SE184068C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: R Nowak och W Schuster Prioritet begdrd fem den 28 september 1960 (Forbundsrepubliken Tgskland) FOreliggande uppf inning avser ett kemiskttekniskt fOrfaringssatt for storindustriell utvinning av rent jarn ur jarnmalmer, aven mindervardiga, medelst en halogenidmetallurgisk process.

FOrhyttning av jdrnmalmer i schaktugnar eller roterande rorugnar till tackjarn genom direkt eller indirekt reduktion dr kand.

Schaktugnsprocesserna hava den nackdelen att reduktionen och smdttprocessen sker i samma rum och att till RIO harav forutom jarnoxid aven andra oxider delvis medreduceras och darmed utvinnes ett starkt fororenat jam i form av tack-jam. Detta liar i sin tur den nackdelen, att tackjarnet vid doss forbearbetning till jam eller stal maste underkastas langvariga och dyrbara reningsoch forddlingsprocesser, t. ex. fdrskning enligt Thomas- och Bessemerprocesserna.

Yid farskning nedbringas joke blott halter' av joke onskyd.rda element, sasom kok mangan, silicium och fosfor i stalet utan ocksa en del av jarnet oxideras, som gar forlorat i form av en bran, tjock rok. Denna rok ãr en av de oangenamaste fOreteelserna i jarnverken, dd. den — bortsett frau jarnfOrlusterna — forstOr luftens renhet, och utgor ett for narvarande mycket akut problem.

De roterande rorugnarna Oro endast lampade for hogprocentiga, i mojligaste man rena jammalmer for framstallning av jdrnsvamp, bortsett frail rannforfarandet och andra forfaringssatt, vid vilka aven endast orent tackjarn utvinnes.

Den klassiska masugnen, som alltjamtbeharskar den storsta delen av varldsproduktionen av tack-jam, krOver tryck-, fall- och notningsbestandig hyttkoks, jarnrika, styckefonniga, joke sondersmulande jarnmalmer och avgiver en oerhOrd mangd masugnsgas, vars tillvaratagande nOdvOndiggOr ett jattekomplex av apparater och rorledninubar, bortsett frail reningen av masugnsgasen med darmed sammanhangande problem, sasom tillvaratagandet av masugnsgasslammet, tvattvattencirkulationen i vattenfattiga trakter etc.

Lander, sasom Jugoslavien ocb. Indien, som hava betydande forekomster av jarnmalm och brunkol men ingen eller endast obetydlig tillgang pa stenkol, Oro tvungna att imp ortera hyttkoks eller att anvanda lagschaktugnsforfaranden eller att forsoka utexperimentera nya metoder for framstallning av en fast hyttkoks av brunkol.

FOrenta Staterna med sina jatteforekomster av takonit (30-35% Fe) och Brasilien med sina itabiriter maste Oka jarnhalten hos dessa malmer medelst dyrbara anrikningsmetoder. Man har vidare redan utexperimenterat gasreduktionsvirvelskiktforfaranden. Reduktionen tar emellertid mycket lang tid i ansprak, emedan diffusionshastigheterna i de sma jarnpartiklarna aro sma och forfarandena Oro darfor oekonomiska.

For att undga nackdelarna hos de ovan beskrivna forfaringssatten har man slagit in pa nya vagar. Man liar darvid efterstravat att direkt utvinna rent jarn ur jarnmalm under undvikande av en fororenad mellanprodukt sasom tackjarn. sa satt framkommo de olika halogenidmetallurgiska forfarandena, som grunda sig pa att jarnet avskiljes frail malmen i form av en gasformig halogenforening. Vid de fiesta forfarandena overfOres jarnet till gasformig ferriklorid (FeCl3) eller ferroklorid (FeC12) och ur dessa klorider atvinnes jam genom reaktion med syre eller vattenanga. I de fiesta fall foreslas att anvanda kloren och klorvatet i cirkelprocess.

Principen for dessa forfaranden fOrefaller vid forsta betraktande mycket enkel och ekonomisk. De fbrsta forslagen framkommo redan for omkring 40 Or tillbaka. Trots detta utvinnes annu icke jarn i storm mangder enligt nagot halogenidmetallurgiskt forfarande. Masugnarna producera alltefter storlek 10-100 ton tackjarn per timme.

De halogenidmetallurgiska fOrfarandena grunda sig pa avskiljandet av jarnet i form av FeCl, eller FeC12 och leda till Fe20, eller Fe. Dessa forfaranden kunna sammanfattas i fyra grupper: 2— — Malmklorering med klor, Malmklorering med klorvate, Reducerande malmklorering med kol och klorvate och Reducerande malmklorering med klor och kol eller kolmonoxid.

Vid de fiesta forfarandena enligt grupperna 13 fir varmebehovet till folid av de starkt endotermiska reaktionerna Fe20 ,(s)3C12(g) = 2FeC13(g) + .2(g)(1) och Fe203(s) 6HC1(g) = 2FeC13(g) 3H20(g) (2) alltfOr stort och amnesomsattningen till folid av ogynnsam termodynamisk jamnvikt for liten, varf Or forfarandena aro oekonomiska.

Gynnsammare fOrefalla de pa reducerande klorering med kol eller kolmonoxid och klor baserade forfarandena enligt grupp 4, som grunda sig pa exotermiska reaktioner: Fe203(s) 3C(s) 3C12(g) = 2FeC12(g) 3C0(g) (3) och/eller Fe203(s) 3C0(g) 3C12(g) = 2FeC13(g) 3C 02(g)(4) Dessa forfaranden hava emellertid icke slagit igenom. Kombinationen av reduktion och klorering verkar namligen sã energiskt, att jamte jamn aven andra metaller i gangarten kloi eras.

Vid hoga temperaturer aro reaktionstiderna korta men det bildas sadana stora mangder av icke Onskade klorider, att en mycket stor mangd klor gar ferlorad frau cirkelprocessen. Vid anvandning av laga temperaturer uppsta visserligen ringare mangder icke onskvarda klorider, men de erforderliga reaktionstiderna fram till fullstandigt franskiljande av jarnet aro for langa. Till ftilj d av klorforlusterna vid de hogre temperaturema och de langa reaktionstiderna vid de lagre aro oven .dessa forfaranden oekonomiska.

Foreliggande uppfinning har till andamal att astadkomma ett storindustriellt och ekonomiskt gynnsamt forfarande for direkt utvinning av rent jam ur jarnmalm, aven jarnfattig maim, pa halogenidmetallurgisk vag med undvikande av nackdelarna vid de kanda hyttforfarandena och de halogenidmetallurgiska forfarandena.

Enligt uppfinningen kloreras malmen vid hoga temperaturer. Reaktionshastigheten Or till foljd harav m.ycket stor. Trots den hoga temperaturen vid kloreringen undvikes i stor utstrackning bildandet av icke onskade klorider och klorid- farlusten blir mycket lag. Den hittills skadliga fosfom i jarnmalmen utvinnes sasom biprodukt i form av vardefull fosforsyra. Fosforfattiga eller fosforfria malmer kunna forsattas med fosforthaltiga amnen. Det vid forfarandet frigjorda varmet tillvatatages och utnyttjas. Malmen be-hover icke vara i styckeform. Sa.som reduktionsmedel lampar sig varje kokssort, till och med Oven koks fran brunkol.

Sasom kant uppstar vid den reducerande kloreringen av jarnmalm jamte ferriklorid aven siliciumtetraklorid, aluminiumklorid, titantetraklorid, kloriderna av fosfor, svavel etc.

Det bar nu visat sig att jarnoxid (Fe203) vid temperaturer mellan 800 och 1200° C reagerar med siliciumtetraklorid (SiC14), aluminiumklorid (A1C13), titantetraklorid (TiC14) och fosforpentaklorid (PC1) och de hada svavelkloriderna (S2C12, SC12) och fosfortriklorid (PC13) i ndrvaro av klor (C12) under bildande av ferriklorid (FeC13). Dar- vid uppstaoxiderna avsilicium (Si02), av aluminium (A1203), av titan (TiO2) och av svavel (SO2) och fosforoxiklorid (POC13).

Omsattningen sker endast i franvaro av reducerande dmnen. Reaktionerna dro exotermiska, reaktionshastigheterna stora och omsattningen praktiskt taget kvantitativ.

For att undvika de vid anvandning av de kanda forfarandena uppkomna klorforlusterna bringas enligt uppfinningen i ett reaktionsrum (reduk- tionskloreringsrum) klor till reaktion med en blandning nv krossad maim och ett sonderdelat kolhaltigt reduktionsmedel vid en temperatur mellan 800 och 1200° C och sedan bringas de gasformiga reaktionsprodukterna tillsammans med med klor i ett annat rum (oxidationsklorerings- rum) i beroring med maim — dock i franvaro av ett reduktionsmedel — likaledes vid en tempera- tur av mellan 800 och 1200° C. Efter avslutad reaktion uttages den jarnfria gangarten frail reduktionskloreringsrummet och detta beskickas med maim frau oxidationskloreringsrurnmet och kolhaltiga reduktionsmedel, under det att i oxidationskloreringsrummet infores ny maim. Den i kloreringsrummet tillfOrda kolmangden mot- svarar stOkiometriskt jarnoxidema och eventuellt fbrefintliga fosfat i malmen for att de skola kunna reduceras och kloreras till FeCl3 och POCI,. Den i reduktionskloreringsrummet inledda klormangden motsvarar stokiometriskt jdrnhalten i vattenhalten has reduktionsmedlet och halten fosfor i malmen och reduktionsmedlet for att FeCl, och POC13 skall kunna bildas. Darvid maste man. alltid taga i betraktande den i reduktionskloreringsrummet inkommande mangden reduktionsmedel och den i oxidationskloreringsrummet inforda malmmfingden.

Den i oxidationskloreringsrummet bildade gasformiga reaktionsprodukten innehaller praktiskt taget endast ferriklorid, kolsyra och klorvate. Klorvalet Midas till folid av vdtehalten i reduktionsmedlet. For att erhalla sa litet klorvate som mojligt maste reduktionsmedlet vara mycket fattigt pa vate. DA t.ex. lagtemperaturkoks (Schwelkoks) innehaller mycket mera vdte an koksverkskoks (Kokereikoks) dr det fordelaktigt att upphetta lagtemperaturkoks till c:a 1200° C, innan den anvandes for den reducerande kloreringen. Harvid avgasas lagtemperaturkoksen och dess vatehalt blir vasentligt minskad. Forbran- ningsvarmet has den bortgaende gasen Or tillrackligt for upphettningen, torkningen och av- gasningen av lagtemperaturkoksen. Avgasningen av lagtemperaturkoksen kan till foli d harav genomfOras genom forbranning av dess egna — —3 flyktiga bestandsdelar. Kloridgasblandningen avkyles efter ldmnandet av oxidationsklorerings- rummet till c:a 320° C och befrias fran medryckt stoft for att detta vid den fortsatta nedkylningen icke skull kunna inkomma i den sig avskiljande fasta ferrikloriden (Fe2C16). Ur den stoftfria gasformiga blandningen avskiljes sedan vid en ternperatur av mellan 110 och 140° C i en »Fe2C1,- kondensor» ferriklorid i fast form.

Forkylningen av den gasformiga reaktionsprodukten till c:a 320° C efter lananandet av oxidationskloreringsrummet sker ldmpligen under samtidig stoftfranskiljning, t. ex. i en kylcyklon. Darvid avskiljes eventuellt narvarande sma mangder tungflytande klorider, t. ex. MnCl„ CoC12 och CrCl„ De aterforas tillsammans med stoftet fran kylcyklonen och fly maim till oxidationskloreringsrummet. Hdr forangas de Ater, sá aft mellan oxidationskloreringsrummet och kylcyklonen uppstar en intern cirkelprocess. Bildandet av storre mangder svarflyktiga klorider verka emellertid mot de numera i gasformig blandning forefintliga partialtrycken hos dessa klorider. Ddrigenom forhindras fororeningen av ferrikloriden genom icke jarnmetaller.

Den klorvd.te och kolsyra innehallande restgasen tvattas i en absorptionsapparat med vatten, varvid HC1 absorb eras, under det att CO, lamnar anlaggningen.

Den vidtvattningen erhallna saltsyran elektro - lyseras, varvid klor atervinnes. Tvd.ttvattnet anvandes lampligen i cirkelprocess mellan elektrolysbren och absorptionsapparaten. Da. HC1-absorptionen ãr starkt exotermisk och gasblandningen sjalv inkommer i absorptionsapparaten med en temperatur av c:a 130° C maste denna kylas. Givetvis kan klorvatet aven pa kemisk vdg omsdttas Lill klor.

Den fasta ferrikloriden fran Fa2C1„-kondensorn forbrannes med syre till jarnoxid (Fe202) och kior (C12) vid en temperatur av 700-800° C.

Syret bringer man med en temperatur av 800-950° C tillsammans med den fasta c:a 120° C heta ferrikloriden. Den forangas och forbrannes samtidigt, varvid en fOrbranningstemperatur av mellan 700 och 800° C installer sig. Man kan emellertid awn upphetta ferrikloriden till c:a 310° C, varvid den smatter och sedan forbranna den med c:a 400° C hett syre. Kloren avskiljes fran jarnoxiden och aterinledes tillsammans med den vid HC1-elektrolysen atervunna kloren in i reduktionsklareringsrummet.

Den vid forbranningen uppstaende jdrnoxiden reduceras i ett rum (reduktionsrum) med reducerande gaser, t. ex. generatorgas, vattengas eller jordgas, till vilka det vid HC1-elektrolysen bildade vatet tillsdttes, pa kant salt till rent jam. Delta kan utvinnas sasom pulver eller smaltas i anslutning till reduktionen. Vid smaltningen kan man inlegera andra element och pa sã salt framstalla varje godtyckligt stal, fritt fran icke onskvarda fororeningar.

Sasom kant innehalla tekniska, reducerande gaser for det mesta gasformiga svavelforeningar.

For att undvika fororening av jarnet genom svavel bringas de reducerande gaserna forst i beroring med jarnpulver, som borttager svavlet ur gaserna. Forst darefter anvdndes gaserna for reduktion av jamoxiden. Det svavelhaltiga jdrnpulvret tillf Ores tillsammans med koksen till reduktionskloreringsrummet, sá att ej nagon jdrnforlust uppstar vid processen.

FOr kloreringen kan i stallet for ett fast kolhaltigt reduktionsmedel kolmonoxid anvdndas, som man tillsammans med kloren infor i reduk- tionskloreringsrummet.Kolmonoxidmangden maste sá avpassas, att jamte de gasformiga reaktionsproduktema och kloren praktiskt taget en-dust koldioxid inkommer i oxidationskloreringsrummet.

Mest ekonomiskt är anvandningen av fasta, kolrika reduktionsmedel, emedan elementdrt kol reducerar dubbelt sa mycket jarnoxid som den ekvivalenta mangden kolmonoxid. Ren kolmonoxid är Mr dyr for foreliggande andamal. I generatorgas, vattengas eller koksverksgas är kolmonwdden visserligen billigare men är genom CO, och N, sá starkt utspddd, att reaktionshastigheten vid malinkloreringen minskas och dessutom maste stoma mdngder inerta gaser medtransporteras sasom ballastgaser. Vidare reagera vale och vattenanga hos dessa industrigaser vid kloreringen till klorvdte, sa att en stor del av den anvanda kloren gar forlorad for kloreringen.

For forbrdnning av ferrikloriden kan i stallet for syre anvandas luft. Emellertid kommer dâ tillsammans med den vid forbranningen bildade kloren luftens kvave in i kloreringsrummet, varigenom Ater till foljd av utspd.dningen reaktionshastigheten nedsdttes och den totala gasmangden vasentligt iikas.

Vidare har befunnits att den gasformiga fosforwdkloriden (POC13) vid temperaturer av mellan 110 och 1° C med vatten eller vattenanga kvantitativt omsdttes till fosforsyra och klorvate: POC13 3H20 = H3PO4 3HC1(5) Vid reducerande klorering av fosforhaltiga jarnmalmer bildas i reduktionskloreringsrummet forutom ferriklorid och andra klorider aven gasformig fosfortriklorid jamte ringa mangder fosforpentaklorid. I oxidationskloreringsrummet omsdttas dessa klorider till gasformig ferriklorid och gasformig fosforoxiklorid.

I anslutning till kylningen och avstoftningen av den gasformiga reaktionsblandningen efter kloreringen och efter avskiljandet av fast ferriklorid tillsattes enligt uppfinningen till den frail Fe2C16-kondensorn bortgaende gasformiga blandningen vatten eller vattenanga. Darvid reagerar fosforoxikloriden till fosforsyra och klorvate. Fosforsyran bildas i form av en dimma, som pa kant sat absorberas i varm fosforsyra.

Fran den kvarblivande gasen uttvattas det frail valet hos reduktionsmedlet och det vid H,POrbildningen uppstaende klorvatet med vatten eller utspadd saltsyra.

Genom utvinningen av fosforsyra i enlighet med — uppfinningen forbattras forfaringssattets ekonomi vasentligt. Pa grund harav dr det fOrdelaktigt att vid utvinning av jam frau fosforfattiga eller fosforfria jdrnmalmer inblanda fosforhaltiga amnen, t. ex. rafosfat frail Florida eller Marocko med c:a 14,5 % fosfor.

F6rlusten av sma mangder klor, som mekaniskt och kemiskt bindas i gAngarten och tillsammans med denna bortfores ur reduktionskloreringsrummet, ãr oundviklig.

Enligt uppfinningen ersattes klorforlusten ddrigenom, att medelst alkalikloridelektrolysutvunnen klor tillsammans med den vid Fe2C16-forbranningen. och vid HC1-elektrolysen erhallna kloren inledes i reduktionskloreringsrummet.

Det vid alkalielektrolysen bildade vatet inblandas dvensom vatet Iran HC1-elektrolysen i den. reducerande gasen, som anvandes for reduktion av jarnoxiden. Forutom klor och vdte bildas vid alkalikloridelektrolysen aven alkalihydroxid. Denna kan antingen utvinnas och forsdljas som biprodukt eller anvandas Mom processen for anrikning av vArdefulla tunga metaller ur gangarten och darvid regenereras till alkaliklorid. Detta uppRas genom tvattning av gangarten med en utspddd losning av den frdn elektrolysen hdrrorande alkalihydroxiden, varvid erhalles en alkalisk losning av alla gAngartens klorider. Denna losning behandlas med CO, eller med avgasen frail HC1-absorptionsapparaten, som innehaller avsevdrda mangder CO, CO, reagerar med kloriderna i den alkaliska losningen, varvid ett karbonatslam utfaller, som innehaller alla de metaller, som finnas i gangarten i form av svdrflyktiga klorider, t. ex. mangan, krom. Efter franskiljningen av slammet innehaller losningen endast alkaliklorid, som Aterfores till elektrolysen. Ur karbonatslammet kunna eventuellL vardefulla icke-jdrnmetaller utvinnas.

Det for den elektrolytiska klorntvinningen erforderliga energibehovet kan helt tAckas av det vid processen avgd.ende varmet.

For detta dndamal omvandlas det vid kloreringen av malmen, vid forbranningen av ferrikloriden och vid HC1-absorptionen frigjorda och det vid kylningen av de gasformiga reaktionsprodukterna efter malmkloreringen, av gangarten, av kloren och av avgaserna frail reduktionsbehandlingen av jarnoxiden utvunna varmet i elektrisk energi, som anvandes f6r den elektrolytiska klorutvinningen.

Vid forfaringssdttet enligt uppfinningen upphettas mald koks medelst hettkva-ve o ch. mald malm medelst heta rokgaser och torkas, en blandning av maid maim och koks behandlas med klor och maid maim ensamt med en kloridgasblandning, kvave upphettas vid den heta gangarten och oxidstoft reduceras genom gaser till pm. For sAdana processer kan man anvanda de mest olika kanda anordningar, sasom enkla behallare, roterande rorugnar eller virvelskikttorn.

Anldggningar besthende av flera behallare, som innehalla fasta amnen, som genomstrommas av en gas, Arc forut kanda. Harvid transporteras enligt kaskadprincipen det fasta amnet fran den forsta till den sista behallaren och gasen frau den sista till den fOrsta. Dessa forfaringssatt dro omstandliga och anldggningarna hava i jamfOrelse med deras storlek forhdllandevis liten kapacitet. Dessutom fdr strOmningshastigheten has gaserna i behollarna icke bverskrida ett visst mdtt, emedan annars fasta partiklar i otilAtligt stora mangder medryckas. liven vid roterande rorugnar, i vilka man kontinuerligt bringar fasta dmnen i beroring med gaser, fdr stromningshastigheten hos gaserna icke vara sd stor att mycket stoft medryckes. Nar exempelvis vid en. kemisk process I. ex. malmreduktionen, eller en fysikalisk process, I. ex. torkning eller upphettning av ett finmalet fast dmne, for behandlingen av det fasta dmnet forlallandevis mycket gas erfordras, naste den roterande rorugnen hava en mycket stor inre vidd for att strOmningshastigheten hos gasen skall bliva tillrAckligt liten.

Vid tillfOrandet av vdrine vid endotermiska processer eller vid utvinning av det avgaende vdrmet vid exotermiska reaktioner dro vdrmeoverledningarna i behallarna dAliga. Vdrmeforlusterna Arc darvid stora, emedan de erforderliga uppehallstiderna for de fasta amnena arc lAnga i dessa apparater.

De i flera steg forlopandevirvelskiktf orfarandena tillAta visserligen utmdrkt vdrmeoverforing mellan gas och fast dmne men Oxen virvelskikttornen (bestaende av flera virvelbaddar) maste ofta hava stor inre vidd, for att gaserna endast skola astadkomma virvlingen och icke kunna fora de fasta dmnena uppat. De finaste stoffpartiklarna medfOras dock alltid av gasen, vilket kan leda till forstoppning av stromningsbottnarna.

Vid det i del foregaende beskrivna forfaringssdttet mdste halten av mycket fint stoft i de fasta amnena vara i mojligaste grad liten f Or att inga stora forluster skola uppkomma och flagon kostnadskravande avstoftningsanordning vara obehovlig.

Enligt uppfinningen undvikas de forutnamnda oldgenheterna och ekonomien hos forfaringssattet fOrbattras vdsentligt, cm gaserna i cyklonbatterier av kant slag kontinuerligt bringas till inverkan och energiskt blandas med stoftfint sOnderdelad koks, maim och jarnoxid kvensom med gAngarten enligt motstromsprincipen. Blandningarna kunna snabbt :uppvarmas och avkylas. Vdrmeovergangen mellan gas och det stoftfina materialet dr utmdrkt och vdrmeforlusterna dro mycket 16.ga. Reaktionshastigheterna Arc utomordentligt stora och till fOlj d hdrav reaktionstiderna overraskande korta. Med relativt smd anldggningar kan hog produktionskapacitet uppnas.

Principen for cyklonbatterierna innebar att flera cykloner (centrifugalstoftavskiljare) anvdndas sasom reaktionskammare och forbindas med varandra pa sd satt, att i anordningen i dess helhet enligt motstromsprincipen kemiska och fysikaliska processer Aga rum och samtidigt i de enskilda cyklonerna separeringsprocesser.

Cyklonbatterier anvandas Mom cementindu- -- — strien for att upphetta margelstoft (Mergelstaub) Or klinkerbranningen medelst heta avgaser. De enskilda cyklonerna besta av en keramisk infodring med platmantel. For kalcinering av ledjord hava cyklonbatterier tidigare foreslagits. Aven enskilda cykloner anvandas sasom reaktionskammare, sasom t. ex. de kanda cyklonbrannarna, som invandigt hava ett hiigeldfast foder, som är omgivet av en av kylror bestaende mantel, som utat ãr varmeisolerad och bekladd med plat.

De for forfaringssattet enligt uppfinningen anvanda cyklonbatterierna best a av flera cykloner, vilkas antal givetvis är beroende av reaktionshastigheten, alltsa av temperaturen, kornstorleken och andra faktorer.

For den reducerande och oxiderande kloreringen som dr exotermisk, byggas cyklonerna dubbelvaggiga eller omgivas av rOr och utat med ett varmeisolerande skikt. Genom dubbelmantlarna eller riiren ledes vatten eller anga, som upptager det frigjorda varmet fran de kemiska reaktionerna. FOr skydd mot hetta och kemiska angrepp genom klor och klorider forses insidorna av cyklonerna med varmebestandiga, vfirmeisolerande och kemiskt motstandskraftiga inkladningar. Sjalvfallet skyddas aven rorledningarna mellan cyklonerna analogt sat mot hetta och kemiska angrepp och omgivas med dubbelmantlar eller ror samt varm eisoleras.

For att eventuellt fiirlanga uppehallstiden for blandningarna i anordningen utan att vasentligt Oka antalet av cykloner inbuggas virvelkammare i de blandningen ledande rorledningarna mellan cyklonerna, i vilka — alit efter inre vidden och ldngden hos dessa kammare — reaktionsblandningarna uppehalla sig en viss tid, innan de inkomma i nasta cyklon och dar separeras.

Sasom redan omnamnts anvandes dven f Or re-disk tionen av jdrnoxiden och for upphettning av kvavet med gangartstoftet cyklonbatterier. Dessa varmeisoleras for att varmefOrlusterna skola bliva I mojligaste man sma.

Verkningssattet hos ett cyklonbatteri enligt uppfinningen forklaras narmare under hanvisning till fig. 1 a bifogade ritning. 1 den vanstra dnden av cyklonbatteriet infores ldor och i den hogra anden blandningen av stoftfin koks och maim. Framfor varje enskild cyklon blandas stoft och gas forst med varandra och transporteras in i cyklonen, varest de separeras fran varandra och na cyklonen i motsaLL riktning. Till foljd av motstromsprincipen och den stora, hogaktiva ytan hos det fina stoftet, den utmarkta varmeovergangen mellan virvlande gaser och stoftformiga fasta amnen 0 ena sidan och den mycket goda varmeOvergangen mellan dessa blandningar i virvlande tillstand och vaggama hos cyklonerna andra sidan och den praktiskt taget fullstandiga termiska tillslutningen utat av anordningen är saval amnesomsdttningen som Oven den termiska verkningsgraden overraskande hog hos processen enligt uppfinningen.

Utforingsexempel I.

Fig. 2 visar en schematisk framstallning av principen for en anlaggning fbr genomfOrandet av forfaringssattet enligt uppfinningen. Anlaggningen (50 ton rent jam per timme) bestar i huvudsak air foljande delar: 1 — Sdnderdelningsanordning for koks 2 — Torkanordning for den sOnderdelade koksen (280° C) 3 — Sonderdelningsanordning f Or jdrnmalm 4 — Torkanordning for den sOnderdelade malmen (800° C) — Cyklon for torkningsavgaserna (vdrmeisolerad) 6 — Tvattanlaggning for torkningsavgaserna 7 — Reduktionskloreringsrum (800° C) 8 — Oxidationskloreringsrum (800° C) 9 — Riirledning for de 800° C heta gasformiga reaktionsprodukterna efter kloreringen — Kylcyklon for de 800° C heta gasformiga reaktionsprodukterna alter kloreringen 11 — Rdrledning for de 320° C heta gasformiga reaktionsprodukterna efter kloreringen 12 — Varmgasfilter (320° C) 13 — Fe2C16-kondensor (120° C) 14 — HaPOrreaktor (140° C) — HG1-absorberare -16 — HO-elektrolysrbr 17 — Luftsonderdelningsanordning- 18 — Forbranningsanordning for Fe2C16 (730° C) 19 — Rorledning La. den 730° C heta Fe20 — Reduktionsrum (1000° C) 21 — Kylcyklon for kylning av den heta C12 och for Fe202-avskiljningen 22 — Finstoftfilter for Fe203-Cl-separeringen (30° G) 23 — Rorledning for aterforande av klor 24 — Transportledning for den varma gangarten (280° C) — N2-upphettare (280° G) 26 — Rorledning for kall N, 27 — Kylare for den varma gangarten 28 — Rorledning for den 280° C varma N2 .29 — NaCl-elektrolysor — Rorledning for elektrolytiskt utvunnen Cl 31 — Gasgenerator 32 — Rorledning f Or H2 frail NaCl-elektrolysoren 33 — Rorledning for H2 frau HC1- och NaClelektrolysorerna 34 — Forbindning mellan gasgenerator och reduktionsrum — Kyleyklon for den 1000° C heta avgasen frau. Fe20,-reduktionen 36 — Florledning for den kalla avgasen flan Fe20 rreduktionen 37TvattanIdggning for den kalla avgasen fran Fe20 a-reduktionen 38 — Smaltugn (1000° C) for det rena jarnet 3902-upphettare (860° C) Med ledning av denna anlaggning med en produktion av 50 ton rent jarn per timme som exempel beskrives i det foljande utvinningen av 1 ton jam enligt uppfinningen.

— — Sammansattningen hos jarnrnalmen: Fe 30,0 % A1203 8,0 % Mn 0,2% Ca0 4,0% 0,5% MgO 2,0% SiO2 25,0 °,/,, H20 10,0 % Sasom reduktionsmedel anvandes brunkollagtemperaturkoks (Braunkohlenschwelkoks): Sammansattningen av brunkollagtemperaturkoksen: 16% s1% 1120 20% H2% aska15% 0 + N 1% 285 kg brunkollagtemperaturkoks finfordelas i sonderdelningsanordningen 1 arida till kornstorlek av 0,05 mm och torkas i motstriim torkanordningen 2 med det genom rorledningen 28 kommande 280° C varma kvavet. 3,333 kg jarnmalm finfordelas i siinderdelningsanordningen 3 likaledes ned till kornstorlek av maximalt 0,05 mm och torkas i torkanordningen 5 medelst en oljebrannare och upphettas till 800° C. Torkningsavgaserna fran torkanordningarna 2 och 4 befrias Iran stoft i den varmeisolerade cyklonen 5 och tvattas i tvattanlaggningen 6, sa att de Minna anlaggningen stoftfria.

Den 280° C varma stoftfina koksen fran torkanordningen 2 och den stoftfina koks-malm-bland.ningen Iran. cyklonen 5 komma in i reduktionskloreringsrummet 7. Fran kylcyklonen 10 infOres det dari avskilda stoftet tillsammans med den. 800° C varma stoftfina malmen i oxidationskloreringsrummet S. Den stoftfina malmen transporteras genom oxidationskloreringsrummet 8 till reduktionskloreringsrummet 7, varest den blandas med den. stoftfina koksen. Fran. reduktionskloreringsrummet 7 bortfores den jarnfria gangarten och koksaskan genom transportledningen 21. Genom rorledningen 23 inledes 690 NM? (= 2 226 kg) klor med en temp eratur av 30°C i reduktionskloreringsrummet 7 och uppvarmes till fOlj d av beroring med gangarten i motstrom till 800° C, varvid gangarten avkyles till 280° C., I de hada kloreringsrummen 7 och 8 frigores till foljd av exotermiska reaktioner varme, som tillvaratages genom kylning.

Kloren genomstrommar reduktionskloreringsrummet 7 och oxidationskloreringsrummet 8 i en riktning, som an motsatt den hos stoftet. De gasformiga reaktionsprodukterna lamna oxidationskloreringsrummet 8 genom rorledningen 9, befrias i kylcyklonen 10 fran stoft och avkyles darvid till 320° C och stromma genom rorledningen 11 till varmgasfiltret 12 fOr finavstoftning.

I Fe2C16-kondensorn 12 avskiljes Iran den rena gasformiga blandningen vid 120° C fast ferriklorid. Den kvarblivande gasformiga blandningen kornmer Iran Fe2C16-kondensorn 13 in i H3P0 creak-torn 14, i vilken 294: kg kallt vatten insprutas i dimform. Vattnet forangas och bildar med fosforoxiklorid 617 kg 86%-ig fosforsyra i form av en areosol, som absorberas i ungefar 86%-ig fosforsyra. Vid bildandet av fosforsyran av fosfor oxikloriden stiger temperaturen i H3PO4-reaktorn fran 120 till 140° C.

Den praktiskt taget endast CO, och HC1 innehallande 140° C varma gasblandningen strommar Iran H,POrreaktorn 14 in i KC1-absorptionsapparaten 15, dar klorvate absorberas.Absorptionen sker med kall c:a 10%-ig HC1 i motstrOm. Det vid HC1-absorptionen frigjorda och det av gaserna avgivna varmet tillvaratages i HC1-absorptionsapparaten 15 genom kylning.

Den bildade ungefar 33%-iga saltsyran ledes Iran HC1-absorptionsapparaten 15 till HC1-elektrolysen,varest 81 Nm3 263kg) klor och 82 Nm3 irate utvinnes. Efter elektrolysen anvandes den ungefar 10%-iga saltsyran Ater für HC1-absorption i HC1-absorptionsapparaten 15. 1500 Nm3 luft uppdelas i luftsonderdelningsanordningen 17 1300 Nm3 syre och 1200 Nm3 kvave. 300 Nm3 syre uppvarmes i 0 rupphettaren 39 medelst en oljebrannare till 860° C.

Fran Fe2C1„-kondensorn 13 transporteras (exempelvis genom en snacka) den 120° C varma fasta ferrikloriden till fOrbranningsanordningen 18, dar den sammantraffar med det heta syret. Ferrikloriden forangas och forbrannes till jiirn- oxidldor, varvid en forbranningstemperatur av 730° C installer sig.

Den storsta delen av den heta jarnoxiden (c:a 90%) separeras i fOrbranningsanordningen 18 Iran Idol% Den 7° C varma kloren avkyles i kylcyklonen 21 till 30° C, varest den avgiver ytterligare en del jarnoxid och befrias slutligen i finstoftfiltret 22 fran de finare jarnoxidresterna. Jarnoxiden fran fOrbranningsanordningen 18, kylcyklonen 21 och finstoftfiltret 22 transporteras genom rorledningen 19 in i reduktionsrummet 20.

I forbranningsanordningen 18 bildas 1425 kg Fe,O, och 590 Nm3 (= 1903 kg) klor. I NaClelektrolysOren 29 utvinnes ur 100 kg natriumklorid elektrolytiskt 68 kg natriumhydroxid, 19 Nm3 (= 60,5 kg) klor och 19 Nm3 irate. Kloren fOrenas genom rorledningen 30 tillsammans med kloren fran HC1-elektrolysoren 16 i rorledningen 23 med den fran forbranningsanordningen 18 kommande kloren och inledes i reduktionskloreringsrummet 7 (i motstrom mot den heta, jarnfria gangarten).

Fran luftsonderdelningsan.ordningen 17 ledes 700 Nm3 kvdve genom riirledningen 26 till Nr upphettaren 25, varest kvavet upphettas av den heta gangarten i motstr6m till 280° C och gangarten avkyles till 120° C. Det heta kvavet ledes sedan genom rorledningen 28 till torkanordningen 2 for torkning av brunkollagtemperaturkoksen. 1613 kg av blandningen gangart och koksaska komma frail Nrupphettaren 25 med en temperatur av 120° C in i kylaren 27, varest den avkyles till 20° C. Det kalla pulvret Wires till varphogen, men kan t. ex. anvandas for framstallning av byggnadsamnen eller for utvinning av dari forefintliga vardefulla metaller.

I gasgeneratorn 31 alstras av 530 kg brunkollagtemperaturkoks, luft och vattenanga 1800 Nm3 - -7, generatorgas och ledes med en temperatur av 10000 G till reduktionsrummet 20. 101 Nm3 vate fran NaCI-elektrolysoren 29 tillsattes genom rOrledningen 32 och frau HC1-elektrolysoren 16 genom rorledningen 33 till generatorgasen. Den reducerande gasblandningen (1901 Nm3) kommer genom ledningen 34 in i reduktionsrummet 20, varest 1425 kg jarnoxid reduceras till 1 ton rent jam vid 1000° C. Avgaserna frail jarnoxidreduktionen ledes fran reduktionsrummet 20 genom kylcyklonen 35, rorledningen 36 och tvattanlaggningen 37 at i det fria.

Jarnet utvinnes sasom rent jarnpulver eller smaltes i smaltugnen 38. Jarnpulvret kan under reduktionen uppkolas medelst en pa kolmoncocid eller kolvaten, t. ex. metan rik gas. Man erhaller ett pulver av renaste kolstal, som är av star betydelse f Or framstallning av foremal pa pulveroch sintermetallurgisk vdg.

Man kan emellertid aven av den rena jarnsmaltan framstalla vane godtyckligt stal, i det att man tillsatter de erforderliga elementen, t. ex. kol, silicium, mangan, krona och nickel.

Medelst det i de olika delarna av anlaggningen genom kylning tillvaratagna varmet alstras anga, som anvandes for utvinning av elektrisk energi. De utvunna varmemangderna av c:a 3 350 000 kilogramkalorier giva 880 kilowattimmar. Denna energimangd Ar tillracklig for drift av HC1- och NaCl-elektrolyserna. Vid HC1-elektrolysen forbrukas 660 kilowattimmar och vid NaCl-elektrolysen 200 kilowattimmar.

UtfOringsexempel 2. ;liven detta exempel hAnfOr sig till en anlaggning med en renjarnproduktion av 50 ton per timme och beskriver ett forfaringssatt for atvinning av 1 ton rent jarn av titanomagnetit. DA I detta fall ej flagon fosforsyra utvinnes, erfordras icke H3PO4-reaktorn (fig. 2).

Sammansattning av malmen: TiO2 16,70 % (10,00 % Ti) FeO 20,72 % (16,10 % Fe) Fe202 12,74 % (8,92 % Fe) SiO, 23,07 °A AI,02 17,80 % MnO 3,13 % CaO 2,21 % MgO 1,04 % Alkalioxid 2,19 % H20 0,% Sasom reduktionsmedel anvandes koksverkskoks: Sammansattning av koksen: 81,00 % aska8,00 % H208,00 % 0 N1,60 % 0,90 % 0,50 %. 156 kg koks finfordelas i sOnderdelningsanordningen 1 till kornstorlek av maximalt 0,05 mm och torkas i torkanordningen 2 med det genom. rorledningen 28 i motstrom kommande 520° C, varma kvavet. 4000 kg titanomagnetit finfOrdelas i sonder-- delningsanordningen 3 likaledes till kornstorlek av maximalt 0,05 mm ochtorkas i torkanordningen 4 medelst en oljebrannare och uppheitas till 800°C. Torkningsgaserna &An torkanordningarna 2 och 4 befrias fran stoft i den varmeisolerade cyklonen 5 och tvattas i tvattanlaggningen 6, sa att de lamina anlaggningen stoftfria.

Det 520° C varma koksstoftet fran torkanordningen 2 och koks-malm-stoftblandningen fran cyklonen 5 komma in i reduktionskloreringsrummet 7. Fran kylcyklonen 10 infores det dari franskilda stoftet tillsammans med det 800° C varma malinstoftet i oxidationskloreringsrummet 8. Malmstoftet transporteras genom oxidationskloreringsrummet 8 till reduktionskloreringsrummet 7, varest det blandas med koksstoftet. Fran reduktionskloreringsrummet 7 bortfOres den jarnfria gangarten och koksaskan genom transportledningen 24. Genom rorledningen 23 inledes 610 Nm3 (= 1963 kg) klor med en temperatur av 30° C in i reduktionskloreringsrummet 7 och uppvarmes till foljd av beroringen med gangarten i motstrom till 800° C, varvid gangarten nedkyles till 520° C. I de hada kloreringsrummen 7 och 8 frigores till foljd av exotermiska reaktioner varme, som utvinnes genom kylning.

Kloren genomstrommar reduktionskloreringsrummet 7 och oxidationskloreringsrummet 8 i en riktning, som dr motsatt mot den hos det stoftformiga materialet. De gasformiga reaktionsprodukterna lamna oxidationskloreringsrummet 8 genom rorledningen 9, befrias i kylcyklonen 10 fran stoft och avkylas ddrvid till 320° C och strOmma genom rorledningen 11 i varmgasfiltret 12 for finavstoftning.

I Fe3C16-kondensorn 13 avskilj es ur den renade gasformiga blandningen vid 120° C fast ferriklorid. Den kvarblivande gasformiga blandningen, som praktiskt taget endast innehaller CO2 och HC1, kemmer till HC1-absorp Lionsapparaten 15, varest klorvate absorberas. Absorptionen sker i motstrOm med kall c:a 10%-ig HC1. Det vid HC1- absorptionen friblivande och det av gaserna avgivna varmet utvinnes has HC1-absorptionsapparaten 15 genom kylning.

Den bildade ungefar 33%-iga saltsyran ledes frAn HC1-absorptionsapparaten 15 till HChelektrolysoren 16, varest 9 Nm3 klor och 9 Nm3 vate utvinnes. Efter elektrolysen anvandes Ater den ungefar 10%-iga saltsyran for HC1-absorption i absorptionsapparaten 15. 1500 Nina luft uppdelas i luftsonderdelningsanordningen 17 i 300 Nm3 syre och 1200 Nm3 kvave. De 300 Nms syre upphettas i 0 rupphetttaren 39 medels en oljebrdnnare till 860° G.

Fran Fe2C16-kondensorn 13 transporteras (exempelvis genom en snacka) den 120° C varma fasta ferrikloriden till fdrbranningsanordningen 18, S— — wrest den sammantraffar med det heta syret. :Ferrikloriden forangas och forbrannes till j arm- oxid och klor, varvid en forbranningstemperatur .av 730° C installer sig. Den storsta delen av den varma jarnoxiden (c:a 90%) separeras i forbranningsanordningen 18 fran klor. Kloren avkyles i kylcyklonen 21 till .30° C, varest den avgiver en ytterligare del jarnoxid, och befrias slutligen i finstoftfiltret 22 frail de finaste resterna av jarnoxid. Jarnoxiden Iran forbranningsanordningen 18, kylcyklonen 21 och finstoftfiltret 22 transporteras genom rorledningen 19 till reduktionsrummet 20.

I forbranningsanordningen 18 bildas 1425 kg Fe203 och 590 Nm3 (= 1903 kg) klor. I NaClelektrolysoren 29 utvinnes av 53,3 kg natriumklorid elektrolytiskt 36,5 kg natriumhydroxid, 11 Nm3 (= 32,3 kg) klor och 11 Nm3 vale. Kloren forenas genom rorledningen 30 tillsammans med kloren frail HC1-elektrolysoren 16 i rOrledningen 23 med den Iran forbranningsanordningen 18 kommande kloren och inledes i reduktionskloreringsrummet 7 (i motstrom mot den heta, jarnfria gangarten).

Fran luftsonderdelningsanordningen 17 ledes 200 Nm3 kvave genom rorledningen 26 in i upphettaren 25, varest kvavet av den heta gang- arten upphettas i motstrom till 520° C och gangarten avkyles till 474° C. Det varrna kvavet ledes Sedan genom rorledningen 28 till torkanordningen 2 for torkning av koksen. 2684 kg av blandningen gangart och koksaska komma Iran Nrupphettaren 25 med en temperatur av 474° C in i kylaren 27, varest den avkyles till 24° C. Den fullkomligt jarnfria blandningenav gangart och koksaska innehaller 400 kg titan (c:a 15%), och anvan des sasom vardefullt utgangsmaterial for utvinning av titan.

I gasgeneratorn 31 alstras 1882 Nm° vattengas, 'som med en temperatur av 1000° C ledes till reduktionsrummet 20. 20 Nm3 vate fran NaClelektrolysiiren 29 tillsattes genom rorledningen 32 och Iran HC1-elektrolystiren 16 genorn rorledningen 33.till vattengasen. Den redu cerande gasblandningen (1902 Nm3) kommer genom ledningen 34 in i reduktionsrummet 20, varest 1425 kg jarnoxid reduceras till 1 ton rent jam vid 1000° C.

Medelst det i de olika delarna av anlaggningen genom kylning utvunna varmet alstras anga, som anvandes for utvinning av elektrisk energi. Den utvunna varmemangden av c:a 2 656 -000 kilogramkalorier gem 700 kilowattimmar. Darav forbrukas 180 kilowattimmar vid HCI- och NaClelektrolysen (70 resp. 110 kilowattimmar), sa att alma 520 kilowattimmar sta. till forfogande for andra andamal.

Forfaringssattet enligt uppfinningen betyder gentemot teknikens nuvarande standpunkt ett obestridligt framsteg. Malmer med ringa hallfasthet, som man till foljd av forstoppningsfaran icke anvander i masugnar, aro mycket val lampade fOr fOrfaringssattet enligt uppfinningen,i alla fall varje malm finfordelas, och vid dessa malmer bliva sonderdelningskostnaderna mindre an vid harda malmer Da saval kravet pa en speciell styckestorlek som aven sorteringen av malmerna bortfalla, blir malmpriset lagre. Jarnfattiga malmer med exempelvis 30 % Fekunnantannagon anriktning direkt fOrarbetas till rent jam. Den hittills ogynnsamma fosforhalten i jammalm Or enligt uppfinningen till fordel for ekonomien vid jarnutvinningen. Jarnhaltiga titanmalmer kunna za. ekonomiskt satt fullstandigt befrias fran jam. Aven ur andra jarnhaltiga material, sasom t. ex. frail avfallet vid utvinning av icke jarnmetaller, kan jam utvinnas. Lander, som icke ago stenkol titan brunkol, kunna enligt uppfinningen producera rent jam och hogrena stal i stordrift ph ekonomiskt satt. Produktionskostnaderna for det vid fOrfaringssattet enligt uppfinningen framstallda rena jarnet eller darav framstallt hogvardigt stal Oro va.sentligt lagre an de for stal, som framstalles enligt hittills kanda mete der.

Claims (9)

Patentanspra.k:

1. Forfaringssatt f Or utvinning av rent jam och/ eller jarnoxid genom malmklorering, atervinning av klor genom forhranning av bildad jarnklorid och reduktion av vid forbranningen bildad jamoxid till jam, kannetecknat clarav, att i ett reduktionskloreringsrum klor bringas till reaktion med en blandning av sonderdelad maim och eft soliderdelat kolhaltigt reduktionsmedel vid en temperatur mellan 800 och 1200° C, att de gasformiga reaktionsprodukterna och klor Iran reduktionskloreringsrummet bringas i berOring med maim cch eventuellt fosfater i franyaro av ett reduktionsmedel i ett oxidationskloreringsrum vid en temperatur mellan 800 och 1200° C, att den jamfria gangarten bortfores frail reduktionskloreringsrummet, att malmen fran o2ddationskloreringsrummet blandad med det sonherdelade kolhaltiga reduktionsmedlet inf Ores i reduktionskloreringsrummet, att oxidationskloreringsrummet beskickas med maim, att de oxidationskloreringsrummet lamnande gasformiga reaktionsprodukterna avkylas till nngefar 320° Cock samtidigt befrias Iran medryckt stoft, som aterf Ores till oxidationskloreringsrummet, att ur de stoftfria gasformiga reaktionsprodukterna vid en temperatur mellan 110 och 1° C i en Fe3C16-kondensor avskiljes ferriklorid i fast form, att den Fe2C16-kondensom lamnande gasblandningen tvattas med vatten, att ur det saltsyrehaltiga tvattvattnet klor utvinnes elektrolytiskt, att ferrikloriden forbrannes med syre vid en temperatur mellan 700 och 800° C till jarnoxid och klor, -vilken klor tillsammans med den elektrolytiskt utvunna kloren inledes i reduktionskloreringsrummet och att den vid f Orbranningen bildade jarnoxiden med reducerande gaser och det vid den elektrolytiska klorutvinningen frigjorda valet reduceras till jarn.

2. FOrfaringssatt enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, aft i reduktionskloreringsrummet i stallet for ett fast kolhaltigt reduktionsmedel inf Ores kolmonoxid. — —9

3. Forfaringssatt enligt patentanspraken 1 och 2, kannetecknat ddrav, att den i Fe2C16-kondensorn avskilda 110 till 140° C varma ferrikloriden bringas i beroring med 800 till 950° C varmt syre och forbrannes vid 700 till 800° C.

4. Forfaringssatt enligt patentanspraken 1 till 3, kannetecknat dray, att for forbranning av ferrikloriden i stallet fOr syre anvandes luft.

5. Forfaringssatt enligt patentanspraken 1 till 4, kannetecknat darav, att till den Fe,C16-kondensom lamnade gasblandningen vid en temperatur mellan 110 och 140° C tillsattes vatten eller vattenanga, att bildad fosforsyradimma absorberas i varm fosforsyra och att ur de efter absorptionsbehandlingen kvarblivande gaserna klorvdte uttvdttas med vatten eller utspadd saltsyra.

6. Forfaringssatt enligt patentanspraken 1 till 5, kannetecknat darav, att till malmen fore intradet i oxidationskloreringsrummet inblandas fosfathaltiga dinnen.

7. Forfaringssatt enligt patentanspraken 1 till 6, kannetecknat darav, att medelst alkalikloridelektrolys utvinnes alkalihydroxid, vdte och klor, och att detta tillsammans med kloren frail Fe2C18- fOrbranningen och kloren Iran HC1-elektrolysen ledes in i reduktionskloreringsrummet.

8. Forfaringssatt enligt patentanspraken 1 till 7, kannetecknat darav, att det vid klorering av malraen, vid forbranning av ferrikloriden och vid HC1-absorptionen frigjorda vdrmet och det vid kylning av de gasformiga reaktionsprodukterna efter malmkloreringen, den varma gangarten, den varma kloren efter forbranningen och de varma avgaserna efter reduktionsbehandlingen utvunna varmet omvandlas till elektrisk energi, som anvandes fiir den elektrolytiska klorutvinningen.

9. FOrfaringssatt enligt patentanspraken 1 till 8, kannetecknat darav, att fOr upphettning och torkning av maid koks och maid maim den reducerande och oxiderandekloreringen, upphettning av kvave med den varma stoftfina gangarten och reduktion av den stoftfina jarnoxiden med reducerande gaser till jam anvandas cyklonbatterier av i och f Or sig kant slag. Anforda publikationer: