SE182168C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: GM R Lorentz Prioritet begdrd frdn den 30 december 1954 (Forbundsrepubliken Tgslcland) Det är kant att av blandningar av fenolhartser och furfurylalkohol eller furfurylalkoholhartser framstalla i yarme hardbara hartser, som i kyla aro bestandiga mot utspadda losningar av alkalier. Forhallandet mellan fenolformaldehydhartsema och furfurylalkoholhartset anges daryid ligga mellan 2:1 och. 1:1.

Nu har det visats, att blandningar, som ha en yasentligt hogre halt av flytande furfurylalkoholharts och vilka dessutom fOrsatts med hydrofila additionspolymerisat av hydroxyl-, acetal- eller karboxylgrupphaltiga foreningar eller sampolymerisat, vilka innehalla sadana foreningar eller blandningar av namnda polymerisat, visa en utmarkt bestandighet mot utspadda och koncentrerade alkalier mom ett vid.strackt temperaturomrade. Hos hartserna enligt uppfinningen ligger forhallandet fenolformaldehydharts : furfurylalkoholharts inom ett omrade av 1: 1,5 till 1: 5, foretradesvis Mom omradet fran 1 : 2 till 1 : 3,5. Vid framstallningen av dessa hartser tillsatter man saval fenolformaldehydhartserna som furfurylalkoholhartset i flytande form.

De polymerisat, som enligt uppfinningen skola anvandas, kunna exempelvis innehalla akrylsyra-, metakrylsyra-, vinylalkoholgruppen, acetaliserade vinylalkoholgrupper osv. Sasom acetaler ifragakomma foreningar av butyraldehyd, propionaldehyd, acetaldehyd, valeraldehyd osv. Polymerisaten, som tillsattas i mangder Indian 0,5 och 50 %, raknat pa blandningen av fenylformaldehydharts och furfurylalkoholharts, kunna lOsas i blandningarna eller eventuellt tillsattas som fyllmedel. Bet har visat sig mycket fordelaktigt att tillsatta polyvinylalkohol eller polyvinyl acetaler, vilka innehMla 55-75 %, foretradesvis upp till 67 % av de i polyvinylalkoholen ursprungligen foreliggande hydroxylgrupperna i acetaliserad form. Polyvinylacetalerna, av vilka polyvinylbutyral dr sarskilt lamplig, uppvisa fordelen att yid inbranningstemperaturen inga en bindning med de hatdande hartserna, sannolikt en foretring. En tillsats av paraformaldehyd i en mangd av 10-50 %, raknat pa mangden polyvinylacetal, astadkommer en ytterligare avsevard forbattring, formodligen pa grund av en ytterligare natbildning mellan hartserna och polyvinylacetalen.

Be enligt det uppfunna forfarandet erhallna hartserna visa en vasentligt h8gre alkalibestandighet an de hittills kanda fenolformaldehydhartserna oeh visa samtidigt god bestandighet mot 15sningsmedel och uppvisa darutover en god elasticitets- och. vidhaftningsformaga.

Trots sin forhallandevis ringa halt av fenolformaldehydhartser visa de overraskande nog dessutom en lika god bestandighet mot syror av alla koncentrationer, i synnerhet koncentrerad svavelsyra, Mom ett vidstrackt temperaturomrade, som f enolf ormaldehydhartser enbart. Den sistnamnda egenskapen har ej kunnat forutses, alldens Lund hardade furfurylalkoholhartser annars endast arc bestandiga mot svavelsyra med en hogsta koncentration av 50 %. Tack vare de sistnamnda egenskaperna ha dessa hartser den aura storsta tekniska betydelse.

Hartsblandningarna enligt uppfinningen lampa sig i all synnerhet, eventuellt tillsammans med lampliga fyIlmedel, som termohardande hartser och aro f8r den skull framfor 2— — alit lampliga for framstallning av mot syror, alkalier och losningsmedel bestandiga f8remal sasom plattor, r5r, skalar, vinkelstycken och andra formkroppar, som kunna framstallas medelst kanda metoder, samt for framstallning av inbranda overdrag. Salunda anvander man exempelvis ett fenolformaldehydharts, som erhallits genom kondensation av fenol med formaldehyd i molforhallandet 1 : 1,2, lampligen i det alkaliska omradet. Man kan emellertid ocksa anvanda andra molforhallanden fenol : formaldehyd. Emellertid är det fordelaktigt att anvanda mellan 1 och 2 mol formaldehyd per 1 mol fenol. linnu hogre formaldehyd : fenol-forhallanden kunna emellertid ocksa anvandas. Kondensationen kan dessutom aven utforas i det sura omrâdet.

Som fenolformaldehydhartser kan man anvanda de vanliga (alkyl)fenolformaldehydhartserna, t. ex. hartser av enkarniga envarda fenoler sasom fenol (C6HOH), kresol eller xylenol. Furfurylalkoholhartset kan pa kant salt framstallas genom sjalvkondensation av furfurylalkohol, t. ex. i narvaro av syror eller andra aktivatorer. For fackmannen ligger det i oppen dag, att man som utgangsmaterial kan anvanda kondenserbara hartser, dvs. flytande fenolformaldehydhartser och flytande furfurylalkoholharts.

Vid framstallning av inbranda overdrag kan man installa de enligt uppfinningen erhallna hartserna pa en for strykning eller sprutning lamplig konsistens med hj dip av ett lämpligt losningsmedel sasom alkoholer (foretradesvis lagre), estrar och/eller ketoner. Som exempel pa sadana losningsmedel kunna namnas isopropanol, elylalkohol, aceton, butylalkohol, -L. ex. sekundar butanol, metyletylketon, metylisobutylketon, metylacetat, etylacetat, etykpropionat, butylacetat osv. Sadana overdrag kunna exempelvis framstallas pa foljande satt: Ett jarnforemals yta, som skall skyddas, forbehandlas pa vanligt satt medelst sandblastring eller fosforsyrabehandling. Pa den-. nayta gores en eller flera strykningar med en. I. ex. med ett losningsmedel, sasom isopropanol, homogeniserad blandning av furfurylalkoholharts och fenolformaldehydharts mom de ovan angivna mangdforhallandena, varvid ytan efter varje strykning torkas vid c:a 100° C. Hela skyddsskiktet inbrannes darefter vid 150-180° C. Inbranningens varaktighet anpassas efter foremalets storlek. For enkla 10- remal, t. ex. torkplatar, racker en timme.

Egenskaperna hos de med de forutbeskrivna blandningarna erhallna overdragen kunna forba.ttras ytterligare, t. ex. med avseende pa tathet, hardhet, elasticitet, adhesion och bestandighet mot kemikalier, om man dessutom tillsatter hydrofila additionspolymerisat av hydroxyl-, acetal- eller karboxylgrupphaltiga foreningar eller sampolymerisat, som innehal- la sadana foreningar, eller blandningar av namnda polymerisat. Dessa polymerisat kunna exempelvis innehalla akrylsyra-, metakrylsyra-, vinylalkohol-, acetaliserade vinylalkoholgrupper osv. Som acetaler ifragakomma foreningarna av butylaldehyd, propionaldehyd, acetaldehyd, valeraldehyd osv. Polymerisaten, som f8retradesvis tillsattas i mangder av mellan 0,5 och 50 %, raknat pa blandningen av fenolformaldehydharts och furfurylalkoholharts, kunna losas i blandningarna eller eventuellt tillsattas som fyllmedel. Det har vi-sat sig mycket lampligt att tillsatta polyvinylalkohol eller polyvinylacetaler, som innehalla 55-75 %, foretradesvis upp till 67 %, av de i polyvinylalkoholen fran borjan ingaende hydroxylgrupperna i acetaliserad form. Fordelen med polyvinylacetalerna, av vilka polyvinylbutyral ar sardeles lamplig, är, att de vid inbranningstemperaturen inga forening med de hardande hartserna, troligen genom fore-- ring. En tillsats av 10-50 % paraformaldehyd, raknat pa mangden polyvinylacetal, astadkommer en ytterligare vasentlig fOrbattring, formodligen genom en ytterligare bryggbildning mellan hartserna och polyvinylacetalen.

De skyddande overdragens egenskaper kunna pa gynnsamt salt forbattras ytterligare med sadana amnen, som bade visa en god kemisk bestandighet och god varmeledningsformaga. For detta andamal lampar sig grafit eller konstgjord grafit, t. ex. koksmj81, men Even andra kemiskt bestandiga fyllmedel eller pigment av godtyckligt slag kunna tillsattas. Som andra inerta fyllmedel ifragakomma exempelvis kisel, kiselkarbid, kiseldioxid, t. ex. i form av kvarts, titandioxid, bariumsulfat osv. Fackmannen kan littt utfinna de maximala mangderna av de fyllmedel, som kunna tillsattas de enligt uppfinningen erhallna hartserna.

Som inerta fyllmedel lampa sig dessutom aven kemiskt bestandiga hydrofoba polymerisationshartser, t. ex. hardade fenolaldehydhartser, eller additionspolymerisat, sasom polyvinylklorid, polymonoklortrifluoretylen, polytetrafluoretylen, polystyrol, polyisobutylen, polyetylen och sampolymerisat darav.

De med hartserna enligt uppfinningen erhallna 8verdragen finna en vidstrackt anvandning i tekniken, t. ex. som skydd for behallare, ror, dragskap, torkplatar och liknande ting, som utsattas for phfrestningar av starka syror, lutar och 18sningsmedel. 'eke endast metall-, utan ocksa gummiskikt kunna skyddas med overdragen.

De enligt uppfinningen erhallna hartserna lampa sig aven som gjutmassor, vilka pa grund av sin ringa elektrolythalt ha goda isolerande egenskaper. De lampa sig darfor ock- sa som material for isolatorer, i all synnerhet som de visa bestandighet vid hoga temperaturer. — —3 Exempel. 465 viktdelar av ett furfurylalkoholharts med en viskositet av c:a 500 centipois, 125 viktdelar av en 75-procentig losning av en fenolresol i metanol, och 100 viktdelar av en 35-procentig metanollosning av polyvinylbutyral, i vilken c:a 35 % av de i polyvinylalkoholen frau borj an ingaende hydroxylgrupperna aro obundna, homogeniseras och halles beredd for skyddsskiktets paforande. (Laming A.) 600 viktdelar av denna losning homogeniseras med 450 viktdelar konstgjord grafit (t. ex. koksmj61), 150 viktdelar grafitfjall, av vilka i bada fallen icke mer On 5 % overkorn kvarstannar pa en sikt med 0,060 mm maskvidd (10000 maskor per cm2), samt 300 viktdelar isopropanol. (Losning B.) For de i nedanstitende tabell angivna andra blandningsforhallandena mellan fenol- och furfurylalkoholhartser andras de under 15s ning A angivna viktfOrhallandena i motsvarande man.

Med losningarna A och B framstallas 101- j ande skyddsoverdrag: En avrostad och medelst sandbldstring eller fosfatering forbehandlad plat strykes tva ganger med losning B. Efter varje strykning torkas platen 30 min vid 100 ° C for losningsmedlets avdunstning. Efter en strykning med losning A inbrannes det palorda skiktet i plâten under 1 timme vid 180° C. Antalet strykningar kan eventuellt okas. De pa detta salt erhallna provplatarna placeras i foljande me-del: 15- och 40-procentig natriumhydroxid och 96-procentig svavelsyra. Medlen undersoktes saval vid rumstemperatur som vid 100° C. Provningsresultaten ha sammanfattats i nedanstaende tabell. Man ser av denna, att den kemiska besthndigheten hos de av fenolformaldehydharts och furfurylalkoholharts best& ende blandningarna, hos vilka forhallandet fenolformaldehydharts furfurylalkoholharts är 1 : 1 eller 2 : 1, Or vasentligt mindre.

B1andningsfarhal1ande fenolharts : furfuryl- alkoholharts % NaOH40 % NaOH96 % HAS04 Ka111000 CKa11100° CKa11100° C 24h8 h24h8h24h8h 1:2 1 1 1 1 1 1 1 : 1 1 1 1 1 1 1 : 1 1 2 2 3 1 1 2 : 1 2 3 2 3 1 1 Anm. 1 = inget angrepp 2= svagt angrepp 3 = forstort

Claims (4)

Patent an s pr ak:

1. I varme hardbara produkter pa basis av blandningar av 1 viktdel av ett flytande, genom kondensation av enkarniga envarda fenoler och formaldehyd bildat fenolharts med 1,5 till 5 viktdelar furfurylalkoholharts, kinnetecknade darav, att i produkterna foreligga 0,5 till 50 %, raknat pa blandningen av fenolformaldehydharts och furfurylalkoholharts, av ett hydrofilt polymerisat.

2. Produkt enligt patentanspraket 1, kanneteeknad &ray, att den innehaller en polyvinylalkohol, i vilken 55-75 % av de foreliggande fria hydroxylgrupperna foreligga i acetaliserad form.

3. Produkt enligt patentanspraket 2, kan netecknad darav, att den dessutom innehaller paraformaldehyd i en mangd av 10 till %, raknat pa den tillsatta polyvinylacetalen.

4. Produkt enligt patentansprhken 1-3, ph basis av blandningar av 1 viktdel av ett flytande, genom kondensation av 1 till 2 mol formaldehyd och 1 mol fenol erhallet harts och 1,5 till 5 viktdelar fmlurylalkoholharts, kannetecknad darav, att i produkterna foreligga 0,5 till 50 %, raknat p0 blandningen av fenolformaldehydharts och furfurylalkoholharts, av ett hydrofilt polymerisat. Anforda publikationer: Patentskrif ter Iran Frankrike 1 012 865; Storbritannien 631 109. Stockholm 1968. Jung1. Boktr. P. A. Norstedt & Sdner. 630089