SE1451134A1 - Anordning och förfarande för aktivering av en airbag för ettfordon och airbagsystem för ett fordon - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en anordning (204) för aktivering av en airbag för ett fordon, varvid anordningen (204) uppvisar en tryckbehållare (300) för hållande av en under tryck stående gas med minst en utloppsöppning (210) för att släppa ut en första volymström (312) av gasen till airbagen, ett med tryckbehållaren (300) kopplat ventilelement (304), vilket är utformat för att i ett viloläge åtminstone delvis försluta utloppsöppningen (210) och i en förflyttning till ett utlösningsläge frige utloppsöppningen (210), och ett sprängelement. (308) för gastät förslutning av tryckbehållaren (300). Anordningen (204) innefattar vidare ett bypass-område (212) för att släppa ut en andra volymström (322) av gasen till airbagen, varvid bypass-området (212) med avseende på huvudströmningsriktningen. (318) av den första volymströmen (312) är anordnat framför ett ändområde (320) av utloppsöppningen (210).(Figur 3)

Description

ventiltändkretsen kan en minimifyllning av airbagen uppnås, vilken i sin verkan exempelvis ärjämförbar med gasgeneratorns andra pyrotekniska steg.

Med det här presenterade konceptet kan ventilstyrda kvarhållningskomponenter på grund av den bättre adaptiva anpassningen till krocksituationen förbättras ytterligare, inte bara funktionellt, utan även säkerhetstekniskt. Därmed kan ett uppfyllande över den redan kända graden av de bestående säkerhetskraven för airbag-komponenter garanteras.

En anordning för aktivering av en airbag för ett fordon med en tryckbehållare för hållande av en under tryck stående gas med minst en utloppsöppning för att släppa ut en första volymström av gasen till airbagen, ett med tryckbehållaren kopplat ventilelement, vilket är utformat för att i ett viloläge åtminstone delvis försluta utloppsöppningen och i en förflyttning till en utlösningsposition frige utloppsöppningen, och ett med avseende på en huvudströmningsriktning av den första volymströmmen från utloppsöppningen förkopplat sprängelement för gastät förslutning av tryckbehållaren uppvisar vidare följande kännetecken: ett bypass-område för att släppa ut en andra volymström av gasen till airbagen, varvid bypass-området med avseende på den första volymströmmens huvudströmningsriktning är anordnat framför ändområdet av utloppsöppningen.

Anordningen kan exempelvis användas i ett vägbundet fordon såsom en personbil eller lastbil i samband med en airbag till fordonet. Bland annat kan användningen därav vid kollisionsfall med fordonet förbättra airbagens funktionssäkerhet genom inbringande av ett extra säkerhetssteg. Tryckbehållaren kan även betecknas som gasgenerator och vara konfigurerad för att fram till en tidpunkt för aktiveringen av airbagen säkert innesluta den förfyllning av airbagen använda gasen. Tryckbehållaren kan uppvisa formen av en avlång cylinder, vars ena ände kan vara förbunden med ventilelementet respektive kan bilda ett ventilområde som uppvisar ventilelementet. Ventilområdet kan vara utformat i ett stycke med tryckbehållaren eller utgöras av en ventil, vilken i framställningsprocessen av anordningen blev fast förbunden med tryckbehållaren, så att gas bara kan strömma ut ur tryckbehållar-ventil-kombinationen vid de för detta ändamål avsedda områdena av utloppsöppningen och bypass-området. Utloppsöppningen kan vara anordnad i form av en passageöppning i en vägg hos tryckbehållaren. Tryckbehållaren kan även uppvisa ett flertal utloppsöppningar. Utloppsöppningen kan vara förbunden med airbagen och vara utformad för att leda den första volymströmmen av gasen snabbt och förlustfritt ut ur tryckbehållaren in i airbagen, så att denna exempelvis under medverkan av ventilelementet uppblåses under kontrollerade former. Ventilelementet kan vara utformat i form av en kolv, vilken kan förflyttas inom anordningens ventilområde längs med en längdsträckning av anordningen mellan viloläget och utlösningsläget. Beträffande gasen kan det röra sig om kallgas. Volymströmmens huvudströmningsriktning kan huvudsakligen förlöpa från tryckbehållaren till ventilelementet. Spängelementet kan vara vara utformat för att försluta tryckbehållaren i form av ett lock och vid händelse av kollision på enkelt och snabbt sätt kunna förstöras, så att gasen strömmar ut ur tryckbehållaren och genom utloppsöppningen respektive bypass-området och kan komma in i airbagen för att blåsa upp denna. Bypass-området kan förutom utloppsöppningen tillhandahålla en ytterligare utloppmöjlighet för gasen in i airbagen, vilken kan användas oberoende av ventilelementets funktionalitet. Därvid kan bypass-området delvis överlappande med utloppsöppningen eller vara distanserat beläget från denna. Med utloppsöppningens ändområde kan en - med avseende på sprängelementets position - distal vägg till utloppsöppningen förstås.

Enligt en utföringsform av anordningen kan bypass-området vara konfigurerat för att åstadkomma att den andra volymströmmen är mindre än den första volymströmmen. På så sätt kan på fördelaktigt sätt en mjuk och jämn uppbläsning av airbagen respektive en fin styrning av airbag-volymen garanteras.

Vidare kan bypass-området vara konfigurerat för att åstadkomma att den andra volymströmmen motsvarar en utloppsvolymström av gasen genom minst en bortledningsöppning hos airbagen för bortledning av gasen från airbagen. På så sätt kan på enkelt sätt ett fyllningstillstånd för airbagen upprätthållas för en förutbestämd tidsrymd under eller efter kollisionen oberoende av ventilelementets funktionalitet.

Därmed skadar inte eller endast obetydligt ett eventuellt fallerande av ventilelementstyrningen airbagens skyddsfunktion.

Enligt en ytterligare utföringsform kan bypass-området vara utformat genom minst en ytterligare utloppsöppning i tryckbehållaren. Därvid kan avståndet från den ytterligare utloppsöppningen till sprängelementet vara mindre än avståndet från ventilelementet till sprängelementet i ventilelementets viloläge. [Vled den ytterligare utloppsöppningen kan en volym av den andra volymströmmen avpassas mycket exakt varmed finregleringen av airbagvolymen på fördelaktigt sätt regleras exakt.

Alternativt kan bypass-området utformas genom en avsmalnande sektion av ventilelementet, varvid den avsmalnande sektionen i ventilelementets viloläge helt eller delvis huvudsakligen kan ligga i höjd med utloppsöppningen. Därvid kan i synnerhet viloläget ligga inom ett toleransområde av 5% eller 10% (räknat på ventilelementets totala längd) i höjd med utloppsöppningen. På så sätt kan den andra gasvolymströmmen - under omständigheterna under inbegripande av en förflyttning av ventilelementet mellan viloläget och utlösningsläget - regleras ännu mer exakt.

I en ytterligare alternativ utföringsform kan bypass-området utformas genom bildande av en avsats hos ventilelementet som reducerar ventilelementets tvärsnitt, varvid avsatseni ventilelementets viloläge huvudsakligen kan ligga i höjd med utloppsöppningen. Därvid kan i synnerhet viloläget inom ett toleransområde av 5% eller 10% (räknat på ventilelementets totala längd) ligga i höjd med utloppsöppningen. Även med denna utföringsform av anordningen kan den andra gasvolymströmmen med eventuellt inbegripande av en förflyttning av ventilelementet mellan viloläget och utlösningsläget regleras särskilt exakt, varvid i denna utprägling är ventilelementet också särskilt enkelt och kostnadsförmånligt att framställa.

Ett airbagsystem för ett fordon uppvisar följande kriterier: en anordning för aktivering av en airbag enligt någon av ovanstående beskrivna utföringsformer; och en airbag, vilken är förbunden med anordningen på så sätt att baserat på en förstöring av airbagens sprängelement fylls den via utloppsöppningen och/eller bypass-området med gasen Därvid kan genom utloppsöppningen den större första gasvolymströmmen och genom bypass-området den mindre andra gasvolymströmmen strömma in i airbagen. Detta kan åtminstone delvis ske samtidigt, varvid med förstöringen av sprängelementet kan gasströmmen genom utloppsöppningen åtminstone fasvis avbrytas genom t ex periodisk stängning av ventilområdet, medan gasströmmen genom bypass-området kan vara oavbruten ända tills att tryckbehållaren är tömd. Därmed kan garanteras för det första den fullständiga tömningen av tryckbehållaren fram till inträffandet av räddningskrafter och för det andra en fortsatt fyllning eller delfyllning av airbagen vid kollisionsförloppet, oberoende av ett eventuellt fallerande av ventilen.

Ett förfarande för aktivering av en airbag för ett fordon, varvid förfarandet utförs under användning av en anordning, vilken uppvisar en tryckbehållare för tillhandahållande av en under tryck stående gas med minst en utloppsöppning för att släppa ut en första volymström av gasen till airbagen, ett med tryckbehållaren kopplat ventilelement, vilket är konfigurerat för att i ett viloläge åtminstone delvis försluta utloppsöppningen och i en förflyttning till utlösningsläget frige utloppsöppningen, ett med avseende på den första volymströmmens huvudströmningsriktning till utloppsöppningen förkopplat sprängelement för gastät förslutning av tryckbehållaren och ett bypass-område för att släppa ut en andra volymström av gasen till airbagen, varvid bypass-området med avseende på den första volymströmmens huvudströmningsriktning är anordnat framför ett ändområde av utloppsöppningen, uppvisar följande steg: Utgivande av en tändsignal för förstöring av sprängelementet, för att genom utloppsöppningen och/eller bypass-området fylla airbagen med gas.

Förfarandet kan därtill vara lämpat att genomföras respektive omsättas av ett med en här beskriven anordning i en av ovan beskrivna utföringsformer kopplat styrdon. Även genom dessa utföringsvarianter av uppfinningen i form av ett förfarande kan den till grund för uppfinningen liggande uppgiften löses snabbt och effektivt.

Vidare presenteras föreliggande även ett styrdon, vilket åtminstone uppvisar en enhet, vilken är utformad för att genomföra steget av ett här presenterat förfarande.

I\/led ett styrdon kan föreliggande ett elektriskt don förstås, vilket bearbetar sensorsignaler och som en funktion därav utger styr- och/eller datasignaler. Styrdonet kan uppvisa ett gränssnitt, vilket kan vara hård- och/eller mjukvarumässigt utformat. Vid en hårdvarumässig utformning kan gränssnitten exempelvis vara del av ett så kallat system- ASIC, vilket innehåller olika funktioner av styrdonet. Det är dock även möjligt att gränssnitten består av egna, integrerade kopplingskretsar eller åtminstone delvis av diskreta konstruktionselement. Vid en mjukvarumässig utformning kan gränssnitten vara mjukvarumoduler, vilka exempelvis föreligger på en mikrokontrollerjämte andra mjukvarumoduler.

Av fördel är även en datorprogramprodukt med programkod, vilken kan lagras på en maskinläsbar bärare såsom ett halvledarminne, en hårddisk eller ett optiskt minne och som användes för genomförandet av förfarandet enligt en av ovanstående beskrivna utföringsformer, när programprodukten utförs på en dator eller en anordning.

Uppfinningen kommer att exemplifierat belysas närmare nedan med hjälp av de bifogade ritninga rna. De visar: Fig. 1 en skiss av en längdskärning av en servoventil med sprängskiva, enligt teknikens ståndpunkt; Fig. 2 en principskiss av ett airbagsystem för ett fordon, enligt ett utföringsexempel av föreliggande uppfinning; Fig. 3 en skiss av en längdskärning av en sektion av en anordning för aktivering av en airbag för ett fordon, enligt ett utföringsexempel av föreliggande uppfinning; Fig. 4 en skiss av en längdskärning av en sektion av en anordning för aktivering av en airbag för ett fordon, enligt ett ytterligare utföringsexempel av föreliggande uppfinning; Fig. 5 en skiss av en längdskärning av en sektion av en anordning för aktivering av en airbag för ett fordon, enligt ett ytterligare utföringsexempel av föreliggande uppfinning; Fig. 6 ett diagram för åskådliggörande av ett tryckförlopp i tanktest av en anordning för aktiering av en airbag för ett fordon, enligt ett utföringsexempel av föreliggande uppfinning; och Fig. 7 ett förloppsdiagram av ett förfarande för aktivering av en airbag för ett fordon, enligt ett utföringsexempel av föreliggande uppfinning.

I den nedan följande beskrivningen av föredragna utföringsexempel av föreliggande uppfinning användes för de i de olika figurerna visade och liknande verkande elementen samma eller liknande hänvisningstecken, varvid man avstår från en upprepad beskrivning av dessa element.

Ventilstyrda adaptiva gasgeneratorer för aktivering av airbags i fordon måste motsvara samma säkerhetsstandard som konventionella gasgeneratorer, vilka användes i airbags- utföranden med 2 eller flera stegs.

Fig. 1 visar i en längdskärning en servoventil 100 för en gasgenerator till en airbag enligt teknikens ståndpunkt. Beträffande servoventilen 100 rör det sig om en kontinuerlig ventil, vid vilken genomflödesmängden kan inställas steglöst genom en manövrering av en styrkolv 102 i ventilhuset. Med förstöringen av en sprängskiva 104 frisätts en genom servoventilen 100 för reglering avsedd gasström ur en tryckbehållare 106 tillhörande gasgeneratorn.

För att gasgeneratorn ska förbli gastät över ett helt fordonsliv, förfogar den med sprängskivan 104 över en materiell separering mellan tryckbehållaren 106 och ett gasutlopp 108 in i airbagen. Sprängskivan 104 öppnas via en (ej visad) separat tändkrets.

Detta gäller såväl för teknikens ståndpunkt som även för ventilstyrda adaptiva gasgeneratorer i utvecklingsstadium. Den till sprängskivan 104 efterföljande ventilen 100 förfogar över en ytterligare (likaledes ej visad) tändkrets. Efter öppnandet av sprä ngskivan 104 styrs ventilen 100; den styr volymströmmen av gasen.

Fig. 2 en principskiss av ett airbagsystem för ett fordon, enligt ett utföringsexempel av föreliggande uppfinning; Airbagsystem för ett fordon, varvid airbagsystemet uppvisar följande kriterier: En anordning för aktivering av en airbag enligt något av föregående krav; och en airbag, vilken ärförbunden med anordningen på så sätt att baserat på en förstöring av sprängelementet fylls airbagen genom utloppsöppningen och/eller bypass-området med gaS.

Fig. 2 visar med hjälp av en kraftigt förenklad principskiss ett utföringsexempel av ett airbagsystem 200 för ett fordon. Airbagsystemet 200 innefattar en airbag 202 samt en med airbagen 202 kopplad anordning 204 för aktivering av airbagen 202. Airbagsystemet 200 är installerat i ett fordon 206 - här en personbil, för att i händelse av att fordonet 206 kolliderar skydda en passagerare 208 - här en förare - av fordonet 206 - mot kollisionsbetingade skador. Anordningen 204 är här utförd i form av en kallgasgenerator, i vilken kallgas lagras under tryck och i händelse av en kollision med fordonet 206 får kallgasen inströmma in i airbagen 202, för att explosionsartat fylla denna och således på lämpligt sätt fånga upp och fördröja en kollisionsbetingad framåtrörelse av passageraren 208. Airbagen 202 visas i framställningen i fig. 2 endast av förståelseskäl, i allmänhet är airbagen 202 inte synbart anordnad i fordonet 206 före kollisionsstarten, exempelvis är den integrerad i ratten hos fordonet 206. Såsom framställningen i fig. 2 visar är anordningen 204 förbunden via en utloppsöppning 210 och ett bypass-område 212 med airbagen 202, genom vilka kallgasen kan strömma in i airbagen 202. Framställningen i fig. 2 visar vidare ett styrdon 214, vilket exempelvis är kopplat via ett ledningssystem med anordningen 204. I händelse av en kollision med fordonet 206 mottager anordningen 204 en tändsignal 216 från styrdonet 214. Som en reaktion på tändsignalen 216 förstörs en i fig. 2 ej visad sprängskiva, vilken innesluter kallgasen i en tryckbehållare hos anordningen 204, så att kallgasen kan strömma genom utloppsöppningen 210 och/eller bypass- området 212 ur anordningen 204 in i airbagen 202, för att passande blåsa upp denna.

Fig. 3 visar med hjälp av en principskiss i längdskärning en urskärning av det i fig. 2 visade utföringsexemplet av anordningen 204. Härvid visas i inskärning en tryckbehållare 300 för tillhandahållande av en under tryck stående gas för fyllning av den här ej visade med anordningen 204 kopplade airbagen. Tryckbehållaren 300 är här cylindriskt formad och uppvisar på ett längdsträckningsområde ett ventilområde 302 med ett ventilelement 304.

I ventilområdet 302 är två mittemot varandra liggande utloppsöppningar 210 anordande varifrån kallgas släpps ut ur tryckbehållaren 300 in i den med utloppsöppningar 210 förbundna airbagen. Enligt ytterligare utföringsformer kan anordningen 204 även uppvisa fler eller mindre utloppsöppningar 210. Ventilområdet 302 kan vara utformat i ett stycke med tryckbehållaren 300 eller innefatta en ursprungligen separat ventil, vilken i framställningsprocessen av anordningen 204 blev gastätt förbunden med anordningen 300. Ventilelementet 304 är här utformat som en kolv, vilken kan styras för att i ventilområdet 302 förflytta sig från ett viloläge till ett utlösningsläge. Tryckbehållaren 300 är i kördriften gastätt förslutet medelst ett sprängelement respektive en sprängskiva 308. I händelse av kollision förstörs sprängskivan 308 som reaktion på en från styrdonet avgiven tändsignal till anordningen 204, så att gasen kan strömma ut ur tryckbehållaren 300.

I det i fig. 3 visade aktuella funktionstillståndet hos anordningen 204 befinner sig ventilelementet 302 i viloläget och försluter utloppsöppningarna 210 helt och hållet. I en medelst en dubbelpil kännetecknad rörelse 310 kan ventilelementet 304 förflyttas mellan viloläget och ett utlösningsläge, för att i händelse av utlösningen av airbagen åtminstone fasvis frige utloppsöppningarna 210 och släppa en medelst pilar kännetecknad första volymström 312 av gasen ut ur tryckbehållaren 300 in i airbagen. lO I synnerhet visar fig. 3 bypass-området 212, vilket utformas vid det i framställningen visade utföringsexemplet av anordningen 204 genom två ytterligare utloppsöppningar 316 i ventilområdet 302. Bypass-området 212 är med avseende på en medelst en pil kännetecknad huvudströmningsriktning 318 av den första volymströmmen 312 förkopplad i ett ändområde 320 av utloppsöppningarna 210. Via bypass-området 212 kan då airbagen aktiveras en medelst ytterligare pilar kännetecknad andra volymström 322 av gasen strömma ut ur tryckbehållaren 300 in i airbagen. Den andra volymströmen 322 är mindre än den första volymströmmen 312 i motsats till den första volymströmmen 312 och strömmari kollisionsförloppet kontinuerligt och oberoende av en funktion av ventilelementet 304 och möjliggör sålunda en fullständig tömning av tryckbehållaren 300 och samtidigt en stabilisering av airbag-volymen.

Vid det i fig. 3 visade utföringsexemplet av anordningen 204 garanteras bypass-funktionen genom de separata utloppen 316. I de efterföljande figurerna 3 och 4 tillhandahålls bypass-funktionen hos ventiler enligt servo-principen genom avsmalnande av styrkolven 304.

Sålunda visar fig. 4 med hjälp av en ytterligare principskiss i längdskärning en urskärning av ett utföringsexempel av anordningen 204, vid vilken bypass-området 212 realiseras genom en konsektion av ventilelementet 304. Såsom framställningen i fig. 4 visar uppvisar ventilelementet 304 en avsmalnande sektion 400, vilken befinner sig i det i fig. 4 visade viloläget av ventilelementet 304i höjd med utloppsöppningarna 210. Sålunda är utloppsöppningarna 210 även i viloläget av kolven 304 delvis öppnade och det kan även vid en eventuell felfunktion hos ventilen 304 vid aktivering av airbagsystemet strömma in kallgas i form av den mindre andra volymströmmen 322 i airbagen.

Fig. 5 visar åter igen i längdskärning en urskärning av ett utföringsexempel av anordningen 204, varvid bypass-området 212 realiseras genom ett steg i ventilelementet 304. Vid det i fig. 5 visade utföringsexemplet uppvisar ventilelementet 304, en avsats 500 som reducerarar ventilelementets 304 tvärsnitt, vilken i den i fig. 5 visade vilopositionen av ventilelementet 304 befinner sig i höjd med utloppsöppningarna 210. Sålunda möjliggör även denna utföringsform av gasgeneratorn 204 utträdet av kallgasen ur ll utloppsöppningarna 210 i form av den andra volymströmmen 322 vid en felbehäftad funktionalitet hos ventilelementet 304.

I allmänhet uppvisar säkerhetsbetraktelserna avseende airbagen i kördriften ingen skillnad mellan ventilstyrda och konventionella anordningar, då de inte aktiverasi kördriften. Vid en kollision skall fel betraktas kort efter initieringen av det första steget, alltså efter några få millisekunder, avseende kallgasgeneratorn 204 eller avseende styrningen av kallgasgeneratorn 204 genom styrdonet. Fel kan t ex föreligga i form av ett kontaktavbrott i tändkretsen elleri form av en reset i styrdonet. I dessa mycket sällsynta fall är pyrotekniken aktiverad och fyller t ex luftsäcken med den bildade gasen genom den exoterma processen. Det andra steget är inte längre antändligt. Med utvidgningen av ventilen 302 med bypasset 314 kan efter förlöpet av en kollision, t ex efter ca 200 millisekunder, en fullständig tömning av gasgeneratorns 204 tryckbehållare 300 uppnås, så att efter att bärgningshjälp har anlänt föreligger inte längre någon fara. Sålunda kan trots det faktum att en bortledningständning efter 200 millisekunder inte längre är möjlig i de beskrivna fallen, ändå en riskfri bärgning av passagerarna möjliggöras.

Bortledningständningen fullständigas så att säga genom bypasset respektive ersätts fullständigt och är därmed fördelaktigjämfört med dagens system, vilka vid händelse av fel inte längre kan utföra en bortledningständning. Med den härvid föreslagna bypass- lösningen kan vidare säkerheten ökas i de extremt sällsynta inträffande av fel, då minst en skyddsfunktion exempelvis för en smal kvinna kan säkerställas. Detta motsvarar skyddsfunktionen i det första steget av en airbag i två-stegs-utförande.

Fig. 6 visar ett diagram för åskådliggörande av ett tryckförlopp i ett tanktest av en anordning för aktivering av en airbag för ett fordon, enligt ett utföringsexempel av föreliggande uppfinning. En första grafisk framställning 600 visar tryckförloppet vid varaktigt öppnat läge hos ventilen hos anordningen och en andra grafisk framställning 602 visar tryckförloppet vid varaktigt stängt tillstånd hos ventilen hos anordningen. Därmed kan man ur det i fig. 6 visade diagrammet tydligt avläsa, att vid varaktig ventilöppning uppnås ett maxtryck redan efter kort tid efter öppnandet, här efter ca 50 millisekunder, och som då förblir på denna nivå. Ã andra sidan kan man notera en tryckökning även vid ej 12 öppnad ventil. Denna förlöper linjärt och långsammare, uppnår dock samma slutvärde som i tryckförloppet vid varaktigt öppen ventil.

Fig. 7 visar ett förloppsdiagram av ett utföringsexempel av ett förfarande 700 för aktivering av en airbag för ett fordon. Förfarandet 700 kan utföras av en anordning enligt uppfinningen enligt något av föregående belysta utföringsexempel i samband med ett styrdon, vilket är kopplat med anordningen. I ett steg 702 avger styrdonet över ett lämpligt gränssnitt en tåndsignal till en anordning för förstöring av tryckbehållarens sprängelement. Beträffande anordningen kan det exempelvis röra sig om ett vid sprängelementet anordnat tändpiller. I ett steg 704 förstörs sprängelementet som en reaktion på tändsignalen genom tändning av tändpillret, så att gasen träder ut ur behållaren och kan strömma genom den minst ena utloppsöppningen och/eller bypass- området in i airbagen föra att aktivera denna.

Den härvid presenterade uppfinningen av en gasgenerator med ventilstyrning är enkel att påvisa genom komponentanalys.

De beskrivna och i figurerna visade utföringsexemplen är endast valda som exempel. Olika utföringsexempel kan fullständigt eller med avseende på enskilda kriterier kombineras med varandra. Ett utföringsexempel kan även kompletteras genom kriterier av ett annat utfö ri ngsexempel.

Vidare kan förfaringsstegen enligt uppfinningen utföras upprepat samt i en annan än den beskrivna ordningsföljden. innefattar ett utföringsexempel en ”och/eller-sammankoppling mellan ett första kännetecken och ett andra kännetecken, så skall med detta förstås att utföringsexemplet enligt en utföringsform uppvisar såväl det första kännetecknet som även det andra kännetecknet och enligt en ytterligare utföringsform antingen bara det första kännetecknet eller bara det andra kännetecknet.

Claims (10)

13 Patentkrav

1. Anordning (204) för aktivering av en airbag (202) för ett fordon, varvid anordningen (204) uppvisar en tryckbehållare (300) för hållande av en under tryck stående gas med minst en utloppsöppning (210) för att släppa ut en första volymström (312) av gasen till airbagen (202), ett med tryckbehållaren (300) kopplat ventilelement (304), vilket är utformat för att i ett viloläge åtminstone delvis försluta utloppsöppningen (210) och i en förflyttning till en utlösningsposition frige utloppsöppningen (210), och ett sprängelement (308) för gastät förslutning av tryckbehållaren (300), och varvid anordningen (204) vidare uppvisar följande kännetecken: ett bypass-område (212) för att släppa ut en andra volymström (322) av gasen till airbagen (202), varvid bypass-området (212) med avseende på huvudströmningsriktningen (318) av den första volymströmmen (312) är anordnad framför ett ändområde (320) av utloppsöppningen (210).

2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att bypass-området (212) är utformat för att förorsaka att den andra volymströmmen (322) är mindre än den första volymströmmen (312).

3. Anordning (204) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att bypass-området (212) är utformat för att åstadkomma att den andra volymströmmen (322) motsvarar en utloppsvolymström av gasen genom minst en bortledningsöppning hos airbagen (202) för bortledning av gasen ur airbagen (202).

4. Anordning (204) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att bypass-området (212) utformas genom minst en ytterligare utloppsöppning (316) i tryckbehållaren (300), varvid ett avstånd från den ytterligare utloppsöppningen (316) till sprängelementet (308) är mindre än ett avstånd mellan ventilelementet (304) och sprängelementet (308) i ventilelementets (304) viloläge. 14

5. Anordning (204) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att bypass-området (212) utformas genom en avsmalnande sektion (400) hos ventilelementet (304), varvid den avsmalnande sektionen (400) i ventilelementets (304) viloläge huvudsakligen ligger i höjd med utloppsöppningen (210).

6. Anordning (204) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att bypass-området (212) utformas genom en avsats (500) som reducerar ventilelementets (304) tvärsnitt, varvid avsats (500) i ventilelementets (304) viloläge huvudsakligen liggeri höjd med utloppsöppningen (210).

7. Airbagsystem (200) för ett fordon, varvid airbagsystemet (200) uppvisar följande kriterier: en anordning (204) för aktivering av en airbag (202) enligt något av föregående krav; och en airbag (202), vilken är förbunden med anordningen (204) på så sätt, att baserat på en förstöring av sprängelementet (308) fylls airbagen (202) via utloppsöppningen (210) och/eller bypass-området (212) med gas.

8. Förfarande (700) för aktivering av en airbag (202) för ett fordon, varvid förfarandet (700) utförs under användande av en anordning (204), vilken uppvisar en tryckbehållare (300) för hållande av en under tryck stående gas med minst en utloppsöppning (210) för att släppa ut en första volymström (312) av gasen till airbagen (202), ett med tryckbehållaren (300) kopplat ventilelement (304), vilket är utformat för att i ett viloläge åtminstone delvis försluta utloppsöppningen (210), och i en förflyttning till utlösningsläget frige utloppsöppningen (210), ett sprängelement (308) för gastät förslutning av tryckbehållaren (300) och ett bypass-område (212) för att släppa ut en andra volymström (322) av gasen till airbagen (202), varvid bypass-området (212) med avseende på huvudströmningsriktningen (318) av den första volymströmmen (312) är anordnat framför ett ändområde (320) av utloppsöppningen (210), och varvid förfarandet (700) uppvisar följande steg: 15 avgivande (702) av en tändsignal (216) för förstöring av sprängelementet (308), för att fylla airbagen (202) via utloppsöppningen (210) och/eller bypass-området (212) med gasen.

9. Styrdon (214), vilket uppvisar åtminstone en enhet, vilken är utformad för att genomföra steget hos ett förfarande (700) enligt krav 8.

10. Datorprogramprodukt med programkod för genomförandet av förfarandet (700) enligt krav 8, när programprodukten är utförd på ett styrdon (214).