SE177589C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: .1" S Golightly Prioritet beglird [run den 13 september 1955 (Amerilras Forenta Stater) Foreliggande uppf inning hanfor sig till glashardningsapparater. Narmare bestamt avser den en forbattring av en tidigare uppfinning, varigenom apparaten blir tillrackligt mera effektiv for att harda fonsterglas saval som spegelglas av en given tjocklek. Fare denna forbaltring kunde endast spegelglas och icke fonsterglas av den givna tjockleken liardas tillfredsstallande.

I sina grunddrag Or metoden vid glashardning gamma! och beskriven I aldre pa.tentlitteratur. Den innebar att en glasskiva vOrmes Over sin utglodgningstemperatur och sedan kyles hastigtytan, sh att donna stelnar, medan del inre fortfarande är varmt. Delta resulterar i att glasskivans ytskikt utsattes for tryck och dess inre for dragning. En sã behandlad glasskiva Or mycket starkare On ohardat glas. Eftersom glas kan tala myeket stora stotkrafter, da det Or under tryckspanning, Oro hardade glasskivor overlagsna ohardade vid anvandning till bilrutor. Om den under tryckspanning staende ytan brytes, splittra emellertid de inre spanningarna glaset i mycket smO skarvor. Dessas storlek utgor ett matt pa hardningsgraden, och jamnheten betraffande skarvornas storlek anger j'amnheten hos glasets hardning.

Den hardningsgrad, som en glasskiva hibringas, bestammes i fOrsta hand av graden av ytkompression under kylningen, rnedan glasets inre forblir varmt och plastiskt. Den snabbhet, med vilken. glasytans temperatur Andras, varmeutvidgningskoefficienten, varmeledningsformagan och viskositeten hos glaset i skivan och skivans tjocklek Oro faktorer, som inverka ph hardningsgraden.

The American Standards Association, Inc. (ASA) har utarbetat en serie prov for bestammande huruvida hardat glas kan godkannas for anvandning till bilrutor. Dessa prov firma& i »The American Standards Safety Code for Safety Glazing Materials for Glazing Motor Vehicles Operating on Land Highways?.

Enligt dessa prov .skall ett plant provstycke av hardat glas, 305X 305 X 11,1 mm, tala sti3- ten av en massiv, slat sthlkula ph 227 g, vilken faller fritt frail 305 cm hojd. Minst tio av tolv sadana provstyeken, som traffas mom 2,5 cm fran mittpunkten, skola ta.la stoten utan att sprieka eller brista. I ett annat prov slappes kulan p0 ett provstycke, som har uthardat foregaende stotar, frail en stegvis med 30,5 cm at gangen vaxande hajd, tills glaset brister. Glaset anses vat hardat, om in.gen sprickfri skarva av cletsamma vager mer an 4,3 g.

Den inledningsvis namnda apparaten Or tillfredsstallande for hardning av buktiga spegelglasskivor, men den liar visat sig otillfredsstallande for hdrdnin:g air fonsterglasskivor av samma storlek och tjocklek. Nedansthende tabell I, som visar en jamforelse mellan vissa fysikaliska egenskaper hos spegelglas och fonsterglas, farklarar yarnr fonsterglas Or svarare att harda On spegelglas.

Tabell I.

KanstantFonsterglasSpegelglas Utvidgnings- koefficient0,3X-6 0,76 xlo-6 minkningspunkt (viskositet 76 pois)737° C728° C Eftersom fonsterglas har lagre utvidgningskoefficient On spegelglas, bringar kylningen doss yttre skikt att sammandraga sig mindre hastigt On spegelglasets ytskikt. De spanningar, som alstras genom den olika; starka kylningen av det yttre och det inre skiktet, bli saledes mindre for fonsterglas On for spegelglas. Eftersom fonsterglaset liar hogre mjukningspunkt, reagerar det oeksa langsammare 2— — for plotsliga temperaturandringar an spegelglaset. Under den langre tid, som ytskiktet be-hover for att krympa efter en platslig temperaturandring, borjar Oven glasets inre att svaina, vilket resulterar i en minskning av de spanningar, som alstras genom den ojamna kylningen vid hardningen.

Andamalet med foreliggande uppfinning Or att med hansyn till dessa svarigheter forbattra den ifragavarande hardapparaten, som har skilda, motsatta fordelningskamrar, som Oro anslutna till en anordning for tillforsel av kylmedel under tryck, utloppsmunstycken ph de delar av varje fordelningskammare, som vetta mot den motsatta fordelningskammaren, en stel vagn for barande av en schablon med varmda glasskivor mellan de skilda utloppsmunstyckena, och en anordning far hstadkommande av en kretsande rarelse av utloppsmunstyckena i ett plan, parallellt med glasskivornas plan, medan glaset Mims mellan. munstyckena.

DO glasskivan Or kraftigt bajd nara andarna, Oro de fOrdelningskamrar, vilkasanunstycken bliisa luft ph glasskivans andpartier, svangbara i forhallande till de centralt placerade fordelningskamrarnas rorelseplan.

Problemet Or nu att modifiera hardapparaten, som Or lamplig endast for spegelglas, sa. att Oven fonsterglas kan hardas godtagbart. Detta problem kan icke lasas genom de nal-a till hands liggande Atgarderna att varma fansterglaset till hogre temperatur, innan det utsattes for kylningen, eller att Oka kylmedelsmangden for att kyia glasytan hastigare, beroende p0 att dessa atgarder fordra stora investeringar for ombyggnad av redan existerande hardappara.ter, ombyggnad av ugnarna for glasets varmning fore kylningen eller insattning av storre flaktar for Okning av kylmedelsmangden.

Enligt fOreliggande uppfinning loses problemet genom en myeket enklare modifikalion, kannetecknad av munstycksforlangningar, som Oro fastsatta prt atminstone en del av utloppsmunstyckena och Ore elastiskt bojliga genom heraring i sidled med den stela vagnen under sin rorelse i forhfillande till glaset.

Foretradesvis ha munstycksforlangningarna samma innerdiameter som de ursprungliga munstyckena, sa. att kylmedlet biases i en cylindrisk stra.le mot glasytan -vinkelratt mot denna. Genorn att munstycksforlangningarnas innerdiameter gores lika med munstyckenas hindras uppkomsten av turbulens i munstyckena, vilken skulIe minska stralens hastighet och Ora dess riktning mera obestamd.

En cylindrisk strale, riktad vinkelratt mot glasytan och beskrivande en cirkelrarelse i farhallande till denna, avlagsnar ett stillastaende skikt av het tuft invid glasytan med mycket storre effektivitet On flagon annan kombination av orientering och rarelse av stralen forhallande till glaset. Vidare Or en eylind risk strata av kylmedlet betydligt mera effektiv an en konisk strale eller en strale av nagon annan form i fraga om kylning av den varma glasytan.

Om munstycksforlangningarna sluta alltfar Ifingt ifran glaset, spridas luftstralarna och antaga en mindre effektiv konisk form. Om munstycksfarlangningarna sluta alltfOr nara glaset, bli deras spetsar branda..Goda resultat erhallas, om munstycksfarlangningarna sluta hogst 75-90 mm fran glasytan, dvs. de mot varandra riktade munstyckena skola vara belagna hogst 150-180 mm frail varandra, medan deras avstand frau den narmaste glasytan icke bar vara mindre On 6 mm.

Tack -care de elastiskt bajliga forlangningarna enligt foreliggande uppfinning kan alltid det lampligaste avstandet valjas, da det Or mojligt att Ufa munstyckena na. mycket narmare glaset On som Or mojligt vid den aldre hardapparaten utan att denna skadas. Skador uppkomma, om stela raunstycken traffa vagnen, som bfir schablonen med glaset, under sin kretsande rorelse I forhallande till vagnen. Om bojliga munstycksforlangningar stota mot den stela -vagnen, blir foljden endast att munstycksforlangningen bojes elastiskt, Harda munstycken, som stata emot vagnen, kunna fastna mot denna eller brytas eller deformeras. Vidare kunna de vibrationer, som uppsta genom stoten av ett hart munstycke mot vagnen, forskjuta glaset fran dess ratta lage pa schablonen, medan en stot av en b5jlig munstycksfOrlangning icke har flagon skadlig verkan, eftersom den tages upp genom tillfallig bojning av forlangningen. Dessutom kunna heta glasfragment, som traffa ett munstycke, lattare orsalca hrott eller deformation av ett hart munstycke On av en bojlig munstycksforlangning.

Uppfirmingen skall beskrivas narmare under hanvisning till hifogade raining. Fig. 1 Or en frontalvy av en hardapparat enligt moderuppfinningen, forsedd med munstycksforlangningar enligt foreliggande uppfinning. Fig. 2 visar i samma projektion som fig. 1 och i star-re skala en del av hardapparaten. Fig. 3-5 visa olika utforanden av de forlangda munstyckena.

Den Asada apparaten har en rorlig stomme 10, som Or monterad inne i ett stativ 12 med pelare 14, sammanbundna medelst balkar 16. Vardera pelaren 14 uppbar ett Ovre-lagerfaste 17 och ett undre lagerfaste 18. Stativet 12 Or fastgjutet i goIvet 19, pa vilket Oven Oro monterade barplattor 20 med kullager 22, som bara apparatens rorliga stomme 10. En motor Or kopplad till ett par vevar (ej visat) for att astadkomma en horisontell eirkelrorelse av den rorliga stommen 10 i forhallande till golvet.

Den rorliga stommen 10 bar en byre och en undre fordelningskammare 30 resp. 32. Tillloppsledningar 34, 36 leda tuft under relativt — —3 lagt tryck till kamrarna 30 resp. 32. Den byre kammaren 30 bestar av ett flertal luftlador 40, som std parallellt med varandra och vardera ha en rad gangade hal 41 i bottnen. Pa lik- nande satt bestar den undre kammaren 32 av ett flertal parallella luftlador 42, som vardera ha en rad gangade hal 41 i taket.

Lit par ovre flygelkamrar 50, 52 aro svanghart monterade pa den ovre kammaren me- deist leder 54 rasp. 56. Dessa flyglar arc forsedda med slitplatar 55, som vila mot stodande kullager 57 ph fastena 17. Ph liknande satt aro ett par undre flygelkamrar 60, 62 svanghart monterade pa den undre kammaren me- deist leder 64 resp. 66. Aven dessa flyglar am f5rsedda med slitplatar 65, som vila mot stodande kullager 67 pa fastena 18.

Vardera flygelkammaren liar ett inlopp 70, som medelst en slang (ej visad) dr anslutet till en tryckluftskalla. Dessa kamrar matas med luft under relativt Mgt tryck, som fordelas ph ett antal luftlador 72 i varje flygel- kammare. Dessa luftlador ha ocksa gangade hal 41 for cylindriska munstycken 74 av metal!. Dessa munstycken ha en gangning 7 for att skruvas in i halen 41 och ha en sexkant 76, som underlattar montering och demoniering. Luftladorna 40 och 42 aro forsedda med liknande munstycken i sina hal.

Enligt foreliggande uppfinning aro munstyckena 74 i den aldre hardapparaten for- sedda med bojliga forlangningar 78. Dessa forlangningar kunna besta av ror eller slangar med exempelvis 1,6 mm vaggtjocklek och med en innerdiameter av 5 mm. Den sistnthrinda dimensionen är densamma som for munstyckena 74. Det ar lampligt att Ora munstyckena 74 koniska utvandigt, sa att forlangningen 101-fare kan skjutas Det lampligaste materialet till forlangningen 78 i fig. 3 Or en polysiloxan. Dimetylpoly- siloxan, ett material, som liar god val.-meted- ningsformaga och forma" utharda stora temperaturskillnader och haga temperaturer un- der korta perioder, Or en sarskilt lamplig siloxan. Emellertid kunna ocksa andra polysiloxaner och gummi anvandas och Oven mjuka metaller, t. ex. koppar.

Ett annat utforande av foreliggande uppfinfling visas i fig. 4, dar en slang 80 av gummi eller siloxan Or armerad med en metallfjader 82, som hindrar stangen fran att plattas till. En del av slangen 80 bildar en muff, som Or inskjuten ph munstycket 74, och resten utgor f5rlangningen.

I fig. 5 visas en tatt lindad fjader 90, som bildar forlangningen av munstycket 74.

I alb. utforanden Or det viktigt, att forlangningens innerdiameter icke avviker fran munstyckets. Genona att skillnaden Wailes sa liten som mojligt bibehalles luftstralens cylindriska form.

Hardapparaten har en transportar i form av fribarande rullar 100 med flansar 102, som bara en vagn C och fora fram densamma mellan de ovre och undre fordelningskamrarna. Vagnen C bar en schablon M, ph vilken en glasskiva G Or anbragt.

Da en glasski-va G skall hardas, lagges den pa schablonen M, som bares av vagnen C, och (glaset varmes till sin mjukningstenaperatur. Sedan fores vagnen air transportoren 100 till ett lage i vilket glaset befinner sig mellan de Njliga munstycksforlangningarna 78 pa de ovre luffladorna 40, 72 och de undre luftladorna 42, 72. Luft biases genom luftladorna och avges av de bojliga munstycksforlangningarna 78 pa glasets bada sidor, medan den rorliga stommen bringas att beskriva en cirkelrorelse i f5rhallande till stativet 12.

Glasskivans ytskikt kylas hastigt av luftstralarna, och glaset Midas kraftigare genom att munstycksmynningarna befinna sig narmare glaset On out munstyclisfOrlangningarna icke hade funnits. Tack Imre munstycksforlangningarna kan luften avges frail ett avstand av mindre On 75-90 ram frail ytan, som skall kylas, medan den aldre apparaten fordrade ett 'avstand mellan munstycksmynningarna och glaset ph minst 115-130 mm for att munstyckena icke skulle kora fast mot vagnen och apparaten skadas eller glasskivan f5rskjutas ph schablonen genom de av stoten alstrade vihrationerna.

En antydan om den fbrbattring, som vinnes genom foreliggande uppfinning, erhalles genom jamforelse av minimitjockleken av hardade glasskivor av identiskt samma form, som godkannas av kopanm. En jamforelse av resultat fran apparaten i dess tidigare tarorande och i del modifierade utforandet enligt foreliggande upplinning redovisas i nedanstaende tabell II, som anger de godtagbara minimitjocklekarna as, spegelglas roch fonsterglas, hardat i de angivna apparaterna.

Tabell II.

GamlaNya apparaten apparaten lVfinimitjocklek av godtagbart hardat fonsterglas6,0 mm 5,6 mm Tvlinimitjocklek av godtagbart hardat .spegelglas5,6 mm 5,35 mm Ehuru den apparat, som har beskrivits i illustrerande syfte, liar bojliga munstycksforlangare pa de byre och undre munstyckena pa bade hogtrycks- och lagtrycksladorna, avses uppfinningen innefatta Oven anvandning av bojliga forlangningar pa enbart de owe eller de undre munstyckena eller enbart ph hogtrycks- eller lagtrycksmunstyckena alltefter omstandigheterna. I varje fall Or glasets lage i fOrh0.11ande till munstyckenas eller munstycksforiangningarnas mynningar i huvudsak centralt i mellanrummet mellan mynningarna. 4— —

Claims (1)

Patent ansp rak: 1. Apparat for hardning air buktiga glasskivor, innefattande skilda, motsatta fordelningskamrar, som aro anslutna till en anordning f8r tillforsel av ett kylmedel, t. ex. luft under tryck, utloppsmunstycken pa de delar av varje fOrdelningskammare, som vetta mot den motsatta fOrdelningskammaren, en stel vagn for barande av en schablon med varnada glasskivor mellan de skilda utloppsmunstyckena, och en anordning for astadkommande av en kretsande rorelse av utloppsmunstyckena i ett plan, parallellt med glasskivornas plan, medan glaset halles mellan munstyckena, kannetecknad av munstycksfOrlangningar, som aro fastsatta pa atminstone en del av utloppsmunstyckena och Oro elastiskt loopiga genom beroring i sidled med den stela vagnen under sin 1.8- reIse i forhallande till glaset. 2. Apparat enligt patentanspraket 1, kannetecknad d.arav, alt munstycksforlangningarna ha sadan langd att de mellan sig larnna ett mellanrum pa hogst 18 cm med krokt profil for en buktig glasskiva, som skall hardas. 3. Apparat enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknad darav, att munstycksforlangningarna. Oro ri5rformade och att deras inner-diameter Or vasentligen densamma som utloppsmunstyckenas. 4. Apparat enligt nagot av patentanspralcen 1-3, kannetecknad (Dray, att munstycksfor langningarna besta air bojliga rOr eller slangar av polysiloxan eller gummi. 5. Apparat enligt nagot av patentanspraken kannetecknad darav, att munstycksforla.ngningarna utgoras av armerade slangar. 6. Apparat enligt nagot av patentanspraken 1-3, kannetecknad darav, att munstycksforlangningarna utgoras av tatt lindade skruvfjadrar av metall. 7. Apparat enligt nagot av patentanspraken 1-3, kannetecknad darav, att munstyckena ha en stel, rorformig del och en elastiskt bojlig, rorformig forlangningsdel, vars vagg Or ogenomtranglig for kylmedlet och som Or fast vid den stela delen i linje med densamma, varvid den bajliga forlangningsdelen Or sa. belagen, att den kommer narmast glasskivan och den stela delen och den bojliga forlangningsdelen ha en gemensam genomloppskanal, genoni vilken kylmedlet ledes mot glasskivan. 8. Apparat enligt nagot av de foregaende patentanspraken, kannetecknad darav, att f Ordelningskamrarna var f8r sig aro sammansatta av en central kammare och flygelkamrar och att anordningen for tillforsel av kylmedlet Or anordnad att avge detta under relativt lagt tryck till de centrala kamrarna och under relativt hogt tryck till flygelkamrarna. AnfOrda publikationer: Patentskrif ter fain Tyskland 808 880. Stoeltholm 1961. Iiungl. Boktr. P. A. Norstedt & Saner. 610089 *01.4 VI L9 S9

1. - Till Patentet N:o P10.3 41 FIG. 4 FIGS 76 74 90 GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT G EN ER A LSTA BENS LITOG R. ANSTA LT 7 41 FIC.3 76 76 FIO.S 76 74 90 Till Patentet N:o FIG.3 76 41 Fl G. S 76 74 90