SE181100C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: 0 Krifka Prioritet begard fran den 22 fuli 1955 (osterrike) strukturen i strangar av legerade byggnadsstal eller konstruktionsstal, vilka framstains enligt stranggjutningsmetoden, har vatesprickor (aven benamnda »flakeW kunnat konstateras, ehuru de genom statisk gjutning (standgjutning) framstallda goten av samma smalta voro fria fran vdtesprickor. Orsaken hartill ansags fOrst uteslutande Tara den vid stranggjutning nodvandiga snabbare avkylningen av gjutstrangarna. Emellertid voro vissa delar av gjutstrangen fria fran vd- tespriekor, varf5r aven andra orsaker mhste vara forhanden.

Det ãr kant, att vatesprickor fOrekommer I strukturen hos legerade stal, speciellt legerade byggnadsstM eller konstruktionsstal, am vatehalten i stalet overstiger ett bestamt varde. Den grans for vatehalten i stalet, vid vilken dylik sprickbildning annu icke upptrader, har i allmanhet antagits vara ungefar 5 cm3 per 100 g stal.

Vid stranggjutning passerar gjutstrangen, sedan den lamnat den kylda kokillen, vanligen en efterkylstracka, i vilken strangen kyles ytterligare genom pasprutning med vatten. Darvid gar man till 'raga pa det sattet, att den i ytskiktet stelnande gjutstrangen pasprutas med duschar eller dimmunstycken fran en eller flera ringformiga ledningar. Ndr vattenpartiklarna traff a den glodande strangytan, forangas kylmedlet och stiger den bildade vattenangan uppat med mycket stark lyftkraft pa grand av sin hoga temperatur relativt den omgivande atmosfaren. Denna snabbt uppstigande anga framkommer till den ur behallaren uttradande stralen av smalt stal och kommer i intim beroring med den heta metallen. Harigenom uppkommer vate genom termisk dissociation under kemisk bindning av syre, vilket vate upptages av smaltan under genomstromningen i sh stor grad, att bildning av vatesprickor intrader. Det är vanligt att tacka over efterkylstrackan, ear den bildade angan forsvarar sikten vid gjutningen. Darvid anordnades pla.tar omkring gjutstrangen efter sprutmunstyckena. Den storsta delen av den bildade vattenangan kondenserar pa dessa platar. Ehuru dylika skyddscylindrar aro oppna uppat och nedat, forbattras andock siktforhallandena genom desamma i sa betydande grad, att nagon anga icke kan observeras vid kokillen. Vid efterforskning av orsakerna till bildningen av vatesprickorna konstaterades emellertid, att vattenanga steg upp genom spalterna i gjutbryggan och att denna vattenanga var orsaken till bildningen av vatesprickor i gjutstrangen.

Uppfinningen avser en forbattrad anordning for undvikande av vatesprickor i strukturen hos stalstrangar vid gjutning i stranggjutningsanlaggningar, yid vilka kylning sker genom att strangen i en efterkylstracka underkastas pasprutning eller annan liknande behandling med vatten, och det f8r uppfinningen utmarkande dr att ledytor aro sa anordnade ovanfOr efterkylstrackan, att de undantranga den frau efterkylstrackan uppstigande vattenangan i riktning bort fran smaltans fria yta.

For att de bildade vattenangorna skola hallas undan fran smaltan, är det i vissa fall tillrackligt att over efterkylstrackan, exempelvis i fOrbindelse med den undre kokillkanten, anordna ledplatar pa sadant satt, att angorna bortstromma eller bortsugas i sidled med avseende pa den ur en behallare till en ranna eller kokill flytande stralen. Eventuellt kan emellertid aven sjalva gjutstralen vara omgiven av tackplatar eller andra tackytor.

Det ar visserligen forat kant att gjutstralen kan tillforas smaltytan inuti ett ror eller 1 ett munstycke, men denna atgard är anvandbar endast vid sadana gjutmetoder, vid vilka kopparlegeringar gjutas, och den har till uppgift 2— — att trygga en virvelfri instromning av stralen i kokillen. Gjutning av svarsmaltbara metaller genom ett munstycke, som nar fram till smaltytan eller till dennas niva, är joke möjhg pa grund av den. hOga temperaturen hos smaltan och pa grund av risken f Sr att material fastnar pa munstyckskanten i form av grader, 2.skagp eller dylikt.

En utforingsform av anordningen enligt uppfinningen är sasom exempel schematiskt askadliggjord p5. bifogade ritning, pa vilken en stranggjutningsanlaggning med anordningen enIigt uppfinningen âr visad i frontvy i fig. 1 och i sido-vy i fig. 2.

Smaltan gjutes fran gjutskanken 1 ned i gjutrannan 2, i vilken den fordelas till de bada kokillerna 3 i den for tva strangar avsedda anlaggningen. Smaltytan i kokillerna Jigger fritt, for att slaggpartiklar skola kunna avlagsnas. Sedan gjutstrangarna 5 stelnat pa. ytan matas de ut ur kokillen med hj alp av nedsfinkningsvalsarna 6. For att gjutstrangens karna shall stelna hastigare är en efterkylstracka 4 anordnad for vardera gjutstrangen efter dennas uttrade ur kokillen. Inuti efterkylstrackan kyles gjutstrangen effektivt genom pasprutning av vatska medelst duschar. Genom att kylvatskan traffar de glodande gjutstrangarna bildas ett mom n av anga. Da delar av detta a.ngmoln kommer i beroring med den flytande smaltan, foretradesvis i kokillerna ovanfor dessa, utskiljes vate och orsakas den forut omnamnda sprickbildningen.

For att angan skall hindras fran att kom ma i beroring med den flytande smaltan ar en tackplal 7 fast pa kokillerna 3 och aro tackplatar 8, 9 anordnade pa. sidorna om och framfor utrymmet omkring efterkylstrackorna 4. Tackplattoma aro forsedda med sugstutsar 10 for bortsugning av angan. Enar till och med ytterst smâ mangder anga kunna orsaka vatesprickor, är dot nodvandigt att fogarna mellan platarna aro angtata. En dylik angtat forbindelse kan astadkommas genom s. k. angsarger 11, dvs. vatskefyllda rannor, i vilka kanterna pa tackplaten 7 inskjuta.

Claims (1)

1. Patentanspra.k: Anordning for undvikande av vatesprickor i strukturen hos stalstrangar vid gjutning i stranggjutanlaggningar, vid vilka kylning sker genom att strangen i en efterkylstracka underkastas pasprutning eller annan liknande behandling med vatten, kannetecknad darav, att ledytor aro sá anordnade ovanfor efterkylstrackan, att de undantranga den fran efterkylstrackan uppstigande vattenangan i riktning bort fran smaltans fria yta. AnfOrda publikationer: Patentskrifter treat Tyskland 753985, 871501; USA 2 705 353. ,4ndra publikatiorter: Steel 1940: 8 april, p. 49. Stockholm 1962. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & Sorter. 620089