SE1350891A1 - Anordning och förfarande för styrning av kollisionsförlopp vid fordonståg - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Uppfinningen hanfOr sig till ett fOrfarande fOr styrning av kollisionsfOrlopp vid fordonstag innefattande atminstone tva fordon varav atminstone ett fordon är 5 ett framfOrvarande fordon och atminstone ett fordon är ett bakomvarande fordon. Forfarandet innefattar steget att: - vid en konstaterad kollisionsrisk, styra (s401) utlosning av en for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration (305; 310; 320; 330; 340), med vilken atminstone ett av namnda fordon är forsett, for styrning av namnda kollisionsforlopp. Uppfinningen avser ocksa en datorprogramprodukt innefattande programkod (P) for en dator (200; 210) for att innplennentera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser ocksa en anordning for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag och ett motorfordon som är utrustat med anordningen.

Description

1 Anordning och f6rfarande f6r styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning avser ett forfarande for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag. Uppfinningen avser ocks6 en datorprogramprodukt innefattande programkod for en dator for att implementera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser ocksa en anordning f6r styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag samt ett motorfordon som är utrustat med anordningen.

BAKGRUND Hos fordon av idag är luftmotstandet vid lard en faktor som paverkar branslekonsumtion, i synnerhet hos t.ex. lastbilar eller andra relativt stora fordon som har en stor frontarea.

Luftmotstandet hos ett bakomvarande fordon beror till stor del pa vilket avstand som foreligger till det framforvarande fordonet. I princip kan anges att ju mindre avstand som foreligger till ett framfOrvarande fordon, ju nnindre luftmotstand och darmed kan bransleforbrukning hos det bakomvarande fordonet reduceras. I de fall cla tva eller fler fordon ingar i ett sä kallat fordonstag, dvs. ett antal fordon som kors med korta avstand mellan varandra och framfors som en enhet, kan bransleforbrukningen hos dessa fordon reduceras med exempelvis 5-15%. Att framf6ra fordon i fordonstag kan saledes red ucera branslekostnader tam ligen avsevart.

En nackdel med att framfora fordon tatt efter ett framforvarande fordon är att sikten kan skynnnnas. I det fall ett fordon kor relativt nara en frannforvarande lastbil med tackt slapvagn kan sikten begransas kraftigt. Detta kan orsaka 2 obehag hos en forare i det bakomvarande fordonet. Vidare kan en forare i det bakomvarande fordonet -IA en begransad forstaelse fOr varfor automatiska manovrar hos fordonet utfOrs. Exempelvis kan det rOra sig om automatiska inbromsningar eller automatiska vaxelval hos en transmission hos det bakomvarande fordonet.

Den begransade sikten kan resultera i okad risk for olyckor bl.a. eftersom varseblivningen hos foraren harvid är reducerad. Vidare kan en felbedomning hos automatiserade styrsystem hos fordonen for att halla avstandet till ett framforvarande fordonet uppsta, vilket kan medfora att en eller flera fordon kommer i kontakt, d.v.s. en mildare kollision. Detta är naturligtvis oonskat av manga olika skal.

I ett fall dar ett fordon i fordonstaget nodgas utfora en nnycket kraftig inbronnsning kan ett eller flera efterfoljande fordon i fordonstaget komma att kollidera med framforvarande fordon, eventuellt i form av en seriekrock. Detta skulle naturligtvis medfora manga olika problem och fara for ovriga fordon vid kollisionsplatsen.

DE 19933782 beskriver ett varningssystem fiir att varna bakomvarande fordon for att risk for kollision foreligger.

EP 1992538 beskriver ett varningssystem for att varna bakomvarande fordon for att risk for kollision foreligger.

US 2011048835 beskriver ett skyddssystem for fordon inbegripande externa krockkuddar.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med foreliggande uppfinning är att tillhandahalla ett nytt och fordelaktigt forfarande for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag. 3 Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahalla en ny och fOrdelaktig anordning och ett nytt och fordelaktigt datorprogram f6r styrning av kollisionsfOrlopp vid fordonstag.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett fOrfarande, en anordning och ett datorprogram for att astadkomma en okad trafiksakerhet vid fordonstag.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett forfarande, en 10 anordning och ett datorprogram f6r att astadkomma en reducering av skada pa personer och fordon vid en kollision mellan fordon hos ett fordonstag.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett forfarande, en anordning och ett datorprogrann for att, vid kollision nnellan fordon hos ett fordonstag, reducera kollisionsrisk, for ovriga fordon vid kollisionsplatsen.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett alternativt forfarande, en alternativ anordning och ett alternativt datorprogram for styrning av kollisionsfOrlopp vid fordonstag.

Dessa syften uppnas med ett f6rfarande f6r enligt patentkrav 1.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett forfarande f6r styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag innefattande atminstone tva fordon varav 25 atminstone ett fordon är ett framforvarande fordon och atminstone ett fordon är ett bakomvarande fordon. Forfarandet inbegriper steget att: - vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av en f6r utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration, med vilken atminstone ett av namnda fordon är forsett, for styrning av namnda kollisionsfOrlopp.

Fordonstaget innefattar harvid atnninstone tva fordon varav atnninstone ett fordon är ett framforvarande fordon och atminstone ett fordon är ett 4 bakomvarande fordon. Sagda kollision kan intraffa mellan ett framforvarande fordon och ett ytterligare framforvarande, ej i fordonstaget ingaende, fordon. Sagda kollision kan intraffa mellan sagda framfOrvarande fordon och ett framforvarande objekt. Sagda kollision kan intraffa mellan ett bakomvarande fordon och ett ytterligare bakomvarande, ej i fordonstaget ingaende, fordon.

Sagda kollision kan intraffa mellan sagda bakomvarande fordon och ett bakomvarande objekt. Sagda kollision kan intraffa mellan sagda framforvarande fordon och ett bakomvarande fordon som ingar i fordonstaget. Sagda kollision kan intraffa mellan tva eller flera i fordonstaget ingaende fordon. Sagda kollision kan intraffas mellan atminstone nagot av fordonen ingaende i sagda fordonstag och atminstone ett fordonsexternt objekt eller fordon.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett forfarande dar ett ledarfordon eller annat "behorigt" fordon kan faststalla att en kollision mellan atminstone tva fordon i fordonstaget troligen kommer uppsta. Med "behorigt" fordon avses ett fordon som kan utfora bedomningen att faststalla huruvida en kollision mellan atminstone tva fordon i fordonstaget troligen kommer uppsta. Det kan vara ett fordon som ingar i fordonstaget som har mandat att ta ett sadant beslut. Det kan aven vara ett fordon som är bertird av den kollision som ffirutspas.

Om en kollision beraknas uppsta, utloses externa krockkuddar framfor och bakom, eller enbart framfor, eller enbart bakom atminstone ett av sagda fordon for att formildra eventuella skador som kan uppsta for chaufforerna eller pa fordonen. Detta sker enligt uppfinningen pa ett koordinerat satt genonn tradlos information mellan fordonen. Metoden beraknar inte enbart om den externa krockkudden pa lastbilen ska utlosas, utan ocksa hur. Medelst lampliga sensorkonfigurationer, sasom exempelvis en videokannera eller radarenhet, hos atminstone ett fordon hos fordonstaget (t.ex. ledarfordonet) kan forfarandet avgora vilken del av en krockkudde som skall fyllas med mest luft eller vilka krockkuddar som skall utlosas. Harvid tillhandahalles fordelaktigt en varierbar dampning mellan fordonens kontaktyta. Det foreslagna forfarandet kan se till att kontaktytor mellan fordon eller morn fordon (t.ex. mellan en hytt och ett slapfordon) utformas sa att t.ex. fallknivseffekt inte uppstar eller att fordonen inte knuffar varandra av vagen nar kollisionen uppstar.

Harvid tillhandahalles ett i flera avseenden battre och sakrare fordon. Skada pa fordonen kan vid en kollision harvid minskas eller t.o.m. elimineras. Okad sakerhet for saval forare och passagerare hos fordon i fordonstag som andra trafikanter astadkommes harvid. Detta innebar aven mindre stressande miljo for alla berorda.

Forfarandet kan innefatta steget att: - styra nannnda kollisionsforlopp for att uppratthalla en vasentligen gemensam longitudinell inriktning hos namnda fordon vid namnda kollision.

Harvid minimeras paverkan av i kollisionen ej ingaende fordon i radande trafik. Harvid astadkommes fordelaktigt en trafiksakerhetsforbattring.

Forfarandet kan vidare innefatta steget att: - forse namnda atminstone ett fordon med krockkuddselement placerade framtill fordonets hytt och baktill fordonets hytt, och vid forekomst av slapfordon, framtill namnda slapfordon och baktill namnda slapfordon. Harvid minimeras paverkan av i kollisionen ingaende fordon has fordonstaget.

Forfarandet kan innefatta steget att: - utlosa atminstone vissa av namnda krockkuddselement inbordes oberoende samtidigt eller i sekvens. Harvid tillhandahalles ett flexibelt forfarande dar styrning av kollisionsforlopp kan styras mycket noggrant.

Forfarandet kan innefatta steget att: 6 utlosa namnda krockkuddskonfiguration till att utbilda en kontaktprofil som bildar en vinkel med fordonets tvarriktning. Harvid tillhandahalles ett flexibelt fOrfarande dar styrning av kollisionsfOrlopp kan styras mycket noggrant.

Forfarandet kan innefatta steget att: styra utlosning av namnda krockkuddskonfiguration baserat pa atminstone flagon av parannetrarna framforandekarakteristika, fordonsegenskaper och omgivningsbetingelser avseende namnda fordon.

Forfarande kan innefatta steget att: styra utlosningen av nannnda krockkuddskonfiguration baserat pa hur styrenheten bedomer vilken del av fordonet som kommer vara mest utsatt vid kollisionen.

Forfarandet är forknippat med korta fordrojningar vad galler overford information. Forfarandet är aven enkelt och billigt att installera hos fordon. Enligt ett utforande overfors information om en kollisionsrisk tan ett fordon hos fordonstaget till ett eller flera andra fordon hos fordonstaget. Enligt ett utforandeOverforsinformationomframf6randekarakteristika, fordonsegenskaper, omgivningsbetingelser och kollisionsparametrar Than ett fordon hos fordonstaget till ett eller flera andra fordon hos fordonstaget.

Forfarandet är latt att implennentera i existerande motorfordon. Mjukvara for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag enligt uppfinningen kan installeras i en styrenhet hos fordonet vid tillverkning av detsamma. En kopare av fordonet kan saledes fa mojlighet att valja forfarandets fun ktion som ett tillval. Alternativt kan mjukvara innefattande programkod for att utfora det innovativa forfarandet installeras i en styrenhet hos fordonet vid uppgradering vid en servicestation. I detta fall kan mjukvaran laddas in i ett minne i styrenheten.

Implementering av det innovativa forfarandet är alltsa kostnadseffektiv. 7 Mjukvara som innefattar programkod for att overfora fardvagsinformation kan latt uppdateras eller bytas ut. Vidare kan olika delar av mjukvaran som innefattar programkod fOr styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag bytas ut oberoende av varandra. Denna modulara konfiguration är fordelaktig ur ett underhallsperspektiv.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls en anordning for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag innefattande atminstone tva fordon, varav atminstone ett fordon är ett framforvarande fordon och 10 atminstone ett fordon är ett bakomvarande fordon.

Anordningen innefattar: en for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration; och organ anpassade att, vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av sagda krockkuddskonfiguration for styrning av namnda kollisionsforlopp.

Anordningen kan innefatta: organ anpassade att styra namnda kollisionsfOrlopp for att uppratthalla en vasentligen gemensam longitudinell inriktning hos namnda fordon vid namnda kollision.

Namnda krockkuddskonfiguration kan innefatta krockkuddselement placerade framtill fordonets hytt och baktill fordonets hytt, och vid forekomst av slapfordon, franntill namnda slapfordon och baktill namnda slapfordon.

Anordningen kan innefatta: organ anpassade att utlosa atminstone vissa av namnda krockkuddselement inbordes oberoende samtidigt eller i sekvens.

Anordningen kan innefatta: organ anpassade att utlosa nannnda krockkuddskonfiguration till att utbilda en kontaktprofil som bildar en vinkel med fordonets tvarriktning. 8 Anordningen kan innefatta: organ anpassade att styra utlOsning av namnda krockkuddskonfiguration baserat pa atminstone nagon av parametrarna framforandekarakteristika, 5 fordonsegenskaper och omgivningsbetingelser avseende namnda fordon.

Anordningen kan innefatta: organ anpassade att styra ut6sningen av namnda krockkuddskonfiguration baserat pa hur styrenheten bedomer vilken del av fordonet som kommer vara mest utsatt vid kollisionen.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan enkel eftermontering av sagda anordning utforas. Befintliga fordon kan saledes pa ett snabbt och relativt billigt satt uppgraderas. Erforderlig nnjukvara kan enkelt installeras i en styrenhet hos fordonet och/eller en barbar dator som är anslutningsbar till ett natverk hos fordonet.

Ovanstaende syften uppnas ocksa med ett motorfordon som innefattar den uppfinningsmassiga anordningen f6r styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag. Motorfordonet kan vara en lastbil, buss eller personbil.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram fOr styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag, dar namnda datorprogram innefattar programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-7.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag, dar namnda datorprogram innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-7. 9 Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls en datorprogramprodukt innefattande en progrannkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att utf6ra forfarandestegen enligt nagot av patentkraven 1-7, nar namnda programkod 'cars pa en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten.

Ytterligare syften, fordelar och nya sardrag hos den foreliggande uppfinningen kommer att framga for fackmannen av foljande detaljer, liksom via utovning av uppfinningen. Medan uppfinningen är beskriven nedan, bor det framga att uppfinningen inte är begransad till de specifika beskrivna detaljerna. Fackman som har tillgang till larorna hari kommer att kanna igen ytterligare applikationer, modifieringar och inforlivanden inom andra omraden, vilka är inom onnfanget for uppfinningen.

OVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RITNINGARNA For en mer komplett forstaelse av foreliggande uppfinning och ytterligare syften och fordelar darav, g6rs nu hanvisning till foljande detaljerade beskrivning som ska lasas tillsammans med de atfoljande ritningarna dar lika hanvisningsbeteckningar avser lika delar i de olika figurerna, och i vilka: Figur 1 schematiskt illustrerar ett fordon, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 2 schematiskt illustrerar en anordning hos fordonet visat i Figur 1, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 3a schematiskt illustrerar ett fordon, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 3b schematiskt illustrerar ett fordon, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 3c schematiskt illustrerar en krockkuddskonfiguration, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 3d schematiskt illustrerar en krockkuddskonfiguration, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4a schematiskt illustrerar ett flOdesschema over ett forfarande, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 4b i ytterligare detalj schematiskt illustrerar ett flOdesschema Over ett forfarande, enligt en utforingsform av uppfinningen; och Figur 5 schematiskt illustrerar en dator, enligt en utbringsform av uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FIGURERNA Ett fordonstag definieras som ett antal fordon som fungerar som en enhet.

Varje fordon som tillhor fordonstaget styrs automatiskt i den longitudinella riktningen och kommunicerar med varandra genonn ett tradlost natverk. Med hanvisning till Figur 1 visas en sidovy av ett fordon 100 som kan inga i ett fordonstag bestaende av atnninstone tva fordon. Det exennplifierade fordonet 100 bestar av en dragbil 110 och ett slapfordon 112. Fordonet kan vara ett tungt fordon, sasom en lastbil eller en buss. Fordonet 100 kan alternativt vara en personbil. Med slapfordon avses saval slapvagnar som pahangsvagnar dvs slapfordon som kopplas till dragbilen. Fordonet 100 kan besta av dragbil och fler an ett slapfordon. Det exemplifierade fordonet 100 avser ett godtyckligt fordon ingbende i ett fordonstag och kan avse saval ett framforvarande fordon som ett bakomvarande fordon.

Hari hanfor sig ternnen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, sasom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sasom en tradlos anslutning, till exempel en radio- eller mikrovagslank.

Hari hanfor sig termen "fordonstag" till ett antal fordon som fungerar som en enhet, t.ex. lastbilar, som framfores efter varandra med ett avstand som understiger ett forutbestamt varde, t.ex. 25 meter eller 10 meter. Detta avstand är ett nnaxinnalt avstand dar ett nninskat luftnnotstand hos ett bakomvarande fordon kan erhallas och dar detta avstand beror av fordonens 11 storlek och form. Avstandet kan aven matas i form av tidsluckor mellan fordonen.

Med hanvisning till Figur 2 visas en anordning 299 hos fordonet 100. 5 Anordningen 299 kan vara anordnad i dragbilen 110, emedan vissa delar av anordningen 299, exempelvis en krockkuddskonfiguration, kan vara anordnad hos slapfordonet 112.

De fordon som ingar i ett fordonstag kan samtliga vara utrustade med anordningen 299. Fordonstaget innefattar atminstone tva fordon, varav atminstone ett fordon är ett framforvarande fordon och atminstone ett fordon är ett bakomvarande fordon. Det framforvarande fordonet kan vara ett fordon som kik forst i fordonstaget (ledarfordon) men det framforvarande fordonet kan aven vara ett godtyckligt fordon som konnnner langre bak i fordonstaget och efterfoljs av ett atminstone ett bakomvarande fordon. I de fall det framforvarande fordonet inte är ett ledarfordon kan detta namnda framforvarande fordon i sin tur ha ett godtyckligt antal fordon framfor sig. Ett bakomvarande fordon kan aven utgOras av ensamt fordon som hinner ifatt ett framforvarande fordon, dar exempelvis detta framforvarande fordon är det sista fordonet i ett fordonstag. Men uppfinningen kan aven avse tva enskilda fordon som inte ingar i ett koordinerat fordonstag men som tillfalligt kommer att utgOra ett fordonstag da ett bakomvarande fordon hinner ikapp ett framforvarande fordon for att tillfalligt utgora ett fordonstag for att dra nytta av de fordelar som detta medfor.

Med fordonstag avses saledes fordon som ingar i ett koordinerat styrt fordonstag men aven fordon som tillfalligt kommer att utgora ett fordonstag, exempelvis da ett bakomvarande fordon hinner ikapp ett framforvarande fordon. 12 Anordningen 299 innefattar en styrenhet 200. Styrenheten 200 innefattar elektronik och mjukvara som beskrivs i ytterligare detalj med hanvisning till Figur 5.

Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ avkanna omgivningsbetingelser och bestamma framforandekarakteristika hos fordonet 100. Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ faststalla kollisionsrisk avseende eget fordon, eller f6r fordon ingaende i ett fordonstag.

Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ faststalla en faktisk kollision avseende eget fordon, eller for fordon ingaende i ett fordonstag. Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ faststalla kollisionsparametrar avseende sagda kollision, exempelvis relativa hastigheter mellan kolliderande fordon, massa hos sagda kolliderande fordon, etc. Harvid kan det faststallas underlag for att styra det uppfinningsmassiga forfarandet. Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ uppskatta ett kollisionsforlopp, inbegripande uppskattning av hur de kolliderande fordonen kommer uppfOra sig under en komnnande kollision vad galler exempelvis eget fordons positionering, fordonens inbordes positionering, forandringar i fordonens rorelseriktningar, hastighetsforandringar hos fordonen, varaktighetskonfiguration, etc. Dessa kan ocksa benamnas kollisionsparametrar. I de fall fordonen aven innefattar slapfordon kommer aven kollisionsparametrar att utg6ras av forandringen i vridningsvinkel hos kopplingen mellan dragbil och slapfordon, alternativt forandringen hos vridningsvinkel hos kopplingen mellan tva slapfordon.

Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ fortlopande detektera ett faktiskt kollisionsforlopp baserat pa kollisionsparametrarna. Harvid kan sagda lampliga krockkuddskonfigurationer styras i realtid enligt en aspekt av foreliggande uppfinning. 13 Styrenheten 200 är anordnad att overfora namnda avkanda omgivningsbetingelser, bestamda framf6randekarakteristika och faststallda kollisionsparametrar via ett fOr atminstone tva fordon, t.ex. ett ledarfordon och ett bakomvarande fordon gemensamt tradlost kommunikationsnatverk.

Styrenheten 200 hos ett fordon kan vara anordnad att vidarebefordra sagda overforda information till atminstone ett bakomvarande fordon och/eller till atminstone ett framforvarande fordon. Styrenheten 200 är anpassad att faststalla lamplig styrning av lamplig krockkuddskonfiguration hos eget fordon och/eller namnda atminstone ett ytterligare fordon i fordonstaget pa basis av namnda omgivningsbetingelser och/eller namnda framf6randekarakteristika och/eller kollisionsparametrar hos namnda ledarfordon eller hos ett i fordonstaget ingaende fordon. Styrenheten 200 är anpassad att automatiskt styra sagda lampliga krockkuddskonfiguration. Styrenheten 200 är aven anordnad att vidarebefordra sagda overforda information till fordon som tillfalligt utgor ett fordonstag och dar dessa fordon är utrustade med ett tradlost kommunikationsnatverk. I de fall fordonstaget bestar av fler an tva fordon kan information saledes skickas till saval alla framforvarande som saval alla bakomvarande fordon.

En datoranordning 210 är anordnad fOr kommunikation med den forsta styrenheten 200 via en lank [210. Datoranordningen 210 kan vara lostagbart ansluten till den fOrsta styrenheten 200. Datoranordningen 210 kan vara anordnad att kraftf6rs6rjas nnedelst ett hos fordonet redan befintligt batten, sasom t.ex. ett 24 V batten i som ofta är forefintligt anordnat hos tunga fordon av idag. Datoranordningen 210 kan vara en till fordonet 100 extern styrenhet.

Datoranordningen 210 kan vara en konventionell barbar dator. Datoranordningen 210 kan vara anordnad att utfora forfarandesteg enligt uppfinningen. Datoranordningen 210 kan anvandas for att ladda over mjukvara till styrenheten 200, i synnerhet mjukvara for att utfora del innovativa forfarandet. Datoranordningen 210 kan alternativt vara anordnad for konnnnunikation med den forsta styrenheten 200 via ett internt natverk i fordonet. Datoranordningen 210 kan vara anordnad att utfora vasentligen 14 likadana funktioner som den forsta styrenheten 200, sasom t.ex. att vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av en for utvandig verkan styrbart utlOsbart anordnad krockkuddskonfiguration, med vilken atminstone ett av namnda fordon i fordonstaget är forsett, for styrning av ett uppskattat kollisionsforlopp.

En navigationsenhet 220 är anordnad for kommunikation med styrenheten 200 via en lank L220. Navigationsenheten 220 är anordnad att fortlopande faststalla en radande position for fordonet 100. Navigationsenheten 220 är anordnad att fortlopande faststalla en radande hastighet hos fordonet 100.

Navigationsenheten 220 är anordnad att fortlopande skicka signaler S220 inbegripande information om en radande position for fordonet 100 till styrenheten 200 via lanken L220. Navigationsenheten 220 kan exempelvis utgoras av en GNSS-enhet.

Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ fortlopande faststalla information inbegripande uppgift om for fordonet radande position, hastighet,hastighetsforandringar,fardriktningoch/eller fardriktningsforandringar. Styrenheten 200 är anordnad att vid kollision medelst lampliga organ fortlopande faststalla information inbegripande uppgift om kir fordonet radande position, hastighet, hastighetsforandringar, fardriktning och/eller fardriktningsfOrandringar. Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ fortlopande faststalla information inbegripande uppgift om for fordonet radande avsedd hastighet, avsedda hastighetsforandringar, avsedd fardriktning och/eller avsedda fardriktningsforandringar.Sagdainformationbenamnsaven framforandekarakteristika. I de fall fordonen utgors av slapfordon kommer aven framforandekarakteristika att utgoras av vridningsvinkel a hos kopplingen mellan dragbil och slapfordon, alternativt vridningsvinkel a hos kopplingen mellan tva slapfordon. Vid en eventuell kollision kommer denna vinkel a att forandras vilket kan rnedfora att en s.k. fallknivseffekt uppstar mellan fordonen. Vridningsvinkeln a kan exempelvis bestammas genom att styrenheten 200 jamfor riktningen hos dragbil och slapfordon och om riktningen inte avviker, dvs dragbil och slapfordon är i linje sa är vridningsvinkeln a 0°. Information om riktningen hos dragbil och slapfordon fas fran exempelvis navigationsenheten 220. Vridningsvinkeln a kan aven bestammas med hjalp av exempelvis accelerometrar.

Sagda framforandekarakteristika kan automatiskt kommuniceras Than ett framforvarande fordon till atminstone ett bakomvarande fordon men aven fran ett bakomvarande fordon till atminstone ett framforvarande fordon.

Harvid kan ett styrsystem hos ett fordon hos fordonstaget erhalla sagda uppgifter och automatiskt styra t.ex. motor, transmission och/eller ett bronnssystem pa basis av sagda information. Harvid kan ett styrsystem hos ett fordon hos fordonstaget erhalla sagda uppgifter och automatiskt styra en krockkuddskonfiguration darvid pa basis av sagda information. Genonn att informationen kan overforas i !Dada riktningar, dvs tan framforvarande fordon till bakomvarande fordon och Than bakomvarande fordon till framforvarande fordon, sa kan samtliga fordon i ett fordonstag fà kannedom om sagda uppgifter.

Styrenheten 200 är anordnad att medelst lampliga organ fortlopande faststalla information inbegripande uppgift om omgivningsbetingelser. Sagda omgivningsbetingelser kan inbegripa atminstone flagon av parametrarna trafiksituationinklusiveriskmoment,vagbanekarakteristika, klimatkarakteristika och vagmarken.

Sagda omgivningsbetingelser kan automatiskt kommuniceras fran atminstone ett framforvarande fordon till atminstone ett bakomvarande fordon men aven fran atminstone ett bakomvarande fordon till atminstone ett framforvarande fordon. Harvid kan ett styrsystem hos ett fordon erhalla sagda uppgifter och automatiskt styra t.ex. motor, transmission och/eller ett bronnssystem pa basis av sagda information. Harvid kan ett styrsystem hos 16 ett fordon hos fordonstaget erhalla sagda uppgifter och automatiskt styra en krockkuddskonfiguration darvid pa basis av sagda information.

Sagdaframf6randekarakteristika,omgivningsbetingelseroch/eller kollisionsparametrar kan kommuniceras mellan fordonen i fordonstaget vasentligen samtidigt.

En sensorkonfiguration 230 är anordnad f6r kommunikation med styrenheten 200 via en lank L230a. Sensorkonfigurationen 230 är anordnad att fortlopande avkanna omgivningsbetingelser. Sensorkonfigurationen 230 är anordnad att fortlopande bestannma framforandekarakteristika hos fordonet. Sensorkonfigurationen 230 är anordnad att fortlopande bestamma kollisionsparametrar. Sensorkonfigurationen 230 är anordnad att fortlopande alstra signaler S230 inbegripande sagda onngivningsbetingelser och/eller framforandekarakteristikaoch/ellerkollisionsparametrar.

Sensorkonfigurationen 230 är anordnad att fortlopande skicka en signal S230 inbegripande sagda information till styrenheten 200 via lanken L230a. Styrenheten 200 är enligt ett exempel anordnad att skicka vidare sagda signal S230 till atminstone ett bakomvarande fordon medelst kommunikationsorgan 250 men aven anordnad for att skicka sagda signal S2tillatminstoneettframforvarandefordonmedelst kommunikationsorganet 250.

Enligt ett utf6rande ar sensorkonfigurationen 230 anordnad att fortlopande skicka en signal S230 inbegripande sagda information till kommunikationsorgan 250 via en lank L230d. Kommunikationsorganen 250 ar anordnad att skicka vidare sagda signal S230 till atminstone ett bakomvarande fordon i fordonstaget via en lank L250c men aven anordnad for att skicka sagda signal S230 till atminstone ett framforvarande fordon i fordonstaget via en lank L250c. 17 Enligt ett utfOrande är sensorkonfigurationen 230 anordnad att fortlopande skicka en signal S230 inbegripande sagda information direkt till atminstone ett bakomvarande fordon eller atminstone ett framfOrvarande fordon via en lank L230c.

Enligt ett alternativt utf6rande är sagda sensorkonfiguration 230 anordnad att fran ett fordon i realtid skicka signaler S230 inbegripande sagda information till datorn 210 via en lank L230b. Harvid är sagda sensorkonfiguration 230 anordnad att i realtid overfora sagda information direkt till sagda dator 2 via lanken L230b. Enligt detta utf6rande skickas saledes inte signaler S2 inbegripande sagda information direkt till styrenheten 200 for vidarebefordran till atminstone ett bakomvarande fordon eller till atminstone ett framforvarande fordon. Enligt detta utforande skickas saledes inte signaler S230 inbegripande sagda fardvagsinfornnation direkt till sagda atnninstone ett bakomvarande fordon eller till atminstone ett framforvarande fordon.

Harvid är sagda dator 210 anordnad att utfora atminstone en del av det uppfinningsmassiga fOrfarandet pa basis av sagda signal S230, exempelvis faststalla instruktioner.

Enligt detta utf6rande är datorn 210 anordnad att vidarebefordra sagda signaler S230 till kommunikationsorganen 250 via en lank L250b. Alternativt är datorn 210 anordnad att vidarebefordra sagda signaler S230 till kommunikationsorgan 250 via en styrenheten 200, dvs via lanken L210 och en lank L250a. Harvid astadkommes ett alternativt satt att overfora signalen S230 fran exempelvis ett fordon till atminstone ett ytterligare fordon hos fordonstaget som kan utgoras av atminstone ett bakomvarande fordon eller atminstone ett framforvarande fordon.

Enligt ett alternativt utforande är sagda sensorkonfiguration 230 anordnad att fran ett fordon i realtid overfora sagda information till atnninstone ett bakomvarande fordon eller till atminstone ett framforvarande fordon. Enligt 18 detta utfOrande skickas saledes inte signaler S230 inbegripande sagda fardvagsinformation till styrenheten 200 eller sagda dator 210 for vidarebefordran till atminstone ett bakomvarande fordon och/eller atminstone ett framforvarande fordon.

Styrenheten 200 är anpassad att faststalla instruktioner pa basis av namnda omgivningsbetingelser och/eller namnda framforandekarakteristika och/eller kollisionsparametrar. Sagda instruktioner kan saledes faststallas hos nagot av namnda fordon som är ingaende i sagda fordonstag.

Styrenheten 200 är anpassad att faststalla lamplig framfart hos ett fordon som framfores efter atminstone ett framforvarande fordon i fordonstaget pa basisavnamndaomgivningsbetingelseroch/ellernamnda frannforandekarakteristika och/eller nannnda kollisionsparametrar hos nannnda framforvarande fordon. Styrenheten 200 är anordnad att pa lampligt satt kommunicera uppgift om sagda faststallda lampliga framfart till atminstone ett bakomvarande fordon i fordonstaget. De bakomvarande fordonen kan harvid styras automatiskt pa basis av sagda faststallda lampliga framfart. Sagda lampliga framfart kan inbegripa hastighet, hastighetsfOrandringar, fardriktning och/eller fardriktningsforandringar. Sagda lampliga framfart kan inbegripa att styra fordonet pa ett sadant satt att en stundande kollision resulterar i sa sma skador hos personer, fordon och objekt reduceras, minimeras eller undviks. Sagda styrenhet 200 är pa motsvarande sail anpassad att faststalla lamplig framfart hos ett fordon som framfores framfor atminstone ett bakomvarande fordon i fordonstaget pa basis av namnda omgivningsbetingelser och/eller namnda framforandekarakteristika och/eller namnda kollisionsparametrar hos namnda bakomvarande fordon. Styrenheten 200 är anordnad att pa lampligt satt kommunicera uppgift om sagda faststallda lampliga framfart till atminstone ett framforvarande fordon i fordonstaget. De framforvarande fordonen kan harvid styras automatiskt pa basis av sagda faststallda lampliga frannfart. Sagda lampliga framfart kan inbegripa hastighet, hastighetsforandringar, fardriktning och/eller fardriktningsforandringar. 19 Enligt ett utforande är en styrenhet i ett fordon som framf6ras bakom sagda framfOrvarande fordon i fordonstaget anpassat att faststalla lamplig framfart hos fordonet pa basis av uppgift om namnda omgivningsbetingelser och/eller namnda framfOrandekarakteristika och/eller kollisionsparametrar. Harvid kan sagda bakomvarande fordon styras automatiskt pa basis av sagda faststallda lampliga framfart.

Enligt ytterligare ett utforande är en styrenhet i ett fordon som frannfores framfor sagda bakomvarande fordon i fordonstaget anpassat att faststalla lamplig framfart hos fordonet pa basis av uppgift om namnda omgivningsbetingelser och/eller namnda framf6randekarakteristika och/eller kollisionsparametrar. Harvid kan sagda framforvarande fordon styras autonnatiskt pa basis av sagda faststallda lannpliga framfart.

Sagda sensorkonfiguration 230 kan inbegripa lampliga sensorer. Sagda sensorkonfiguration 230 kan inbegripa lampligt antal sensorer. Sagda sensorkonfiguration 230 kan inbegripa lampligt antal olika sensorer. Sagda sensorkonfiguration kan innefatta en kamera. Sagda sensorkonfiguration 2 kan vara en videokamera. Sagda sensorkonfiguration 230 kan vara en webkamera.

Enligt ett utforande innefattar namnda sensorkonfiguration 230 ett antal kameror, sasom t.ex. videokameror. Sagda flertal kameror kan stallas in sa att de fortlopande filmar olika synfalt for att avkanna omgivningsbetingelser, vilka omgivningsbetingelser kan overforas till atminstone ett bakomvarande fordon eller ett framforvarande fordon. Sagda synfalt kan vara atminstone delvis overlappande.

Enligt ett utforande innefattar namnda sensorkonfiguration 230 en radarenhet for att faststalla forekonnst av externa objekt och dartill forknippat avstand och/eller avstandsforandringar avseende fordonet och sagda objekt.

Radarenheten kan vara anordnad att fortlopande faststalla ett avstand till ett framforvarande och/eller bakomvarande fordon. Harvid kan ett avstand till ett framfOrande fordon automatiskt stallas in, varvid ett styrsystem hos fordonet automatisk kan styra drift av fordonet sa att ett onskat avstand fram till ett framforliggande fordon astadkommes.

Enligt ett utforande innefattar namnda sensorkonfiguration 230 en ultraljudsenhet for att faststalla forekomst av externa objekt och dartill forknippat avstand och/eller avstandsforandringar avseende fordonet och sagda objekt. Ultraljudsenheten kan vara anordnad att fortlopande faststalla ett avstand till ett framforvarande och/eller bakomvarande fordon.

Enligt ett utforande innefattar namnda sensorkonfiguration 230 en laserljusenhet for att faststalla forekonnst av externa objekt och dartill forknippat avstand och/eller avstandsforandringar avseende fordonet och sagda objekt. Laserljusenheten kan vara anordnad att fortlopande faststalla ett avstand till ett framforvarande och/eller bakomvarande fordon.

Enligt ett utforande innefattar namnda sensorkonfiguration 230 en IR-kamera for att faststalla fOrekomst av externa objekt och dartill forknippat avstand och/eller avstandsfOrandringar avseende fordonet och sagda objekt. IRkameran kan vara anordnad att fortlOpande faststalla ett avstand till ett framforvarande och/eller bakomvarande fordon.

Styrenheten 200 innefattar ett analysprogram f6r att faststalla sagda omgivningsbetingelser pa basis av information detekterad av sagda sensorkonfiguration.Sagdaanalysprogramkanvaraett bildbehandlingsprogram.

Sagda sensorkonfiguration 230 kan inbegripa lampliga sensorer for att faststalla frannforandekarakteristika. Exennpel pa sadana sensorer kan vara rattvinkelgivare, gasreglagegivare, bromspedalgivare, hastighetssensor, etc. 21 Sagda sensorkonfiguration 230 kan inbegripa lampliga sensorer for att faststalla kollisionsparametrar. Exempel pa sadana sensorer kan vara rattvinkelgivare, gasreglagegivare, bromspedalgivare, hastighetssensor, etc.

Styrenheten 200 kan enligt ett exempel faststalla sagda kollisionsparametrar pa basis av information inlagrad i ett minne dari. Sagda information kan inbegripa uppgift am fordonets massa och konfiguration.

Styrenheten kan pa basis av data detekterad av sagda sensorkonfiguration 2faststallasagdaomgivningsbetingelserochsagda framf6randekarakteristika Presentationsorgan 240 är anordnade for konnnnunikation nned styrenheten 200 via en lank L240. Presentationsorganen 240 kan inbegripa en visningsskarm. Presentationsorganen 240 är anordnade att fortlopande mottaga overforda signaler S230 inbegripande fardvagsinformation, exempelvis i form av en videostrom. Presentationsorganen 240 kan vara anordnade att i realtid visa namnda mottagna videostrom i namnda bakomvarande fordon, sa att atminstone ett synfalt tillgangligt i namnda framforvarande fordon fortlopande g6rs tillgangligt i namnda bakomvarande fordon.

Enligt ett utforande kan presentationsorgan 240 vara anordnade att visa flera videoupptagningar samtidigt, i olika fonster hos visningsskarmen. En f6rare i ett bakomliggande fordon kan harvid medelst lampliga organ valja vilka videostrommar som denne vill ska visas. Storleken hos fonstren for de respektive mottagna videostrommarna fran respektive synfalt hos sagda framforliggande fordon kan stallas in pa lampligt satt.

Enligt uppfinningen tillhandahalls visningsanordningen 240, t.ex. placerad pa en instrumentbradan i en hytt hos fordonet. Presentationsorganen 240 är 22 anordnade att i realtid visa en bildstrom sa all atminstone ett synfalt tillgangligt i det framforvarande fordonet 100 fortlopande gOrs tillgangligt i det bakomvarande fordonet dar fOraren befinner sig.

Sagda presentationsorgan 240 kan inbegripa en lOstagbart ansluten visningsskarm. Skarmen kan vara en pekskarm. Sagda presentationsorgan 240 kan utgora en integrerad komponent hos fordonets instrumentbrada eller reglagesektion.

Enligt ett exempel, dar det bakomliggande fordonet framdrives medelst automatisk fartanpassning kan foraren harvid battre forsta varfor styrsystem hos fordonet automatiskt forandrar en radande hastighet och/eller fardriktning hos fordonet och eller aktiverar en ombordvarande krockkuddskonfiguration fore eller under en kollision.

Sagda presentationsorgan 240 kan inbegripa hOgtalare for att presentera instruktioner avseende fordonets framfart i form av ljudsignaler eller syntetiserat tal. Sagda instruktioner kan faststallas hos ett framforvarande fordon eller ett bakomvarande fordon i fordonstaget. Sagda instruktioner kan faststallas pa basis av sagda omvarldskarakteristika och/eller sagda framf6randekarakteristika och/eller kollisionsparametrar.

Styrenheten 200 är anordnad med atminstone en krockkuddskonfiguration 305 via en lank L305. Styrenheten 200 är anordnad att aktivera och utlosa sagda krockkuddskonfiguration 305. Styrenheten 200 är anordnad att styra utlosning hos sagda krockkuddskonfiguration 305 pa lampligt satt enligt uppfinningen.

Sagda krockkuddskonfiguration kan innefatta ett lampligt antal separata 30 krockkuddselement, aven benamnda krockkuddar. Exempel pa krockkuddskonfigurationer nned krockkuddar beskrivs nned hanvisning till Figurerna 3a-3d. 23 Sagda krockkuddskonfiguration 305 kan vara forefintligt anordnad hos sagda fordon 100 pa lampligt stalle, exempelvis framtill dragfordonet 110, baktill dragfordonet 110, framtill slapfordonet 112 och/eller baktill slapfordonet 112.

Styrenheten 200 är anpassad att, vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av en for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration 305, med vilken atminstone ett av namnda fordon hos fordonstaget är forsett, for styrning av ett kollisionsforlopp Figur 3a schematiskt illustrerar ett fordon 100 i vy fran ovan, enligt en aspekt av uppfinningen. Sagda fordon 100 innefattar en dragbil 110 och ett slapfordon 112. Sagda fordon 100 är utrustat med fyra stycken krockkuddskonfigurationer 305. En forsta krockkuddskonfiguration 310 är monterad vid en framre ande hos dragbilen 110. En andra krockkuddskonfiguration 320 är monterad vid en bakre ande hos dragbilen 110. En tredje krockkuddskonfiguration 330 är monterad vid en framre ande hos slapfordonet 112. En fjarde krockkuddskonfiguration 340 är monterad vid en bakre ande hos slapfordonet 112.

Sagda f6rsta krockkuddskonfiguration 310 är f6r utvandig verkan styrbart utlOsbart anordnad. Sagda fOrsta krockkuddskonfiguration 310 är anordnad for extern verkan.

Sagda andra krockkuddskonfiguration 320 är f6r utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad. Sagda andra krockkuddskonfiguration 320 är anordnad for extern verkan.

Sagda tredje krockkuddskonfiguration 330 är f6r utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad. Sagda tredje krockkuddskonfiguration 330 är anordnad for extern verkan. 24 Sagda fjarde krockkuddskonfiguration 340 är for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad. Sagda fjarde krockkuddskonfiguration 340 är anordnad fOr extern verkan.

Sagda fordon 100 kan vara anordnad med en krockkuddskonfiguration pa lampligt satt pa lampligt stalle.

Figur 3b schematiskt illustrerar en sidovy av fordonet som visas i Figur 3a, enligt en aspekt av uppfinningen; Harvid framgar schematiskt positionerna for sagda forsta krockkuddskonfiguration 310, andra krockkuddskonfiguration 320, tredje krockkuddskonfiguration 330 och fjarde krockkuddskonfiguration 340.

Sagda styrenhet 200 är anordnad att, dar det tillampligt, styra aktivering av atminstone en av krockkuddskonfigurationerna. Sagda styrenhet 200 är anordnad att, dar det tillampligt, styra utlosning av atminstone en av krockkuddskonfigurationerna. Sagda styrenhet 200 är anordnad att, dar det tillampligt, styra en fyllningsgrad och/eller en fyllningsforandring av atminstone en av krockkuddskonfigurationerna.

Sagda krockkuddskonfigurationer kan vara av lamplig prestanda. Sagda krockkuddskonfigurationer kan vara av lampligt material och storlek. Med storlek avses harvid bade storlek vid ett icke utlost tillstand och vid ett utlost tillstand. Medal ingaende i krockkuddskonfigurationen kan utg6ras av sprangmedel som vanligen anvands i krockkuddar men det skulle aven kunna utgoras av komprimerad luft som finns tillgangligt i fordonet.

Figur 3c schematiskt illustrerar en krockkuddskonfiguration 310, enligt en 30 aspekt av uppfinningen. Det Mr papekas att aven krockkuddskonfigurationerna 320, 330 och 340 kan vara utbildade pa ett liknande satt. Harvid anges bara den forsta krockkuddskonfigurationen 310 som ett exempel.

Harvid innefattar sagda krockkuddskonfiguration 310 tre separata krockkuddar, namligen en fOrsta krockkudde 310a, en andra krockkudde 310b och en tredje krockkudde 310c.

Sagda f6rsta krockkudde 310a, andra krockkudde 310b och tredje krockkudde 310c är individuellt styrbara nnedelst sagda styrenhet 200. Harvid kan sagda krockkuddar, dar det är tillampligt, blasas upp pa onskvart satt for styrning av namnda kollisionsforlopp. Harvid kan krockkuddarna hos den forsta krockkuddskonfigurationen 310 styras for att uppratthalla en vasentligen gemensam longitudinell inriktning hos namnda fordon vid nannnda kollision.

Det bor papekas att krockkuddar hos atminstone en av namnda forsta, andra, tredje och fjarde krockkuddskonfiguration kan styras pa liknande satt.

Sagda f6rsta, andra, tredje och fjarde krockkuddskonfiguration kan utlOsas sekventiellt eller vasentligen samtidigt.

Sagda fOrsta krockkudde 310a, andra krockkudde 310b och tredje krockkudde 310c kan utlosas sekventiellt eller vasentligen samtidigt.

I de fall dar sagda krockkuddar utloses sekventiellt kan sekvensen hur krockkuddarna utloses variera. Sagda styrenhet 200 är anordnad att, dar det tillampligt, styra en fyllningsgrad och/eller en fyllningsforandring av atminstone en av krockkuddskonfigurationerna. Denna styrning beror pa var styrenheten 200 bed6mer vilken del av fordonet 100 som kommer att vara involverad i kollisionen och saledes sker styrningen for att de utsatta delarna av fordonet ska skyddas. Denna bedonnning kan styrenheten 200 g6ra baserat pa information Than exempelvis namnda sensorkonfiguration 230. 26 Med hjalp av information Than kamera och radarenhet hos ett bakomvarande fordon bedoms vilken del av framforvarande fordon dar kollisionen kommer att ske. Namnda krockkuddskonfiguration hos fordonet 100 kan aven innefatta trycksensorer som kanner av vilken del av namnda krockkuddskonfiguration som utsatts fOr Okat tryck och denna del av krockkuddskonfiguration kommer att aktiveras.

En krockkuddskonfiguration hos fordonet 100 kan vara utbildad pa lampligt satt med ett lampligt antal krockkuddar, exempelvis 1, 2, 3, 4, 5, eller krockkuddar.

Enligt detta exempel har samtliga krockkuddar hos den forsta krockkuddskonfigurationen 310 losts ut, men fyllts med luft till olika grad. Harvid har nannnda krockkuddskonfiguration utlosts till att utbilda en kontaktprofil som bildar en vinkel med fordonets 100 tvarriktning.

Figur 3d schematiskt illustrerar en krockkuddskonfiguration 320, enligt en aspekt av uppfinningen.

Det bOr papekas att aven krockkuddskonfigurationerna 310, 330 och 340 kan vara utbildade pa ett liknande satt. Harvid anges bara den andra krockkuddskonfigurationen 320 som ett exempel.

Harvid innefattar sagda krockkuddskonfiguration 320 tva separata 25 krockkuddar, namligen en forsta krockkudde 320a och en andra krockkudde 320b.

Sagda forsta krockkudde 320a och andra krockkudde 320b är individuellt styrbara medelst sagda styrenhet 200. Harvid kan sagda krockkuddar, dar det är tillampligt, blasas upp pa onskvart satt for styrning av namnda kollisionsforlopp. Harvid kan krockkuddarna hos den andra krockkuddskonfigurationen 320 styras for att uppratthalla en vasentligen 27 gemensam longitudinell inriktning hos namnda fordon vid namnda kollision. Harvid kan sagda f6rsta krockkudde 320a och andra krockkudde 320b fOrhindra s.k. fallknivseffekt fOrhindras genom att aktivera krockkuddar mellan fordonets hytt hos dragbilen 110 och slapfordonet 112. Fordelaktigt kan enligt ett exempel aven sagda tredje krockkuddskonfiguration 330 aktiveras fOr att ytterligare bidraga till att f6rhindra fallknivseffekt, varvid uppratthallande av en vasentligen gemensam longitudinell inriktning hos namnda fordon vid namnda kollision fordelaktigt kan astadkommas.

Sagda f6rsta krockkudde 320a och andra krockkudde 320b kan utlosas sekventiellt eller vasentligen samtidigt.

Enligt detta exempel har bade den forsta krockkudden 320a och den andra krockkudden 320b hos den andra krockkuddskonfigurationen 320 losts ut, men fyllts med luft till olika grad.

Enligt ett annat exempel av uppfinningen kan styrningen av sagda krockkuddar styras av olika tryck i sagda krockkuddar. Hur trycket ska fordelas mellan de ingaende krockkuddarna baseras pa hur styrenheten 200 bedOrner vilken del av fordonet som kommer att vara utsatt vid kollision.

Genom att kunna variera tryckfordelningen mellan krockkuddarna fas fOrdelen att kunna styra vilken del av krockkudden som ska fyllas mest. Darigenom uppstar en varierbar dampning mellan fordonens kontaktyta och det ser till att kontaktytan formas sä att fallknivseffekt, inte uppstar eller att fordonen inte knuffar varandra av vagen nar kollision uppstar.

Figur 4a illustrerar schematiskt ett flodesschema over ett forfarande for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag innefattande atminstone tva fordon, varav atminstone ett fordon är ett framforvarande fordon och atminstone ett fordon är ett bakomvarande fordon, enligt en utforingsform av uppfinningen. Forfarandet innefattar ett f6rsta f6rfarandesteg s401. Steget s401 inbegriper steget att: 28 - vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av en for utvandig verkan styrbart utlOsbart anordnad krockkuddskonfiguration, med vilken atminstone ett av namnda fordon är fOrsett, fOr styrning av namnda kollisionsfOrlopp. Efter steget s401 avslutas forfarandet.

Figur 4b illustrerar schematiskt ett flodesschema Over ett forfarande for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag innefattande atminstone tva fordon, varav atminstone ett fordon är ett framforvarande fordon och atminstone ett fordon är ett bakomvarande fordon enligt en utforingsfornn av uppfinningen.

Forfarandet innefattar ett forsta forfarandesteg s410. Forfarandesteget s410 inbegriper steget att faststalla parametrar. Sagda parametrar kan inbegripa frannforandekarakteristika, fordonsegenskaper, onngivningsbetingelser och kollisionsparametrar. Detta kan ske medelst sagda sensorkonfiguration 230.

Efter forfarandesteget s410 utfors ett efterfOljande forfarandesteg s420.

Forfarandesteget s420 inbegriper steget att faststalla om kollisionsrisk foreligger. Detta kan ske medelst sagda styrenhet 200. Sagda kollisionsrisk kan avse kollision mellan ett ledarfordon och ett framfOrvarande, ej i fordonstaget ingaende, fordon. Sagda kollisionsrisk kan avse kollision mellan sagda framfOrvarande fordon och ett framfOrvarande objekt. Sagda kollisionsrisk kan avse kollision mellan sagda framforvarande och ett bakomvarande fordon som ingar i fordonstaget. Sagda kollisionsrisk kan avse kollision mellan tva eller flera i fordonstaget ingaende fordon. Sagda kollisionsrisk kan avse kollision mellan atminstone nagot av fordonen ingaende i sagda fordonstag och ett fordonsexternt objekt eller fordon. Sagda kollisionsrisk kan aven avse kollision mellan fordon som tillfalligt utgor ett fordonstag. Efter fOrfarandesteget s420 utfOrs ett efterfoljande forfarandesteg s430. 29 Forfarandesteget s430 inbegriper steget att overfora information fran ett fordon, exempelvis ett framforvarande fordon, hos fordonstaget till atminstone ett ytterligare bakomvarande fordon hos fordonstaget. Detta kan ske medelst konnmunikationsorganen 250. Sagda information kan inbegripa faststalldaframfOrandekarakteristika,fordonsegenskaper, omgivningsbetingelser, kollisionsparametrar och kollisionsrisk. Sagda information kan aven overforas Than atminstone ett bakomvarande fordon till atminstone ett framforvarande fordon. Efter forfarandesteget s430 utfors ett efterfoljande forfarandesteg s440.

Forfarandesteget s440 inbegriper steget att, vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av en for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration, nned vilken atminstone ett av namnda fordon är forsett, for styrning av nannnda kollisionsforlopp. Detta kan ske nnedelst sagda styrenhet 200 och dar styrning sker for att kunna styra vilken del av krockkudden som ska fyllas mest. Sagda styrning av utlosning kan ske pa basisavsagdaframforandekarakteristika,fordonsegenskaper, omgivningsbetingelser, kollisionsparametrar och/eller kollisionsrisk.

Forfarandesteget s440 kan inbegripa steget att styra namnda kollisionsforlopp kir att uppratthalla en vasentligen gemensam longitudinell inriktning hos namnda fordon vid namnda kollision.

Forfarandesteget s440 kan inbegripa steget att utlosa atnninstone vissa 25 krockkuddselement hos krockkuddskonfigurationen 305 inbordes oberoende samtidigt eller i sekvens.

Forfarandesteget s440 kan inbegripa steget att utlosa namnda krockkuddskonfiguration 305 till att utbilda en kontaktprofil som bildar en vinkel med fordonets tvarriktning.

Forfarandesteget s440 kan inbegripa steget att styra utlosning av namnda krockkuddskonfiguration 305 baserat pa atminstone nagon av parametrarna framfOrandekarakteristika, fordonsegenskaper, omgivningsbetingelser och kollisionsparametrar avseende namnda fordon.

Forfarandesteget s440 kan inbegripa steget att styra utlosningen av namnda krockkuddskonfiguration 350 baserat pa hur styrenheten 200 bedonner vilken del av fordonet som kommer vara mest utsatt vid kollisionen.

Efter forfarandesteget s440 avslutas forfarandet.

Med hanvisning till Figur 5, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 500. Styrenheterna 200 och 210 som beskrivs med hanvisning till Figur 2 kan i ett utforande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett icke-flyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett las/skriv-minne 550. Det icke-flyktiga minnet 520 har en forsta minnesdel 530 van i ett datorprogram, sa som ett operativsystem, är lagrat for att styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en busskontroller, en seriell kommunikationsport, I/O-organ, en AID-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och overfOringsenhet, en handelseraknare och en avbrytningskontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har ocksa en andra minnesdel 540.

Datorprogrammet P innefattar rutiner for att - vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av en for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration, med vilken atminstone ett av namnda fordon är forsett, for styrning av namnda kollisionsforlopp.

Datorprogrammet P innefattar rutiner for att styra namnda kollisionsforlopp for att uppratthalla en vasentligen gemensam longitudinell inriktning hos kolliderande fordon vid nannnda kollision. Datorprogrammet P innefattar rutiner for att utlosa atminstone vissa av krockkuddselement hos namnda 31 krockkuddskonfiguration 305 inbordes oberoende samtidigt eller i sekvens. Datorprogrammet P innefattar rutiner f6r att utlosa namnda krockkuddskonfiguration 305 till att utbilda en kontaktprofil som bildar en vinkel med fordonets tvarriktning. Datorprogrammet P innefattar rutiner for att faststalla atminstone nagon av parannetrarna framforandekarakteristika, fordonsegenskaper och omgivningsbetingelser avseende namnda fordon, ett annat i fordonstaget ingaende fordon eller ett ej i fordonstaget ingaende fordon. Datorprogrammet P innefattar rutiner for att styra utlosning av namnda krockkuddskonfiguration 305 baserat pa atnninstone flagon av parametrarna framforandekarakteristika, fordonsegenskaper och omgivningsbetingelser avseende namnda fordon, ett annat i fordonstaget ingaende fordon eller ett ej i fordonstaget ingaende fordon.

Progrannmet P kan vara lagrat pa ett exekverbart vis eller pa konnprinnerat vis i ett minne 560 och/eller i ett las/skrivrninne 550.

Nar det är beskrivet att databehandlingsenheten 510 utfor en viss funktion ska det forstas att databehandlingsenheten 510 utfOr en viss del av programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som är lagrat i las/skrivrninnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 är avsett for kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Las/skrivminnet 550 är anordnat att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. lankarna L210, L220, L230a, L230b, L240, L250a, L250b och L305 anslutas (se Figur 2).

Nar data nnottages pa dataporten 599 lagras det temporart i den andra minnesdelen 540. Nar mottaget indata temporart har lagrats, är 32 databehandlingsenheten 510 iordningstalld att utfora exekvering av kod pa ett vis som beskrivits ovan. Enligt ett utforande innefattar signaler mottagna pa dataporten 599 om en konstaterad kollisionsrisk mellan ett fordon hos ett fordonstag och atminstone ett ytterligare fordon, exempelvis ett fordon ingaende i sagda fordonstag. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for att vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av en for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration 305, med vilken atminstone ett av fordon ingaende i ett fordonstag är forsett, for styrning av namnda kollisionsforlopp Delar av metoderna beskrivna hari kan utforas av anordningen 500 med hjalp av databehandlingsenheten 510 som k6r programmet lagrat i minnet 560 eller las/skrivminnet 550. Nan anordningen 500 kir programmet, exekveras hari beskrivna forfaranden.

Den foregaende beskrivningen av de foredragna utforingsformerna av foreliggande uppfinning har tillhandahallits i syftet att illustrera och beskriva uppfinningen. Det är inte avsett att vara uttommande eller begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer att framga for fackmannen. UtfOringsformerna valdes och beskrevs f6r att bast forklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillampningar, och darmed mOjliggOra fOr fackman att forsta uppfinningen for olika utf6ringsformer och med de olika modifieringarna som an lampliga for det avsedda bruket. 33

Claims (17)

PATENTKRAV 1. FOrfarande fOr styrning av kollisionsfOrlopp vid fordonstag innefattande atminstone tva fordon varav atminstone ett fordon är ett framforvarande 5 fordon och atminstone ett fordon är ett bakomvarande fordon, kannetecknat av steget att:

1. vid en konstaterad kollisionsrisk, styra (s401; s440) utlosning av en for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration (305; 310; 320; 330; 340), med vilken atminstone ett av namnda fordon är forsett, for styrning av namnda kollisionsforlopp.

2. Forfarande enligt krav 1, innefattande steget att: 1. styra (s440) namnda kollisionsforlopp for att uppratthalla en vasentligen gennensann longitudinell inriktning hos nannnda fordon vid nannnda kollision.

3. Forfarande enligt krav 1 eller 2, vidare innefattande steget att: 1. forse namnda atminstone ett fordon med krockkuddselement (310a; 310b, 310c; 320a; 320b) placerade framtill fordonets hytt och baktill fordonets hytt, och vid forekomst av slapfordon, framtill namnda slapfordon och baktill 20 namnda slapfordon.

4. FOrfarande enligt fOregaende krav 3, innefattande steget att: 1. utlosa (s440) atminstone vissa av namnda krockkuddselement (310a; 310b, 310c; 320a; 320b) inbordes oberoende samtidigt eller i sekvens.

5. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, innefattande steget att: 1. (s440) utlosa namnda krockkuddskonfiguration (305) till att utbilda en kontaktprofil som bildar en vinkel med fordonets tvarriktning.

6. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, innefattande steget att: 34 1. styra (s440) utlosning av namnda krockkuddskonfiguration baserat pa atminstoneflagonavparametrarnaframforandekarakteristika, fordonsegenskaper och omgivningsbetingelser avseende namnda fordon.

7. FOrfarande enligt nagot av fOregaende krav, innefattande steget att: 1. styra (s440) utlosningen av namnda krockkuddskonfiguration 305 baserat pa hur styrenheten 200 bedomer vilken del av fordonet som kommer vara mest utsatt vid kollisionen.

8. Anordning for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag innefattande atminstone tva fordon varav atminstone ett fordon är ett framforvarande fordon och atminstone ett fordon är ett bakomvarande fordon, kannetecknad av: 1. en for utvandig verkan styrbart utlosbart anordnad krockkuddskonfiguration (305; 310; 320; 330; 340); 2. organ (200; 210; 500) anpassade att, vid en konstaterad kollisionsrisk, styra utlosning av sagda krockkuddskonfiguration (305; 310; 320; 330; 340) for styrning av namnda kollisionsforlopp.

9. Anordning enligt krav 8, innefattande: 1. organ (200; 210; 500) anpassade att styra namnda kollisionsforlopp f6r att uppratthalla en vasentligen gemensam longitudinell inriktning hos namnda fordon vid namnda kollision.

10. Anordning enligt krav 8 eller 9, dar namnda krockkuddskonfiguration (305; 310; 320; 330; 340) innefattar krockkuddselement placerade framtill fordonets hytt och baktill fordonets hytt, och vid forekomst av slapfordon, framtill namnda slapfordon och baktill narnnda slapfordon.

11. Anordning enligt foregaende krav 10, innefattande: 1. organ (200; 210; 500) anpassade att utlosa atnninstone vissa av narnnda krockkuddselement inbordes oberoende samtidigt eller i sekvens.

12. Anordning enligt nagot av krav 8-11, innefattande: 1. organ (200; 210; 500) anpassade att utlOsa namnda krockkuddskonfiguration till att utbilda en kontaktprofil som bildar en vinkel med fordonets tvarriktning.

13. Anordning enligt nagot av krav 8-12, innefattande: 1. organ (200; 210; 500) anpassade att styra utlosning av namnda krockkuddskonfiguration baserat pa atminstone nagon av parametrarna 10 framforandekarakteristika, fordonsegenskaper och omgivningsbetingelser avseende namnda fordon.

14. Anordningen enligt nagot av krav 8-12, innefattande: 1. organ (200; 210; 500) anpassade att styra utosningen av nannnda krockkuddskonfiguration baserat pa hur styrenheten 200 bedomer vilken del av fordonet som konnmer vara mest utsatt vid kollisionen.

15. Fordon innefattande anordningen enligt nagot av krav 8-14.

16. Datorprogram (P) for styrning av kollisionsforlopp vid fordonstag, dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet (200; 500) eller en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500) att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-7.

17. Datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att utfora forfarandestegen enligt nagot av patentkraven 1-7, nar namnda programkod '