en impuls var sextionde minut for den del av svepet SOUL motsvarar timvisaren. Dessutom innehaller styrkretsen tidsfordrojande element, som laser effekten vid varje signal, tills en ny signal anlander.

Vid en modifikation av nagot av de hittills beskrivna utforandena kan en mottagare for radions tidsignal, avstamnd fOr minut- och timsignaler, infOras. Denna anordning är in-ford i urkretsen pa ett sadant sitt att svepet fordrojes tills triggning sker medelst en signal frau observatoriesdndaren, salunda astadkommande kontinuerlig korrektion av eventu.ella storningar .hos -styroscillatorn. Tidsignalmottagaren kan kortslutas ur kretsen, av en stromstallare.

Elementens 75-80 funktion i stralvaxlingsroret sker soma svar pa. signaler frin raknaren 21, den elektroniska stromstallaren 17 och digital-till-analogomvandlaren 29.

Pulstagskalan i fig. 2 Or sa yald att motsvarande pulstag tydligt kan visas. I praktiken kan tidsskalan andras betydligt for att tillgodo-se speciella onskemal.

I fig. 2 representerar A, B, G, D och E nagra spanningar Over en period pa en sekund. A illustrerar den sextioperiodiga spanningen i punkt 12 i fig. 1, B visar den tjugoperiodiga spanningen i punkt 18, G den enperiodiga spanningen i punkt 20. I D visas den en-minutperiodiga spanningen i punkt 22 och i E visas fem-perioder-per-timme-spanningen i punkt 25. Spanningen I F representerar styrspanningen i punkt 31 far minutvisaren, G kontrollspanningen i punkt 32 for timyisaren och H slutligen kontrollspanningen I punkt 30 fOr sekundvisaren.

I fig. 5 visas ett indikatorelement, i vilket snabba fargvaxlingar astadkommes av elektriskt initierade, kemiska reaktioner, bestaende av ett genomskinligt ror 300 med elektroder 301 och 302. ItOret 300 kan fyllas med en vattenlosning av fenolftalin, kaliumpermanganat, alkohollosningar och likrtande, vilka snabbt andra farg nar en lamplig spanning anbringas Over elektroderna 301 och 302. Roret 300 skulle kunna placeras radiellt, pa. samma satt som indikatordelarna och elektroderna 302, 303 ,och 301 for att astadkomma minut- och timindikeringar p0. ungefar gamma satt som ledarna 11', 15' och 16'. Sekundvisarsvepet astadkommes genom applicering a-v en spanning Over anslutningarna 301 och 302. En sadan anordning skulle kunna aktiveras av ett pulstag av trepulsgrupper, sasom beskrivits ovan i anslutning till fig. 3. Reaktionerna Ore naturligtvis reversibla och introdu- cera xnycket liten efterslapning eftersom pulssvaret kan goras ganska snabbt.

Roret i fig. 5 kan aven fyllas med en sjalvluminiscerande gas sasom argon, neon och liknande for att astadkomma en gasurladdningsbild av avsevard ljustathet och med .ett stort fargvalsomrade. I denna variant hor hallkretsar anvandas Mr de sinmlerade minut- och timvisarna om en forlangd livslangd onskas hos roret.

Den liar namnda strukturen hos stralvaxlingsroret motsvarar den hos Burroughs elektroniska omkopplarror BX 1000 och vad som atergives i sadana publikationer som Burroughs Switching Tubes, Burroughs Corp., Dec. 1959 och The Basic Beam Switching Tube Circuit, by Sourbyody, Burroughs Corp., Oct. 29, 1958.

Dubbelbrytande material kunna aven ersatta indikatordelarna. En antydan om hur detta skulle kunna utforas ges i fig. 6 och 7 i den amerikanska patentskriften 2 951 895. For denna konstruktion skulle tacklagret 76 kunna goras synligt och-besta av en kondensatorplatta. Den andra kondensatorpolen, skulle bestâ av de sextio tradarna 50'. Skiktet 52 kan besta av flytande nitro-bensin eller amoniumfosfatkristaller, vilka are dubbelbrytande till sin karaktar och andra sin ljusgenornslappande karaktar nar de utsattas for ett elektrostatiskt fait. Eftersom tradarna 50' laddas efter varandra av kretsen i fig. 1 eller fig. 3, Mr de motsvarande segment i lagret 52 att -vrida polarisationsplanet sà att ljus genomslappes under inverkan av det palagda faltet. Detta verkningssatt kan anvandas till att astadkomma en roterande visare, f6rorsakad av ljus, som frau en lamplig kalla passerar genom och vrides av segmenten i skiktet 52, alit eftersom det elektriska faltet roterar. Tre visare kunna astadkommas genom att dela upp kondensatorpolen i tre delar genom koncentriska cirklar motsvarande tradarna 11', 15' och 16'. Nir alla tre sektoravsnitten aro uppladdade har ett sekundsvep astadkommits. Samna effekt kan aven astadkommas genom enbart uppladdning av den yttre elektroddelen. Uppladdning av de tva inre sektoravsnitten astadkommer en minutvisarindikering och den hare sektorn enbart astadkommer en timvisarindikering.

Claims (9)

Patentansprak:

1. Elektronur utan rorliga, makroskopiska delar, kannetecknat av en oscillator (11), som alstrar elektriska impulser vid en given frekyens, fOrdelningsorgan (13), styrda av denna oscillator och anordnade att avlamna pa var och en av sina utgangar de fran oscillatorn (11) erhallna impulserna, en rakneanordnin.g (19, 211, 23, 24), styrd av ostillatorn och inrattad att avgiva signaler med en trekvens pa en period per timme och en period per minut, en elektronisk stromstallare (17), styrd av fordelningsorganet (13) och inrattad .att successivt avlamna signaler, vilka motsvara tillstandet hos rakneanordningen med avseende pa timmar och minuter till en Mrdelningsmatris (29), vilken styr en indikerings anor dning.

2. Elektronur enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att fordelningsorganet (13) innefattar lika manga utgangar for styrning av den elektroniska stramstallaren (17) som antalet olika indikatorer pa indikatoranordningen (33).

3. Elektronur enligt patentanspraket 1 .eller 2, kannetecknat darav, att de signaler, som motsvara rakneanordningens tillstand oclitillfOras, fordelningsmatrisen (29) genom den elektroniska stromstallaren (17), vid yarje tidpunkt motsvarar den indikatortyp, som ut. valts av den utgang hos fOrdelningsorganet (13), som avlamnar en signal vid ifragavaran7 de tidpunkt.. .

4. Elektronur enligt patentanspraken 1-3; kannetecknat darav, .att fordelningsorganet (13) innefattar en ring av tre raknare, i vilka rakneanordningen (11) avlamnar sekund-, minut- och timsignaler.

5. Elektronur enligt patentanspraken 1-4, kannetecknat darav, att fordelningsmatrisen (29) matas .successivt med samnia rytni som frekvensen hos de av oscillatorn avlamnade impulserna med tim-, minut- och sekundindikatorsignaler.

6. Elektronur enligt patentanspraken 1 och 2, kannetecknat darav, att indikatoranordningen innefattar grupper av indikatorelement fOr indikering av timmar och minuter, varvid var och en av dessa grupper styres successivt av fordelningsmatrisen (29).

7. Elektronur enligt patentanspraken 1, 4- 6, kannetecknat darav, att indikatoranordningen innefattar en tredje grupp indikatorelement for indikering av sekunder, varvid varje indikatorelementgrupp matas fran fordelningsmatrisen (29) med rakneanordningens motsvarande signaler med en rytm som är lika med frekvensen hos de av oscillatorn (11) avlamnade impulserna.

8. Elektronur enligt patentanspraken 1 och 7, kannetecknat darav, att rakneanordningens tillstand bestammer vilka indikatorelement hos varje indikatorelementgrupp soni maste matas for att ge en. visuell indikering.

9. Elektronur enligt patentanspraken 1 och 8, k.annetecknat darav, att varje utgangssig- 6 nal frau ringen av tre raknare, bestammer vii-ken av indikatorelementgrupperna som maste matas for ati Astadkomma :en visuell indikering. 2. Elektronur enligt patentanspraken 1, 8 och 9, kannetecknat darav, att vane grupp indikatorelement innefattar sexlio indikatorelemeat, motsvarande resp. sekunder, minuter och timmar. 3. Elektronur enligt patentanspraken 1 och 10, kannetecknat darav, att motsvarande indikatorelement lies: de tre grupperna med avseende pa .sekunder, minuter och timmar resp., bestO av ett kombinerat indikatorelement, som matas av fOrdelningsmatrisen och ringen av tre raknare. 4. Elektronur enligt patentanspraken 1-3, kannetecknat darav, att indikatoranordningen bestar av ett katodstralror (33), innefattande en fluorescerand'e skarn': (37), varvid avlankningsplattornas ,spanningar lies delta riir styras av fordelningsmatrisen (29). 5. Elektronur enligt patentanspraken 1 och 12, kannetecknat darav, att svepspanningens amplitud &tyres av utgangssignalerna frail ringen av tre raknare. 6. Elektronur enligt paten_tanspraken 13, kannetecknat darav, att oscillatorn (11) in nefattar en antenn (10), varvid urets tidsbas kminstone delvis erhalles frOn en elektromagnetisk signal, som liärrOr sig film en Ulla utanfor klockan. 7. Elektronur enligt patentanspr &ken 1 och 11, kannetecknat darav, att indikatorelementen bestar av urladdningsanordningar. Elektronur enligt patentanspraken 13, kannetecknat darav, att indikatoranordningen bestar av ett stralvaxlingsror (Fig. 4). 8. Elektronur enligt patentanspraken 1 och 15, kannetecknat darav, att urladdningsanordningen innefattar en kemisk fOrening, vilken undergar snabha fargandringar som gensvar pa en :elektrokemisk reaktion. 9. Elektronur enligt patentanspraken 1 och 17, kann.etecknat darav, att det innefattar gasurladdningsanordningar (300-304). Anforda publikationer: Patentskrifter frail USA 2 410 156, 2 958 179.