SE179373C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: K Gosslau Prioritet begtird fran den 24 september 1953 (FOrbundsrepubliken T gsk(and) mom den elektriska meddelandeOverforingstekniken, sarskilt inom den elektroniska overforingstekniken, star man ofta infor den uppgiften, att forskjuta pulser i tiden eller, vilket i realiteten är ekvivalent, astadkomma en senare puls av en tidigare. For att astadkomma korta pulstidsforskjutningar kan man anvanda tidsfordrojningsnat, vilka exempelvis aro uppbyggda av enskilda reaktanselement. Induktanskedjor utgora exempelvis ett dylikt tidsf8rdrojningsnat. Den med ett sadant tidsf5rdriijningsnat uppnaeliga tidforskjutningen är beroende pa antalet i detta ingaende element. Om man salunda viii dstadkomma en relativt stor tidfOrskjutning, sa erfordras ett stort antal reaktanselement. Bortsett frail den darigenom betingade forbrukningen av noga avstamda kapacitanser och induktanser, orsakar varje reaktanselement en bestamd distorsion av den puls, som skall overforas, vilken distorsion summeras langs tidfordrojningsnatet, och vid sammankoppling av ett st8rre antal reaktanselement pA grund harav leder till otillatliga distorsionsvarden. Dessutom medfor vane dylikt nat med tilltagande antal element en avsevard minskfling av pulsenergin. Ytterligare en nackdel med dessa vanliga lank- eller kedjenat bestar I att noggrannheten hos den med dessa upp- ndeiigaberor av de en- skilda induktansspolarnas och kondensatorernas godhet, alltsa sarskilt av deras noggranna avstamning och tidskonstans. Yid langa kedjenat for storre tidforskjutningar forefinnes alltid en viss osakerhet betraffande mojligheten for aterapprepning av tidforskjutningen, eftersom alltfor mfinga kopplingselement pa'verka anordningens noggrannhet.

Man har °Asa foreslagit ett annat satt, en ligt vilket det Iran den f8r fOrskjutning avsedda pulsen, vilken i det foljande benamnes startimpuls, harledes en i tiden avvikande puls, vilket i realiteten ar likvardigt med en tidforskjutning av den forstnamnda pulsen. Genom det hd.rvid anvanda sattet kan man astadkomma tidsintervall med godtycklig langd mellan startimpulsen och den i tiden frau denna avvikande pulsen utan att tidsnoggrannheten eller pulsformen blir lidande. Detta satt bestar i att en pulsraknare, vilken efter tillforsel av ett bestamt antal ingangspulser, avgiver en utgangspuls raknat fran det ogonblick, i vilket en startirnpuls upptrader, matas med en frail en pulsgenerator avgiven pulsfoljd, anda tills pulsraknaren avgiver en utgangspuls. Perioden for denna utgangspuls av pulsraknaren upptagbara pulsarna beraknas darvid sa, att tidsmellanrummet mellan startimpulsen och pulsraknarens utgangspuls atminstone approximativt overensstammer med det onskade tidsintervallet.

I motsats till de av reaktanselement uppbyggda tidsfOrdrojningsnaten paverka pulsraknarens bestandsdelar vid detta forfarande icke noggrannheten i den uppnaeliga tidsfor-skjutningen, eftersom denna blott beror pa pulsgeneratorns tidskonstans. Detta kopplingselement Ar emellertid oberoende av pulsraknarens kapacitet, dvs. det antal pulser, vilka pulsraknaren kan upptaga, tills en utgangsputs avgives, och dr armed a-ven beroende av tidforskjutningen.

Foreliggande upp finning avser sasom namnts en kopplingsanordning for alstrande av en utgangspuls, som ar 100 pulsperioder tidsfordrojd relativt ett givet tidsogonbliek, med tillhjalp av en pulsralmare, som matas med pulser i ett av en pulsgenerator alstrat 2— — pulstag. Denna kopplingsanordning kannetecknas vasentligen av att pulsraknaren ãr sammansatt av sex i serie kopplade, binara pulsraknarsteg, av vilka det forsta är anordnat att tillfora det av pulsgeneratorn alstrade taget exakt i det Ogonblick, i vilket bestamningen av den onskade tidsfordrojningen skall b5rjas, sa att i utga'ngen av det sista binara raknesteget i pulsraknaren erhalles en forsta utgangspuls, sedan pulsraknaren raknat 64 pulser i pulstaget, vilken utgangspuls ãr anordnad att styra ett till utgangen av det nast sista binara raknesteget ansIutet kopplingsorgan pa sadant satt, att delta kopplingsorgan overfOr den darpa foljande, after ytterligare 32 ingangspulser i sistnamnda raknestegs utgang alstrade utgangspulsen till ingangen i ett fern pulsperioder tidsfordrojande fordrojningsnat, i vars utgang den onskade tidsfordrOjda pulsen avgives, varvid den fordrOjningsnatets ingang tillfo5rda pulsen fran det nast sista binara raknestegets utgang är anordnad att samtidigt astadkomma avbrytandet av pulstagsmatningen till den binara pulsraknarens ingang, medan pulser uttagna fran uttag pa fordrojningsnatet aro anordnade att astadkomma avbrytandet av forbindelsen mellan det nast sista binara raknestegets utgang och fordrojningsnatets ingang samt aterforingen av det nast sista binara raknesteget till vilolaget.

Uppfinningen fortydligas pA bifogade sehematiska ritningar, vilka &Isom exempel AskAdIiggSra nAgra utforingsformer.

Fig. 1 askadliggor en enligt den ovan beskrivna metoden arbetande principkoppling, i vilken en serie binara pulsraknesteg anvandes sasom pulsraknare.

Fig. 2 forestaller ett detaljerat kopplingsschema Over ett binart raknesteg.

Fig. 3 forestaller ett kopplingsschema Over den i fig. 1 visade stromstallaren S.

Fig. 4 visar en serie tidskurvor, vilka aro avsedda att askadliggora de elektriska fiirloppen i en kopplingsanordning enligt fig. 1.

I fig. 5 askadliggores en principkoppling, som arbetar i overensstammelse med uppfinningen.

Fig. 6 hanfOr sig till en modifikation i enlighet med uppfinningen.

I fig. 7 askadliggores en serie binara raknesteg D1—D7 med därtill horande pulsackumulatorer M1—M7, medelst vilka en forinstallning av raknestegen astadkommes. I figuren visas speciellt laget hos de enskilda pulsackumuleringsstegen sedan 60 pulser tillf5rts samt raknestegens lage sedan det pulsraknarnas lage motsatta laget overforts fran pulsackumulatorn till raknestegen.

I fig. 8 °eh 9 askadliggoras kopplingar, me-deist vilka man impulsvis kan forskjuta det av pulsgeneratorn alstrade pulstaget 0-100 perioder.

I fig. 10 askadliggores en koppling, medelst vilken man med utgangspunkt fran en startimpuls kan alstra ett nytt pulstag, Tars period bestammes av det onskade tidsintervallet.

I fig. 1 visas en kopplingsanordning for genomforande av det kanda forfarandet. liar Or pulsraknaren uppbyggd av sex seriekopplade binara raknesteg D1—D6. Dylika raknesteg kunna som bekant blott intaga tva lagen, namligen raknelaget och vilolaget. Deras momentana loge visas i denna figur °eh de foljande genom att den ena halften av varje raknesteg ar streckad. Streckning av den h5gra halften betyder vilolage oeh av den vanstra halften raknelage. Omkastningen fran det ena till det andra laget astadkommes genom en inga.ngspuls av bestamd polaritet. Vid omkastning fran raknelaget till vilolaget avgiver darvid de binara ra.knestegen till sin utgang en puls av samma polaritet. Tint& man salunda ingangen hos ett shdant i vilolage befintligt raknesteg en puls, sa overgar det till raknelage. Vid tillforande av en ytterligare puls gar det Ater tillbaka till vilolaget, varvid det i sin utgang avgiver en puls. Om man. kopplar sadana binara raknesteg I serie, sasom Or gjort vid en kopplingsanordning enligt fig. 1, sh avgiver vane raknesteg vid tillfOrandet av tvA pulser en puls till fOljande raknesteg. Under forutsa.'ttning n binara raknesteg finnas, ar det saledes tydligt att till ingangen hos den av dylika seriekopplade raknesteg bestaende pulsraknaren, dvs. till det forsta raknestegets DI in-gang, maste tillforas 2 pulser, om pulsraknaren i sin utgang, i detta fall alltsh utgangen fran raknesteget D6, skall avgiva en puls. Vid de sex f5rhandenvarande stegen erfordras saledes 26 = 64 ingangspulser for att pa'. utgangen E4 hos pulsraknaren alstra en puls. En motsvarande berakning galler naturligtvis Oven for utgangarna hos pulsraknarens enskilda steg, dvs. pautgAngen fran det fjarde raknesteget D4 uppkommer en puls, da ingangen El for pulsraknaren tillfores 24 = 16 pulser.

Det lage, som de enskilda raknestegen mom en sanan raknare ma.ste intaga efter tillforsel av ett bestamt antal pulser, erhalles genom foljande resonemang: En till en i vilolage befintlig pulsraknare tillford puls astadkommer forst omkastning av det forsta steget fran vilolaget till raknelaget, vid den andra pulsen omkastas det forsta steget, under avgivning av en puls till del andra steget, tillbaka till vilolaget, varvid det andra steget vippar Over till raknelaget osv. Harav kan man. harleda fOljande lagbundenhet: Antalet pulser z, som ett raknesteg i en pulsraknare anger, uppfyller ekvationen z = 2(-1), van i n Or ordningstalet for det aktuella steget. Befinner sig saledes det fjarde steget I raknelage, sa ar pulstalet z = 24-11 = 8. Det totalt av pulsraknaren upptagna pulsantalet erhalles genom addition av det for vane steg erhallna antalet.

Ingangen El f5r pulsraknaren Or fOrbunden — — over stromstallaren S med en pulsgenerator G. Denna stromstallare har tva klammor E2 och E3, till vilka for slutning och brytning av stromstallaren tjanande pulser skola tillforas. En over klamman E2 tillford puls astadkommer slutning och en Over klamman E3 tillford puls astadkommer brytning air stromstallaren. Klamman E3 är forbunden med pulsraknarens utgang E4.

Denna kopplingsanordnings yerkningssatt Or foljande: Tillfores klamman E2 en startimpuls, som skall giva upphov till en tidsforskjuten puls, sá astadkommer denna puls en slutning air stromstallaren S, varpd de pa utgangen E5 far pulsgeneratorn G upptradande pulserna uppna pulsraknarens ingang El. De binara raknestegen kopplas darpa fortlopande vidare, tills den 64:de ingangspulsen astadkommer en utgangspuls fran raknesteget D6. Denna pa pulsraknarens utgang E4 uppkommande puls uppnar klamman E3 for stromstallaren S och astadkommer brytning air stramstallaren samt avbryter darmed pulsraknarens matning med de ay pulsgeneratorn G avgivna pulserna. Den pa utgangen E4 upptradande pulsen utgor samtidigt den onskade tidforskjutna pulsen. Mellan upptradandet air en puls ph klamman E2 och avgivningen air en puls vid utgangen E4 foreligger namligen ett tidsintervall om 63 perioder ay pulsgeneratorns G pulsfoljd, som omslutes av den 64 de av pulsraknaren upptagna pulsen. Tidfarskjutningsintervallet Or alltsa givet genom perioden far denna pulsfoljd och kapacitet hos pulsraknaren, i detta fall 64 pulsar.

I anslutning till raknesteget D6 Or en transformator tfl och en likriktare Gil utritad. Vi-dare aro vid de enskilda klammorna angivna pulser av bestamd polaritet. Uppgiften for dessa kopplingselement och polariteten f5r de :visade pulserna framgar av uppbyggnaden air de binara raknestegen D1—D6 liksorn av stromstallaren S, vilke L narmare skall belysas I fortsattningen.

I fig. 2 Merges den fullstandiga kopplingen av ett kant binart raknesteg air det slag, som kan anvandas sasom de i fig. 1 schematiskt visade raknestegen Dl—D6. Det binara raknesteget utgar en vippkoppling med de hada roren R1 och R2, -yilkas anoder vardera Over ett RC-element Wl, Cl, och W2, C2 Oro forbundna med det andra rorets galler. Roren Oro Over de bada anodmotstanden W3 och W4 anslutna till den gemensamma matningsspanningen Ul. Bada rarer). ha ett gemensanat katodmotstand W5, vilket Or oyerbryggat air en kondensator C4 for att under den for omkastning frau ett laget till det andra nadvandiga tiden bibehalla den vid genomgang ay anodstrom genom motstandet W5 forefintliga spanning-en. Den Over katodmotstandet W5 fallande spanningen tillfores sasom gallerforspanning +War gallerlackorna W6 och W7 till de hada rorens galler. Kopplingsanordningen har en ingang E6, vilken Over likriktare G12 och G13 Or forbunden med de hada rarens R1 resp. R2 galler. Dessa hada likriktare astadkomma att endast pulser av bestamd polaritet kunna pa.- yerka kopplingsanordningen. I motsvarighet till den inritade genomslappsriktningen far likriktarna Or detta i foreliggande fall pulsar av negativ polaritet.

Kopplingens verkningsnat Or fOljande: Det antages att man utgar fran vilolaget, i vilket roret R2 Or ledande. Till foljd air spannings fallet Over motstandet W4 ligger en relativi lag potential ph detta rors anod. Raret R1 Or genom spanningsfallet Over katodmotstandet W5 sparrat. Detta spanningsfall Or visserligen Oven uppdelat p0 rorets R2 galler, som dock ligger pa hogre potential On rarets R1 galler, eftersom pa anodmotstandet W3 pa grund av rorets R1 sparrning inget spanningsfall upptrader och till MIA darav frau rorets R1 anod till rorets R2 galler en hogre potential Or kopplad On Iran rOrets R2 anod till rorets R1 galler. Detta lase forblir salunda stabilt. Samma resonemang gluier Oven for raknelaget, i vilket raret Ri Or ledande och roret R2 Or sparrat. Tillfores nu den i vilolage befintliga kopplingsanordningen (raret R2 ledande) via ingangen E6 en negativ puls ay tillracklig spanning, sa. sparras roret R2 under inverkan av denna puls. Genom denna sparrning stiger potentialen pa dess anod. Genom verkan av kondensatorn Cl upptrader darpa pa rarets R1 galler en positiv puls, som gar roret R1 ledande. Mimed har kopplingsanordningen omkastats frail vilolage till raknelage. Okningen av potentialen pa rorets R2 anod medfor dessutom en positiv puls pa kopplingsanordningens utgang E7, som p0 grand av kondensatorn C3 Or sparrad for likspanningar. Denna positiya puls Or utan yerkan, om till utgangen E7 ett likartat binart raknesteg Or anslutet, eftersom de likriktarna G12 och G13 motsvarande likriktarna hos ett sadant anslutet raknesteg forhindra upptagningen av den positiva pulsen. Bildar raknesteget emellertid sista steget i en pulsraknare, vid det i fig. 1 visade fallet alltsa raknesteget D6, sh maste denna puls undertryckas, om man onskar att pa utgangen hos en anordning enligt fig. 1 endast pulser av samma polaritet skola upptrada.

For detta andamal Or i kopplingen enligt fig. 1 likriktaren Gil anordnad. Avgiver steget D6 i fig. 1 en positiv puls, sa omvandes dennas polaritet genom transformatorns Dl yerkan, vars uppgift kommer att framga av forklaringen till fig. 3. Den upptrader sMunda pa transformatorns Dl sekundarsida med negativ polaritet, dar den kortslutes av likriktaren G11. Till foljd harav uppkommer icke heller flagon paverkan av stromstallaren S Over klamman E3.

TRH& man en i raknelage (roret R1 ledande) befintlig kopplingsanordning enligt fig. 2 Over ingangen E6 en negativ puls, sO omkas- 4— — tas kopplingsanordningen pa det beskrivna sattet Ater tillbaka till vilolaget, dvs. r5ret R2 over* frau icke-ledande till ledande till-stand. Darvid sjunker potentialen pa dess anod, vilket medfor en pA utgangen E7 uttagbar negativ puls. En dylik negativ puls ãr darvid istand att vidarekoppla ett ytterligare anslutet raknesteg. Vidarekopplingen av de anslutna raknestegen sker armed forst, dä foregaende raknesteg erhallit tva negativa ingangspulser. Bildar raknesteget det sista steget Mom pulsraknaren, saledes vid fig. 1 steget W6, sa omvandes den negativa utgangspulsen genom transformatorn Cl till en positiv puls, vilken till sin fulla hojd fir uttagbar vid utgangen E4, eftersom likriktaren Gil i detta fall forblir sparrad. Den i fig. 1 visade kopplingen upptager alltsa pa sin klamma E2 positiva pulser och avgiver i sin utgang E4 tidfiirskjutna pulser av samma polaritet.

Den i fig. 3 atergivna kopplingsanordningen utgor ett utforingsexempel pa den i fig. 1 visade striimstallaren S. Stromstallaren be-star av en vippkoppling, vars uppbyggnad i princip liknar vippkopplingen enligt fig. 2. Den i fig. 3 visade vippkopplingen är forsedd med de hada klammorna E2 och E3, som motsvara de i fig. 1 visade klammorna E2 och E3, Fran hada k-lammorna leder var sin forbindelse till de hada rorens R3 och 114 galler. I vane forbindelse ar en kondensator C6 resp. C7 inford for likspanningsmassig blockering liksom en likriktare G14 resp. G15. Likriktarna aro sa vanda, att endast positiva pulser kunna uppna. de bada rorens R3 och R4 galler. Om en positiv puls tillfores ett av de hada riiren R3 och R4, som just är oledande, sA omkastas k.opplingen (se beskrivningen av fig. 2). Befinner sig roret redan i ledande tillstand, sA ar en sadan impuls verkningslos.

Sasom fraingar av figuren ar rorets 114 anod direkt forbunden med gallret GI i ett flergallerror R5. Till gallret G2 ar dessutom pulsgeneratorns G utgang E5 ansluten. Roret R5 ar sa konstruerat, att positiva spanningar maste ligga pA dess hada galler G1 och G2 for att Ora rOret ledande. Ledes saledes frAn anoden i roret 114 till gallret G1 i roret R5 en positiv spanning, sa kunna de positiva pulserna frAn pulsgeneratorn G oppna roret 115. I detta fall ligga pa rorets R5 anod och darmed pa pulsraknarens ingang El pulser, vilka pa grund av fasforhallandet mellan galler och anodspanning ha negativ polaritet Klammorna El och E5 motsvara de pa samma satt i fig. 1 betecknade. Matningsspanningarna U2 for vippkopplingen och U3 for flergallerr5ret R5 aro sa valda, att vid genomslappning i roret R4 till foljd av lag anodpotential flergallerroret 115 ar sparrat och i sparrtillstand for roret 114 pA grund av hog anodpotential flergallerrorets R5 galler her positiv forspanning. Kopplingsanordningen arbetar pA foljande satt: TRIMres i ett kopplingstillstand, da rOret 114 ar Ie. dande och darfor flergallerroret 115 ar spar-rat, klamman E2 en positiv puls, omkastas kopplingsanordningen, varigenom roret R4 sparras och en positiv spanning tillfOres flergallerrorets 115 galler Gl. Till foljd harav uppkommer pa den for likspanningen genom kondensatorn C5 blockerade ingangen El hos pulsraknaren den frAn pulsgeneratorn G avgivna pulsen med negativ polaritet. Endast med denna polaritet ar den, sasom f8rut angivits, anvandbar i pulsraknaren. En klamman E2 tillford positiv puls a.stadkommer alltsa. slutning av stromstallaren. Om i detta till-stand till ingangen E3 en positiv puls tillfores, sa omkastas kopplingsanordningen till det ursprungliga laget, i vilket riiret R4 var ledande. PA grund harav sparras flergallerroret 115 och brytes vidarekopplingen av pulserna, dvs. en klamman E3 tillford positiv puls astadkommer brytning av stromstallaren.

I fig. 4 aterges fOrloppet av de elektriska tillstanden i en kopplingsanordning enligt fig. 1. FOr enkelhets skull aro blott de forlopp angivna, vilka utspelas kort efter det att startimpulsen upptrader och kort Vire avgivningen av den tidsfOrskjutna impulsen. Del i figuren utelamnade tidsmellanrummet antydes genom avbrott i grundlinjen. Vid hanvisningsbeteckningen E5 visas de pa stromstallarens S ingang E5 upptradande pulserna och vid hanvisningsbeteckningen E2 visas en startimpuls. Denna puls astadkommer raknat frAn sin uppkomst slutning av stromstallaren S. Under den tid stromstallaren ar sluten, ligger pa gallret GI i flergallerroret 115 i fig. 3 en positiv spanning. Vid hanvisningsbeteckningen G1 i fig. 4 ar detta spanningsforlopp inritat, av vilket stromstallarens slutningstid framgar. PA de foljande raderna aro de elektriska forloppen pa in- och utgangarna frAn de enskilda raknestegen angivna. Dl—D6 betecknar de omedelbart pa utga.ngarna frAn dessa raknesteg och darmed pA ingangarna for de foljande stegen upptradande pulserna. Vid raknesteget D1 astadkommer &Isom framgar varje puls frAn pulsgeneratorn raknat fran uppkomsten av en puls, som skall tidsforskjutas, en omkastning av detta stag, sa. att i takt med den vid E5 askadliggjorda pulsfoljden pulser av vaxlande polaritet uppkomma pa. utgangen till Dl. Den fOrsta pulsen her positiv polaritet, eftersom man utgar frAn pulsraknarens vilolage. Eftersom blott de negativa pulserna Astadkomma vidarekoppling av foljande raknesteg ha de vid D2 inritade pulserna det dubbla avstandet i forhallande till de vid D1 inritade. Vane negativ utgangsimpuls frail D2 vidarekopplar titer D3. PA grund av det harvid ytterligare fordubblade tidsa.vstArnlet for utgangspulserna frAn D3 ar for det atergivna tidsmellanrummet kort efter upptradandet av de pulser, som skola tidsforskjutas, endast en enda positiv puls inritad. Av de pa utgangarna frAn stegen D4, D5 och — — D6 upptradande pulserna Oro for vardera blott den sista negativa pulsen inritad, vilken sam- manfaller med den 64:de pulsen frAn pulsge- neratorn G och dterstaller pulsr5knaren till vilolaget. Den ph utgangen frail D6 upptra- dande pulsen polvandes genom transformatorns Ui i fig. 1 verkan och ledes fran klamman E4 till stromstallarens S klamma E3. Den Oppnar stromstallaren S. Denna puls visas vid hanvisningsbeteckningarna E4/E3.

Bar man en pulsgenerator med fast pulsfOljd, sd kan man erhalla tidsforskjutningar med en sal:Ian anordning, vilka Oro lika med produkten av perioden t for pulsfolj den och pulsraknarens kapacitet 2° sdledes 2° • t. Man erhaller dessutom ytterligare en desto storre noggrannhet, ju storre pulsraknarens kapaci- tet Or, vilket inses av att startimpulsen hi. a. kan upptrada vid en god tycklig tidpunkt mellan tva pulser frau. pulsgeneratorn. Den bristande noggrannheten kan undvikas darigenom, att startimpulsen avledes frd.n en puls erhallen Iran pulsgeneratorn. I delta fall liar man ett entydigt startOgonblick for det forlopp, som darpd utspelas vid ovan beskrivna fu.nktion.

En tidsfarskjutning rued ett bestamt intervall, som avviker IrOn forskjutningsintervalt let (T • t), kan alltsd. icke forverkligas med den ovan beskrivna metoden. Della Or ofordelaktigt, speciellt p0 grund av att binara raknesteg endast falla under tvaexponentlagen (21, 2, 3,.), varfor endast ndgra varden, vil- ka dessutom ligga ogynnsamt till, falla mom det tekniskt anvandbara omradet.

Genom foreliggande uppfinning kan man utvidga det p0 den ovan angivna potensserien baserade, begransade schemat. Genom uppfinningen kan en puls fOrskjutas 100 perioder, dvs. ett periodantal, som icke aterfinnes i tva-potensserien. Denna 100-periodiga impulsforskjutning Or synnerligen betydelsefull i tekniskt avseende, eftersom talet 100 Or him-tat ur det decimala systemet, som har mOngsidig anvandning inom tekniken och speciellt Mom meddelande-overforingstekniken.

For att forskjuta en puls 100 perioder, anordnar man i enlighet med uppfinningen sex seriekopplade binara raknesteg, varvid den frdn det sista steget uttagbara utgangspulsen (efter 64 ingdngspulser) anvandes till att forhinda utgangea fran det nast sista raknesteget med ett tidsfardrojningsnat. Den foljande utgAngspulsen frail detta steg (efter ytterligare 32 ingdngspulser, sdledes totalt 96 ingangspulser) tillfores sedan tidsfardrOjningsnalet. Detta tidsfordrojningsnat Or sá uppbyggt att det dstadkommer en tidsforskju.tning om 5 perioder. Darigenom uppkommer totalt en tidsforskjutning av 95 + 5 = 100 perioder, eftersom 96 pulser innesluta 95 perioder. Den tidsfardrojningsnatet tillforda utgangspulsen Iran det nast sista raknesteget anvandes samtidigt till att avbryta matningen av pulsraknaren med den frail pulsgeneratorn avgivna pulsfoljden, eftersom vid avgivning av denna utgangspuls pulsraknarens uppgift Or avslutad. For att Aterbringa hela anordningen till vilolage brytes genom vid uttag p0 tidsfordrojningsnatet uttagbara pulser forbindningen mellan utgangen for det nast sista ranesteget och tidsfordrojningsnatet ater och det sista Ilknesteget dterstalles till vilolaget, eftersom pulsraknaren joke en andra gang genomfart nagon fullstandig genomrakning. Utgangspulson frdn det Mist sista raknesteget hade namligen vidarekopplat det sista raknesteget till raknelage, fran vilket det sedan &ter maste dterfaras till -vilolaget.

I fig. 5 visas en enligt detta forfarande arbetande kopplingsanordning i form av ett utforingsexempel. Liksom vid kopplingsanordningen enligt fig. 1 Or Oven har generatorn. G, en stromstallare S och en av sex binara raknesteg D1—D6 bestaende pulsraknare visade. Samma konstruktions element ha samma hanvisningsbeteckningar. Avvikelser frau kopplingsanordningen enligt fig. 1 inskranker sig till att i kopplingsanordningen enligt fig. 5 ingtingen E8 for tidsfordrojningsnatet Li Or forbunden med utgiingen frau det nast sista raknesteget D5 Over en striimstallare S', vilken for styrning tillfores utgangspulser Iran det sista raknesteget D6 och de pa ett forsta uttag Al i tidsfordrojningsnatet Li uttagbara pulserna. Stromstallaren S' kan ha samma uppbyggnad som den i fig. 1 visade stromst51- laren S, varfor dennas klammor ha motsvarande hfinvisningsbeteckningar. Salunda erMiler klamman E2' utgangspulser fran det sista raknesteget D6 (liksom vid utforingsexemplet enligt fig. 1 med genom transformatorn .01 omvand polaritet), vilka iistadkomma slutning av stromstallaren S'. De vid uttaget Al hos tidsfordrojningsnatet Li uttagbara pulserna nO fram till klamman E3' och Astadkomma Oppning av stromstallaren S'. FOr att man efter avgivning av den efter 96 ingangspulser pa. raknestegets D5 utgdng uttagbara utgangspulsen, sedan sdledes pulsraknaren fullfiiljt sin uppgift, skall kunna avbryta matningen av pulsraknaren med de av generatorn G avgivna pulserna, Or frdn klanaman El' for stromstallaren S' en farbindning till klanaman E3 for stramstallaren S anordnad. Den av stromstallaren S' averforda utgangspulsen frau ranesteget D5 uppndr darutover stramstallaren S och astadkommer att denna brytes. Fore uttaget Al pd. tidsfordrojningsnatet Li Or dessutom ett andra uttag A2 anordnat, fran vilket en fOrbindning Over transformatorn leder till raknestegets D6 ingang. Den Over denna forbindelse ledda pulsen tjanar till att aterstalla raknesteget D6 frdm raknelaget till vilolaget.

Verkningssattet for denna koppling Or fOljande: Om en startimpuls tillfores klamman E2 for stromstallaren S, sO slutes den namn- 6— — da stromstallaren pa det redan beskrivna sattet. Ddrvid borjar matningen av pulsranaren med fran generatorn G avgivna pulser, tills pulsrdknaren pa sin utgang El avgiver en ut, ga'ngspuls. Denna utgangspuls, vilken utloses genom den 64 :de av de pulsrdknaren tillforda ingangspulserna, astadkommer slutning av stromstallaren S'. Till MA ddrav kan fOljande utgangspuls Iran raknesteget D5, vilket utloses vid den 96:e ingangspulsen for pulsrdknaren, uppna ingangen E8 for tidsfordrojningsnatet Li, vilket pa sin utgang E9 avgiver onskade 100 perioder forskjutna utgangspulser. Fran ogonblieket for avgivning av den tidsfordrojningsnatet LI tillforda utgangspulsen fran rdknesteget D5 md.ste f8rbindningen Indian pulsgeneratorn G och pulsraknaren avbrytas, eftersom härvid pulsrdknarens verksamhet Ar avslutad. Den oppnandet av strOmstallaren S Astadkommande pulsen uttages salunda bakom stromstallarens S', dvs. fran klammans El' resp. tidsfordrojningsnatets Li ingang E8 och tillfOres stromstallarens S klamma E3. Darmed dr forskjutningsforloppet avslutat. Anna aterstar dock aterstallningen av kopplingsanordningen till viloldget, eftersom stromstallaren S' annu befinner sig i slutet tillsta.nd och raknesteget D6 har omkopplats till riiknehiget genom raknestegets D5 utgangsimpuls. Forst maste av ytterligare nedan ndrmare behandlade orsaker raknesteget DO aterstallas till viloldget. Delta sker genom den pa utgangen A2 fran tidsfordrajningsnatet Li uttagbara pulsen, vilken har positiv polaritet och polvdndes medelst transformatorn t)'2. Den genom denna polvdndning uppsthende negativa pulsen uppnAr rAknestegets D6 ingdng och verkar här shsom en utgangspuls fra.n rdknesteget D5. Den Aterstaller hdrigenom raknesteget DO fran rd.kne15.get till viloldget. For att darvid denna negativa puls icke samtidigt Over likriktaren G111 och den dnnu slutna stromstallaren S' shall uppna' tidsfordrojningsnatets Li ingdng E8 ligger mellan anslutningarna E15 och E16, till vilka transformatorn U2 och likriktaren G111 Arc anslutna, likriktaren G112 inkopplad med sadan polaritet, att en negativ puls icke kan na fram frail anslutningen E16 till anslutningen E15. Darvid kommer den angivna ordningsfoljden for anslutningarna E15 och El6 av ovan angivna grunder att uppfyllas. Ddrvid avgiver rdknesteget D6 en utgangspuls, vilken nar fram till stromstallarens S' klAmma E2', men dock forblir verkningslos pA denna, eftersom stromstallaren annu dr sluten. Pulsen kan i detta tillstand icke andra nagonting. Sedan detta forlopp avslutats, uppkommer vid uttaget Al pa tidsfordrojningsnatet Li en puls, vilken tillfores kldmman E3' for stromstdllaren S'. Denna puls astadkommer oppnande av stromstallaren S'. Hade man omkastat de till uttagen Al och A2 anslutna forbindningarna, dvs. alltsa forst Ater 8ppnat stromstd.11aren S' och sedan aterstallt raknesteget D6, sh hade den genom aterstallning av rdknesteget D6 orsakade utgangspulsen Ater slutat stromstillLaren S' for detta steg, sA att anordningen shlunda icke skulle alergatt till vilolliget.

Av forklaringen till fig. 3 framgick att stromstallaren S omkastar polariteten for pulserna fran pulsgeneratorn G. Till stromstallaren S' i fig. 5 tillfores vid 96:e ingangspulsen fran raknestegets D5 utgang en negativ puls, vilken av striimstallaren S' forvandlas till en positiv puls, om man forutsatter, att kopplingsanordningen enligt fig. 3 anyandes shsom stromstdllaren S'. Roret R5 i fig. 3 verkar darvid pa foljande slit: Under strOmstallarens oppningstid ligger en positiv potential pa klamman E12, sa att roret R5 dr oppet, 5.ven cm en positiv potential ligger ph rorets R5 galler G2. En till kldmman E5 tillford negativ puls sdnker denna potential och sparrar roret under impulsens varaktighet, varigenom en positiv puls astadkommes pA ittgangen El. I motsvarighet hartill dr vid kldmman El' i fig. 5 en positiv puls visad.

Innan. steget D5 med den 96:e ingangspulsen avger en negativ utgangspuls, uppkommer ph dettas utgang en positiv puls, namligen i ogonblicket for omkastning fran vilolaget till rakneldget. Detta utilises genom den 80:e ingangspulsen vid en tidpunkt da stromstallaren S' dr sluten. For att forhindra att en sa.dan positiv puls ledes vidare och upptrader pa tidsfordrojningsnatets Li utgang El dr likriktaren G111 anordnad, vilken i motsvarighet till sin polaritet sparrar overforingen av positiva pulser.

For att med den genom pulsrdknaren astadkomna tidsforskjutningen komma den onskade tidsforskjutningen sA nara som mojligt kan man med fordel ytterligare utnyttja en modifikation av det ovan beskrivna forfarandet, enligt vilken pulsraknaren forinstalles, innan startimpulsen upptrader, vilket motsvarar upptagning av ett bestlimt antal pulser. Gores denna forinstullning beroende av avgivningen av en utgangspuls genom pulsrAknaren, sa uppkommer denna forinstallning rdknat fran uppkomsten av startimpulsen hnyo vid vane utgangspuls. Pulsantalet, som pulsrdknaren kan upptaga efter sin forinstallning, dr ett matt pa den tidsforskjutning, som skall erhallas. Den nodvandiga forinstallningen av tidsforskjutningen med ett bestdmt onskat antal perioder av den av pulsgeneratorn avgivna pulsfoljden d.r lika med pulsantalsskillnaden J mellan pulsrdknarens kapacitet och det antal pulser, som det Onskade antalet p perioder innefattar, saledes J = -h. 1), eftersom (p + 1) pulser omfatta p perioder. Pulsrdknarens kapacitet maste dArvid naturligtvis vara minst lika med det antal pulser, vilka omfatta det maximalt forutsedda periodantalet, for att aven en dylik tidsforskjutning skall kunna forverkligas.

— — Detta forfarande skall forklaras i anslutfling till ett sifferexempel. Pulsraknarens kapacitet antages vara 64 pulser (motsvarande sex binara raknesteg: 2" = 61). En tidsf8rskjutning om 20 perioder skall astadkommas. Darvid uppgar pulsantalsdifferensen: J, for vilken pulsraknaren skall forinstallas, till J = 64— (20 + 1) = 43, eftersom 21 pulser innesluta 20 perioder.

Man kan givetvis med varandra kombinera de alika mojligheterna, sasom pulsraknarens flerfaldiga genomrakning, anvandningen av en utgangspuis pa ett godtyckligt binart raknesteg, anvandningen av ett tidsfordrojningsnat och forinstallningen av pulsraknaren for att med minsta majliga materialatgang erhalla den onskade tidsforskjutningen.

Forfarandet med forinstallningen kan med fordel aven anvandas till att forskjuta en puls 100 perioder av den av pulsgeneratorn avgivna pulsfoljden. Man anvander darvid som pulsraknare sju seriekopplade raknesteg, av vilka det forsta, tredje, fjarde och ferrite genom forinstallning bringas fran vilolaget till raknelaget. Denna forinsta.11ning overensstammer med upptagning av 29 pulser. Den sjustegiga pulsraknaren, vilken fran vilolaget vid upptagning av den 128:e ingangspulsen avgiver en utgangspuls, utiliser till foljd av denna forinstallning redan efter 128-29 = 99 ingangspulser en utgangspuls, vilket motsvarar en tidsforskjutning om 98 perioder av den fran pulsgeneratorn avgivna pulsfolj den, eftersom 99 pulser innesluta 98 perioder. Denna utgangspuls tillfores sedan ett tidsfordrajningsnd.t, som dstadkommer en tidsforskjutning om tvd perioder, sá att totalt en tidsforskjutning uppgaende till 98 + 2 = 100 perioder erhalles. Eftersom sedan den fran pulsraknaren uttagbara utgangspulsen avgivits, pulsraknarens uppgift ar fuligjord, anvandes denna utgangspuls for att bryta pulsrdknarens matning med den Iran pulsgeneratorn avgivna pulsfoljden. For att sedan efter avbrytande av denna matning ater forinstalla pulsraknaren anvandes en vid ett uttag pa tidsfordrojningsnatet uttagbar puls, vilken tillfores det fOrsta, tredje, fjarde och femte raknesteget.

I fig. 6 visas en kopplingsanordning, som arbetar enligt det beskrivna forfarandet. De i denna figur visade kopplingselementen, vilka likna kopplingselementen i fig. 1 och 5, ha samma hanvisningsbeteckningar, sa att det dr overflodigt att inga pa dessa kopplingselements verkningssatt. Utgangen El fran det sjunde raknesteget D7 i pulsraknaren med raknestegen Dl—D7 är ansluten till tidsfordrojningsnatets L2 ingang E10. En delta lidsfordrojningsnat genomgaende puls uttages pa uttaget A3 och polvandes av transformatorn CM. Den polvanda pulsen uppnar sedan Over likriktarna G16—G19 raknestegens D1, D3, D4 och D5 ingangar. Likriktarna aro sa vanda att frail transformatorn 03 till de namnda raknestegens ingangar endast negativa pulser kunna ná fram, med vilka uteslutande en vidarekoppling av raknestegen är mojlig. Likr riktarna forhindra att de pa de enskilda raknestegens utgangar uppkommande, for vidarekoppling av foljande steg tjanade negativa pulserna gar forbi de enskilda stegen och via de namnda forbindningarna kunna vidarekoppla stegen pa icke onskat satt. Dessa likriktare karma dock icke forhindra att vid omkastning av raknestegen Iran vilolaget till rdknelaget oxen pa dessa utgangar uppkommande positiva pulser ledas vidare (for den handelse raknestegen besta av en koppling enligt fig. 2). For att forhindra intrangande av sadana pulser i tidsfordr8jningsnatet L2 är likriktaren G110 anordnad, vilken kortsluter alla positiva spanningar, som ledas vidare Over likriktarna G16—G19.

Denna kopplingsanordning arbetar pa 101- jande salt: Det antages att pulsraknaren befinner sig i forinstallt tillstand, dvs. den anger talet 29. Vid uppbyggandet av raknestegen genom en kopplingsanordning enligt fig. 2 aro i detta fall salunda de vanstra liken (motsvarande raren R1 i fig. 2) i raknestegen D1, D3, D4, D5 ledande. Detta antydes genom snedstreckning av de vanstra sidorna i dessa raknesteg. Om anordningen sedan tillfores en startimpuls, som skall tidsforskjutas, till klamman E2, sd upptager pulsraknaren till foljd av genomkopplingen av stromstallaren S 128-29 = 99 pulsen. Den 99:e pulsen en utgangspuls fran det sista rdknesteget, vilken a ena sidan tillfores ingangen El0 for tidsfiirdrojningsnatet L2 och a andra sidan for brytning av stromstallaren S till klamman E3. Den tidsfordrojningsnatet L2 genomgaende pulsen upptrader pa dettas utgang Ell sasom en 100 perioder forskjuten puls och uttages dessforinnan pa uttaget A3 samt polvandes av transformatorn 03, eftersom den tidsfordrojningsnatet L2 tiliforda utgangspulsen fran pulsraknaren har positiv polaritet och de enskilda raknestegen endast kunna verkas genom en negativ puls. Den fran transformatorn '03 uttagbara negativa pulsen nar salunda via likriktarna G16—G19, vilkas uppgift redan forklarats, ingangarna for raknestegen D1, D3, D4, D5, for att omstalla dessa fran vilolaget, i vilket de tvangsmassigt be-firma sig, efter avgivningen av utgangspuisen till det sista raknesteget och brytningen a-v stromstallaren S, till raknelaget. Darpa är anordningen anyo anvandbar for tidsforskjutning av en impuls 100 perioder av den fran pulsgeneratorn avgivna pulsfolj den.

Forinstallningen av pulsraknaren till pulsantalsskillnaden kan aven genomforas med en pulsackumulator, vilken tillfores ett genom pulstalsskillnaden givet antal pulser. Detta slag av forinstallning anvandes sarskilt, nar man skall astadkomma olika tidsforskjutning- 8— — ar, sasom kommer att beskrivas i det foljande.

Forinstallningen kan utforas enligt tva metoder, vid vilka man under anvandning av en pulsackumulator och pulsraknare, vilka vardera bestA. av ett lika antal seriekopplade binara raknesteg, Maar pa foljande satt: Antingen kan man tillfora pulsantalsskillnaden till pulsackumulatorn for att efter ackumulering overfora laget av de enskilda stegen i pulsackumulatorn till motsvarande steg i pulsraknaren eller ocksa tillfOr man pulsackumulatorn det antal pulser, som ar lika med det onskade antalet perioder, for att efter ackumuleringen overfora det omkastade laget for de enskilda stegen i pulsackumulatorn till motsvarande steg i pulsraknaren. Vid denna sista metod utnyttjas den egenskapen hos av binara raknesteg uppbyggda pulsraknare, att vid omkastning av vane steg fra.n dess forhandenvarande 15.ge, som motsvarar ett bestamt pulsantal a, till motsatta laget angiva ett pulsantal b, som uppfyller ekvationen: a = 2". — (b1), van i ar pulsraknarens kapacitet. Ar exempelvis kapaciteten 2 = 128 pulser och fir pulsraknaren forinstalld genom matning med a = 29 pulser, varvid de forsta, tredje och fjarde och femte stegen befinna sig i raknelage och de andra, sjatte och sjunde i vilolage (se fig. 6), sa uppkommer vid omkastning av alla stegen varvid saledes de forsta, tredje, fjarde och femte stegen overga. vilolaget, och de andra, sjatte och sjunde i raknelaget, ett av pulsraknaren visat pulsantal b = 98, som uppfyller den ovan angivna ekvationen, eftersom 29 = 128(98 + 1).

Dessa metoder for forinstallning skola beskrivas i anslutning till tva exempel. Det antages att man skall astadkomma en tidsforskjutning om 60 perioder. Enligt den forsta metoden maste pulsackumulatorn, om pulsraknarens kapacitet ar 128 pulser, tillforas 128-61 = 67 pulser. Detta medfor ett helt bestamt lage hos de enskilda raknestegen i pulsackumulatorn, namligen raknelage for de forsta, andra och sjunde stegen, och vilolage for de tredje, fjarde, femte och sjatte stegen, vilka direkt overfOra.s till motsvarande steg i pulsraknaren. Darmed far pulsraknaren en forinstallning, som overensstammer med tillforseln av 67 pulser. Upptrader nu en startimpuls, sa avgiver pulsr5.knaren redan efter 61 tillfOrda pulser en utgangspuls, vilket motsvarar en tidsforskjutning av 60 perioder.

Enligt den andra metoden kan man emellertid aven tillfora pulsackumulatorn det antal pulser, som ar lika med det onskade antalet perioder, i detta fall saledes 60 pulser. De enskilda stegen mom pulsackumulatorn intaga darvid vart och ett ett bestamt lage, varefter det motsatta laget overfores till motsvarande steg i pulsraknaren. En enligt detta exempel installd pulsackumulator med stegen M1—M7 och pulsraknare med stegen DI—D7 visas i fig. 7. Genom tillforsel av 60 pulser befinna sig stegen M3, M4, M5 och M6 i. pulsackumulatorn i raknelage, under det att stegen Ml, M2 och M7 befinna sig i vilolage. Det motsatta laget for dessa steg overfOres till motsvarande steg i pulsraknaren, varigenom i denna stegen D3, D4, D5 och D6 befinna sig i vilolage och stegen D1, D2 och D7 I raknelage. Det inses att pulsraknaren darmed ar installd sasom om den hade tillforts 67 pulser. Utloser sedan en startimpuls matning av pulsraknaren med en pulsfoljd, sa avgiver pulsraknaren efter tillforsel av 61 pulser en utgangspuls, vilket svarar mot en tidsforskjutning om 60 perioder.

Overforingen av det forhandenvarande respektive det omvanda laget fran pulsackumulatorn till pulsraknaren kan utlosas genom ett sarskilt kopplingsforlopp, exempelvis en sarskild puls eller genom en utgangspuls fran sjalva pulsraknaren. Detta sista forfarande ar lampligt da en periodiskt aterkommande puls alltid skall forskjutas samma thisintervall. I detta fall erfordras endast ackumulering en gang i pulsackumulatorn, vilken sedan Mlles av denna, fOr att raknat frail den forsta startimpulsen och i anslutning till varje utgangspuls fran pulsraknaren forinstalla denna. Eftersom med vane utgangspuls hela pulsraknaren atervander till sitt vilolage och harfOr en viss lid erfordras, dr det lampligt att na.got fordroja de fran utgangspulsen erMina, for installningens utlosning astadkommande pulserna, namligen sa att pulsraknarens forinstallning sker under tidsintervallen mellan utgangspulsens slut och upptradandet av nasta av pulsgeneratorn avgivna puls. I detta fall dr sedan pulsraknaren installd pa ratt tid, sa att den efter utgangspulsens upptradande narmast foljande pulsen frail pulsgeneratorn kan upptagas av pulsraknaren.

I fig. 8 visas en kopplingsanordning, med vilken man exempelvis kan forskjuta pulser valbart fran 0-100 perioder av den av pulsgeneratorn alstrade pulsfoljden. En av de sill raknestegen D1—D7 bestaende pulsraknare forses med de for vidarekoppling osv. erforderliga kopplingselementen, sasom redan angivits i foregaende figurer. Sju steg erfordras, eftersom en forskjutning om endast 63 perioder, motsvarande 26 = 64 pulser, kan uppnas med sex steg. Den maximaIa forskjutningen med sju steg uppgar till 127 perioder, motsvarande 27 = 128 pulser. For en forskjutning om maximalt 100 perioder erfordras darfor sin steg. Ingangarna till de sin stegen D1—D7 a.ro Over kopplingsorganen V1—V7 forbundna med sarskilda utgA.ngar in for stegen M1—M7 i pulsackumulatorn. Dessa steg M1—M7 besta av binara raknesteg, sa'.som exempelvis anges i fig. 2. Den i fig. 2 visade vippkopplingen har utgangarna m ochvilka vardera aro for- bundna med anoden i ett ror. Alltefter vippkopplingens tillstiind ligger pa de bada utgangarna m och in' en bestamd spanning. I — —9 vilotillstandet, i vilket roret R2 ãr ledande har utgangen m' den hogre potentialen, och I raknetillstandet, i vilket r8ret R1 är ledande, ligger en hogre spanning pa utgangen m. For genomforande av forfarandet, vid vilket pulsackumulatorn tillfores pulsantalsskillnaden, skull den sarskilda utgangen for stegen Ml—M7 forbindas med motsvarande kopplingsorgan V1 resp. V2 osv., vilket i vippkopplingens raknelage har positiv spanning. Detta är utgangarna m. De aro forbundna med klamman E5' for kopplingsorganen V1—V7. Dessutom ha kopplingsorganen V1—V7 vardera en klamma E12'. Kopplingsorganen V1—V7 aro sa uppbyggda, att en positiv spanning miiste ligga pa de bada elektroderna i det ifragavarande kopplingsorganet for att kopplingsorganen skola genomkopplas. Kopplingsorganen omvanda polariteten for den palagda spanningen och forvandla alltsa en klamman E12' tillford puls Lill en negativ puls, vilken ãr uttagbar pa klamman El' och harifran tillfores ingangarna till de sju raknestegen Dl—D7 for att installa dessa pa samma satt som stegen i pulsackumulatorn.

Kopplingens verkningssatt är foljande: Forst tillfores pulstalsskillnaden till den av sju raknesteg bestaende pulsackumulatorn Ml—M7 over ingangen E14. Till fOlj d harav ha de enskilda stegen var sitt bestamda lage. Detta age ger sig tillkanna genom en bestamd potential pa deras utgangar m. Ndr nu Over den gemensamma pulsklAmman El3 en positiv utlosningspuls till klammorna E12' i kopplingsorganen V1—V7 tillfores, sa upptrader, i del fallet att till utgangarna m likaledes en positiv potential hr ansluten (raknelaget for motsvarande steg i pulsackumulatorn) pa motsvarande klamma El', en negativ puls, vilken omstaller motsvarande raknesteg i pulsraknaren, fran vars vilolage man utgatt, fran vilolage till raknelage. Darmed Or pulsraknaren installd pa samma satt som pulsackumulatorn. Om nu klamman E2 for stromstallaren S Wilkes startimpulsen, sa b5rjar pa tidigare beskrivet satt matningen av pulsraknaren med de av generatorn U avgivna pulserna, tills pa pulsraknarens E4 utgang en utgangspuls upptrader, vilken avbryter pulsrakningen. Alltefter det antal pulser man darvid har tillfort pulsackumulatorn kan en forskjutning med ett godtyckligt ant al perioder av den av pulsgeneratorn avgivna pulsfolj den innanfor granserna 0-127 (motsvarande en kapacitet hos pulsraknaren om 128 pulser) uppnas.

Den i fig. 9 angivna kopplingsanordningen skiljer sig fran den i fig. 8 visade endast darigenom, att ett fordrojningsorgan L3 Or anslutet till pulsrdknarens utgang E4, varifran en forbindelse till den gemensamma pulsanslutningen E13 leder, och utgangarna m' for stegen Ml—M7 Oro forbundna med klamman E5' for kopplingsorganen V1—V7. Den av f5r drojningsorganet L3 fordrojda utgangspulsen utlOser harvid pulsraknarens forinstallning. Detta har till foljd att vid periodiskt upptradande av startimpulser dessa aterupprepat patraff a en pa onskat salt forinstalld pulsrakflare.

Sasom framgar av vippkopplingen enligt fig. 2 har anoden i roret R1, till vilket utgangen m' Or ansluten i vilotillstandet, den hogre potentialen, eftersom i delta tillstand namnda ror Or sparrat. Genom forbindning av utgangarna m' hos stegen M1—M7 i pulsackumulatorn med kopplingsorganen V1—V7 i fig. 9 omkastas vid genomkoppling av dessa kopplingsorgan de steg hos den i vilolage befintliga pulsraknaren fran vilo- till raknelaget, vilka Over kopplingsorganen V1—V7 Oro f8rbundna med stegen Ml—M7 i pulsackumulatorn, som befinna sig i vilolaget. Ett i vilolage befintligt steg i pulsackumulatorn omkopplar alltsa ett i vilolage befintligt steg hos pulsraknaren till raknelage. Salunda overfores det omvanda tillstandet av de enskilda stegen i pulsackumulatorn till motsvarande steg i pulsraknaren.

Om man 'lied denna koppling saledes vill fordroja en puls ett bestamt antal perioder i fOrhallande till en startimpuls, sa. tillfores pulsackumulatorn ett det onskade periodtalet motsvarande ant al pulser. Den darigenom orsakade installningen av pulsackumulatorn leder sedan till en omvand installning av pulsrdknaren, genom vilken den onskade tidsforskjutningen astadkommes.

Verkningssattet for denna koppling Or for ovrigt likadant som for kopplingen enligt fig. 8. I kopplingen enligt fig, 9 forefinnes blott ytterligare en forbindning fran fordrojningsorganet L3 till den gemensamma pulsanslutningsklamman E13 fOr ett genom on utgangspuls frail pulsraknaren upprepade ganger kunna overfora det omvanda tillstandet i pulsackumulatorn till pulsraknaren och darigenom forinstalla denna.

Den gendin fordrojningsorganet L3 astadkomna tidsforskjutningen av utgangspulsen fran pulsraknaren erfordras, emedan forinstallningen av de enskilda stegen i pulsraknaren icke kan ske i samma ogonblick, som dessa omkastas (vilket har utgangspulsen till foljd). Forinstallningen Or i stallet forst mOjlig, da i alla stegen has pulsraknaren vippningsforloppet Or avslutat.

De i fig. 8 och 9 visade kopplingsorganen Vi—V7 kunna besta av flergallerror av det slag, som askadliggores genom roret R5 i fig. 3. Elektrodanslutningsklammorna i dessa kopplingsorgan V1—V7 aro forsedda med hanvisningsbeteckningar, som motsvara den for klammorna i roret R5. Vid anvandning av roret R5 i stallet for kopplingsorganet skulle dad& fran vane steg Ml—M7 i pulsackumulatorn pa klamman E5' dvs. flergallerrorets galler G2 palaggas en av tillstandet i det ak- — — tuella pulsackumu1atorsteget avhangig potential. Denna kan vara positiv eller negativ. Till klammandvs. gallret GI i roret R5, skulle den overforingen av laget respektive .det omkastade laget for pulsackumulatorn tiIl pulsraknaren utlosande pulsen kunna tillrforas. Denna maste pa grund av roregenskaperna likaledes ha positiv polaritet. Vid en koppling enligt fig. 9 ãr detta Oxen fallet, eftersom pa utgangen E4 for pulsraknaren blott positiva pulser uptrada, vilka tillforas klammorna E12'. Den overforingen utlosande pulsen upptrader pa rorets R5 anod respektive klamman El' med omkastad, saledes negativ polaritet. En sadan puls kan installa de anslutna stegen i pulsraknaren pa onskat satt.

Den beskrivna pulsraknaren kan, eventuellt med anvandning av de forutangivna utforingsformarna, anyandas till att med utgangspunkt fran en fOrsta startimpuls alstra en ny pulsfoljd, vars period är given genom forskjutningstidintervallet och vars fas bestammes av den forsta startimpulsen. For alstring av en sadan pulsfoljd tillbakafores den tidsforskjutna pulsen till pulsraknaren Ater sasom en startimpuls. Ett slags aterkoppling verkar tydligen. Derma aterkoppling kan gams beroende av ett kopplingsorgan, sâ att man kan anvanda pulsraknaren antingen fOr tidsforskjutning av pulser eller fOr alstring av en pulsfoljd, som Or underkastad de ovan angivna betingelserna.

I fig. 10 visas en kopplingsanordning, som arbetar enligt det angivna forfarandet. Den i denna kopplingsanordning huvudsakligen inghende pulsraknaren motsvarar den i fig. 1 visade, sh att funktionen hos denna anordning i detta sammanhang icke narmare be-hover beskrivas. I motsats till den i fig. 1 visade kopplingsanordningen Or till utgangen E4 hos pulsraknaren tidsfordrojningsnatet L4 anslutet, fran vars utgang El7 en Forbindelse leder till stromstallarens S klamma E2. I denna fOrbindelse Or kopplingsorganet X inlagt, vilket pa har icke narmare angivet satt Or styrbart Over en Mamma E18. Denna styrning kan exempelvis ske medelst en potential eller genom pulser.

Om en sadan i vilolage befintlig koppling ph klamman E2 utifran tillfores en startimpuls, sa utiliser denna pa redan beskrivet satt efter det genom dimensioneringen av pulsraknaren och pulsgeneratorn G givna tidsforskjutningsintervallet en vid utgangen E4 uttagbar utgangspuls, vilken astadkommer brytandet av stromstallaren S. Pulsraknarens utgangspuls genomloper dessutom tidsfordriijningsnatet L4 och meir efter en genom detta tidsfOrdrojningsnats dimensionering given lid fran dennas utgang E17 till klamman E2 for stromstallaren S ifall kopplingsorganet X Or slutet. Pa klamman E2 verkar den pa detta satt aterkopplade pulsen sasom en ny startimpuls och utiliser samma forlopp som forut beskrivits. Darrxied Or pa tidsfordrojningsnatets L4 utgang E17, raknat Iran upptradandet av startimpulsen, som skall tidsforskjutas, en pulsfoljd uttagbar, vars period bestammes genom den av pulsgeneratorn G, pulsraknaren och tidsfordrojningsnatet L4 givna forskjutningstiden och vars faslage bestammes genom den forsta utifran tillforda startimpulsen. Denna pulsfoljd Or uttagbar ph utgangen E17, sa. lange kopplingsorganet X Or slutet. Tidsfordrojningsnatet L4 erfordras, eftersom den slutning av stromstallaren S orsakande pulsen maste upptrada senare On den oppning av stromstallaren S astadkommande pulsen. Skulle bada pulserna uttagas pa pulsraknarens utgang, sa skulle alltsh Oven samLidigt p0 klammorna E2 och E3 has stromstallaren S upptrada pulser, vilka sedan icke skulle kunna anvandas av stromstallaren S.

Ar perioden for den av pulsgeneratorn avgivna pulsfoljden mycket kort och antalet steg i pulsraknaren stort, sa kan hi. a. den for omkastningen av de enskilda stegen erforderliga tiden bliva markbar genom att de pulser, som skola tidsfOrskjutas icke langre sammanfalla med de motsvarande fran pulsgeneratorn avgivna pulserna. Den puls, som skall tidsfOrskjutas, kommer alltsa senare an den motsvarande pulsen fran pulsgeneratorn.

Eftersom den tidrymd, med vilken denna startimpuls skiljer sig fran motsvarande puls fran pulsgeneratorn, icke langre kan upphavas, maste till det redan astadkomna forskjutningsintervallet ytterligare ett tidsintervall adderas, som Or sa beraknat, att den puls, som skall tidsforskjutas, ryckes i fas med pulserna Iran pulsgeneratorn. For detta andamal kan man anvanda ett tidsfordrojningsnat, som skall tillforas de pulser, vilka skola tidsforskjutas. DO en puls, som skall tidsforskjutas, alltid maste falla mellan tva. pulser inom pulsfoljden frOn pulsgeneratorn, Or fordrojningen for ett sadant tidsfordrojningsnat alltid mindre On perioden for denna pulsfoljd. lir en anordning fOr tidsforskjutning av pulser forhanden, i vilken ett tidsfOrdrojningsnat redan ingar, sh kan man naturligtvis for utjamning av differenstidsintervallet forena tidsfordrojningsnatet med det redan fiirefintliga tidsfordrojningsnatet till ett konstruktionselement. Till den av tillsatstidsfordrojningsnatet °eh differenstidsintervallet astadkomna extra tidsforskjutningen, som atminstone Or lika med en eller en hel multipel av pulsfoljdens frail pulsgeneratorn period, maste naturligtvis hansyn tagas vid berakningen av helm anordningen.

Claims (8)

1. Patentansprak: 1, Kopplingsanordning fOr alstrande av en utgangspuls, som ar 100 pulsperioder tidsfor- — —11 drOjd relativt ett givet tidsogonblick, med tillhjalp av en pulsraknare, som matas med pulser i ett av en pulsgenerator (G) alstrat puts-tag, kannetecknad darav, att pulsraknaren ãr sammansatt av sex i serie kopplade, binara pulsraknesteg (D1 ... D6 i fig. 5), av vilka det fOrsta (D1) är anordnat att tillforas det av pulsgeneratorn (G) alstrade pulstaget exakt i det ogonblick, i vilket bestamningen av den onskade tidsfordrojningen skall pa'- borjas, sh att i utgangen av det sista binara raknesteget (DB) i pulsraknaren erhalles en forsta utgangspuls sedan pulsraknaren. raknat 64 pulser i pulstaget, vilken utgangspuls dr anordnad att styra ett till utgangen av det nast sista binara raknesteget (D5) anslutet kopplingsorgan (S') pa sadant satt, att detta kopplingsorgan (5') overfor den darpa följande, efter ytterligare 32 ingangspulser i sistnamnda rak.nestegs (D5) utgang (E15) alstrade utgangspulsen till ingangen (E8) i ett fern pulsperioder tidsfordrojande fordrojningsnat (L1), i vars utgang den onskade tidsfOrdri5jda pulsen avgives, varvid den fordrOjningsnatets (11) ingdng tillforda pulsen fran det nast sista binara raknestegets (D5) utgang (E15) dr anordnad att samtidigt astadkomma avbrytandet av pulstagsmatningen till den hinara pulsraltnarens ingang (El), medan pulser uttagna fran uttag (Al, A2) pa fordrojningsnatet aro anordnade att astadkomma avbrytandet av fOrbindelsen mellan det nast sista binara raknestegets (D5) utgang och fordrojningsnatets (L1) ingang samt aterforingen av det nast sista binara ralinesteget (D6) till vilolaget. 1. Modifikation av den i patentanspraket 1 angivna kopplingsanordningen, kannetecknad darav, att pulsraknaren dr sammansatt av sju i serie kopplade, binara pulsraknesteg (D1 ... D7 i fig. 6), av vilka de forsta (D1), tredje (D3), fjarde (D4) och femte (D5) till foljd av en forinstallning befinna sig i forutbestamda raknelagen och av vilka det forsta (D1) ar anordnat att tillforas det av pulsgeneratorn (G) alstrade pulstaget exakt i det ogonblick, i vilket bestamningen av den onskade tidsfordrojningen skall paborjas, sa att i utgangen (E4) av det sista binara raknesteget (117) i pulsraknaren erhalles en fOrsta utgangspuls sedan pulsraknaren raknat 99 pulsar i pulstaget, vilken utgangspuls ar anordnad att tillforas dels ett tva pulsperioder tidsfordrojande fordrOjningsnat (L2) och dels en. anordning for avbrytande av pulsraknarens matning med det av pulsgeneratorn (G) levererade pulstaget, varvid de forsta (DI), tredje (D3), fjarde (D4) och femte (D5) stegen aro anordnade att Ater forinstallas genom en fran ett uttag (A3) i fordrojningsnatet (L2) uttagbar puls.

2. Kopplingsanordning enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknad darav, att pulsraknarens ingang dr anordnad att tillforas den tidsforskjutna pulsen 1 och for fornyad matning av densamma.

3. Kopplingsanordning enligt patentanspraket 3, kannetecknad darav, att ett kopplings- organ (X i fig. 10) dr anordnat att styra tillforseln av den tidsforskjutna pulsen till pulsraknaren.

4. Kopplingsanordning enligt nagot av de foregaende patentanspraken, lianneteeknad darav, att ett tidsfordrojningsorgan dr anord- nat att kompensera det tidsintervall, med vilket de tidsforskjutna pulserna skilja sig ifran pulsgeneratorns pulser ph grund av den for omkastningen av de enskilda stegen erforderliga tiden, sa att de av detta tidsfordriijningsorgan avgivna pulserna i tiden Overensstamma med pulsgeneratorns pulser.

5. Kopplingsanordning enligt patentanspra.- ket 1, kannetecknad darav, att pulsraknarens ingang (El) ar forbunden med pulsgeneratorn (G) via ett andra kopplingsorgan i form av en stromstallare (S), vilken har tva styr- ingangar, av vilka den ena (E2) är anordnad att tillforas en puls, som foretradesvis kom- mer fran pulsgeneratorn (G) och som defi- nierar borjan av det onskade tidsfordrojningsintervallet i det att den slitter stromstallaren, och den andra (E3) är anordnad att tillforas den frail det nast sista raknestegets (D5) utgang (E15) via det forsta kopplingsorganet (S') kommande pulsen, som avbryter pulstagsmatningen till den binara pulsraknarens ingang, i det att den oppnar stromstallaren (S).

6. Kopplingsanordning enligt patentanspraket 4, kannetecknad darav, att ett fordrOj- ningsnat (L4), vars utgdng (E17) genom yt- terligare ett kopplingsorgan (X) är ansluten till en styringiing (E2) hos ett med pulsrak- narens ingang fOrbundet kopplingsorgan i form av en stromstallare (S), som dr anordnat att tillforas den fOr tidsforskjutning av- sedda pulsen, Or ansluten till pulsraknarens utgimg (E4), varvid den tidsforskjutna och via fordrojningsnatet till stromstallaren (S) aterkopplade pulsen upprepat sluter den ge- nom en framfor fordrojningsnatet fran pulsraknaren avledd utgangspuls eventuellt Opp- nade stromstallaren (5) i och for inledande av en ny rakneeykel, ifall aterkopplingsvagen frigivits av kopplingsorganet (X).

7. Kopplingsanordning enligt nagot av foreghende patensansprak, ka.nnetecknad darav, att varje raknesteg bestar av en tva ror (RI, R2, fig. 2) innehaRande vippkoppling, som har tva stabila lagen och vars ingang (E6) genom likriktare (G1 2, G1 3) dr avkopplad fran foregaende raknestegs utgang (E7).

8. Kopplingsanordning enligt ett eller flera av foregaende patentansprak, kannetecknad darav, att bada kopplingsorganen utgOras av stromstallare (S, S'), vilka innehalla var sin vippkoppling, som har tva stabila lagen och innehalla tva. triodr5r (R3, R4), av vilka det 12— — enas (R3) galler ãr anordnat att tillforas de f8r slutning och det andras (R4) galler är anordnat att tillforas de for oppning av strainstallaren avsedda pulserna, oeh att till anoden i det dor (R4), vilket efter tillforande av en slutning av stromstallaren astadkommande puls liar mer positiv potential pa anoden an det andra, ãr anslutet ett forsta galler (G1) i ett medelst tva galler styrbart flergallerror (R5), vars andra galler (G2) är anordnat att tillforas de pulser, som skola overforas av stromstallaren (utgangspulser fran pulsgeneratorn eller det nast sista bindra raknesteget), och vars anod är forbunden med ett kopplingselement, till vilket dessa pulser skola overforas (pulsraknarens ingang El resp. tidsfordrojningsnatets Li ingang E8), varvid de till roren (R3, R4, R5) tillforda matningsspanningarna (U2, U3) aro sa valda, att flergallerroret (R5) vid tillforsel av den for slutning av stromstdllaren avsedda pulsen over-for den till dess andra galler (G2) tillforda pulsen men vid tillforsel av den for oppning av stromstallaren avsedda pulsen sparrar pulsoverforingen. Anforda publikationer: Patentskrifter [ran USA 2 454 089, 2 474 490, 2 541 100.