SE1351032A1 - Förbindelsearrangemang och hjälm innefattande sådant förbindelsearrangemang - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett förbindelsearrangemang (6) avsett att förbinda en första (2) och en andra del (3) glidbart anordnade i förhållande till varandra. Förbindelseelementet (6) äratt förbindelsearrangemanget (6) är avsett att medge glidrörelsen mellan den första och andra delen (2, 3) i alla riktningar. Arrangemanget (6) innefattar ett förbindelseelement (7) direkt eller indirekt förbundet med åtminstone en av den första och den andra delen (2, 3) och en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8) under glidrörelsen mellan den första och andra delen (2, 3) avsedd att vara förbunden med eller samarbeta med nämnda förbindelseelement (7). Uppfinningen avser vidare en hjälm (1) innefattande en första hjälmdel (2) anordnad närmare en användares huvud, en andra hjälmdel (3) anordnad radiellt utanför den första hjälmdelen (2) och åtminstone ett förbindelsearrangemang (6) som förbinder den första (2) och den andra hjälmdelen (3).(Fig. 2b)

Description

[0005] I fallet vid radiellt islag kommer huvudet att accelereras i en translationsrörelse resulterande i en translationsacceleration.

Translationaccelerationen kan resultera i frakturer i skallen och/eller tryck- eller nötningsskador på hjärnvävnaden. I enlighet med skadestatistik är rena radiella islag emellertid ovanliga.

[0006] Å andra sidan ett rent tangentiellt islag som resulterar i en ren vinkelacceleration för huvudet också ovanliga.

[0007] Den vanligaste typen av islag är ett snett islag som är en kombination av en radiell kraft och en tangentiell kraft, vilka verkar samtidigt mot huvudet. Det sneda islaget resulterar i både en translationsacceleration och en vinkelacceleration hos hjärnan. Vinkelacceleration orsakar en rotation av hjärnan innanför skallen som orsakar skador på kroppsorgan som förbinder hjärnan till skallen och också själva hjärnan.

[0008] Exempel på rotationsskador är å ena sidan subdural hematom, SH, blödning som en konsekvens av att blodkärl går sönder, och å andra sidan diffus axonal skada, DAl, vilka kan summeras till nervfibrer som översträcks som en konsekvens av höga skjuvdeformationer i hjärnvävnaden. Beroende på karaktäristiken hos rotationskraften, såsom tidslängd, amplitud och ökningshastigheten uppstår antingen SH eller DAl eller en kombination av dessa.

Generellt sett uppstår SH i fallet med kort tidslängd och stor amplitud medan DAl uppstår i fallet med längre och mer vidsträckta accelerationskrafter. Det är viktigt att dessa fenomen tas med i räkningen för att göra det möjligt att åstadkomma gott skydd för skallen och hjärnan.

[0009] Huvudet har naturliga skyddssystem anpassade att dämpa dessa krafter genom användning av skalpen, den hårda skallen och cerebralvätska mellan skallen och hjärnan. Under ett islag fungerar skallen och cerebralvätskan som rotationskraftsupptagare genom att både sammanpressning och glidning över respektive under skallen. De flesta hjälmar som används idag ger inte något skydd mot rotationsskador.

[0010] lsökandens tidigare patentansökningar WO2011139224A1 och EP1246548B1 beskrivs en hjälm innefattande en första och en andra hjälmdel glidbart anordnade i förhållande till varandra för att skydda mot rotationsskador.

Den första hjälmdelen är anordnad närmare bärarens huvud och den andra delen är anordnad radiellt utanför den första hjälmdelen.

[0011] Vidare beskrivs i WO2011139224A1 och EP1246548B1 olika sätt att koppla den första hjälmdelen till den andra hjälmdelen.

Förbindelsearrangemangen är avsedda att ta upp energi genom att deformeras elastiskt, semielastiskt eller plastiskt då en tillräckligt stor belastning appliceras på den yttre hjälmdelen.

[0012] Vid användning av dessa förbindelseelement är det svårt att styra rörelsen mellan den första och andra delen och således också kraftabsorptionskurvan.

Sammanfattning

[0013] Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en lösning till problemet att styra kraftabsorptionsrörelsen mellan en första och en andra del glidbart anordnade i förhållande till varandra, särskilt inom området för kraftabsorberande konstruktioner såsom hjälmar. Lösningen åstadkoms medelst det nedan beskrivna förbindelsearrangemanget och en hjälm innefattande ett sådant förbindelsearrangemang.

[0014] Uppfinningen hänför sig till ett förbindelsearrangemang avsett att förbinda en första och en andra del glidbart anordnade i förhållande till varandra.

Uppfinningen kännetecknas av att förbindelsearrangemanget är avsett att tillåta glidrörelse mellan den första och andra delen i alla riktningar. Således är det möjligt att förflytta det första och andra lagret eller delen i förhållande till varandra åtminstone i en riktning väsentligen parallell med utsträckningsriktningarna hos den första och andra delen. De behöver emellertid inte ha en gemensam glidyta och kan vara anordnade på avstånd från varandra. Förbindelsearrangemanget innefattar ett förbindelseelement som är direkt eller indirekt kopplat till åtminstone en av den första och den andra delen och åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft under glidrörelse mellan den första och andra delen avsedd att vara förbunden med eller samverka med nämnda förbindelseelement.

[0015] Ett förbindelsearrangemang innefattande ett förbindelseelement som verkar mot en eller flera separata anordningar som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft är bättre på att absorbera de krafter som verkar på den första eller andra delen. Denna konstruktion förbättrar särskilt absorptionen av den tangentiella kraftkomponenten som kommer från sned kraft som verkar på den första eller andra delen, vilken åstadkommer en glidrörelse hos den första och den andra delen i förhållande till varandra. Således kan åtminstone en del av energin som kommer ifrån ett snett islag tas upp i förbindelseelementen. Vidare är det lättare att styra glidrörelsen genom att anpassa de separata delarnas konstruktion hos åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft för de krafter som uppskattas verka mot den första och den andra delen. Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft kan exempelvis konstrueras att ha en linjär eller progressiv fjäder- och/eller dämpningskarakteristik med olika fjäder- och dämpningskonstanter. Nämnda åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft kan vara fäst vid eller inbäddad i någon av den första eller andra delen.

[0016] En glidförbättrare kan vara anordnad mellan den första och den andra delen för att underlätta glidrörelsen mellan den första och den andra delen som svar på en kraft skapad av ett snett islag på den första eller andra delen.

[0017] Denna glidförbättrare underlättar glidrörelsen mellan den första och den andra delen som svar på en islagskraft. Det är emellertid tänkbart att inte ha med en glidförbättrare Glidförbättraren kan vara ett material som skapar låg friktion mellan den första och andra delen. Glidförbättraren kan vara en separat del såsom ett lager eller ett material inbäddat i eller fäst vid ena eller båda ytorna hos den första och/eller andra delen, vilka är avsedda att glida mot varandra.

[0018] Förbindelseelementet är ett långsträckt element förbundet med anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft. Förbindelseelementet kan exempelvis vara en oelastisk del som har en förbestämd längd.

[0019] Det långsträckta elementet har en oelastisk förbestämd längd och skapar förbindelsen mellan den första och andra delen. Åtminstone en del av energin som kommer från ett snett islag på den andra delen och som inte absorberas av glidningen som sådan eller några andra energiabsorberande lager absorberas sedan av anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft. Således absorberar inte det oelastiska förbindelseelementet någon energi; det fungerar enbart som en kraftöverförare. Energin som tas upp av anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft kan absorberas som friktionsvärme, energiupptagningslagerdeformation eller deformation ellerförflyttning av interna delar i anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0020] I en första utföringsform av förbindelsearrangemanget är förbindelseelementet en långsträckt styv pinne förbunden vid sin första eller andra ände vid till den första eller andra delen och förbunden i eller mellan dess första och andra ände till anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0021] I en utföringsform av anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft, förestrådesvis förbunden med ett förbindelsearrangemang enligt den första utföringsformen, är anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft en torsions-, blad- eller spiralfjåder förbunden med eller verkande mot förbindelseelementet och endera av den första eller andra delen.

[0022] Den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft kan omsluta förbindelseelementet eller kan vara anordnad att skjuta ut i en väsentligen radiell riktning från förbindelseelementet.

[0023] I en andra utföringsformav ett förbindelsearrangemang är nämnda åtminstone ett förbindelseelement ett böjbart långsträckt element förbundet i en ände med anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft och i den andra änden med endera av den första och andra delen. Förbindelseelementet kan vara ett band, lina, rep, vajer eller liknande långsträckt böjbart element.

[0024] I en annan utföringsform av anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft, företrädesvis förbunden med ett förbindelsearrangemang enligt den andra utföringsformen, är anordningen som skapar en fiäderkraft och/eller dämpkraft en förflyttbar eller elastisk avdelande vägg anordnad i ett hus.

[0025] Den avdelande väggen är förbunden med antingen ena eller båda första och andra delarna via åtminstone ett förbindelsearrangemang enligt den andra utföringsformen. Den avdelande väggen kan vara en kolv som är förflyttbart anordnad in huset, ett elastiskt membran eller liknande objekt som är kapabla att röra sig då de påverkas av en extern kraft via förbindelseelementet. Den avdelande väggen skapar en första och andra kammare i huset.

[0026] I en annan utföringsform av en anordning som skapar en t]äderkraft och/eller dämpkraft, företrädesvis förbunden med ett förbindelsearrangemang enligt den andra utföringsformen, är huset väsentligen avstängd från omgivningen och innehåller komprimerbart medium.

[0027] Då ett komprimerbart medium, såsom gas, är anordnat i huset skapar rörelsen hos kolven en komprimering av gasen, varvid en extra kraft motsatt den externa kraften skapas. Denna extra kraft är en kraft som dämpar rörelsen av den avdelande väggen i huset, således dämpas även den relativa rörelsen mellan den första och andra delen.

[0028] I en annan utföringsform av en anordning som skapar en tjäderkraft och/eller dämpkraft, företrädesvis förbunden med ett förbindelsearrangemang enligt den andra utföringsformen, är huset väsentligen avstängd från omgivningen och innehåller icke-komprimerbart medium.

[0029] Då ett icke-komprimerbart medium, såsom exempelvis en vätska, används i huset behöver kamrarna på respektive sidor om väggen vara i kontakt med varandra så att mediet kan flöda mellan kamrarna. Antingen är en yttre kanal anordnas mellan kamrarna eller i en annan utföringsform är den avdelande väggen anpassad att tillåta läckage av medium, exempelvis genom att använda hål eller andra öppningar. Förflyttningen av medium mellan kamrarna åstadkommer en dämpande kraft. Dämpkraften är beroende av flödesarean hos förbindelsepassagerna.

[0030] I en annan utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft, företrädesvis förbunden med ett förbindelsearrangemang enligt den andra utföringsformen, är åtminstone en fjäder anordnad att verka mot nämnda avdelande vägg åstadkommande en fjäderkraft. Fjädern kan vara en linjär, icke-linjär eller progressiv fjäder av någon typ.

[0031] Fjädern kan vara förspänd mellan den avdelande väggen och änden av huset eller någon annan stödjande konstruktion. Det är också möjligt att använda två fjädrar som verkar mot motsatta sidor av den avdelande väggen.

[0032]l en annan utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft, företrädesvis förbunden med ett förbindelsearrangemang enligt den andra utföringsformen, innefattar huset knoppar, spår eller friktionsökande element som styr den avdelande väggens rörelse.

[0033] Knopparna kan vara av ett material som ökarfriktionen mellan den avdelande väggen och huset. De kan också användas för att åstadkomma en ökning av den initiala kraften som krävs för att starta rörelsen av den avdelande väggen. Det är också möjligt att anordna knoppar eller spår på husets innervägg i ett mönster som påminner om en spiralgänga. Detta åstadkommer en roterande rörelse av väggen inne i huset, vilken kan absorbera energi.

[0034] I en utföringsform är den första delen en första hjälmdel anordnad närmare en användares huvud och den andra delen är en andra hjälmdel anordnad radiellt utanför den första hjälmdelen.

[0035] En annan aspekt hänför sig till en hjälm innefattande en första hjälmdel anordnad närmare en användares huvud och en andra hjälmdel anordnad utanför den första hjälmdelen. Hjälmen kännetecknas av att nämnda åtminstone ett förbindelsearrangemang är avsett att tillåta glidrörelsen mellan den första och den andra hjälmdelen i alla riktningar och innefattar ett förbindelseelement direkt eller indirekt i förbindelse med åtminstone en av den första och andra hjälmdelen och en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft under glidrörelsen mellan den första och andra hjälmdelen avsedd att vara förbunden med eller samverka med förbindelseelementet.

[0036] I en utföringsform av hjälmen är anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft fäst vid endera av den första och den andra hjälmdelen

[0037] I en annan utföringsforma av hjälmen innefattar hjälmen vidare en glidförbättrare anordnad mellan den första och andra hjälmdelen för att åstadkomma en glidrörelse mellan den första och andra hjälmdelen som svar på en rotationskraft orsakad av ett snett islag på hjälmen och åtminstone ett förbindelsearrangemang som förbinder den första och andra hjälmdelen.

[0038] Vänligen notera att vilken utföringsform eller del av utföringsformerna såväl som vilken metod eller dela av metod kan kombineras på vilket sätt som helst.

Kort beskrivninq av ritninqarna

[0039] Uppfinningen kommer nu att beskrivas genom exempel under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka:

[0040] Fig. 1 visar en energiupptagande konstruktion innefattande en första del och en andra del förbundna medelst ett förbindelsearrangemang.

[0041] Fig. 2a och 2b visar en energiupptagande konstruktion i formen av en hjälm av en första typ som påverkas av en sned extern kraft.

[0042] Fig. 3a visar en första utföringsform av ett förbindelsearrangemang innefattande en första utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft monterad i en hjälm av en andra typ.

[0043] Fig. 3b visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en första utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0044] Fig. 3c visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en andra utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0045] Fig. 3d visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en tredje utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0046] Fig. 3e visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en fjärde utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0047] Fig. 3f visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en femte utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0048] Fig. 3g visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en sjätte utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0049] Fig. 3h visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en sjunde utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0050] Fig. 3i visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en åttonde utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0051] Fig. 3j visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en nionde utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0052] Fig. 3k visar en detaljvy av den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en tionde utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0053] Fig. 4 visar den första utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en första utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft monterad i en hjälm av en tredje typ. Denna figur visar också en annan typ av glidförbättrare som är möjlig att använda i alla hjälmtyper. 10

[0054] Fig. 5a visar en andra utföringsform av ett förbindelsearrangemang innefattande en elfte utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft monterad i en hjälm av en första typ.

[0055] Fig. 5b visar en detaljvy den andra utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en elfte utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0056] Fig. 5c visar en detaljvy den andra utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en tolfte utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0057] Fig. 6a visar en detaljsidovy av en energiupptagande konstruktion innefattande den andra utföringsformen av ett förbindelsearrangemang innefattande en trettonde utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0058] Fig. 6b visar en toppvy av den trettonde utföringsformen av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft hos figur 6a.

Beskrivninq av utförinqsformer

[0059] I det följande kommer en detaljerad beskrivning av olika utföringsformer att presenteras. Dt ska förstås att figurerna endast är enbart för illustrerande syfte och inte på något sätt begränsande för skyddet.

[0060] En första och en andra, i förhållande till varandra glidbart anordnade, delar är komponenter i en energiupptagande konstruktion, såsom exempelvis en hjälm, skyddskläder eller fordonsinredning. Åtminstone ett förbindelsearrangemang är avsett att förbinda den första och andra delen. Förbindelsearrangemanget innefattar åtminstone ett förbindelseelement och åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft.

[0061] Det åtminstone ett förbindelseelement är direkt eller indirekt förbundet med den första eller den andra delen och är avsett att tillåta en glidrörelse mellan den första och andra delen i alla riktningar. Rörelser i alla riktningar betyder en 11 glidrörelse i alla riktningar från förbindelsepunktern eller -punkterna.

Förbindelseelementet är också förbundet med eller samverkar med den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft. den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft är fäst vid antingen den första delen eller den andra delen. Det är också möjligt att anordna en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft i båda delarna med förbindelseelementet som en förbindelsedel.

[0062] I utföringsformen i enlighet med figur 1 visas en energiupptagande konstruktion. Konstruktionen innefattar en första och en andra del 2, 3, vilka är glidbart förflyttbara i förhållande till varandra för att absorbera en sned islagskraft F. Delarna 2, 3 är förbundna med åtminstone ett förbindelsearrangemang 6 innefattande åtminstone ett förbindelselement 7 och åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8. Mellan den första 2 och den andra 3 delen sker glidningen.

[0063] Glidrörelsen kan underlättas med hjälp av en glidförbättrare 4. Denna glidförbättrare 4 underlättar en glidrörelse mellan den första och andra delen som svar på kraften F. Det är emellertid möjligt att utesluta glidförbättraren 4.

[0064] Glidförbättraren 4 kan vara av ett material som skapar en låg friktion mellan den första och andra delen 2, 3. Glidförbättraren 4 kan vara en separat del såsom ett lager eller ett material inbäddat i eller fäst vid båda eller endera av ytorna hos den första och andra delen 2, 3, vilka är avsedda att glida mot varandra. Beroende på vilken typ av glidförbättrare 4 som används kan den anordnas mellan den första och andra delen 2, 3, på ytan av den andra delen 3 som vetter mot den första delen 2, på ytan av den första delen 2 som vetter mot den andra delen 3 eller på båda ytorna som vetter mot varandra. Glidförbättraren 4 skulle kunna vara av ett material som har låg friktionskoefficient eller vara belagd med ett lågfriktionsmaterial: Exempel på tänkbara material är PTFE, ABS, PVC, PC, HDPE, nylon, tygmaterial. Det är vidare tänkbart att glidningen underlättas av strukturen hos materialet, exempelvis ett material som har en fiberstruktur så att fibrerna glider mot varandra eller en annan typ av mikrostruktur som underlättar glidningen eller struktur som är möjliga att skjuva, se exempelvis glidförbättraren 4 12 visad i figur 4. Lågfriktionsmaterialet skulle kunna vara en vaxartad polymer, såsom PTFE, PFA, FEP, PE, UHMWPE, olja, fett, Teflon eller ett pulvermaterial, vilket kan indränkas med ett Smörjmedel.

[0065] Den energiupptagande konstruktionen som visas ifigur 1 kan vara skyddsanordningar och/eller skyddskläder eller användas mellan ett första och andra lager täckandes en del, delar eller hela insidan av ett fordon som rör sig på land, i vatten eller i luften.

[0066] I utföringsformerna visade i figurerna 2a, 2b, 3a, 4 och 5a är den energiupptagande konstruktionen en hjälm 1.

[0067] Hjälmen 1 innefattar en första hjälmdel 2 so ska vara anordnad närmare en användares huvud och en andra hjälmdel 3 anordnad radiellt utanför den första hjälmdelen 2. Mellan den första 2 och den andra 3 hjälmdelen sker glidningen som svar på en tangentiell kraft skapad av ett snett islag F på hjälmen. I hjälmapplikationen kommer den tangentiella kraften resultera i en relativ rörelse mellan del 2 och 3. Längden av den relativa rörelsen mellan den första 2 och andra hjälmdelen 3är ett avstånd i intervallet 0-100 mm, vanligtvis inom intervallet 0-50 mm och vanligast inom intervallet 1-20 mm. Förbindelsearrangemanget 6 innefattar åtminstone ett förbindelseelement 7 och åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft 8 och/eller dämpkraft för absorption av islagsenergi och - krafter. Den resulterande fjäder- och dämpningskraften som verkar mellan delarna 2 och 3 kommer att vara i intervallet 1-1000N, vanligtvis i intervallet ”l-500N och oftasti intervallet 1-50N. Hastigheten hos den relativa rörelsen kan variera mellan 1-100m/s. Förbindelseelementet 7 kan vara ett långsträckt element förbundet vid den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8, således vid en anordning kapabel att absorbera islagsenergi och -krafter. lslagsenergin som behöver absorberas beror av kraften i islaget och den möjliga relativa rörelsen mellan den första och den andra hjälmdelen 2, 3. Energin absorberas genom en förflyttning av det åtminstone ett förbindelseelement 7 och deformationen eller rörelsen av anordningen skapandes en fjäderkraft och/eller dämpningskraft 8. Förbindelseelementet 7 kan vara ett oelastiskt element som har en förbestämd längd. Definitionen av oelastiskt element ska förstås som ett 13 element där kinetisk energi inte bevaras av deformation. Giidröreisen kan underlättas av en glidförbättrare 4 såsom beskrivet ovan, se figur 3a. Denna glidförbättrare 4 underlättar glidrörelsen mellan den första och andra hjälmdelen.

Det är emellertid tänkbart att utesluta glidförbättraren 4, såsom visas i figur 2a och 2b.

[0068] Den första eller andra hjälmdelen 2, 3 eller båda kan innefatta ett enregiupptagande lager 5 som absorberar huvudsakligen radiella krafter, se exempelvis figur 3a och 4. Vissa energiupptagande material kan emellertid även absorbera vissa tangentiella krafter. Under ett islag fungerar det energiupptagande lagret som en slagabsorberare genom deformation av det energiupptagande lagret 5.

[0069] Den första hjälmdelen 2 kan också innefatta fastsättningsanordningar 9 för fastsättning av hjälmen på en användares huvud, se figur 3a Det är också möjligt att anordna komfortdynor i den första hjälmdelen 2, vilka är avsedda att vara i kontakt med användarens huvud. Dessutom kan ett yttre styvt skal 10 anordnas radiellt utanför den andra hjälmdelen 3. Det är också möjligt att utelämna det yttre skalet.

[0070] I figurerna 2a och 2b visas glidningen och den relativa rörelsen hos den första och andra delen 2, 3 vid en sned islagskraft F. Under islaget fungerar det energiupptagande lagret 5 som en slagabsorberare genom deformation av det energiupptagande lagret 5 och om ett yttre skal 10 används, se exempelvis figur 3a, kommer det att sprida ut islagsenergin över skalet. Under ett snett islag uppstår glidning mellan den första och andra hjälmdelen 2, 3 som medger ett styrt sätt att absorbera rotationsenergin som annars skulle överföras till hjärnan.

Rotationsenergin tas huvudsakligen upp genom förskjutning av den åtminstone ett förbindelseelement 7 och genom deformationen eller förflyttningen av den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8. Den absorberade rotationsenergin kommer att reducera mängden vinkelacceleration som påverkar hjärnan, därmed reducerande hjärnans rotation inuti skallen. Risken för rotationsskador såsom hjärnskakning, subdural hematom och DAl reduceras därmed. 14

[0071] En första typ av hjälm visas i figur 2a, 2b och 5a. I enlighet med denna utföringsform är den andra hjälmdelen 3 avsedd att absorbera radiella krafter, och kan således innefatta det energiupptagande lagret 5. Det energiupptagande lagret kan vara helt gjort av eller delvis innefatta ett polymerskummaterial såsom EPS (expanderad polystyren), EPP (expanderad polypropen), EPU (expanderad polyuretan), PU (polyuretan) eller andra strukturer och material såsom ”honeycomb”, gummi eller wellpapp eller andra korrugerade material, exempelvis.

”Honeycomb”, gummi eller korrugerade material är exempel på material som har möjligheten att absorbera både radiella och tangentiella krafter. De radiella krafterna kan absorberas av sammanpressning av materialet och de tangentiella krafterna kan absorberas genom skjuvning i den inre strukturen hos materialet.

Glidningen mellan delarna sker huvudsakligen innanför det energiupptagande lagret 5, således mellan den första hjälmdelen 2 och det energiupptagande lagret 5 hos den andra delen 3. En glidförbättrare 4 enligt ovan beskrivning kan också vara anordnad i den positionen för att underlätta glidningen. Det är emellertid möjligt att utesluta glidförbättraren 4.

[0072] Den första hjälmdelen 2 kan vara gjord av ett elastiskt eller semielastiskt material såsom PVC, PC, Nylon, PET. Den första hjälmdelen 2 kan även innefatta fastsättningsanordningar 9 för fastsättning av hjälmen på användarens huvud, exempelvis hakband eller ett huvudomfamnande band som ett huvudband eller en hätta. Fastsättningsanordningarna 9 kan dessutom ha åtdragningsanordningar (ej visade) förjustering av storlek och grad av fastsättning vid huvudets övre parti.

Fastsättningsanordningarna kan vara gjorda av ett elastiskt eller semielastiskt polymermaterial såsom PC, ABS, PVC or PTFE, eller ett naturligt fibermaterial såsom bomullstyg. Dessutom kan ett yttre styvt skal 10 anordnas radiellt utanför den andra hjälmdelen 3. Skalet kan vara gjort av ett polymermaterial såsom polykarbonat, ABS, PVC, glasfiber, Aramid, Twaron, kolfiber eller Kevlar. Det är också tänkbart att utesluta det yttre skalet. Den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 hos det åtminstone ett förbindelsearrangemang 6 (i denna utföringsform visas två förbindelsearrangemang men fler än två används företrädesvis) är fäst i en första position nära eller inbäddad i den andra delens 3 insida, mellan den första och 15 andra delen 2, 3. Denna typ av hjälm kan vara av typen för cykling, hockey eller ridning, företrädesvis en ”inmould”-hjälm.

[0073] En andra typ av hjälm visas i figur 3a. Här är den första hjälmdelen 2 avsedd att absorbera de radiella krafterna, således kan den innefatta det energiupptagande lagret 5, vilket kan vara gjort av samma sorts material som beskrivits ovan. Den andra hjälmdelen 3 är anordnad radiellt utanför den första hjälmdelen 2 och kan vara gjord av ett elastiskt eller semielastiskt material såsom PVC, PC, Nylon, PET. Den andra hjälmdelen 3 kan idenna utföringsform också fungera som det styva skalet 10 och kan i så fall vara gjort av exempelvis ett polymermaterial såsom ABS, glasfiber, Aramid, Twaron, kolfiber eller Kevlar.

Glidningen mellan delarna 2, 3 sker utanför det energiupptagande lagret 5, således mellan den andra hjälmdelen 3 och det energiupptagande lagret 5. En glidförbättrare 4 kan också vara anordnad i den positionen för att underlätta glidningen. Den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 hos det åtminstone ett förbindelsearrangemang 6 är fäst i en andra position nära eller inbäddad i den första delens 2 utsida, mellan den första och andra delen 2, 3. Den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 kan vara fäst vid eller inbäddad i det energiupptagande lagret 5.

Denna typ av hjälm kan vara en motorcykelhjälm.

[0074] En tredje typ av hjälm med en liknande konstruktion som den andra hjälmtypen som visas i figur 3a visas in figur 4. Så som iden andra hjälmtypen innefattar den första hjälmdelen 2 det energiupptagande lagret 5 och glidningen sker utanför det energiupptagande lagret 5, således mellan den andra hjälmdelen 3 och det energiupptagande lagret 5. Glidförbättraren 4 är i denna utföringsform en struktur fäst vid både den första och den andra delen 2, 3, vilken har en struktur som kan skjuvas då en sned kraft verkar på den andra delen 3. Denna typ av glidförbättrare är förstås möjlig att använda på alla typer av hjälmar. Den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 hos det åtminstone ett förbindelsearrangemang 6 (i denna utföringsform visas två förbindelsearrangemang men fler än två används företrädesvis) är emellertid fäst i en tredje position på utsidan av den andra delen 3 och förbindelseelementet 7 leds 16 genom öppningar i den andra delen 3. Den åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 kan vara anordnad i ett separat hus 12 på utsidan av den andra hjälmdelen 3. Denna typ av hjälm kan vara en hjälm för amerikansk fotboll.

Nu går vi åter till figurerna 3a-3j, där en första utföringsform av förbindelseelementet 7 visas. Här är förbindelseelementet 7 ett böjbart icke- elastiskt element förbundet i sin första ände 7a vid den anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 och i den andra änden 7b vid den andra hjälmdelen 3. Förbindelseelementet kan vara ett band, rep, lina, vajer eller ett liknande långsträckt böjbart element. Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 ärförbunden, fäst vid eller gjuten in i det energiupptagande lagret 5 hos den första hjälmdelen 2. Det är förstås även möjligt att förbinda förbindelseelementet 7 vid den första hjälmdelen 2 och anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 vid den andra hjälmdelen 3.

[0075] Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 är i figurerna 3a, 3b, 3d-3i, en rörlig avdelande vägg 8a anordnat i ett hus 8b. Det åtminstone ett förbindelseelement 7 är i en ände 7a förbunden vid den avdelande väggen 8 och i en ände 7b förbunden eller avsedd att vara förbunden vid endera av den första eller andra hjälmdelen 2, 3. Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 är avsedd att vara förbunden, fäst vid eller gjuten in i den andra hjälmdelen 2, 3. Huset 8b kan vara väsentligen stängt från omgivningen och innehålla ett komprimerbart eller icke-komprimerbart medium M med ett tryck P. Då ett icke-komprimerbart medium används är den avdelande väggen 8a avsedd att tillåta läckage av medium över den avdelande väggen för att åstadkomma den dämpande kraften, exempelvis genom att anordna hål i väggen 8a eller genom att ha ett glapp mellan väggens kanter och huset 8b. För att den avdelande väggen ska återgå till sitt ursprungsläge kan åtminstone en fjäder 8c vara anordnad för att verka på den avdelande väggen 8a för att åstadkomma en fjäderkraft. Nämnda fjäder 8c kan vara en linjär, icke-linjär eller progressiv fjäder av någon typ. 17

[0076] I figur 3a används åtminstone två, men företrädesvis tre eller fyra, förbindelsearrangemang 6 för att styra den relativa rörelsen mellan den första 2 och andra 3 hjälmdelen. Förbindelsearrangemangen 6 kan exempelvis vara placerade intill varandra nära toppartiet av hjälmen eller placerade på avstånd från varandra. Om ett enda förbindelsearrangemang, där kraften absorberas i endast en riktning, används, såsom visas i figurerna 3b-f, 3h, 3i, ärföreträdesvis två motsatt riktade förbindelseelement placerade i linje med varandra. Varje förbindelsearrangemang 6 innefattar ett förbindelseelement 7 i formen av ett långsträckt böjbart icke-elastiskt element och en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 i formen av ett hus 8b med en avdelande vägg 8a.

Förbindelseelementet 7 är förbundet med den andra hjälmdelen 3 och anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 är ingjuten i det energiupptagande lagret 5 hos den första hjälmdelen 2. Då en sned islagskraft verkar på den andra hjälmdelen 3 och förflyttar den iförhållande till den första hjälmdelen 2 kommer det böjbara elementet 7 följa den andra delens 3 förflyttning och förflytta väggen 8a i huset 8b. Således trycker väggen 8a på det icke- komprimerbara eller komprimerbara mediet och/eller fjädern 8c åstadkommande en fjäderkraft och/eller dämpkraft som är väsentligen motsatt den sneda islagskraften. Denna förflyttning visualiseras i figurerna 2a och 2b, även om det böjbara elementet 7 är förbundet med den första delen 2 och anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 ärförbunden i den andra delen 3 i dessa figurer.

[0077] Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 enligt den första utföringsformen kan ha olika konstruktioner såsom visas i figurerna 3b-3j.

[0078] I figur 3c är anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 en elastisk avdelande vägg 8a', exempelvis ett membran av elastiskt material, fäst vid husets 8b väggar. Det åtminstone ett förbindelseelement 7 är i en ände 7a förbunden vid den avdelande väggen 8a' och i den andra änden 7b avsedd att vara förbunden vid endera av den första eller andra hjälmdelen 2, 3. Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 är avsedd att vara förbunden, fäst vid eller gjuten in i den andra hjälmdelen 3, 2. Huset 8b är väsentligen avstängt 18 från omgivningen och innefattar ett komprimerbart eller icke-komprimerbart medium M såsom en gas eller vätska. Trycken P1, P2 i mediet M varierar när väggen 8a' bågnar. När ett icke-komprimerbart medium används är den avdelande väggen 8a' avsedd att tillåta läckage av medium över den avdelande väggen för att skapa en dämpkraft.

[0079] I figur 3d används ingen separat fjäder. Istället verkar den avdelande väggen 8a mot ett komprimerbart material såsom ett skum, ett svampmaterial eller gas.

[0080] I figur 3e åstadkoms en dämpande kraft genom en minskande diameter i huset 8b mot änden av huset där förbindelseelementet 7 går genom huset 8b.

Huset är företrädesvis fyllt med dämpande medium av något slag. När den avdelande väggen 8a förflyttas från dess neutrala ändläge i den del av huset 8b som har stor diameter D1, där inga krafter påverkar väggen, mot den ände av huset med den smalare diametern D2 minskar passagen för dämpningsmediet mellan väggens kanter och huset. Således åstadkoms en ökad dämpkraft. En fjäder kan också sättas in i huset för att åstadkomma en fjäderkraft.

[0081] I figur 3f åstadkoms också en dämpande kraftgenom en avsmalnande diameter D1, D2 hos huset 8b mot den ände av huset därförbindelseelementet 7 går genom huset 8b. I den här utföringsformen åstadkoms emellertid dämpningskraften av antingen genom användning av en avdelande vägg 8a gjord av ett komprimerbart material eller genom att använda ett elastiskt hus som kan deformeras när den avdelande väggen 8a förflyttas mot den avsmalnande delen av huset. En fjäder kan också sättas in i huset för att åstadkomma en fjäderkraft.

[0082] I figur 3g är två förbindelseelement 7', 7" i en ände 7a', 7a" förbundna med den avdelande väggen 8a och går genom varsin ände av huset 8b.

Förbindelseelementen 7', 7" i deras andra ände 7b', 7b" förbundna med den första respektive andra delen 2, 3. Den avdelande väggen 8a har sin neutrala position, när inga krafter verkar på den, väsentligen i mitten av huset 8b. Fjädrar 8c', 8c" och/eller dämpande medium M', M” är anordnade på motsatta sidor om av väggen 19 8a, skapandes en fjäderkraft och/eller dämpkraft då väggen 8a förflytas i båda riktningar.

[O083]l figur 3h och 3i innefattar huset knoppar, spår eller friktionsökande element 8d som styr den avdelande väggens rörelse. I figur 3h används en knopp 8d som ett stop för initialrörelse. Kraften som drar i förbindelseelementet 7 och således förflyttar den avdelande väggen 8a måste vara över en viss nivå innan väggen kan förflytta sig över knoppen 8d. I figur 3i är flera knoppar anordnade i huset som styr rörelsen av den avdelande väggen. Knopparna 8d kan vara av ett material som ökarfriktionen mellan den avdelande väggen 8a och huset 8b. Det är också möjligt att anordna knoppar eller spår 8d på husets 8b innervägg i ett mönster som påminner om en gänga. Dessa spiralformade knopparna eller spåren 8d styr den avdelande väggen 8a så att de åstadkommer en roterande rörelse av väggen 8a inne i huset.

[0084] I figur 3j är förbindelseelementet 7 virat runt ett elastiskt eller komprimerbart långsträckt objekt som fungerar som anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8. Detta objekt kan exempelvis vara en gummicylinder liknande en miniatyrbåtförtöjning eller någon annan typ av långsträckt gummi- eller skumobjekt.

[0085]Figur 3k visar ett dubbelverkande förbindelsearrangemang liknande det som visas i 3g. Två förbindelseelement 7', 7" är förbundna i en ände 7a”, 7a” vid en första ände av en väsentligen platt torsionsfjäder 8c', 8c" och är i deras andra ände 7b', 7b" avsedda att vara förbundna till den första 2 respektive andra 3 delen. Torsionsfjädrarna 8', 8" är anordnade i ett cylindriskt eller väsentligen koppformat hus 8b innefattande en centralt anordnad pinne 8b', vid vilken den andra änden av de platta torsionsfjädrarna 8c', 8c" är fästa och kring vilken fjädrarna cirklar. När en förflyttning mellan den första och denna andra delen 2, 3 sker dras respektive torsionsfjäder 8c', 8c" av respektive förbindelseelement 7', 7", således skapandes en fjäder- och/eller dämpkraft.

[0086]l figurerna 5a-5c och figurerna 6a och 6b visas en andra utföringsform av förbindelseelementet 7. Förbindelseelementet är ett långsträckt styvt element, i 20 formen av en pinne, förbunden i en första ände 7a med den första hjälmdelen 2. I dess andra ände 7b eller mellan des första och andra ände 7a, 7b är förbindelseelementet förbundet med anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8. Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 är förbunden, fäst, limmad, pressad eller ingjuten iden andra hjälmdelen 3.

Förbindelseelementet och anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 kan också vara vid den första eller andra delen med hjälp av mekaniska fästelement som går in i eller igenom materialet i det energiupptagande lagret. De mekaniska fästelementen kan vara bitar av kardborrband, nålar, julgranar, skruvar, magneter eller andra element. När man använder denna utföringsform av anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 behövs bara ett förbindelsearrangemang 6 för att förbinda den första och den andra delen och styra rörelsen mellan delarna 2, 3.

[0087] Det är också möjligt att förbinda förbindelseelementet 7 med den andra hjälmdelen 3 och anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 med den första hjälmdelen 2. När en sned islagskraft verkar på den andra hjälmdelen 3 samarbetar pinnen 7 med anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 och deformerar anordningen 8, därigenom skapar en kraft som är väsentligen motsatt den sneda islagskraften. Denna första utföringsform av förbindelseelementet 7 är vidare förklarad i figurerna 1b -1d och figurerna 2a och 2b.

[0088]l figur 5b är anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 en platt spiraltorsionsfjäder 8 som omsluter förbindelseelementet 7. När en kraft från exempelvis ett snett islag verkar mot den andra delen skapas en glidrörelse hos den i relation till den första delen. Eftersom pinnen 7 är fäst vid den första delen åstadkoms även en förflyttning av pinnen 7 i vilken riktning som helst som är väsentligen parallell med pinnen 7. Pinnen 7 interagerar med torsionsfjädern 8 och vrider fjädern, därigenom skapandes en fjäderkraft som är väsentligen motsatt den sneda islagskraften. En dämpkraft kan också skapas genom att exempelvis sätta in ett komprimerbart medium som omsluter fjädern. 21

[0089] I figur 5c är åtminstone två, men helst tre, anordningar som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 förbundna med förbindelseelementet 7 enligt den första utföringsformen. Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 är en blad- eller spiralfjäder förbunden i en ände 8a vid förbindelseelementet 7 och vid den andra änden 8b vid endera av den första och andra hjälmdelen (ej visat). När en sned islagskraft verkar på den andra hjälmdelen (ej visad) samarbetar pinnen 7 med fjädrarna 8 och sammanpressar eller drar ut respektive fjäder, därigenom skapar en kraft som är väsentligen motsatt den sneda islagskraften. En dämpkraft kan också skapas genom att exempelvis sätta in ett komprimerbart medium som omsluter den separata fjädern eller alla fjädrarna.

[0090] Figurerna 6a och 6b visar en fjärde utföringsform av en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 i figur 6a anordnad i en energiupptagande struktur med ett förbindelseelement 7 enligt den andra utföringsformen. Den energiupptagande strukturen kan vara en hjälm av vilken typ som helst där anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8. Vid användning av denna utföringsform av Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft 8 är endast ett förbindelsearrangemang 6 nödvändigt för att förbinda den första och den andra delen och för att styra rörelsen mellan delarna 2, 3. Anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft i denna utföringsform åtminstone två korsande böjbara objekt 8', 8" som verkar som bladfjädrar. Det är också möjligt att använda tre eller fler böjbara objekt sammanfogade vid en centrumpunkt. I korsningen eller centrumpunkten är den första änden 7a av pinnen 7 fäst. Den andra änden 7b av pinnen är fäst vid den första delen 2. De fria ändarna hos de böjbara objekten 8', 8" är placerade i ett hålutrymme 10 anordnat i den andra delen 3 eller i en separat del fäst vid den andra delen 3. Hålrummet 10 har en slät och böjd inneryta. Således, då den andra delen 3 börjar glida, glider de böjbara objekten 8, 8" på den böjda innerytan av hålrummet 10 och böjer sig och justerar sin form efter den böjda ytan. Denna böjande rörelse absorberar energi och motverkar glidningen mellan den första och andra delen 2, 3. 22

[0091] Vänligen notera att vilken som helst av utföringsformerna eller delar av utföringsformerna såväl som vilken metod som helst eller del av metod kan kombineras pä valfritt sätt. Alla exempel häri ska ses som en generell beskrivning och därför vara möjliga att kombinera på vilket sätt som helst generellt sett.

Claims (18)

23 PATENTKRAV

1. Förbindelsearrangemang (6) avsett att förbinda en första (2) och en andra del (3) glidbart anordnade i förhållande till varandra kännetecknat av att förbindelseelementet (6) är avsett att medge glidrörelsen mellan den första och andra delen (2, 3) i alla riktningar och innefattar; ett förbindelseelement (7) direkt eller indirekt förbundet med åtminstone en av den första och den andra delen (2, 3); och en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8) under glidrörelsen mellan den första och andra delen (2, 3) avsedd att vara förbunden med eller samarbeta med nämnda förbindelseelement (7).

2. Förbindelsearrangemang (6) enligt krav 1, i vilket en glidförbättrare (4) är anordnad mellan den första och den andra delen (2, 3) för att underlätta en glidrörelse mellan den första och andra delen (2, 3) som svar på en kraft (F) orsakad av ett snett islag på den första eller andra delen (2, 3).

3. Förbindelsearrangemang (6) enligt något av ovanstående krav, i vilket nämnda åtminstone ett förbindelseelement (7) är ett långsträckt element förbundet med anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8).

4. Förbindelsearrangemang (6) enligt något av ovanstående krav, i vilket nämnda åtminstone ett förbindelseelement (7) är en oelastisk del som har en förbestämd längd.

5. Förbindelsearrangemang (6) enligt något av ovanstående krav, i vilket nämnda åtminstone ett förbindelseelement (7) är en långsträckt styv pinne förbunden vid sin första eller andra (7a, 7b) med den första eller andra delen (2, 3) och förbunden vid eller mellan dess första och andra ände (7a, 7b) med anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8). 24

6. Förbindelsearrangemang (6) enligt krav 5, i vilket nämnda åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8) är en torsion-, blad- eller spiralfjäder förbunden med eller verkande mot förbindelseelementet (7) och endera av den första eller andra delen (2, 3).

7. Förbindelsearrangemang (6) enligt något av ovanstående kraven 1-4, i vilket nämnda åtminstone ett förbindelseelement (7) är ett böjbart långsträckt element förbundet i en ände (7a, 7a', 7a") med anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8) och i andra änden (7b, 7b', 7b") med endera av den första eller andra delen (2, 3).

8. Förbindelsearrangemang (6) enligt krav 7, i vilket nämnda åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8) är en förflyttbar eller elastisk avdelande vägg (8a, 8a') anordnad i ett hus (8b).

9. Förbindelsearrangemang (6) enligt krav 8, i vilket huset (8b) är väsentligen avstängt från omgivningen och innefattar ett komprimerbart medium (M)-

10. Förbindelsearrangemang (6) enligt krav 8, ivilket huset (8b) är väsentligen avstängt från omgivningen och innefattar ett icke-komprimerbart medium (M).

11. Förbindelsearrangemang (6) enligt krav 9 eller 10, i vilket den avdelande väggen (8a, 8a') är anordnad att tillåta ett läckage av medium över den avdelande väggen (8a, 8a') som skapar en dämpkraft.

12. Förbindelsearrangemang (6) enligt något av ovanstående kraven 8-11, i vilket åtminstone en fjäder (8c) är anordnad att verka mot den avdelande väggen (8a, 8a') skapandes en fjäderkraft.

13. Förbindelsearrangemang (6) enligt krav 12, i vilket fjädern (8c) är en linjär, icke-linjär eller progressive fjäder. 25

14. Förbindelsearrangemang (6) enligt något av ovanstående kraven 8-13, i vilket huset (8a) innefattar knoppar, spår eller friktionshöjande element (8d) styrandes rörelsen hos den avdelande väggen (8a, 8a').

15. Förbindelsearrangemang (6) enligt något av ovanstående krav, i vilket den första delen (2) är en första hjälmdel anordnad närmare en användares huvud och att den andra delen (3) är en andra hjälmdel anordnad radiellt utanför den första hjälmdelen (2).

16. Hjälm (1) innefattande en första hjälmdel (2) anordnad närmare en användares huvud; en andra hjälmdel (3) anordnad radiellt utanför den första hjälmdelen (2); åtminstone ett förbindelsearrangemang (6) som förbinder den första (2) och den andra hjälmdelen (3) kännetecknad av att förbindelseelementet (6) är avsett att medge glidrörelsen mellan den första och andra delen (2, 3) i alla riktningar och innefattar; ett förbindelseelement (7) direkt eller indirekt förbundet med åtminstone en av den första och den andra delen (2, 3); och åtminstone en anordning som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8) under glidrörelsen mellan den första och andra delen (2, 3) avsedd att vara förbunden med eller samarbeta med nämnda förbindelseelement (7).

17. Hjälm (1) enligt krav 16, i vilken anordningen som skapar en fjäderkraft och/eller dämpkraft (8) är fäst vid endera av den första eller andra hjälmdelen (2, 3).

18. Hjälm (1) enligt krav 16 eller 17, i vilken en glidförbättrare (4) är anordnad mellan den första och den andra delen (2, 3) för att underlätta en 26 glidrörelse mellan den första och andra delen (2, 3) som svar pà en rotationskraft orsakad av ett snett islag på hjälmen (1).