SE1350936A1 - Kurvsågning med cirkelsågklinga - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Forfarande (500) och berakningsanordning (620) vid kurvsagning i en sagriktning (S) av ett block (100) med atminstone en forsta cirkelsagklinga (110). Forfarandet (500) innefattar faststallande (501) av en radie (R) for kurvsagningen, genom matning av blockets krokning i sagriktningen (S). Vidare innefattar forfarandet (500) berakning (502) av en vertikal lutningsvinkel (13) pa den forsta cirkelsagklingan (110) i ett vertikalplan (V) i forhallande till sagriktningen (S) i blocket (100), baserat pa den faststallda radien (R) for kurvsagningen, snedstallande (503) av den forsta cirkelsagklingan (110) med den beraknade (502) vertika10 la lutningsvinkeln (3), och sagning (508) av blocket (100) i sagriktningen (S) med den snedstallda (503) forsta cirkelsagklingan (110) utmed den faststallda (501) radien (R) for kurvsagningen.

Description

1 KURVSAGNING MED CIRKELSAGKLINGA TEKNISKT OMRADE Uppfinningen avser ett forfarande och en berakningsenhet. Narmare bestarnt relaterar uppfinningen till kurvsagning i ett block med atminstone en cirkelsagklinga.

BAKGRUND Ett vanligt sat att sonderdela stockar till brdder och plank är att i ett forsta steg i en sá kallad stocktagande sag, saga ut ett rektanguldrt block genom att saga bort sidorna, bendmn- 10 da bakarna pa stocken. Det block som da aterstar att dela upp i ett andra steg i en ndstkommande sá kallade delningssag har rektangulart tvarsnitt men är normalt sett mer eller mindre krokt i langsriktningen beroende pa stockens krok. Kurvsagning är darfor ett vanligt sagningssalt vid delningssagning for att kunna sonderdela det krokta blocket och ddrigenom vinna fordelar som att kvalite och utbyte hojs, till foljd av att man foljer fiberriktningen i 15 traet i hogre utstrackning jarnfort med att raksaga. Det kan tillaggas att de kurvsagade bra.- dorna senare ratar ut sig vid torkning.

Kurvsagning, eller kroksagning som det ibland 5A/en bendmns, gar till sa att man matar det krokta blocket forbi delningssagen i en krokt bana som foljer stockens krOkning. I vissa fall kan man anyanda olika kurvradier dá man kurvsagar langsmed en enskild stock. Detta dá exempelvis en rotstock ofta ãr krokig i rotanden men kan vara rakare i toppdnden. Delningssagen kan utgoras av en enkel cirkelsagklinga (enkelklinga) eller dubbla cirkelsagklingor (dubbelklingor).

Vid delningssagning med dubbelklingor är dessa ofta motstailda och forskjutna i matningsriktningen for att mojliggora en vertikal overlappning mellan sagklingorna samt en viss säkerhets. I vissa fall kan den overliggande sagklingan och underliggande sagklingan vara parallella med varandra i vertikalplan, det vill saga sakna forskjutning i matningsriktningen. I sa.dant fall kan sagklingornas rotation vara synkroniserad med varandra sa att sagtanderna pa respektive sagklinga griper in i mellanrummet mellan sagtanderna pa motsatt sagklinga, ungefdr som kuggarna i ett kugghjul, dock utan att berora varandra.

Ett problem som uppstar vid sa.dan kurvsagning är att sagsnitten i stocken blir sneda och krokta till foljd av oonskad geometri. Storleksordningen pa detta sá kallade sonderdelningsfel kan vara 0,2-0,6 mm for de relativt stora kurvradier som anyands idag, cirka 40-60 meter. For dubbelklingor blir situationen annu vane genom att sagsparen breddas och bak- 2 sagning sker. Baksagning innebar att cirkelsagklingans bakre del sett i stockens matningsriktning kommer i ingrepp till foljd av oonskade sidokrafter som trycker pa sagklingan, vilket medfor ett bredare sagspar i blocket an annars. Darmed okar spanforlusten, vilket ger ett minskat utbyte.

Vidare, till foljd av de oonskade sidokrafter som uppstar pa sagklingan maste denna dimensioneras for att klara av denna pafrestning i sidled, det vill saga vara tjockare an vad som annars skulle vara nodvandigt. Darmed &as dock spanforluster ytterligare. Dessutom uppstar aven en fOrhojd risk att sagklingan deformeras eller gar sonder och/ eller maste 10 utbytas med tatare intervall an annars, vilket kan bli kostsamt, inte minst eftersom produktionen maste stoppas dá sagen star stilla till foljd av underhall.

Det kan aven uppsta ett forhojt behov av att infoga rensskar i sagklingan, vilket alstrar ytterligare sagspan och darmed sanker utbytet ytterligare.

Ytterligare ett problem vid kurvsagning är att virket ofta har en kraftigare krokning an den minsta bojningsradie som det är mojligt att folja med cirkelsag. Ett annat problem är att virket kan vara krokt at olika hall, varpa det inte gar att kurvsaga virket sá att fiberriktningen fOljs.

Det kan konstateras att det finns ett behov av forbattringsatgarder for att Oka utbytet och minska spanforluster i samband med kurvsagning av virke, liksom for att Oka kvaliteten pa det utsagade virket, i synnerhet som .

SAMMANFATTNING Det är darfor en malsattning med denna uppf inning att undvika atminstone nagon av ovan uppraknade nackdelar och mojliggora ett forbattrat forfarande vid kurvsagning av virke.

Enligt en forsta aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av ett forfarande vid kurvsagning i en sagriktning av ett block med aiminstone en forsta cirkelsagklinga. Forfarandet innefattar faststallande av en radie for kurvsagningen, genom matning av blockets krokning i sagriktningen. Forfarandet innefattar aven berakning av en vertikal lutningsvinkel pa den forsta cirkelsagklingan i ett vertikalplan i forhallande till sagriktningen i blocket, baserat pa den faststallda radien for kurvsagningen. Vidare innefattar forfarandet aven sned- stallande av den forsta cirkelsagklingan med den beraknade vertikala lutningsvinkeln. Forfarandet innefattar ocksa sagning av blocket i sagriktningen med den snedstallda forsta cirkelsagklingan utmed den faststallda radien for kurvsagningen. 3 Enligt en andra aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en berdkningsenhet for mojliggorande av snedstallning av alminstone en forsta cirkelsagklinga vid kurvsagning i en sagriktning av ett block. Berdkningsenheten innefattar en mottagare, anordnad att ta en emot mdtsignal fran en matningsenhet avseende blockets krokning i sagriktning. Vidare innefattar berdkningsenheten aven en processor, anordnad att faststalla en radie for kurvsagningen, baserat pa matningen av blockets krokning i sagriktningen, samt berdkna en vertikal lutningsvinkel pa den forsta cirkelsagklingan i ett vertikalplan i forhallande till sagriktningen i blocket, baserat pa den faststallda radien for kurvsagningen. Berakningsenhe10 ten innefattar aven en sandarenhet, anordnad att sanda en styrsignal till en regleringsenhet, for att snedstalla den forsta cirkelsagklingan med den berdknade vertikala lutningsvinkeln.

Genom att luta sagklingan i vertikalplan, vid sagning med enkelklinga, sá kan lutande sag- spar undvikas. Genom att pa motsvarande satt luta sagklingorna mot varandra vid sagning med dubbelklingor, sá att bada klingorna lutas mot varandra, undviks att sagsparen lutar for bade ovre och undre delen av sagsparet. Harigenom okas utbytet genom att ramatten kan minskas da de utsagade bradorna blir mer rektangulara an de annars skulle vara. Darigenom mojliggors det dven att kurvradien kan minskas vilket ytterligare okar utbytet.

Vidare kan enligt vissa utforingsformer klingaxlarna vid sagning med dubbelklingor vinklas mot varandra i ett horisontalplan sá att skarningspunkten mellan klingaxlarnas forldngning ligger i blockets krokningscentrum. Harigenom kan baksagning och den breddning av sagsparet som denna medfOr minskas eller elimineras, vilket ger ett hogre utbyte och minskat sagspill.

Andra fordelar och ytterligare nya sardrag kommer att framga fran foljande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

FIGURFORTECKNING Uppfinningen kommer nu att beskrivas ytterligare i detalj med hanvisning till bifogade figurer, vilka illustrerar utforingsformer av uppfinningen: Figur 1Aär en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med enkelklinga enligt utforingsform av uppfinningen.

Figur 1Bär en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med dubbelklinga enligt utforingsform av uppfinningen. 4 Figur 2Aär en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med enkelklinga i ett si- doperspektiv enligt utforingsform.

Figur 2Bär en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med dubbelklinga i ett sidoperspektiv enligt utforingsform.

Figur 3Aär en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med enkelklinga enligt utforingsform av uppfinningen.

Figur 3Bär en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med dubbelklinga enligt utforingsform av uppfinningen.

Figur 4är en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med dubbelklinga enligt utforingsform av uppfinningen, sett i ett fagelperspektiv.

Figur är ett flodesschema som illustrerar en utforingsform av ett forfarande for kurvsagning.

Figur 6Aär en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med enkelklinga enligt utforingsform av uppfinningen.

Figur 6Bär en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med dubbelklinga enligt utforingsform av uppfinningen.

Figur 7är en illustration Over en berdkningsenhet enligt en utforingsform av uppfin- ningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen är definierad som ett forfarande och en berdkningsenhet vilka kan realiseras i flagon av de nedan beskrivna utforingsformerna. Denna uppf inning kan dock genomforas i manga olika former och ska inte ses som begransad av de hari beskrivna utforingsformerna. Dessa beskrivna utforingsformer är istallet avsedda att belysa och askadliggora olika aspekter av uppfinningen.

Ytterligare aspekter och sardrag av uppfinningen kan komma att framgá fran den foljande detaljerade beskrivningen, betraktad i samband med de bifogade figurerna. Figurerna är dock snarast att betrakta som exempel pa olika utforingsformer av uppfinningen och ska inte ses som begransande for uppfinningen, vilken begransas enbart av de bifogade kraven. Vidare är figurerna inte nodvandigtvis skalenligt ritade och är, om inget annat sdrskilt anges, avsedda att konceptuellt illustrera skilda aspekter av uppfinningen.

Figur 1A visar kurvsagning med enkelklinga enligt utforingsform av uppfinningen. Ett block 100 med en viss krokning, med en krokningsradie R matas forbi en forsta sa.gklinga 1i en krokt bana, varvid den forsta sagklingan 110 harvid kommer att saga upp ett sagspar (streckad linje) i en sagriktning S genom blocket 100. Denna forsta sagklinga 110 kan aven benamnas enkelklinga och utgor i det illustrerade exemplet den delningssag som refereras till i bakgrundsbeskrivningen.

I vissa utfaringsformer kan sadan delningssag aven innefatta ett flertal enkelklingor som opererar parallellt med varandra for att pa sá vis uppdela blocket 100 i brader och plank genom en enda matning av blocket 100 genom delningssagen.

Figur 1B visar kurvsagning med dubbelklinga enligt utforingsform av uppfinningen. Blocket 100, vilket har en viss krokning med en krokningsradie R, matas i en krokt bana fOrbi den 10 forsta sagklingan 110 och en andra sagklinga 120, vilka harvid kommer att saga upp ett sagspar (streckad linje) i sagriktningen S genom blocket 100. Denna forsta sagklinga 110 kan tillsammans med den andra sagklingan 120 aven benamnas dubbelklinga och utgor i det illustrerade exemplet den delningssag som refereras till i bakgrundsbeskrivningen.

I vissa utforingsformer kan sklan delningssag aven innefatta ett flertal dubbelklingor som opererar parallellt med varandra for att pa sa vis uppdela blocket 100 i brader och plank genom en enda matning av blocket 100 genom delningssagen.

Figur 2A visar kurvsagning med enkelklinga enligt utforingsform av uppfinningen, betraktat i en sidovy. Blocket 100, vilket har en viss krokning med en krokningsradie R, matas i en krokt bana forbi den forsta sagklingan 110 i en krokt bana, varvid den forsta sagklingan 110 harvid kommer att saga upp ett sags* i sagriktningen S genom blocket 100. Blocket 100 kan exempelvis matas fram till den forsta sagklingan 110 pa ett rullband enligt vissa utfOringsformer. Den fOrsta sagklingan 110, vilken har en diameter d, roterar kring en axel 1i ett horisontalplan H. Rotationen av den forsta sagklingan 110 kan goras endera motsols, vilket är vanligast, eller medsols, vilket ibland benamns medsagning. Oavsett rotationsriktning pa sagklingan 110 sá bef inner sig den onskvarda sagzonen framfor ett vertikalplan V som gar genom den forsta sagklingans axel 130, medan en oonskad baksagningszon befinner sig bakom detta vertikalplan V, i fOrhallande till sagriktningen S.

Figur 2B visar kurvsagning med dubbelklinga enligt utforingsform av uppfinningen, betraktat i en sidovy. Blocket 100, vilket har en viss krokning med en krokningsradie R, matas i en krokt bana forbi den forsta sagklingan 110 och den andra sagklingan 120 i en krokt bana, varvid den fOrsta sagklingan 110 tillsammans med den andra sagklingan 120 harvid kommer att saga upp ett sagspar i sagriktningen S genom blocket 100. Blocket 100 kan exempelvis matas fram till den forsta sagklingan 110 och den andra sagklingan 120 pa ett rullband med ett sagbordsplan 200 pa vilket blocket 100 vilar enligt vissa utforingsformer. 6 Den forsta sagklingan 110 roterar kring en axel 130 i horisontalplanet H. Den andra sagklingan 120 roterar kring en axel 140 i horisontalplanet H.

Rotationen av den farsta och andra sagklingan 110, 120 kan goras endera motsols, vilket är vanligast, eller medsols, vilket ibland benamns medsagning. Oavsett rotationsriktning pa sagklingorna 110, 120 sá befinner sig den onskvarda sagzonen framfor ett vertikalplan V som gar genom respektive sagklingas axel 130, 140 medan en oonskad baksagningszon befinner sig bakom detta vertikalplan V, i forhallande till sagriktningen S. 10 Figur 3A är en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med enkelklinga enligt utforingsform av uppfinningen, varvid den forsta sagklingan 110 är snedstalld med en vertikal lutningsvinkel 13, i forhallande till vertikalplanet V.

Genom att luta sagklingan 110 i vertikalplanet V med den vertikala lutningsvinkeln 13 sá kan lutande sagspar undvikas vid kurvsagning av blocket 100. Storleken pa denna vertikala lutningsvinkel 13 kan exempelvis faststallas som en funktion av krokningsradien R i vissa utforingsformer.

Hdrigenom, da sagsnittets lutning elimineras, eller atminstone minskas, okar utbytet genom att ramatten da kan minskas. Detta kan i sin tur amen medfora att kurvradien R kan reduceras vilket ytterligare akar utbytet och kvaliten pa det sagade virket da kurvsagningen battre kan folja stockens kurvighet och darmed fiberriktning. Virket har battre hallfasthetsegenskaper i fiberriktningen an i andra riktningar. Baksagning kan vidare undvikas vilket minskar sagsparsbredden och da ytterligare okar utbytet. Vidare minskar den laterala belastningen pa sagklingan 110 varigenom det blir mojligt att ytterligare minska kurvradien R och i vissa utforingsformer aven klingtjockleken, vilket ytterligare okar utbytet och kvaliten pa det sagade virket. Genom att styra sagklingan 110 enligt en algoritm, eller genom slagning i en tabell, sa kan korrigering av sagsnitt vid kurvsagning med cirkelsagklinga 110 genom blocket 100 astadkommas.

Som ett exempel pa lamplig lutningsvinkel 13 vid kurvsagning med en krokningsradie R kan namnas att lutningsvinkeln 13 kan faststallas till 0,23 grader vid kurvsagning med en krokningsradie R pa 50 meter. Detta innebdr en lutning med 0,6 mm over en MO pa 150 mm. Typisk storlek pa den vertikala lutningsvinkeln 13 underskrider i praktiken 1 grad.

Vidare kan den vertikala lutningsvinkeln 13 vara beroende inte bara av krokningsradien R, utan dven av ytterligare parametrar enligt vissa utforingsformer, som exempelvis blockhojd, klingdiameter d och/ eller pa ett vertikalt avstand frail cirkelsagklingans centrum till ett sag-bordsplan 200 pa vilket blocket 100 är placerat, enligt vissa utforingsformer. 7 Vidare kan den vertikala lutningsvinkeln 13 i vissa utforingsformer berdknas baserat pa foljande algoritm: 13 = arctan (Xmodo, - X10pp)/((d/2) - u), ddr: Xmedel = (Xstad Xslu1)/2; Xtopp = R(1-cos a)/cos at.pp; Xsiut= R(1-cos a1)/cos asiut; Xstart = R(1 -cos astari)/cos astari; atopp = arctan (-e/2)/R; asu — arctan (d/2 sin v slut - (e/2))/R; astari = arctan (d/2 sin v start - (e/2))/R; Ystart — arccos (u/(d/2)); Yslut = -Ystart; Ytopp = 0; u = det vertikala avstandet fran cirkelsagklingans centrum till ett sagbordsplan 200 pa vilket blocket 100 är placerat; och d = cirkelsagklingans diameter.

Figur 3B är en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med dubbelklinga enligt utfo- ringsform av uppfinningen, varvid den andra sagklingan 120 är snedstalld med en vertikal lutningsvinkel 13, och den forsta sagklingan 110 är snedstalld med en vertikal lutningsvinkel -13, i forhallande till vertikalplanet V. Hdrigenom, genom att lata sagklingorna luta mot varandra kan lutande sags* for bade ovre och undre del av sagspa.ret undvikas vid kurvsagning av blocket 100. Storleken pa denna vertikala lutningsvinkel 13 respektive -13 kan exempelvis faststallas som en funktion av krokningsradien R i vissa utforingsformer.

Hdrigenom, dá sagsnittets lutning elimineras, eller atminstone minskas, okar utbytet genom att ramaten dâ kan minskas. Detta kan i sin tur aven medfora att kurvradien R kan reduceras vilket ytterligare akar utbytet och kvaliten pa det sagade virket dá kurvsagningen battre kan folja stockens kurvighet och darmed fiberriktning. Virket har battre hallfasthetsegenskaper i fiberriktningen an i andra riktningar. Baksagning kan vidare undvikas vilket minskar sagsparsbredden och dá ytterligare Oka utbytet. Vidare minskar den laterala belastningen pa sagklingorna 110, 120 varigenom det blir mojligt att ytterligare minska kurvradien R och i vissa utforingsformer amen klingtjockleken, vilket ytterligare Oka utbytet och kvali- ten pa det sagade virket. Genom att styra sagklingorna 110, 120 enligt en algoritm, eller genom slagning i en tabell, sa kan korrigering av sagsnitt vid kurvsagning med sagklingorna 110, 120 genom blocket 100 astadkommas. 8 Som ett exempel pa lamplig lutningsvinkel 13 respektive 13 vid kurvsagning med en krokningsradie R kan namnas att lutningsvinklarna 13 och -13 kan faststallas till 0,23 grader vid kurvsagning med en krokningsradie R pa 50 meter. Typisk storlek pd den vertikala lutningsvinkeln [3/13 underskrider i praktiken 1 grad.

Vidare kan den vertikala lutningsvinkeln 13/ -13 vara beroende inte bara av krokningsradien R, utan aven av ytterligare parametrar enligt vissa utforingsformer, som exempelvis blockhojd, klingdiameter d och/ eller pd ett vertikalt avstand fran respektive cirkelsdgklingas centrum till ett sagbordsplan 200 pa vilket blocket 100 är placerat, enligt vissa utforingsformer. 10 Vidare kan den vertikala lutningsvinkeln 13 respektive - 13 i vissa utforingsformer berdknas baserat pa foljande algoritmer: 13 = arctan (Xmedel - X10pp)/((d/2) - u), - 13 = - arctan (Xmedel - Xpp)/((d/2) - u), ddr: Xmedel = (Xstad + Xslut)/2; Xtopp = R(1-cos a)/cos at.pp; Xsiut= R(1-cos asiut)/cos asiut; Xstart = R(1 C05 astart)/cos astart; atopp = arctan (-e/2)/R; asiut — arctan (d/2 sin ysiut - (e/2))/R; astart = arctan (d/2 sin v , start - (e/2))/R; Ystart = arccos (u/(d/2)); Ysiut = -Ystart, YU:pp = 0; u = det vertikala avstandet fran cirkelsagklingans centrum till ett sagbordsplan 200 pa vilket blocket 100 är placerat; och d = cirkelsagklingans diameter.

Figur 4 dr en oversiktlig illustration som visar kurvsagning med dubbelklinga enligt utforingsform av uppfinningen, sett i ett fagelperspektiv.

Klingaxlarna pa den forsta sagklingan 110 och den andra sagklingan 120 är hay vinklade mot varandra i horisontalplanet H med en horisontell lutningsvinkel E, for att peka mot ett gemensamt kr6kningscentrum. Denna vinkling med en respektive horisontell lutningsvinkel 35 E kan i vissa utforingsformer goras variabelt som en funktion av Idget hos kurvcentrum och darmed vara en funktion av krokningsradien R. 9 Hdrigenom kan sagsnittets lutning elimineras, eller atminstone minskas. Darigenom 6kar utbytet genom att ra.matten kan minskas. Detta kan i sin tur aven medfora att kurvradien R kan reduceras vilket ytterligare Okar utbytet och kvaliten pa det sagade virket da kurvsag- ningen battre kan folja stockens kurvighet och clamed fiberriktning. Virket har battre hailfasthetsegenskaper i fiberriktningen an i andra riktningar. Baksagning kan vidare undvikas vilket minskar sagsparsbredden och dá ytterligare okar utbytet. Vidare minskar den laterala belastningen pa sagklingorna 110, 120 varigenom det blir mojligt att ytterligare minska kurvradien R och i vissa utforingsformer aven klingtjockleken, vilket ytterligare okar utbytet 10 och kvaliten pa det sagade virket. Genom att styra den horisontella lutningsvinkeln c pa sagklingorna 110, 120 enligt en algoritm, eller genom slagning i en tabell, sá kan korrigering av sagsnitt vid kurvsagning med sagklingorna 110, 120 genom blocket 100 astadkommas.

Den horisontella lutningsvinkeln E pa den forsta cirkelsagklingan 110 och den andra cirkelsagklingan 120 kan i vissa utforingsformer vara baserad, utover pa den faststallda radien R f6r kurvsagningen, pa ett avstand e/2 i sagriktningen S mellan cirkelsagklingans centrum och ett centrumplan for radien R for kurvsagningen av blocket 100, enligt vissa utforingsformer.

Den horisontella lutningsvinkeln E pa den forsta cirkelsagklingan 110 och/ eller den andra cirkelsagklingan 120 kan exempelvis vara baserad pa foljande algoritm enligt vissa utföringsformer: = arctan((e/2)/R), ddr e/2 = ett avstand i sagriktningen S mellan cirkelsagklingans centrum och ett centrumplan for radien R for kurvsagningen av blocket 100.

Figur är ett flodesschema som illustrerar en utf6ringsform av ett forfarande for kurvsagfling. Flodesschemat i figur 5 askadliggor ett forfarande 500 vid kurvsagning i en sagrikt- ning S av ett block 100 med atminstone en forsta cirkelsagklinga 110. Blocket 100 kan utgoras av en trastock pa vilket sidorna har bortsagats. Trastocken kan besta av godtyckligt trdslag, som exempelvis furu, gran, ek, bok, bjork eller liknande. Blocket 100 har en krokning i sagriktningen S med en krokningsradie R. Denna krokningsradie R kan variera utmed blockets langdriktning.

For att kunna utfora kurvsagning pa ett korrekt satt, kan forfarandet 500 innefatta ett antal forfarandesteg 501-508. Det bor dock observeras att vissa av de hdr beskrivna forfarande- steg bara innefattas i vissa alternativa utforingsformer av uppfinningen, sasom exempelvis forfarandesteg 504-507. Vidare kan det noteras att de har beskrivna forfarandestegen kan utforas i en nagot annorlunda kronologisk ordning an vad nummerordningen antyder och att vissa av dem kan utforas parallellt med varandra. Forfarandet 500 innefattar foljande forfarandesteg: Steg 501 En radie R for kurvsagningen faststalls genom mdtning av blockets krokning i sagriktningen S. Sagriktningen S ligger i horisontalplanet H och är motriktad mot blockets matningsrikt10 ning.

Denna matning kan exempelvis goras innan stocken kommer till den stocktagande sagen, eller medan blocket 100 bef inner sig mellan den stocktagande sagen och delningssagen enligt olika utforingsformer. Vidare kan mdtningen av blockets kr6kning g6ras kontinuerligt enligt vissa utforingsformer, medan blocket 100 bearbetas.

Vidare kan den faststallda radien R for kurvsagning variera i sagriktningen S utmed blocket 100, exempelvis dá blocket 100 har en S-form eller liknande. Darmed kan enligt vissa utforingsformer ett flertal radier R faststallas fOr blocket 100, vilka varierar utmed sagriktningen 20 S.

Steg 502 En vertikal lutningsvinkel 13 pa den forsta cirkelsagklingan 110 berdknas i ett vertikalplan V i fOrhallande till sagriktningen S i blocket 100, baserat pa den faststailda radien R for kurvsagningen.

Berakningen av den vertikala lutningsvinkeln 13 pa den f6rsta cirkelsagklingan 110 och/ eller den andra cirkelsagklingan 120 kan i vissa utforingsformer vara baserad, utover pa den faststallda radien R for kurvsagningen, pa cirkelsagklingans diameter d och/ eller pa det vertikala avstandet u fran cirkelsagklingans centrum till ett sagbordsplan 200 pa vilket blocket 100 är placerat.

Enligt vissa utforingsformer kan berdkningen av den vertikala lutningsvinkeln 13 pa den forsta cirkelsagklingan 110 och/ eller den andra cirkelsagklingan 120 vara baserad exempelvis pa foljande algoritm: 13 = arctan (Xmedel X10pp)/((d/2) - u), dar: 11 Xmedel = (Xstad Xslu1)/2; Xtopp = R(1-cos a)/cos at,pp; )(slut= R(1-cos a1)/cos asiut; Xstart = R(1 COS astart)/cos astart; atopp = arctan (-e/2)/R; asiut = arctan (d/2 sin ysiut - (e/2))/R; astart = arctan (d/2 sin v start - (e/2))/R; Ystart = arccos (u/(d/2)); Ysiut - -Ystart; Ytopp = 0; u = det vertikala avstandet fran cirkelsagklingans centrum till ett sagbordsplan 200 pa vilket blocket 100 är placerat; och d = cirkelsagklingans diameter.

Steg 503 Den forsta cirkelsagklingan 110 snedstalls med den berdknade 502 vertikala lutningsvinkeln 0.

Genom att snedstalla den forsta cirkelsagklingan 110 i vertikalplanet V med den vertikala lutningsvinkeln 13, vid sagning med enkelklinga, sa kan lutande sags* undvikas eller atminstone kan problem forknippade med denna lutning reduceras. Harigenom okas utbytet genom att ramatten kan minskas dá de utsagade bradorna blir mer rektanguldra an de annars skulle vara.

Ytterligare en effekt av att snedstdlla cirkelsagklingan 110 med den berdknade 502 vertikala lutningsvinkeln 13 i vertikalplanet V är att kurvradien R kan minskas. Hdrigenom mojligOrs kurvsagning med en mindre kurvradie R an vad som idag är mojligt pa grund av den uppkomna lutningen av sagsparet enligt tidigare kand teknik. Genom att kunna kurvsaga med sndvare radie R är det mojligt att ytterligare oka utbyte och kvalitet hos de utsagade bradorna dá stockarna som sagas ofta är mer krokta an den minsta krokningsradie R som med tidigare [card teknik var mojlig att saga efter.

Steg 504 Detta steg kan utforas i vissa alternativa utforingsformer av forfarandet 500, varvid kurvsagningen Ors genom att den forsta cirkelsagklingan 110 samt en andra cirkelsagklinga 120, vilken är placerad forskjuten i vertikalplanet V i forhallande till den forsta cirkelsag- 12 klingan 110, uppsagar ett gemensamt sagsnitt genom blocket 100 utmed den faststallda 501 radien R for kurvsagningen.

Den andra cirkelsagklingan 120 snedstalls med den beraknade 502 vertikala lutningsvin- keln 13 men i motsatt riktning i vertikalplanet V i forhallande till den forsta cirkelsagklingan 110, sá att den andra cirkelsagklingan 120 lutar mot den forsta cirkelsagklingan 110 i vertikalplanet V. Denna lutning av forsta och andra cirkelsagklingorna 110, 120 visas aven i figur 3B.

Genom att snedstalla cirkelsagklingorna 110, 120 i vertikalplanet V med den vertikala lutningsvinkeln 13 undviks att sagsparen lutar for bade ovre och undre delen av sagsparet. Darigenom kan lutande sags* undvikas eller alminstone fas att luta mindre an annars, varigenom problem forknippade med sa.dan lutning av sagsparet kan reduceras. Darmed kan utbytet okas genom att rarna.tten kan minskas dâ de utsagade bradorna blir mer rek- tangulara an de annars skulle vara.

Steg 50 Detta steg kan utforas i vissa alternativa utforingsformer av forfarandet 500, i vilket steg 504 har utforts.

En horisontell lutningsvinkel E beraknas pa den forsta cirkelsagklingan 110 och den andra cirkelsagklingan 120 i ett horisontalplan H i forhallande till sagriktningen S i blocket 100, baserat pa den faststallda radien R for kurvsagningen.

Berakningen av den horisontella lutningsvinkeln c pa den forsta cirkelsagklingan 110 och den andra cirkelsagklingan 120 kan i vissa utforingsformer vara baserad, utover pa den faststallda radien R for kurvsagningen, pa ett avstand e/2 i sagriktningen S mellan cirkelsagklingans centrum och ett centrumplan for radien R for kurvsagningen av blocket 100.

Den horisontella lutningsvinkeln c pa den forsta cirkelsagklingan 110 och/ eller den andra cirkelsagklingan 120 kan exempelvis enligt vissa utforingsformer vara baserad pa foljande algoritm: = arctan((e/2)/R), dar: e/2 = ett avstand i sagriktningen S mellan cirkelsagklingans centrum och ett cent- rumplan for radien R for kurvsagningen av blocket 100. 13 Steg 506 Detta steg kan utforas i vissa alternativa utforingsformer av forfarandet 500, i vilket steg 504 och steg 505 har utforts.

Den forsta cirkelsagklingan 110 snedstalls med den beraknade 505 horisontella lutningsvinkeln e.

Harigenom undviks baksagning vid sagning med dubbelklingor, da den laterala belastningen pa sagklingorna 110, 120 minskar. Detta leder till minskad sagsparsbredd, vilket Okar 10 utbytet dá mindre tra forloras i sagspan. Dessutom, genom att den laterala belastningen pa sagklingorna 110, 120 minskar sá kan klingtjockleken minskas, vilket ytterligare minskar spanspillet och okat utbytet.

Steg 507 Detta steg kan utforas i vissa alternativa utforingsformer av forfarandet 500, i vilket steg 504, steg 505 och steg 506 har utforts.

Den andra cirkelsagklingan 120 snedstalls med den beraknade 505 horisontella lutningsvinkeln E men i motsatt riktning i horisontalplanet H i forhallande till den forsta cirkelsagklingan 110, sá att den andra cirkelsagklingan 120 lutar mot den forsta cirkelsagklingan 110 i horisontalplanet H.

Steg 508 Blocket 100 sagas upp i sagriktningen S med den snedstallda 503 forsta cirkelsagklingan 110 utmed den faststallda 501 radien R for kurvsagningen.

Enligt vissa utforingsformer kan forfarandet 500 utforas kontinuerligt under sagningen av blocket 100. Harvid kan krokningsradien R kontinuerligt matas pa blocket 100 och den vertikala lutningsvinkeln 13, respektive den horisontella lutningsvinkeln E omraknas baserat pa detta. Darmed mojliggors sagning utmed en varierande radie R for kurvsagningen av blocket 100, liksom en varierande lutning i vertikalplanet V och eventuellt horisontalplanet H beroende pa denna varierande radie R.

Harigenom mojliggors en kurvsagning som battre foljer blockets kurvighet, vilket Or att brador kan utsagas som battre foljer fiberriktningen has traet. Darmed okar kvaliteten pa de utsagade bradorna ytterligare. 14 Figur 6A visar ett system 600, anordnat for snedstallning av atminstone en forsta cirkelsagklinga 110 vid kurvsagning i en sagriktning S av ett block 100, det viii saga kurvsagning med enkelklinga. Som tidigare namnts kan ett flertal cirkelsagklingor vara monterade parallellt i horisontalled, exempelvis pa samma axel 130, varigenom uppsagning av ett flertal 5 brador ur blocket 100 i en matning mojliggors enligt vissa utforingsformer.

Systemet 600 innefattar en matningsenhet 610, anordnad att uppmata blockets krokning i sagriktningen S. Denna matningsenhet 610 kan exempelvis uppmata avsta.ndet till vissa matpunkter pa blocket 100 med hjalp av exempelvis ljus, sasom exempelvis laser, eller 10 annan elektromagnetisk straining. Harvid kan lasertriangulering anvandas for att utfora matningen enligt vissa utforingsformer. I vissa utforingsformer kan matningsenheten 610 utgoras av en 3D-kamera, en Time of Flight (ToF)-kamera, en stereokamera, en ljusfaltskamera eller liknande. Matningsenheten 610 kan vidare exempelvis utgoras av en 3Dmatram i vissa utforingsformer. Sadan 3D-matram kan exempelvis besta av tre matbalkar 15 som med laserljus mater avstandet till blockets yta nar den passerar igenom matramen. Matbalkarna kan vara placerade sá stralarna har 120 graders vinkel med varandra. Detta for att hela stockens yta ska kunna synas och vane matbalk har i sin tur ett flertal lasermatenheter.

Exempelvis kan matningsenheten 610 faststalla avstand till en viss matpunkt pa blocket 20 100 genom att skicka ut en modulerad ljusvag, detektera motsvarande reflekterad ljusvag fran matpunkten pa blocket 100 och mata den ref lekterade ljusvagens forskjutning i relation till den utskickade ljusvagen. Avstandet till respektive matpunkt kan sedan beraknas dá ljusets vaglangd respektive hastighet är kanda parametrar.

En Time-of-Flight kamera är ett kamerasystem som tar en sekvens av bilder och mater ett 25 avstand till ett foremal baserat pa den kanda ljushastigheten, genom att mata tidsalgangen for en ljussignal mellan kameran och motivet/ forernalet.

Matningsenheten 610 kan sedan skicka de uppmatta avstanden till matpunkterna pa blocket 100 till en berakningsenhet 620, vilken ocksá ingar i systemet 600. Berakningsenheten 620, vilken kommer att beskrivas narmare i samband med beskrivningen av figur 7, 30 är anordnad att utfora berakningar baserat pa matvarden mottagna frail matningsenheten 610, vilka berakningar kan faststalla exempelvis blockets krokningsradie R att anvandas vid kurvsagning av blocket 100. Vidare är berakningsenheten 620 anordnad att berakna en vertikal lutningsvinkel 13 pa den forsta cirkelsagklingan 110 i ett vertikalplan V i forhalande till sagriktningen S i blocket 100, baserat pa den faststallda radien R for kurvsagningen. 35 Berakningsenheten 620 kan exempelvis utgoras av en dator eller liknande anordning med erforderlig berakningskapacitet. Matningsenheten 610 kan aven generera och sanda en styrsignal till en regleringsenhet 630, vilken aven den ingar i systemet 600. Regleringsenheten 630, vilken exempelvis kan vara infast i alminstone den ena anden pa den forsta cirkelsagklingans axel 130, kan sedan snedstalla den forsta cirkelsagklingan 110 med den beraknade vertikala lutningsvinkeln 13, exempelvis genom att luta pa den forsta cirkelsag- klingans axel 130, i endera eller bada infastningspunkterna pa axeln 130.

Matningsenheten 610, berakningsenheten 620 och regleringsenheten 630, vilka ingar i systemet 600 utgar skilda logiska enheter, men kan mycket val vara inrymda i samma eller delvis samma fysiska enhet. Exempelvis kan berakningsenheten 620 vara innefattad i 10 matningsenheten 610, eller i regleringsenheten 630 i olika utforingsformer. Vidare är de uppraknade enheterna 610, 620, 630 anordnade att kommunicera med varandra over ett tradbundet eller tradlost granssnitt.

Det tradosa granssnittet kan innefatta kommunikation via radiovagor, exempelvis baserat pa, eller inspirerat av, flagon av foljande teknologier: GSM, EDGE, UMTS, COMA, COMA 2000, TD-SCDMA, LTE, LIE- Advanced; Wi-Fi, enligt nagon av IEEE standarder 802.11 a, b, g och/ eller n, IP, Bluetooth och/ eller NFC.

Ett tradbundet granssnitt kan exempelvis innefatta en kabelforbindelse, ett internetanslutet natverk eller ett kommunikationsbussystem besta.ende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla de uppraknade enheterna 610, 620, 630 med varandra och alternativt aven med andra enheter sasom styrenhet, kontrollenhet och/ eller sensorer. Kommunikationsbussen kan exempelvis utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network buss), en MOST-buss (Media Oriented Sy- stems Transport), eller flagon annan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning exempelvis enligt nagon av de ovan uppraknade teknologierna for tad& kommunikation.

Figur 6B visar en utforingsform av systemet 600, anordnat for snedstallning av en forsta cirkelsagklinga 110 och en andra cirkelsagklinga 120 vid kurvsagning i en sagriktning S av ett block 100, det vill saga kurvsagning med dubbelklinga. Som tidigare namnts kan ett flertal cirkelsagklingor vara monterade parallellt i horisontalled, exempelvis pa samma respektive axel 130, 140, varigenom uppsagning av ett flertal brador ur blocket 100 i en matning mojliggors enligt vissa utforingsformer.

I detta illustrerade scenario Ors kurvsagningen genom att den forsta cirkelsagklingan 1samt en andra cirkelsagklinga 120, vilken ãr placerad forskjuten i vertikalplanet V i forhallande till den forsta cirkelsagklingan 110 (i vissa utforingsformer forskjuten aven i horison- 16 talplanet H), uppsagar ett gemensamt sagsnitt genom blocket 100 utmed den faststallda radien R for kurvsagningen. Regleringsenheten 630 är harvid vidare anordnad att snedstalla aven den andra cirkelsagklingan 120 med den beraknade vertikala lutningsvinkeln 13 men i motsatt riktning i vertikalplanet V i fOrhallande till den farsta cirkelsagklingan 110, sa. att den andra cirkelsagklingan 120 lutar mot den forsta cirkelsagklingan 110 i vertikalplanet V. Detta har tidigare illustrerats i figur 3B och forklaras narmare i samband med beskrivningen av denna figur.

Vidare kan berakningsenheten 620 enligt vissa utforingsformer vara anordnad att berakna 10 en horisontell lutningsvinkel E pa den forsta cirkelsagklingan 110 och den andra cirkelsagklingan 120 i ett horisontalplan H i forhallande till sagriktningen S i blocket 100, baserat pa den faststallda radien R for kurvsagningen. Harvid kan aven regleringsenheten 630 vara anordnad att snedstalla den forsta cirkelsagklingan 110 med den beraknade horisontella lutningsvinkeln E, samt att snedstalla den andra cirkelsagklingan 120 med den beraknade horisontella lutningsvinkeln E men i motsatt riktning i horisontalplanet H i forhallande till den forsta cirkelsagklingan 110, sa att den andra cirkelsagklingan 120 lutar mot den forsta cirkelsagklingan 110 i horisontalplanet H. Detta forhallande illustreras i figur 4 och diskuteras narmare i motsvarande beskrivningstext.

Regleringsenheten 630 kan harvid enligt vissa utforingsformer innefatta ett flertal fysiska enheter, anordnade att paverka den forsta cirkelsagklingans axel 130 respektive den andra cirkelsagklingans axel 140 i horisontal led respektive vertikalled sá att det onskade vinkelforhallandet for cirkelsagsklingorna 110, 120 erhalls.

Figur 7 visar amen den en schematisk oversikt over systemet 600, anordnat for snedstallning av atminstone en forsta cirkelsagklinga 110 vid kurvsagning i en sagriktning S av ett block 100, men med ett sarskilt fokus pa berakningsenheten 620.

Berakningsenheten 620 är konfigurerad att genomfOra atminstone vissa av de tidigare be-skrivna forfarandestegen 501-508, innefattade i beskrivningen av forfarandet 500 vid kurvsagning i en sagriktning S av ett block 100 med atminstone en forsta cirkelsagklinga 110.

Berakningsenheten 620 mojliggor snedstallning, eller vinkling, av alminstone en forsta cirkelsagklinga 110 vid kurvsagning i en sagriktning S av ett block 100. Berakningsenheten 620 kan exempelvis utgoras av en dator eller liknande i vissa utforingsformer. Sadan dator kan exempelvis utgoras av en stationar dator, en server, en mobil dator, en handdator, en surfplatta, en mobiltelefon, en natdator eller liknande. 17 For att pa ett korrekt salt berdkna och ddrmed mojliggora snedstallning av sagklingan 110, eller sagklingorna 120 innehaller berdkningsenheten 620 ett antal komponenter, vilka i den fOljande texten beskrivs narmare. Det ska dock noteras att vissa av de beskrivna delkom- ponenterna forekommer i vissa utforingsformer. Vidare kan det noteras att ytterligare elektronik i berdkningsenheten 620, som inte är helt nadvandiga for att forsta funktionen av berdkningsenheten 620 enligt uppfinningen, inte har avbildats i figur 7 for att inte forsvara eller i onodan komplicera forsta.elsen av uppfinningen.

Berakningsenheten 620 innefattar en mottagare 710. Mottagaren 710 är anordnad att ta en emot matsignal fran en matningsenhet 610 avseende blockets krokning i sagriktningen S.

Mottagaren 710 är anordnad att ta emot matsignalen fran matningsenheten 610 over ett tradbundet eller tradlost grdnssnitt, exempelvis nagot av de tidigare narrinda.

Vidare innefattar berdkningsenheten 620 en processor 720. Processorn 720 är anordnad att faststdlla en radie R for kurvsagningen, baserat pa det mottagna resultatet av matningen av blockets krokning i sagriktningen S som gjorts med matningsenheten 610. Processorn 720 är ocksá anordnad att berdkna en vertikal lutningsvinkel r3 pa den forsta cirkel- sagklingan 110 i ett vertikalplan V i forhallande till sagriktningen S i blocket 100, baserat pa den faststallda radien R for kurvsagningen.

Processorn 720 kan utgoras av exempelvis en eller flera Central Processing Unit (CPU), mikroprocessor eller annan logik utformad att tolka och utfora instruktioner och/ eller att som att lasa och skriva data. Processorn 720 kan hantera data for inflode, utflode eller databehandling av data innefattande dven buffring av data, kontrollfunktioner och liknande.

Processorn 720 kan i vissa utforingsformer vidare vara anordnad att berdkna en horisontell lutningsvinkel c pa den fOrsta cirkelsagklingan 110 och den andra cirkelsagklingan 120 i ett horisontalplan H i forhallande till sagriktningen S i blocket 100, baserat pa den faststallda radien R for kurvsagningen, i vissa utforingsformer.

Berdkningsenheten 620 innefattar dven en sdndare 730. Sandaren 730 är anordnad att sanda en styrsignal till en regleringsenhet 630, for att snedstalla den forsta cirkelsagklingan 110 med den berdknade vertikala lutningsvinkeln 13. 18 Enligt vissa utforingsformer varvid kurvsagningen gars genom att den forsta cirkelsagklingan 110 samt en andra cirkelsagklinga 120, vilken är placerad forskjuten i vertikalplanet V i forhallande till den forsta cirkelsagklingan 110, uppsagar ett gemensamt sagsnitt genom blocket 100 utmed den faststallda radien R for kurvsagningen.

Sandaren 730 kan dá vidare vara anordnad att sanda en styrsignal till regleringsenheten 630, for att snedstalla den andra cirkelsagklingan 120 med den beraknade vertikala lutningsvinkeln 13, men i motsatt riktning i vertikalplanet V i forhallande till den forsta cirkelsagklingan 110, sa att den andra cirkelsagklingan 120 lutar mot den forsta cirkelsagklingan 10 110 i vertikalplanet V.

Sandaren 730 kan aven vara anordnad att sanda en styrsignal till regleringsenheten 630, for att snedstalla den forsta cirkelsagklingan 110 med den beraknade horisontella lutningsvinkeln E, samt att snedstalla den andra cirkelsagklingan 120 med den beraknade horison- tella lutningsvinkeln E men i motsatt riktning i horisontalplanet H i forhallande till den f6rsta cirkelsagklingan 110, sá att den andra cirkelsagklingan 120 lutar mot den forsta cirkelsagklingan 110 i horisontalplanet H, vilket visas i figur 4.

Sandaren 730 är anordnad att sanda styrsignalen till regleringsenheten 630 Over ett tra.dbundet eller tradlost granssnitt, exempelvis nagot av de tidigare namnda.

Vidare kan berakningsenheten 620 innefatta eller vara anslutningsbar till ett dataminne 725, dvs. en lagringsenhet for data sasom ett minneskort, flashminne, USB-minne, hard-disk eller annan liknande datalagringsenhet. Pa dataminnet 725 kan exempelvis vissa kurvradier R lagras i en tabell eller liknande, forknippat med olika varden pa den vertikala lutningsvinkeln 13, och/ eller den horisontella lutningsvinkeln E.

I vissa utforingsformer kan berakningsenheten 620 innefatta eller vara anslutningsbar till en bildskarm (ej visad). Bildskarmen kan vara anordnad att visa och askabliggora elektroniskt skapad information i form av exempelvis text eller bild for en operator vid sagen.

Vidare innefattar vissa utf6ringsformer av uppfinningen ett datorprogram f6r styrning av kurvsagning i en sagriktning S av ett block 100 med alminstone en forsta cirkelsagklinga 110. Sadant datorprogram är anordnat att utfora fOrfarandet 500 atminstone enligt nagot av forfarandestegen 501-508 dá datorprogrammet exekveras i processorn 720 i berakningsenheten 620. 19 Forfarandestegen 501-508 vilka beskrivits ovan kan implementeras genom en eller flera processorer 720 i berakningsenheten 620, tillsammans med datorprogramkod for att utfora flagon, nagra, vissa eller alla av de forfarandesteg 501-508 som beskrivits. Darigenom kan ett datorprogram innefattande instruktioner for att utfora forfarandestegen 501-508, berak- na vertikal lutningsvinkel 6 pa den forsta cirkelsagklingan 110 i ett vertikalplan V i forhallande till sagriktningen S i ett block 100 med en viss uppmatt radie R for kurvsagningen, och darigenom mojliggora snedstallande av den forsta cirkelsagklingan 110 med den beraknade vertikala lutningsvinkeln [3, da. datorprogrammet laddas i processorkretsen 720.

Claims (14)

PATENTKRAV

1. Forfarande (500) vid kurvsa.gning i en sagriktning (S) av ett block (100) med at- minstone en forsta cirkelsagklinga (110), innefattande: faststallande (501) av en radie (R) for kurvsagningen, genom matning av blockets krokning i sagriktningen (S), berakning (502) av en vertikal lutningsvinkel (13) pa den forsta cirkelsagklingan (110) i ett vertikalplan (V) i forhallande till sagriktningen (S) i blocket (100), baserat pa den faststallda radien (R) fOr kurvsagningen, snedstallande (503) av den forsta cirkelsagklingan (110) med den beraknade (502) vertikala lutningsvinkeln (13), och sagning (508) av blocket (100) i sagriktningen (S) med den snedstallda (503) forsta cirkelsagklingan (110) utmed den faststallda (501) radien (R) for kurvsagningen.

2. Forfarandet (500) enligt krav 1, varvid kurvsagningen Ors genom att den forsta cirkelsagklingan (110) samt en andra cirkelsagklinga (120), vilken ãr placerad forskjuten i vertikalplanet (V) i forhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), uppsagar ett gemensamt sagsnitt genom blocket (100) utmed den faststallda (501) radien (R) for kurvsagningen, vidare innefattande: snedstallande (504) av den andra cirkelsagklingan (120) med den beraknade (502) vertikala lutningsvinkeln (p) men i motsatt riktning i vertikalplanet (V) i forhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), sá att den andra cirkelsagklingan (120) lutar mot den forsta cirkelsagklingan (110) i vertikalplanet (V).

3. Forfarandet (500) enligt krav 2, ytterligare innefattande: berakning (505) av en horisontell lutningsvinkel (e) pa den forsta cirkelsagklingan (110) och den andra cirkelsagklingan (120) i ett horisontalplan (H) i forhallande till sagriktningen (S) i blocket (100), baserat pa den faststallda radien (R) for kurvsagningen, snedstallande (506) av den fOrsta cirkelsagklingan (110) med den beraknade (505) horisontella lutningsvinkeln (E), och snedstallande (507) av den andra cirkelsagklingan (120) med den beraknade (505) horisontella lutningsvinkeln (E) men i motsatt riktning i horisontalplanet (H) i forhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), sa att den andra cirkelsagklingan (120) lutar mot den forsta cirkelsagklingan (110) i horisontalplanet (H).

4. Forfarandet (500) enligt nagot av krav 1-3, varvid berakningen (502) av den verti- kala lutningsvinkeln (3) pa den forsta cirkelsagklingan (110) och/ eller den andra cirkelsag- 21 klingan (120) är baserad, utover pa den faststallda radien (R) for kurvsagningen, pa cirkelsagklingans diameter (d) och/ eller pa det vertikala avstandet (u) frail cirkelsagklingans centrum till ett sagbordsplan (200) pa vilket blocket (100) är placerat.

5. Forfarandet (500) enligt krav 4, varvid berakningen (502) av den vertikala lut- ningsvinkeln ( [3 ) pa den forsta cirkelsagklingan (110) och/ eller den andra cirkelsagklingan (120) är baserad pa foljande algoritm: 13 = arctan (X medel X10pp)/((d/2) - u), dar: Xmedel — (XstartXs1u1)/2 ; Xtopp = R(1-cos atopp)/cos at.pp; Xsiut = R(1-aos asiut)/aos adut; Xstart - R(1 COS astart)/cos astart; atopp = arctan (-e/2)/R; asiut — arctan (d/2 sin v slut - (e/2))/R; astart = arctan (d/2 sin v start - (e/2))/R; Ystart — arccos (u/(d/2)); YslutYstart; Vic:pp = 0; u = det vertikala avstandet frail cirkelsagklingans centrum till ett sagbordsplan (200) pa vilket blocket (100) är placerat; d = cirkelsagklingans diameter.

6. Forfarandet (500) enligt nagot av krav 1-5, varvid berakningen (505) av den hori- sontella lutningsvinkeln (E) pa den forsta cirkelsagklingan (110) och den andra cirkelsagklingan (120) är baserad, utover pa den faststallda radien (R) for kurvsagningen, pa ett avstand (e/2) i sagriktningen (S) mellan cirkelsagklingans centrum och ett centrumplan for radien (R) for kurvsagningen av blocket (100).

7. Forfarandet (500) enligt krav 6, varvid berakningen (505) av den horisontella lut- ningsvinkeln (E) pa den forsta cirkelsagklingan (110) och/ eller den andra cirkelsagklingan (120) är baserad pa foljande algoritm: = arctan((e/2)/R), dar: e/2 = ett avstand i sagriktningen (S) mellan cirkelsagklingans centrum och ett centrumplan for radien (R) for kurvsagningen av blocket (100). 22

8. Datorprogram for styrning av kurvsagning i en sagriktning (S) av ett block (100) med atminstone en forsta cirkelsagklinga (110), anordnat att utfora forfarandet (500) enligt nagot av krav 1-7 dá datorprogrammet exekveras i en processor (720) i en berdkningsenhet (620).

9. Berdkningsenhet (620) for mojliggorande av snedstallning av atminstone en forsta cirkelsagklinga (110) vid kurvsagning i en sagriktning (S) av ett block (100), innefattande: en mottagare (710), anordnad att ta en emot mdtsignal frail en matningsenhet (610) avseende blockets krokning i sagriktningen (S); en processor (720), anordnad att faststalla en radie (R) for kurvsagningen, baserat pa matningen av blockets krokning i sagriktningen (S), samt berdkna en vertikal lutningsvinkel (13) pa den forsta cirkelsagklingan (110) i ett vertikalplan (V) i forhallande till sagriktningen (S) i blocket (100), baserat pa den faststailda radien (R) for kurvsagningen; samt en sandare (730), anordnad att sanda en styrsignal till en regleringsenhet (630), for att snedstalla den forsta cirkelsagklingan (110) med den beraknade vertikala lutningsvinkeln (13).

10. Berakningsenheten (620) enligt krav 9, varvid kurvsagningen Ors genom att den fOrsta cirkelsagklingan (110) samt en andra cirkelsagklinga (120), vilken är placerad for- skjuten i vertikalplanet (V) i forhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), uppsagar ett gemensamt sagsnitt genom blocket (100) utmed den faststailda radien (R) for kurvsagningen, varvid sandaren (730) vidare är anordnad att sdnda en styrsignal till regleringsenheten (630), for att snedstalla den andra cirkelsagklingan (120) med den berdknade vertikala lutningsvinkeln (13) men i motsatt riktning i vertikalplanet (V) i farhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), sá att den andra cirkelsagklingan (120) lutar mot den forsta cirkelsagklingan (110) i vertikalplanet (V).

11. Berakningsenheten (620) enligt nagot av krav 9 eller krav 10, varvid processorn (720) är vidare anordnad att berdkna en horisontell lutningsvinkel (c) pa den forsta cirkel- sagklingan (110) och den andra cirkelsagklingan (120) i ett horisontalplan (H) i forhallande till sagriktningen (S) i blocket (100), baserat pa den faststallda radien (R) for kurvsagningen; samt varvid sandaren (730) är vidare anordnad att sanda en styrsignal till regleringsenheten (630), for att snedstalla den forsta cirkelsagklingan (110) med den beraknade horisontella lutningsvinkeln (c), samt att snedstalla den andra cirkelsagklingan (120) med den berdknade horisontella lutningsvinkeln (e) men i motsatt riktning i horisontalplanet (H) i forhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), sa att den andra cirkelsagklingan (120) lutar mot den forsta cirkelsagklingan (110) i horisontalplanet (H). 23

12. System (600) for snedstallning av atminstone en forsta cirkelsagklinga (110) vid kurvsagning i en sagriktning (S) av ett block (100), innefattande: en matningsenhet (610), anordnad att uppmata blockets krokning i sagriktningen

13. (S); en berdkningsenhet (620), enligt nagot av krav 9-11; samt en regleringsenhet (630), anordnad att snedstdlla den forsta cirkelsagklingan (110) med den berdknade vertikala lutningsvinkeln (13). 10 13.Systemet (600) enligt krav 12, varvid kurvsagningen Ors genom att den forsta cirkelsagklingan (110) samt en andra cirkelsagklinga (120), vilken ãr placerad forskjuten i vertikalplanet (V) i forhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), uppsagar ett gemensamt sagsnitt genom blocket (100) utmed den faststallda radien (R) for kurvsagningen, ddr regleringsenheten (630) är vidare anordnad att snedstdlla den andra cirkelsagklingan (120) med den berdknade vertikala lutningsvinkeln (13) men i motsatt riktning i vertikalplanet (V) i forhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), sá att den andra cirkelsagklingan (120) lutar mot den forsta cirkelsagklingan (110) i vertikalplanet (V).

14. Systemet (600) enligt nagot av krav 12 eller krav 13, varvid berdkningsenheten (620), är vidare anordnad att berakna en horisontell lutningsvinkel (E) pa den forsta cirkelsagklingan (110) och den andra cirkelsagklingan (120) i ett horisontalplan (H) i forhallande till sagriktningen (S) i blocket (100), baserat pa den faststallda radien (R) for kurvsagningen; samt varvid regleringsenheten (630) är vidare anordnad att snedstalla den forsta cirkelsagklingan (110) med den berdknade horisontella lutningsvinkeln (E), samt att snedstdlla den andra cirkelsagklingan (120) med den berdknade horisontella lutningsvinkeln (E) men i motsatt riktning i horisontalplanet (H) i forhallande till den forsta cirkelsagklingan (110), sá att den andra cirkelsagklingan (120) lutar mot den forsta cirkelsagklingan (110) i horisontalplanet (H). 1/6 1