SE1350356A1 - Flexibel foderkonstruktion för reparation eller förstärkningav ett rör - Google Patents

Abstract

Ett förfarande för förstärkning eller reparation av ett rör där man drar in en foderkonstruktion med ett flexibelt slätt rörfoder och en halvstyv spiral som ger icke-komprimerbara egenskaper inuti det skadade röret för både raka rörsektioner och böjda rörsektioner. Det befintliga röret rengörs först med en speciellt utformad borste med två träklot vid vardera änden av borsten för att förhindra upphakning eller fastkilning under borstoperationer. Foderkonstruktionen dras därefter genom hela längden av röret och förankras vid vardera änden med fästhylsor, som sticks in och limmas fast inuti foderkonstruktionen och innerdiametern hos det befintliga röret.

Description

10 15 20 25 30 35 mynnar ut genom vattenmunstyckesutlopp 3 som är inbyggda under vattenlinjen placerad i poolens sidoväggar. Dessa enheter är vanligtvis inrymda inuti en byggnadsstruktur som är anordnad med eller utan en grundläggning och med eller utan betonggolv. Ett annat hinder är placeringen av själva poolen 2. Det är omöjligt att gräva upp pooler ovanpå eller inuti byggnader, eller att använda grävutrustning för att komma åt och byta ut de befintliga rörledningarna 4 som läcker.

Under den ursprungliga byggnationen byggdes ett huvudav- loppsvattenintag 5 in i den djupaste delen av poolen 2.

Huvudavloppsvattenintaget 5 ansluter till ett huvudled- ningssystem 1 under marken som behövs för att transpor- tera poolvatten för ordentlig cirkulation av kemiskt behandlat, uppvärmt (om poolen 2 är utrustad med en pool- värmare), samt filtrering för poolvattenklarhet.

Skimrar (ej visade) finns placerade i poolväggarna delvis under vattenytan vid vattenlinjen för att skimma bort eventuellt skräp från poolvattenytan och för att transportera skräpet och vattnet som den drar in till pumphuset 6 via returledningar under marken. Dessa ledningar är också känsliga för läckage. Pumphuset 6 värmer upp, filtrerar och klorerar vattnet och för det behandlade vattnet tillbaka till poolen 2 genom andra rörledningar (ej visade) under marken. Dessa returled- ningar är också känsliga för läckage då de mynnar ut genom väggmonterade utloppsmunstycken 3 som är placerade i sidorna av poolen 2 under vattenlinjen.

Badtunnor och bubbelpooler har också potentiella läckage- problem som tar mycket tid, arbete och material för att reparera sådana läckor inklusive återställningen av det omgivande området till sitt ursprungliga skick. Det blir således kritiskt att förenkla denna reparationsprocess. lO 15 20 25 30 35 Naturgasrör gjorda av galvaniserat metallrör är också ett stort problem. Insidan av det galvaniserade röret korro- derar relativt snabbt vid kontakt med gasen som transpor- teras. En stor korrosionsavlagring som begränsar gasflö- det är inte ovanlig. Detta begränsade gasflöde framkallar en säkerhetsrisk. Det initiala behovet av gas från en strypt gasledning har tendensen att strypa och släcka pilotlågor placerade i apparater såsom ugnar, spisar och gasvattenvärmare utan att användaren har vetskapen om att pilotlågan håller på att släckas ut. Det nuvarande förfarandet för att åtgärda detta dilemma är att föra in en rak, styv plasthylsa i det befintliga röret. Den svå- righet som finns är om det finns den minsta krök eller böj i röret som repareras. På detta ställe måste det befintliga röret grävas upp för att repareras.

Det är inte ovanligt att elektriker gräver ner rör av plast (polyvinylklorid) som varierar från 1,5 tum till fyra tum i innerdiameter för att inrymma oskyddade enskilda eller hopbuntade elektriska ledningar. Ibland kan höga vattennivåer jämte ett skadat rör som innehåller de ovannämnda ledningarna att bli satta under eller fyllas med grundvatten eller inströmmande vatten. Detta problem kan vara svårt att lösa även med uppgrävning för att komma åt dessa rör. Man har sökt många lösningar på de ovannämnda problemen, men ingen tidigare lösning har ansetts helt genomförbar.

Tidigare reparationsanordningar reparerar bara raka rör- ledningar med små, om några, krökningar. I synnerhet för att lösa detta problem med krökningar är de tidigare anordningarna alltför omständliga och består vanligen av för att förbe- reda det befintliga röret för fodrets vidhäftning. Binde- dyrt maskineri, såsom blästringsmaskiner, medels-, epoxi- eller hartstankar för blandning och utdosering för att fodra det skadade röret efter sand- blästringen är obligatoriska och komplicerade. 10 15 20 25 30 35 Tryckluft tillsamman med ånga eller värmeproducerande maskiner implementeras också för att rengöra den skadade ledningen eller för att vidhäfta det hartsimpregnerade fodret vid innerdiametern hos den skadade ledningen efter att det har satts på plats. Härdning måste också ske efter att impregneringsprocessen är färdig. Detta leder till orimliga stopptider och mantimmar, som spelar en stor roll för att installera hartsimpregnerade foder och andra liknande system.

En annan vanlig reparationsmetod är därför fortfarande att gräva upp det skadade området eller hela längden av det skadade röret om man kan, eller att riva och åter- ställa befintliga konstruktioner såsom badrum eller inom- huspooler och bubbelpooler. Detta leder till stora kost- nader och stort besvär tillsammans med stopptid för den befintliga enheten, eftersom det skadade röret uppehåller den dagliga driften av den befintliga enheten. Därför erbjuder vilket förfarande eller vilken anordning som helst som minimerar stopptiden och gör reparationen snabbare stora fördelar.

Det finns ett behov av eller önskemål om ett förbättrat system och förfarande för reparation och förstärkning av rör under marken som övervinner den ovannämnda svårighe- ten.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Tillhandahållande av en rengöringsanordning för ett rör under marken är ett bland de många syftena med den föreliggande uppfinningen.

Ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av en flexibel reparationsinsats för ett rör under marken. 10 15 20 25 30 35 Ännu ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av en väsentligen icke- komprimerbar reparationsinsats för ett rör under marken. Ännu ytterligare ett syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av en borstdraghuvud- enhet för rensning av ett rör under marken.

Ett annat syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av en moppningsmekanism för att rengöra ett rör under marken. Ännu ett annat syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av ett förfarande för att reparera ett rör under marken på plats. Ännu ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfin- ningen är tillhandahållande av en koppling för repara- tionsröret.

Tillhandahållande av ett reparationssystem som i hög grad reducerat tiden som krävs för att reparera ett rör under marken är också ett syfte med den föreliggande uppfinningen.

Ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av ett förfarande för att förstärka ett rör under marken på plats. Ännu ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av ett väsentligen icke-komprimerbart förstärkningsfoder för ett rör under marken för att förstärka detsamma. Ännu ytterligare ett syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av ett förfarande för 10 15 20 25 30 35 att tillhandahålla förebyggande underhåll för ett rör under marken på plats.

Ytterligare ett syfte med den föreliggande uppfinningen är tillhandahållande av ett väsentligen icke-komprimer- bart förstärkningsfoder för ett rör under marken för att tillhandahålla förebyggande underhåll för detsamma.

Dessa och övriga syften med uppfinningen (vilka övriga syften blir tydliga vid betraktande av beskrivningen, patentkraven och ritningarna som en helhet) uppfylls genom att tillhandahålla ett förfarande för förstärkning eller reparation av ett rör som har stegen att dra in en foderkonstruktion med ett flexibelt slätt rörfoder och en halvstyv spiral som ger icke-komprimerbara egenskaper inuti det skadade röret för både raka rörsektioner och böjda rörsektioner. Det befintliga röret rengörs först med en speciellt utformad nylonborste med två träklot vid vardera änden av borsten för att förhindra upphakning eller fastkilning under borstoperationer. Foderkonstruk- tionen dras därefter genom hela längden av röret och förankras vid vardera änden med fästhylsor, som sticks in och limmas fast inuti foderkonstruktionen och innerdiame- tern hos det befintliga röret.

Den föreliggande uppfinningen är också inriktad mot ett förbättrat system och förfarande för reparation och/eller förstärkning av rör under marken som minimerar och avsevärt minskar motståndet och kärvningen som man råkar ut för vid förflyttning av foderkonstruktionen genom röret. Förfarandet omfattar stegen att tillhandahålla en flexibel foderkonstruktion som har en första ände och en andra ände, att applicera ett invändigt tryck på foderkonstruktionen, att föra in den första änden av foderkonstruktionen i en första ände av en rörsektion med bibehållande av det invändiga trycket, att pressa foder- konstruktionen genom rörsektionen med bibehållande av det 10 15 20 25 30 35 invändiga trycket tills den första änden av foderkon- struktionen kommer fram till en andra ände av rörsektio- nen, samt att släppa ut det invändiga trycket ur foder- konstruktionen. Förfarandet kan omfatta stegen att täta de första och andra ändarna av foderkonstruktionen innan foderkonstruktionen pressas genom rörsektionen, för att underlätta trycksättning och bibehålla det invändiga trycket, samt att göra de första och andra ändarna av foderkonstruktionen otäta för att underlätta utsläppningen av invändigt tryck. Förfarandet kan även omfatta steget att förbinda första och andra ändar av den installerade foderkonstruktionen med rörsektionen så att foderkonstruktionen tillhandahåller en väsentligen läckfri ledning genom rörsektionen.

Den flexibla foderkonstruktionen kan omfatta ett slätt flexibelt rörfoder och en halvstyv armeringsspiral och kan tillslutas vid båda ändarna för att bibehålla invändigt tryck. Den flexibla foderkonstruktionen kan alternativt omfatta ett annat flexibelt material, såsom ett korrugerat plastmaterial, som kan tillslutas vid båda ändarna. Tillslutningsanordningen kan omfatta en inskruv- bar tryckplugg vid en eller båda ändarna som ansluter till en luftkompressor och överför tryckluft till det inre av foderkonstruktionen. Andra typer av tillslut- ningsanordningar kan också användas.

Lufttrycket i foderkonstruktionen bör vara tillräckligt högt så att foderkonstruktionen kan pressas genom det inre av rörsektionen utan att komprimeras och tillräck- ligt lågt så att foderkonstruktionen har tillräcklig böjlighet för att böja sig runt hörnen i rörsektionen.

Genom att tillhandahålla en foderkonstruktion som kan pressas genom en rörsektion, i stället för att dras, kan kontakt mellan foderkonstruktionen och skarpa hörn hos rörsektionen i allmänhet undvikas. Foderkonstruktionen 10 15 20 25 30 35 fastnar inte vid de skarpa hörnen och man stöter på mindre motstånd vid förflyttning av foderkonstruktionen genom rörsektionen. Detta gör reparation av längre rörsektioner och rörsektioner som har ett större antal böjar lättare än vad som kan uppnås genom att dra foder- konstruktionerna genom rörsektionerna.

Med tanke på det ovanstående är ett särdrag och en fördel hos uppfinningen att tillhandahålla ett förbättrat förfa- rande för reparation och förstärkning av rör under marken som undviker eller minimerar de problem som är förknip- pade med flexibla foderkonstruktioner som fastnar vid de skarpa hörnen hos rörsektioner.

Ett särdrag och en fördel hos uppfinningen är också att tillhandahålla en förbättrad foderkonstruktion som kan bibehålla invändigt tryck, för att möjliggöra att foder- konstruktionen pressas i stället för dras genom rörsek- tionen.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Figur 1 föreställer en perspektivvy, delvis i tvärsnitt, av en pool i marken tillsammans med en sektion av ett skadat befintligt rör under marken.

Figur 2 föreställer en sidovy av en rörrengöringsborste.

Figur 3 föreställer en ändplanvy, delvis i tvärsnitt, av en rörrengöringsborste baserad på figur 2.

Figur 4 är rörrengöringsborsten, förutom att överdimen- sionerade cirkelrunda rengöringsmoppdukar har trätts över borstspindeln baserad på figur 2.

Figur 5 föreställer en perspektivritning av en borstdrag- huvudenhet med ett klot fäst vid sig. 10 15 20 25 30 35 Figur 6 föreställer en planvy sedd uppifrån av en kopp- lingsring som används för att koppla ihop nödvändiga anordningar för rengöring, reparation eller förstärkning.

Figur 7 föreställer en sidovy av en kopplingsring som används för att koppla ihop nödvändiga anordningar för rengöring, reparation eller förstärkning.

Figur 8 föreställer en perspektivvy av en kopplingsring som används för att koppla ihop nödvändiga anordningar för rengöring, reparation eller förstärkning av ett rör under marken.

Figur 9 föreställer en snittvy av en rörengöringsborste med moppdukar och borstdraghuvudenhet.

Figur 10 föreställer en perspektivvy av en nylondraglina.

Figur 11 föreställer en sidovy av en högflexibel invändigt slät foderkonstruktion av plast (polyvinylklo- rid).

Figur 12 föreställer en ändplanvy av en högflexibel invändigt slät foderkonstruktion av plast (polyvinylklorid).

Figur 13 föreställer en perspektivvy av en högflexibel invändigt slät foderkonstruktion av plast (polyvinylklo- rid).

Figur 14 föreställer en perspektivvy av foderdraghuvuden- heten.

Figur 15 avbildar en förankring som består av tre metall- häftklamrar. 10 15 20 25 30 35 10 Figur 16 föreställer en sidovy av en fästhylsa av poly- vinylklorid (PVC).

Figur 17 föreställer en ändplanvy av en fästhylsa av polyvinylklorid (PVC).

Figur 18 föreställer en perspektivvy av en fästhylsa av polyvinylklorid (PVC).

Figur 19 föreställer en perspektivvy av en fästhylsa införd i rörfoderkonstruktionen och förenade som en enhet.

Figur 20 föreställer en perspektivvy av en fästhylsa som håller på att föras in i rörfoderkonstruktionen.

Figur 21 föreställer en sidplanvy, delvis i tvärsnitt, av en förenad rörfoderkonstruktion och fästhylsa som är förankrade med vidhäftande tätningsmedel inuti ett befintligt rör.

Figur 22 föreställer en perspektivvy av ett konventio- nellt poolhuvudavlopp tillsammans med en blottlagd vy av en införd och förankrad rörfoderkonstruktion med ett reparerat poolrör i huvudledningssystemet under marken.

Figur 23 föreställer ett blockdiagram av rengöringsförfa- randet för ett rör under marken enligt den föreliggande uppfinningen.

Figur 24 föreställer ett blockdiagram av rengöringsanord- ningen för ett rör under marken enligt den föreliggande uppfinningen.

Figur 25 föreställer ett blockdiagram av borstsystemet som används med rengöringsanordningen för ett rör under marken enligt den föreliggande uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 ll Figur 26 illustrerar schematiskt ett förfarande enligt uppfinningen för reparation eller förstärkning av ett rör under marken som omfattar steget att pressa en invändigt trycksatt foderkonstruktion genom en rörsektion.

Figur 26a visar schematiskt användningen av en nylonlina med markeringar som är instucken i en plugg för att dra foderkonstruktionen genom en rörsektion.

Figur 27 illustrerar schematiskt användningen av ett inspektionsdon och en indragningslina för att mäta läng- den hos en rörsektion och bestämma den nominella längden för en foderkonstruktion som ska föras in.

Figur 27a visar schematiskt användningen av ett inspek- tionsdon och en indragningslina för att dra foderkon- struktionen genom en rörsektion.

Figur 28 är en perspektivvy av en inskruvbar ändplugg som kan sättas fast på båda ändarna av foderkonstruktionen för att bibehålla invändigt tryck under installation av foderkonstruktionen i rörsektionen.

Figur 29 är en perspektivvy av foderkonstruktionen enligt figur 28 med ett fastsatt gasinsprutningsmunstycke, för att spruta in trycksatt gas såsom luft i foderkonstruk- tionen.

Figur 30 är en perspektivvy av en ändplugg för foderkon- struktionen enligt figur 28.

Figur 31 är en vy sedd uppifrån av foderkonstruktionen enligt figur 28, som dessutom är försedd med två små delvis genomgående öppningar för mottagande av ett speciellt verktyg med två klor. 10 15 20 25 30 35 12 Figur 32 är en perspektivvy av en utföringsform av en fästhylsa som kan fungera som en adapter mellan en eller båda ändarna av den installerade foderkonstruktionen och motsvarande en eller båda ändar av rörsektionen.

Figur 33 är en perspektivvy av en ände av en rörsektion med fästhylsan enligt figur 32 fastsatt och som är utrustad med en gängad kopplingshylsa för sammankoppling av rörsektionen med ett huvudrör eller röraggregat.

Figur 34 visar schematiskt ett lufttrycksaggregat som används för att trycksätta foderkonstruktionen.

Figur 35 illustrerar schematiskt en skarvkoppling för att koppla samman, täta och skarva flera foderkonstruktioner.

När samma komponent förekommer i flera än en ritningsfi- gur används genomgående samma siffra för densamma i figurerna på ritningarna.

BESKRIVNING AV DE FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMERNA Den föreliggande anordningen och förfarandet hänför sig till en förbättring av de existerande rörreparationer och förfaranden som för närvarande används inom rörläggnings- och elinstallationsverksamhet för reparation av både laterala och vinklade (knä-) rör. Detta åstadkoms genom införande av en flexibel foderkonstruktion i det skadade röret.

En mycket viktig användning för det föreliggande förfarandet och den föreliggande anordningen kan vara för förebyggande underhållsåtgärder eller förstärkningsända- mål. Foderkonstruktionen kan föras in en befintlig oskadad rörledning som ska inrymma högkänsliga lednings- dragningar såsom vid dator- eller kommunikationsanvänd- ning. Foderkonstruktionen kan även innesluta farliga 10 15 20 25 30 35 13 gaser eller fluider såsom radioaktiva eller farliga mate- rial som är extremt skadliga för människor eller miljön.

Om det sker ett brott i den befintliga rörledningen kommer en detektor mellan den befintliga rörledningen och den på förhand införda rörfoderkonstruktionen att varna för brottet för att ge personal tid för att skydda data eller övergå till ett annat system, eller för att repa- rera den skadade yttre rörledningen utan driftavbrott eller förlust av gaser eller fluider vilket fall det än må vara. Denna redundans kan användas för, men är ej begränsad till, regeringsinstallationer såsom militära eller statliga luftfartsmyndighetsanläggningar som flyg- ledning, kärnkraftverk eller i viktiga industrier.

Nu med hänvisning till figur 2 och figur 3 så visas en sidovy och en ändvy med en tvärsnittsvy av en rörrengö- ringsborste 7. Denna borste 7 har en stálspindel 8 med ett 0,125 tums hål 9 borrat genom vardera änden av spin- deln. Dessa borrhål 9 används för att koppla fast en borste 7 vid en draghuvudenhet 10 (figur 5) via en kopp- lingsring 11 (figur 8).

Borstarna 12 är gjorda antingen av nylon eller av metall som varierar i styvhet, material och radielängd beroende på materialet och innerdiametern hos den skadade led- ningen. Borstradien är överdimensionerad med åtminstone 0,125 tum för ordentlig rengöring.

Borstradien är närmare bestämt upp till 115 procent av radien hos röret som man strävar att rengöra. Borstradien är mera föredraget upp till 110 procent av radien hos röret som man strävar att rengöra. Borstradien är mest föredraget upp till 109 procent av radien hos röret som man strävar att rengöra. 10 15 20 25 30 35 14 Det föreliggande förfarandet har stegen att dra in ett flexibelt slätt rörfoder 13 (figur 11) med en halvstyv spiral 14 lindad runt sig för att bilda foderkonstruktio- nen 15, som ger icke-komprimerbara egenskaper inuti det skadade röret 4 för både raka rörsektioner och böjda rör- sektioner upp till och inklusive nittiograders böjar. Det befintliga röret rengörs först med en speciellt utformad nylonborste 7 (figur 2) som består av ett klot 16 (figur 5) vid vardera änden av borsten 7 (figur 9) för att förhindra upphakning eller fastkilning under borstopera- tioner. Klotet 16 kan vara gjort av vilket lämpligt mate- rial som helst, såsom trä, metall eller plast. Trä är föredraget.

Moppdukar 17 (figur 4) installeras därefter vid båda ändarna av borsten 7 för att ge det befintliga röret 4 en slutrengöring. Denna rengöring av det befintliga röret 4 är för att avlägsna skräp för att den nya foderkonstruk- tionen 15 ska röra sig fritt inuti det befintliga röret till sin fulla längd.

Figur 4 är rörrengöringsborsten 7, förutom att överdimen- sionerade cirkelrunda rengöringsmoppdukar 17 har trätts över borstspindeln 8 och anordats mot borstens borstar 12 efter losskoppling av draghuvudenheterna 10 (figur 5) från borsten 7 med kopplingsringarna 11 enligt figur 6, figur 7 och figur 8. Dessa moppar 17 är dimensionerade större än rengöringsborstens borstradie med en minsta längd om 0,125 tum för att avlägsna eventuellt kvarstå- ende skräp som finns kvar efter rörborstens inledande rengöring.

Rengöringsmoppdukens radie är närmare bestämt upp till 115 procent av innerradien hos röret som ska rengöras.

Rengöringsmoppdukens radie är mera föredraget upp till 110 procent av radien hos röret. Rengöringsmoppdukens 10 15 20 25 30 35 15 radie är mest föredraget upp till 109 procent av radien hos röret.

Nu med betraktande av figur 5 så har borstdraghuvudenhe- ten 10 ett klot 16 fäst vid sig. Material för klotet 16 är gjorda av antingen trä, plast, metall, nylon, eller hårdgummi. Ett styrhål 18 är borrat genom klotets centrumaxel för att ta emot en nylonlina 19 med 0,125 tums diameter (figur 10). Detta linparti tar emot en färdiggjord 20 ögla vid motsatta ändar av klotet. Dessa öglor är gjorda med krymphylsor 21 av koppar för att bibehålla sin styrka och storlek.

Med avseende på figur 6, figur 7 och figur 8 används kopplingsringen 11 för att koppla ihop nödvändiga anord- ningar för rengöring, reparation eller förstärkning.

Dessa kopplingsringar 11 används för: (a) att koppla en borstdraghuvudenhet 10 till en rörrengöringsborste 7, figur 2, figur 3, och figur 4, samt för (b) att koppla en nylondraglina 19 enligt figur 10 till en borstdraghuvud- enhet 10 enligt figur 5 eller en foderdraghuvudenhet 22 enligt figur 14.

Figur 9 kompletterar rörrengöringsborsten 7 med moppdukar 17 och två borstdraghuvudenheter 10 är påkopplade vid motsatta ändar med användning av två kopplingsringar 11 som fäster en ögla 20 hos nylonlinan vid ett hål 9 i spindeln för att bilda ett borstsystem 30.

Figur 10 visar en nylondraglina 19 med 0,125 tums diame- ter som används i både rengörings-, reparations- eller förstärkningssteg. Denna diameter varierar efter storle- ken hos röret som håller på att repareras. Till exempel används en 0,250 tums diameter för reparation av ett rör med 4,0 tums innerdiameter. Ändöglan eller den färdig- gjorda öglan 20 är gjord på samma sätt som ändöglan 10 15 20 25 30 35 16 använd för borstdraghuvudenheten 10 och foderdraghuvuden- heten 22.

För rörreparation visar figur 11, figur 12 och figur 13 reparationsanordningen som utnyttjar en högflexibel, invändigt slät foderkonstruktion 15 av plast. Denna foderkonstruktion 15 har en rund halvstyv spiral 14 lindad omkring ett flexibelt foder 13, som samverkar för att tillhandahålla en låg motståndskoefficient för att förhindra upphakningar eller fastkilning när foderkon- struktionen 15 dras genom röret 4 som håller på att repa- reraS .

Foderkonstruktionen 15 dras genom hela längden av röret 4 och förankras vid båda ändarna med speciellt utformade fästhylsor 23, visade i figur 21, vilka sticks in och limmas fast inuti foderkonstruktionen 15 och innerdiame- tern hos det befintliga röret 4. Denna process tätar den inre ytan 24 hos det befintliga röret 4 fullständigt mot den yttre ytan hos rörfoderkonstruktionen 15 med minimal förlust av innerdiametern hos det befintliga röret 4.

Figur 14 visar en vy av foderdraghuvudenheten 22. På liknande sätt som sammansättningen av borstdraghuvud- enheten 10 leds en nylonlina 19 med 0,125 tums diameter genom de tidigare borrade axlarna hos två klot med olika diametrar som är placerade intill varandra. En knut formas som avslutar nylonlinan 19 vid klotet 16 med större diameter. En ögla 20 formas med nylonlinan 19 vid framänden av klotet 25 med mindre diameter. Klotet 16 med större diameter förs in i och förankras vid innerdiame- tern hos foderkonstruktionen 15.

Figur 15 visar att förankringen består av tre metallhäft- klamrar 26 som häftas fast med tryckluft ungefär 120 grader från varandra genom utsidan av fodret 13 medan de omsluter spiralen 14 och slutligen drivs in i det införda 10 15 20 25 30 35 17 klotet 16 med större diameter. Foderdraghuvudenheten 22 enligt figur 14 förs in i och förankras med galvaniserade häftklamrar 26 vid ett flexibelt foder 13. Figur 15 illu- strerar dessutom foderkonstruktionen 15 införd och dragen genom ett befintligt rör 4 med en nylondraglina 19.

Figur 16, figur 17 och figur 18 visar en fästhylsa 23 av polyvinylklorid (PVC). Denna hylsa 23 är speciellt utfor- mad för att förbinda en införd foderkonstruktion 15 med inlopps- och utloppsändarna av röret 4 som håller på att repareras. Den mindre ytterdiametern 27 hos fästhylsan 23 förs in i och vidhäftas mot innerdiametern hos foderkon- struktionen 15. Den stora ytterdiametern 28 hos fästhyl- san 23 förs in i och vidhäftas mot innerdiametern hos det skadade röret 4.

Figur 19, figur 20 och figur 21 samverkar för att visa både rörfodret 13 hos foderkonstruktionen 15 och fästhyl- san 23 förenade som en enhet. När fästhylsan 23 håller på att föras in i rörfodret 13, sticks den in, förankras och vidhäftas med vidhäftande tätningsmedel 29 inuti ett befintligt rör 4.

Figur 22 visar resultatet av de ovannämnda figurerna förankrat i ett konventionellt poolhuvudavlopp 5 tillsammans med en blottlagd vy av en införd och förank- rad rörfoderkonstruktion 15 med ett reparerat poolrör 4 i huvudledningssystemet 1 under marken. Effekten av repara- tionen på huvudledningssystemet 1 under marken blir på så sätt tydlig när det gäller dess effektivitet.

Nu övergående till figur 23 så visas ett blockdiagram av rengöringsförfarandet för rengöring och färdigställande av ett rör 4 under marken. Detta förfarande har en borste 7 som kan ha en duk 17 fastsatt vid sig eller inte. En draghuvudenhet 10 sätts fast vid vardera änden av borsten 7 med en nylondraglina 19 fäst vid den motsatta änden av 10 15 20 25 30 35 18 nämnda draghuvudenhet. Förflyttning av draglinan 19 med fram- och tillbakaförande resulterar i rengöring av röret 4. Duken 17 avslutar det som borsten 7 påbörjade.

Nu med övergående till figur 24 så arbetar rengöringsan- ordningen 30 i ett rör 4 under marken enligt den föreliggande uppfinningen. Rengöringsanordningen 30 innehåller en borste 12, eventuellt med duk 17 fastsatt vid båda ändarna. Hålet 9 används för att koppla borsten 12 till draghuvudenheten 10 med användning av kopplings- ringen 11. Den från borsten 12 motstående änden av drag- huvudenheten 10 kopplas därefter till draglinan 19 så att borstsystemet 30 kan dras genom röret 4 och användas för att rengöra röret.

För figur 25 har borstsystemet 30 som används med rengö- ringsanordningen 30 en borstspindel 8. Borstar 12 är monterade på borstspindeln 8. Det finns spindelhål 9 i borstspindeln 7 för att underlätta förflyttning av borst- systemet 30 genom röret 4, för att förbereda röret 4 för att ta emot reparationsanordningen. Valfritt kan duk 17 adderas till borstsystemet 30, för att tillhandahålla en slutrengöring av röret 4 innan reparation av detsamma.

Förfarandet enligt den föreliggande uppfinningen omfattar att rensa det befintliga läckande röret 4 från eventuellt skräp med en rörrengöringsborste 7 och borstdraghuvuden- het 10 ett högflexibelt slätt rörfoder 13 med en halvstyv spiral (figur 9) och att därefter dra in 14 som ger icke-komprimerbara egenskaper inuti det skadade röret 4 för både raka rörsektioner och böjda rör- sektioner upp till och inklusive nittiograders böjar. Ett befintligt plaströr 4 rengörs vanligtvis först med en speciellt utformad nylonborste 7 och draghuvudenhet 10 (figur 9). Ett befintligt metallrör 4 rengörs vanligtvis först med en speciellt utformad metallborste 7 och 10 15 20 25 30 35 19 draghuvudenhet 10. Under rätt förhållanden kan borstarna enligt den föreliggande uppfinningen användas utbytbart.

Rörrengöringsborsten 7 har en speciell stålspindel 8, med en borststruktur av nylon eller en metall. Rörrengörings- borsten 7 har en specifikt önskad längd och ytterdiameter som är relaterade till innerdiametern hos röret 4 som håller på att rengöras. Dessa rör har typiskt en innerdi- ameter om 1,5 tum, 2 tum, 3 tum och 4 tum, oberoende av om de är plast- eller metallrör. På spindeln 8 finns två borstdraghuvudenheter 10 (figur 9) på vardera sidan om borstspindeln 8. Denna konstruktion tillåter borstsyste- met 30 att navigera genom rörböjar om upp till 90 graders vinklar, medan den förhindrar upphakning eller fastkil- ning.

Därefter förses borstsystemet 30 med cirkelrunda moppdukar 17, eller motsvarande, som är något större i diameter än borstens borstar. Borstsystemet 30 dras ännu en gång genom det befintliga röret 4 för att rensa ut allt skräp. Borstsystemet 30 dras genom det befintliga röret med nylondraglinor 19 (figur 10) som är fastkopp- lade med kopplingsringar 11 av rostfritt stål (figur 9).

Borstsystemet 30 (figur 9) används för att sopa ut eventuellt skräp ur röret 4 som ska repareras. Eventuellt småskräp har förmågan att kila fast rörfoderkonstruktio- nen 15 i det befintliga röret 4 innan foderkonstruktionen 15 kan placeras i rätt läge. Detta beror på de små toleranserna mellan ytterdiametern hos rörfoderkonstruk- tionen 15 och innerdiametern hos röret 4 som ska repare- ras. Borsten eller fiberdelen av borstsystemet 30 har grova nylon- eller metallborst 12 som är överdimensione- rade med ungefär 0,125 tum för innerdiametern hos det befintliga röret som ska repareras. Borstar 12 med 1,625 tums diameter medger till exempel att ett rör 4 med 1,5 tums innerdiameter repareras. Borstarna 12 är lindade 10 15 20 25 30 35 20 runt en stålspindel 8 med ett hål 9 borrat vid vardera änden av borstspindeln 8 för att koppla på en borstdrag- huvudenhet 10 (figur 5) vid vardera änden med en kopplingsring 11 (figur 8).

En arbetare vid en ände av röret 4 samarbetar med en arbetare vid den motsatta änden av röret 4 för att borsta insidan av röret, vanligtvis med en fram och återgående eller pendlande rörelse. Varje nylondraglina 19 (figur 10) är åtminstone det befintliga rörets 4 längd plus två fot för att rengöra hela längden av röret 4 fullständigt.

Efter rengöring har en högflexibel rörfoderkonstruktion 15 för att reparera eller ge stadga åt ett rör 4 ett invändigt slätt rör 13 med en utvändig, halvstyv rund spiral 14 med låga friktionskoefficientegenskaper. Denna struktur är mycket effektiv för reparation av rör under marken. Även om man inte vill vara bunden av någon särskild teori anges följande grundprincip. Denna spiral 14 tillsammans (figur 14) möjliggör att fodret 13 inte hakar upp sig eller kilas med utformningen av foderdraghuvudenheten 22 fast under transport genom alla raka och böjda sektioner hos det skadade röret 4. Spiralen 14 ger också icke-kom- primerbara egenskaper inuti det befintliga röret 4 vid raka rörsektioner och böjda rörsektioner upp till och inklusive 90-graders böjar.

Ett formgivet foderdraghuvud 22 (figur 14) är en del av den fullständiga foderdraghuvudenheten 22 som består av kopplingsringar 11 och nylondraglinor 19 (figur 10) och liknande de hos borstdraghuvudenheten 30 (figur 9).

Foderdraghuvudenheten 22 förs in och förankras i rör- foderkonstruktionens 15 öppning med tre häftklamrar 26, företrädesvis av metall, som var och en är placerad ungefär 120 grader från de andra eller är anordnade med 10 15 20 25 30 35 21 radiellt mellanrum. Foderdraghuvudenheten 22 (figur 14) kopplas till nylondraglinan 19 (figur 10) med en kopp- lingsring 11 av rostfritt stål (figur 8) som drar rörfo- derkonstruktionen 15 genom det befintliga röret 4 upp till och inklusive rätvinkliga (90 graders) böjar och förhindrar att fodret 13 hakar upp sig eller kilas fast i det befintliga röret 4. Rörfoderkonstruktionen 15 i sig själv är åtminstone totallängden av röret 4 som håller på att repareras.

I en föredragen rörfoderkonstruktion 15 finns det ett invändigt slätt rörfoder 13 av polyvinylklorid med en utvändig spiral 14 av polyvinylklorid. Den runda spiralen 14 är gjord av ett material som ger en låg motstånds- eller friktionskoefficient. Denna egenskap är av optimal nytta för att förhindra upphakningar och fastkilningar när rörfodret 13 transporteras på plats. Denna foder- konstruktion 15 tillverkas i olika storlekar för att reparera rör med 1,5 tums, 2 tums, 3 tums och 4 tums innerdiameter. stål inbäddat i ett EPDM-täckskikt (gummi) beroende på storleken hos röret 4 som ska repareras.

Vissa spiraler 14 är gjorda av rostfritt Såsom angivet ovan används totalt två nylondraglinor 19 (figur 10) under reparationsoperationen. De används samtidigt och kopplas fast vid båda ändarna av borstdrag- huvudenheten 30 (figur 9) för att dra borsten 7 fram och tillbaka, för att rensa bort eventuellt skräp som finns i röret 4 som ska repareras. Denna nylonlina 19 (figur 10) är minst 0,125 tum i diameter. Längden varierar. Varje lina 19 totallängden plus två fot av lina 19 baserat på röret 4 (figur 10) kommer att ha en minsta längd som som ska repareras. En av draglinorna 19 har en ögla 20 vid vardera änden avslutad med en klämhylsa 21 av koppar.

Den andra linan 19 har bara en ögla 20. 10 15 20 25 30 35 22 Linan 19 med två öglor används för att kopplas till en dragfjäder som initialt drogs genom det befintliga röret från den motsatta änden. Den fastkopplade linan 19 dras därefter tillbaka genom röret 4 med dragfjädern för att vara på plats för att dra in rengöringsborsten 7 (figur 2), när öglan 20 vid den motsatta änden har kopplats till borstdraghuvudenheten 30 (figur 9) med en kopplingsring 11 av rostfritt stål. Linan 19 med en ögla kopplas till den andra änden av borstdraghuvudenheten 30 (figur 9) med en annan kopplingsring 11. En nylonlina 19 används för att dra rörfoderkonstruktionen 15 på plats inuti det skadade röret 4 genom att koppla loss nylonlinan 19 (figur 10) tillsammans med kopplingsringen 11 från borst- draghuvudenheten 30 (figur 9) och i stället fästa den vid foderdraghuvudenheten 22 (figur 14).

Den spiralformade kopplingsringen 11 av rostfritt stål används för att koppla en borstdraghuvudenhet 30 (figur 9) till båda ändarna av rörrengöringsborsten 7 (figur 2) tillsamman med de två nylondraglinorna 19 (figur 10).

Kopplingsringen 11 används också för att koppla foder- draghuvudenheten 22 (figur 14) till en nylondraglina 19 (figur 10) för att dra in och sätta foderkonstruktionen 15 på plats i det skadade röret 4.

Den slutliga proceduren är att förankra den nyinsatta foderkonstruktionen 15 i det befintliga otäta röret 4.

Den blottade foderdraghuvudenheten 22 (figur 14) dragen genom det befintliga rörets 4 ände skärs av med ett rak- blad i rät vinkel mot rörfodrets 13 längd. Två fästhylsor 23 (figur 18), som är utformade för att förbinda och täta det införda rörfodret 13 mot inlopps- och utloppsändarna av röret 4 som håller på att repareras, används.

En fästhylsa 23 en införd rörfoderkonstruktion 15 med inlopps- och (figur 18) är utformad för att förbinda utloppsändarna av röret 4 som håller på att repareras. 10 15 20 25 30 35 23 Denna hylsa 23 kan variera i storlek beroende på storleken hos innerdiametern 4 hos röret som håller på att repareras och storleken hos kopplingarna som kopplar ihop det befintliga röret hos huvudledningssystemet 1 under marken med poolhuvudavloppet 5 eller annan anslutningspunkt.

Fästhylsan 23 (figur 18) kan variera i storlek men är En fästhylsa 23 Den ände av densamma som oförändrad i konstruktion. (figur 18) är cylindrisk till sin natur. passar inuti rörfodret 13 har vanligtvis en mindre diameter 27 och är då den ände som tillsammans med fodret 13 fäster vid det önskade underlaget, såsom diskuterat ovan. Polyvinylklorid, företrädesvis styv, är det föredragna materialet. Hylsans 23 material kan dock variera beroende på röret 4 som ska repareras, såsom rör med galvanisk beläggning, av rostfritt stål, aluminium, nylon, eller andra rör av plasttyp.

Polyvinylkloridlim appliceras på den mindre av de två ytterdiameterändarna 27 av fästhylsan 23 (figur 18).

Hylsan 23 förs därefter in i den öppna änden av foder- konstruktionen 15 (figur 20) för att förbinda och täta insidan av foderkonstruktionen 15 mot fästhylsan 23 (figur 18). beror av de involverade substraten, appliceras på den Ett speciellt vidhäftande tätningsmedel, som större ytterdiametern 28 hos fästhylsan 23 och förs tillsammans med rörfoderkonstruktionen 15 in i det befintliga röret för att täta foderkonstruktionen 15 mot det befintliga röret 4. Denna procedur upprepas på den motsatta änden av rörfodret 13 för antingen ett rakt nominellt rör 4 eller ett befintligt rör 4 som är anslutet till ett poolhuvudavlopp 5 eller annan anslut- ningspunkt. Dessa polyvinylkoridhylsor kan variera i storlek beroende på innerdiametern hos röret som håller pá att repareras och storleken hos kopplingarna som 10 15 20 25 30 35 24 ansluter det befintliga röret 4 med poolhuvudavloppet 5 eller en anslutningspunkt av annan typ.

Hylsorna 23 (figur 18) kan variera i storlek men är oförändrade i konstruktion. Material för hylsorna kan variera beroende på framtida rör som ska repareras, såsom rostfritt stål, galvaniskt belagda metaller, aluminium, nylon, eller andra plaster.

Med hänvisning till figur 26 visas en sektion 31 av röret 1 som har en första ände 32, en andra ände 33 och en vägg 34 med två skarpa innerhörn 35. Man tillhandahåller en flexibel foderkonstruktion 15 som omfattar en första ände 36 täckt av en plugg 37 och en andra ände 38 täckt av en plugg 39. Den illustrerade flexibla foderkonstruktionen 15 omfattar det släta flexibla foderröret 13 och den halvstyva armeringsspiralen 14. I alternativa utförings- former kan den flexibla foderkonstruktionen 15 vara utformad av ett korrugerat halvstyvt plastmaterial, eller ett annat lämpligt material.

För att reparera eller förstärka rörsektionen 31 med användning av den flexibla foderkonstruktionen 15 appli- ceras ett valt tryck, såsom lufttryck, invändigt i foder- konstruktionen 15. Det invändiga trycket är tillräckligt stort för att bibehålla integritet och förhindra kompri- mering av foderkonstruktionen 15, men inte så stort att det förhindrar bockning och böjning av foderkonstruktio- nen 15. Pluggarna 37 och 39 eller andra lämpliga anord- ningar används för att bibehålla det önskade trycket inuti foderkonstruktionen 15. Det önskade trycket inuti foderkonstruktionen 15 ligger i allmänhet omkring 2 till ungefär 20 psi, lämpligen omkring 3 till ungefär 6 psi.

Det optimala trycket kan vara olika för olika tillämpningar, beroende på längden och diametern hos rörsektionen 31, längden och diametern hos foderkonstruk- tionen 15, konstruktionsmaterialet hos 10 15 20 25 30 35 25 foderkonstruktionen 15, antalet krökar i rörsektionen 31 och andra faktorer.

Med bibehållande av det invändiga trycket förs den första änden 36 av foderkonstruktionen 15 in i den första änden 32 av rörsektionen 31. Foderkonstruktionen 15 pressas därefter genom rörsektionen 31 i riktningen för pilen tills den första änden 36 av foderkonstruktionen 15 närmar sig eller kommer fram till den andra änden 33 av rörsektionen 31. Eftersom den trycksatta foderkonstruk- tionen 15 pressas in, i stället för att dras, tvingas foderkonstruktionen 15, såsom visas i figur 26, bort från de skarpa innerhörnen 35 hos rörsektionens 31 vägg 34 och glider i stället längs de mjukt krökta yttre partierna av väggen 34. Den finns liten eller ingen risk för att foderkonstruktionen 15 fångas av de skarpa innerhörnen 35 och foderkonstruktionen 15 passerar genom rörsektionen 31 med minimalt motstånd.

Foderkonstruktionen 15 har lämpligen en förutbestämd längd som är ungefär lika stor som längden hos rörsektio- nen 31 som håller på att repareras eller förstärkas. När den första änden 36 av foderkonstruktionen 15 närmar sig den andra änden 33 av rörsektionen 31 kommer på detta sätt den andra änden 38 av foderkonstruktionen 15 att närma sig den första änden 32 av rörsektionen 31.

Eftersom foderkonstruktionen 15 är flexibel kan den ha en längd som är något längre eller något kortare än längden hos rörsektionen 31. Längden hos foderkonstruktionen 15, när invändigt trycksatt, ligger lämpligen inom ungefär 20 %, eller inom ungefär 10 6 från längden hos rörsektionen 31.

Efter att foderkonstruktionen 15 har förts in helt i rörsektionen 31, så att den första änden 36 av foderkon- struktionen 15 kommer fram till den andra änden 33 av rörsektionen 31, släpps det invändiga trycket ut ur 10 15 20 25 30 35 26 foderkonstruktionen 15. Detta kan åstadkommas genom att avlägsna ändpluggarna 37 och 39 från foderkonstruktionen 15. Före eller efter att det invändiga trycket släpps ut kan ytteromkretsen hos den första änden 36 av foder- konstruktionen 15 tätas mot inneromkretsen hos den andra änden 33 av rörsektionen 31 och ytteromkretsen hos den andra änden 114 av foderkonstruktionen 15 kan tätas mot inneromkretsen hos den första änden 32 av foderkonstruk- tionen 15. På grund av tätningen och avlägsnandet av ändpluggarna 37 och 39 fungerar insidan av foderkonstruk- tionen 15 därefter som insida hos rörsektionen 31 för ändamålen att leda genom fluider eller förvara elektrisk kabel. Den flexibla foderkonstruktionen 15 tillhandahål- ler en läckfri ledning, medan den ursprungliga rörsektio- nen 31 tillhandahåller strukturell integritet.

Den önskade längden hos foderkonstruktionen 31 kan bestämmas genom att inledningsvis mäta längden hos rör- sektionen 15 med användning av ett inspektionsdon 40 som är fäst vid en indragningslina 41 såsom visas i figur 27.

Inspektionsdonet 40 kan vara gjort av polystyrenskum eller annat lättviktsmaterial och har en cylindrisk form eller annan lämplig form som medger att det transporteras genom rörsektionen 31 med användning av en luftinblásning från den första änden 32 och/eller undertryck från den andra änden 33. Indragningslinan 41 har en längd som är åtminstone lika stor som längden hos rörsektionen 31 och kan variera från ungefär 50 fot till flera hundra fot.

Inspektionsdonet 40 kan transporteras genom rörsektionen 31 i riktningen för pilen med användning av en blåspistol applicerad vid den första änden 32 och/eller en våt/torrsugning applicerad vid den andra änden 33. När inspektionsdonet 40 kommer fram till den andra änden 33 kan indragningslinan 41 tas loss eller lämnas fastsatt.

Längden hos indragningslinan mellan den första änden 32 och den andra änden 33 mäts därefter upp för att bestämma den nominella längden för foderkonstruktionen 15. 10 15 20 25 30 35 27 Med hänvisning till figur 26 är nylonlinan 19 kalibrerad med tio fots delningsstreck för att mäta den faktiska rörlängden som häller på repareras. Därför har den kalibrerade nylonlinan 19 markeringar l9a.

Med hänvisning till figur 27 är indragningslinan 41 kalibrerad med tio fots delningsstreck för att mäta den faktiska rörlängden som håller på att repareras. När inspektionsdonet 40 kommer ut ur den befintliga rörsek- tionen 31 som háller på att repareras noteras den kalib- rerade inspektionsdonslinans eller indragningslinans markeringar 41a för den totala rörlängden.

Inspektionsdonet 40 kan alternativt föreligga i form av ett träklot, en plastpåse innehållande skumbitar, eller annat lämpligt material. När inspektionsdonet 40 är utformat som ett träklot kan alternativt en fluid som vatten användas för att transportera inspektionsdonet 40 genom rörsektionen 31. Längden hos rörsektionen 31 är typiskt längden under marken, mätt från en lämplig ingångspunkt uppströms om där rörsektionen 31 gär ner i marken till en lämplig utgångspunkt nedströms om där rörsektionen 31 lämnar marken.

Såsom illustreras i figur 27a kan inspektionsdonet 40, kallat en poly-pig, alternativt utgöras av en liten plastpåse 59 som innehåller små sektioner av två skumbitar 60 inlindade i nylontejp 61 som kommer att förhindra plastpásen 59 från att komprimeras under rörtransport. Detta inspektionsdon 40 används som ett alternativ till inspektionsdonen av skum när det inte finns någon vätska i det befintliga röret. Poly-pig:en 40 används specifikt för att reparera rör av högdensitets- Ett HDPE-rör (Black Poly Pipe) som har invändiga kopplingar som minskar rörets innerdiame- polyeten (HDPE-rör). terstorlek på dessa ställen, tillsammans med mycket 10 15 20 25 30 35 28 skarpt vinklade 90 graders kopplingar, gör det svårt för ett normalt inspektionsdon av skum att transporteras igenom. En våt/torrdammsugare kan användas för att suga poly-pigzen 40 genom röret.

När foderkonstruktionen 15 är utformad av ett slätt flexibelt rör 13 och en halvstyv spiral 14 kan det släta flexibla röret 13 vara utformat av polyamid, polypropen, polyeten, EPDM, nitril, PVC/NBR-blandningar (polyvinyl- klorid/nitrilbutadiengummi), eller ett annat lämpligt flexibelt material som har god långtidsstabilitet vid användning. Den halvstyva spiralen 14 kan vara utformad av polypropen, polyeten, trådarmering, eller ett annat lämpligt halvstyvt material. Den halvstyva spiralen 14 kan ligga inuti det flexibla röret 13, eller kan ligga utanpå det flexibla röret 13, i vilket fall det flexibla röret 13 vidhäftas vid den halvstyva spiralen 14 med användning av värme eller ett lämpligt vidhäftande mate- rial. Ett kommersiellt tillgängligt material som kombine- rar det flexibla röret 13 och den halvstyva spiralen 14 saluförs av Kuryama of America, lokaliserat i Schaumburg, Illinois, under handelsnamnet TIGERFLEX®.

Foderkonstruktionen 15 kan alternativt vara utformad med användning av ett halvstyvt korrugerat plastmaterial.

Lämpliga plastmaterial inbegriper utan begränsning polypropen, högdensitetspolyeten, polyamider, polyvinyl- klorid, PVC/NBR-blandningar, samt laminat av dessa. Andra lämpliga material och strukturer kan också fungera som foderkonstruktionen 15, förutsatt att foderkonstruktionen 15 har tillräcklig böjlighet för att passera runt hörn i rörsektionen 31 och tillräcklig styvhet för att undvika komprimering.

Pluggarna 37 och 39 kan vara utvändigt gängade pluggar som skruvas in i passande gängor tillhandahållna vid de respektive ändarna 36 och 38 av foderkonstruktionen 15 10 15 20 25 30 35 29 för att tillhandahålla en väsentligen lufttät tätning.

Figur 28 illustrerar en utföringsform av en plugg 37 eller 39, betecknad som en gängplugg 42, som har en invändigt gängad öppning eller ett inlopp 43 och utvändiga gängor 44. Figur 29 illustrerar samma plugg 42 i vilken ett insprutningsmunstycke 45 är kopplat till ett inlopp 43 för att medge kontrollerad insprutning av luft från en tryckluftskälla (ej visad). Figur 30 illustrerar samma plugg 42 där en topphatt 46 med ett gängat parti 47 skruvas in, presspassas, eller på annat sätt tätas i öppningen 43. Topphatten 46 har valfritt en krok eller ögla 48 som kan kopplas till en indragningslina, såsom förklaras ytterligare nedan.

När foderkonstruktionen 15 håller på att trycksättas, före införande i rörsektionen 31, kan den första pluggen 37 (representerad av en kombination av en gängplugg 42 och en topphatt 46) skruvas in i den första änden 36 av foderkonstruktionen 15 med hjälp av en epoxi eller annat tätningsmedel, om nödvändigt, för att tillhandahålla en tätad passning. En andra plugg 39 (representerad av en kombination av en gängplugg 42 och ett insprutningsmun- stycke 45) kan skruvas in i den andra änden 38 av foder- konstruktionen 15 med hjälp av en epoxi eller annat tätningsmedel, om nödvändigt. Luft från en tryck- luftskälla (ej visad) kan sprutas in genom munstycket 45 i foderkonstruktionen 15 tills ett önskat tryck uppnås.

Därefter isoleras lufttillförseln och insprutningsmun- stycket 45 avlägsnas från den andra pluggen 39 och ersätts med en topphatt 46.

Med hänvisning till figur 34 tar en tryckplugg 62 emot ett lufttrycksaggregat 63 som ansluter och reglerar luft- tryck från luftkompressorn till foderkonstruktionen 15.

Den utvändiga eller yttre diametern hos en bakre del av tryckpluggen 62 har antingen en vänster- eller högerhan- gänga inbearbetad i sin utsida. Gängan på den bakre delen 10 15 20 25 30 35 30 skruvas in i innerdiametern hos foderkonstruktionen 15 som ska trycksättas. Fodrets spiral 14 fungerar som en flexibel hongänga vid införande av den bakre änden (aktern). En tvákomponentepoxi belägger innerdiametern hos foderkonstruktionen 15 och hangängorna hos den bakre delen före införande för att säkerställa obefintligt tryckläckage.

Lufttrycksaggregatet 63 används för att ansluta och leverera lågtrycksluft från en luftkompressor för att trycksätta foderkonstruktionen 15 före, under och efter fodrets införande i den befintliga rörsektionen 31 som håller på att repareras. Detta aggregat 63 sätts först ihop av en %" NPT industriell snabbkopplingshanplugg 64 som används för att koppla aggregatet till kompressor- slangen 65. Denna plugg 64 ansluter nedströms om en luft- flödesregulator 66. Regulatorn 66 kopplas därefter till en manuell avstängningsventil 67 tillsammans med en snabbhonkoppling 68. Denna ändkoppling 68 ansluter till %" NPT hantryckpluggen 62 som är ingängad i fodrets bakre del för att leverera reglerad lågtrycksluft för foder- trycksättning.

Vid denna tidpunkt bibehålls trycket inuti foderkonstruk- tionen 15 och foderkonstruktionen 15 kan föras in i rör- sektionen 31 genom pressning från den andra änden 38 såsom beskrivet ovan. Alternativt kan foderkonstruktionen 15 föras in i rörsektionen 31 med användning av en kombi- nation av pressning från den andra änden 38 och dragning från den första änden 36. För att utföra kombinationen av pressning och dragning kan den bakre änden 49 av indrag- ningslinan 41 visad i figur 27 knytas fast eller på annat sätt kopplas till öglan 48 hos ändhatten 46 på den första ändpluggen 37 på foderkonstruktionen 15. Detta utförs innan foderkonstruktionen 15 förs in i rörsektionen 31.

Därefter kan foderkonstruktionen 15 föras in genom press- ning från den andra änden 38 såsom förklarat ovan och 10 15 20 25 30 35 31 dragning från den första änden 36 genom att dra i den främre änden 58 av indragningslinan 41 som kan vara kopp- lad till inspektionsdonet 40. Beroende på tillämpningen behöver inte pressningen och dragningen av foderkonstruk- tionen 15 genom rörsektionen 31 utföras samtidigt. I vissa tillämpningar kan det vara önskvärt att utföra en alternerande sekvens av pressning och dragning. I andra tillämpningar kan det vara önskvärt att pressa kontinuer- ligt från den andra änden 38 av foderkonstruktionen och att bara då och då dra från den första änden 36 av foder- konstruktionen. Genom att utforma foderkonstruktionen 15 för både pressning och dragning har användaren flexibili- teten att utföra vilka steg som helst som är nödvändiga för att på ett framgångsrikt sätt föra in foderkonstruk- tionen 15 i rörsektionen 31.

Pluggarna 37 och 39 kan vara utformade av vilket lämpligt material som helst, såsom polyvinylklorid, polypropen, högdensitetspolyeten eller liknande. Ändpluggarna 37 och 39 är inte begränsade till de ovannämnda konfiguratio- nerna. Indragningslinan 41 bör också vara utformad av ett material som är tillräckligt starkt för att klara foder- konstruktionen 15, men som inte skär in och gör spår i något parti av väggen 34 hos rörsektionen 31. Om materia- let hos indragningslinan 41 är alltför vasst kan den skära in och göra spår i de skarpa innerhörnen 36 och därigenom ge upphov till oönskat motstånd. Ett särskilt lämpligt material för indragningslinan 41 är ett platt nylonband med en bredd som är åtminstone ungefär 0,5 tum.

Såsom illustrerat i figur 31 kan toppen av pluggen 42 vara utformad med två små delvis genomgående öppningar 50 och 51 som inte sträcker sig hela väggen genom pluggen 42. De delvis genomgående öppningarna 50 och 51 är avsedda att ta emot ett speciellt verktyg med två klor som underlättar fastskruvningen och losskruvningen av pluggen 42 från foderkonstruktionen 15. 10 15 20 25 30 35 32 Med hänvisning till figur 26a sticks nylonlinan 19 in i pluggen 37 från framänden. Nylonlinan 19 kan alternativt knytas fast och limmas på plats med en tvåkomponentepoxi vid den bakre änden av pluggen 37. Pluggen 37 och foder- konstruktionen 15 tätas ännu en gång med epoxi och skruvas ihop. Ett specialgjort handverktyg 69 (verktyg med två klor) används för att skruva in pluggen 37 i foderkonstruktionen 15, tillsammans med att enfotsmarke- ringar 70 längs en totalsträcka om tre fot används för att varsko en installatör om att foderdraghuvuddelen eller pluggen 37 befinner sig nära utloppsstället hos rörsektionen 31 som håller på att repareras.

Efter att foderkonstruktionen 15 har förts in helt i rör- sektionen 31 släpps det invändiga trycket ut genom att avlägsna båda ändpluggarna 37 och 39. Om gängpluggarna 42 används kan de skruvas loss med hjälp av ett verktyg med två klor som griper in i öppningar 50 och 51. Efter att (eller i vissa fall före) ändpluggarna 37 och 39 har avlägsnats kan den utvändiga ytan av ändpartierna 36 och 38 hos foderkonstruktionen 15 fästas vid den invändiga ytan av rörsektionen 15. Den första änden 36 av foderkonstruktionen 15 fästs typiskt vid rörsektionen 31 nära dennas andra ände 33 och den andra änden 38 av foderkonstruktionen 15 fästs vid rörsektionen 31 nära dennas första ände 32.

Smörjning av ungefär de första fyra tummen av den första änden 36 av foderkonstruktionen 15 med diskmedel får foderkonstruktionen 15 att röra sig lättare genom eventuella rörkopplingar.

För att den installerade foderkonstruktionen 15 ska fun- gera som en ledning inuti rörsektionen 31 är det viktigt att tillhandahålla läcksäkra tätningar mellan ändarna av foderkonstruktionen 15 och rörsektionen 31. I de flesta 10 15 20 25 30 35 33 fall år ytterdiametern hos foderkonstruktionen 31 något mindre än innerdiametern hos rörsektionen 31. För att ta upp skillnaderna i diameter kan en fästhylsa 52, såsom visas i figur 32, tillhandahållas vid båda ändarna 32 och 33 av rörsektionen 31 för att fungera som en adapter mellan foderkonstruktionen 15 och rörsektionen 31.

Fästhylsan 52 har ett första parti 53 med smalare ytter- diameter, ett andra parti 54 med mellanstor ytterdiameter och ett tredje parti 55 med bredare ytterdiameter. Det första partiet 53 kan vara gängat eller inte och är anordnat för att bringas i ingrepp med innerytan hos foderkonstruktionen 15 vid endera eller båda ändarna 36 och 38. Ytterdiametern hos det första partiet 53 är ungefär lika stor som innerdiametern hos foderkonstruk- tionen 15. En epoxi eller annat tätningsmedel kan appli- ceras för att bilda en luft- och vattentät, tryckbestän- dig tätning.

Det andra partiet 54 kan vara gängat eller inte och är anordnat för att bringas i ingrepp med innerytan hos rörsektionen 31 vid endera eller båda ändarna 32 och 33.

Ytterdiametern hos det andra partiet 54 är ungefär lika stor som innerdiametern hos rörsektionen 31 vid endera eller båda ändarna. En epoxi eller annat tätningsmedel kan appliceras för att bilda en luft- och vattentät, tryckbeständig tätning.

Det tredje partiet 55 kan vara gängat eller inte och har en ytterdiameter som är ungefär lika stor som ytter- diametern hos rörsektionen 31 vid endera eller båda ändarna. När fästhylsan 52 är helt installerad, såsom visas i figur 33, kan det tredje partiet 55 förefalla som en kort förlängning av rörsektionen 31 vid en eller båda ändarna 32 och 33. Rörsektionen 31 kan därefter återför- bindas med huvudledningen eller röraggregatet från vilken/vilket den kopplades loss för att påbörja 10 15 20 25 30 35 34 reparationen eller förstärkningen. Om ändarna av rörsektionen 31 är utrustade med en normal gängad kopplingshylsa 56 som har gängor 57 kan kopplingshylsan 56 återförbindas med en passande kopplingshylsa på huvudledningen eller röraggregatet (ej visat). Återförbindningen av passande kopplingshylsor förstärker ytterligare stället för fästhylsan 52 vid en eller båda ändarna av rörsektionen 31. Tätningsringar, såsom O-ringar, kan också användas för att förstärka förbindningen mellan kopplingshylsor 56 och passande kopplingshylsor.

Alternativt är fästhylsan 52 eller den omslutande hylsan utvecklade för användning med en foderkonstruktion 15 som är en tum i innerdiameterstorlek, men är inte begränsade till reparation av denna specifika storlek av innerdiame- ter. De omslutande hylsorna jämte fästhylsorma 52 är inte begränsade till att reparera bara styvt PVC-rör. De kan användas för att reparera andra rör som är gjorda av, men ej begränsade till stål, järn, HDPE, koppar, aluminium, betong, lera och andra material. Det är föredraget att ha hylsan att omsluta utanpå fodrets ytterdiameter hellre än att föra in hylsan i innerdiametern hos fodret. Det finns tre typer av omslutande hylsor. Den första typen av omslutande hylsa har två ytterdiametrar med olika storlek längs sin längd. Denna omslutande hylsa används för att fästa och täta mot en koppling som är förbunden med änden av ett rörmaterial. Den andra typen av omslutande hylsa har samma ytterdiameterstorlek som totallängden hos hyl- san. Den används för att fästa och täta mot innerdiame- teränden av ett rörmaterial. Den tredje typen av omslutande hylsa används tillsammans med en slangkoppling för HDPE (Black-Poly). Denna koppling är gjord för att passa inuti HDPE-röret. Den omslutande hylsan passar till denna typ av koppling och tätar fodret precis som den första typen av omslutande hylsa tätar fodret inuti rör- materialkopplingen nämnd ovan. Skillnaden mellan hylsorna 10 15 20 25 30 35 35 av den första typen och den tredje typen är att HDPE-hylsan har samma ytterdiameterstorlek som totallängden hos hylsan. Denna omslutande hylsa av den tredje typen är kortare i längd än den första typen av omslutande hylsa. Denna förkortade längd grundar sig på den invändiga längden hos HDPE-kopplingen.

Den omslutande hylsan vidhäftas vid foderkonstruktionen 15 såsom följer: När väl foderkonstruktionen 15 har transporterats in i den befintliga rörsektionen 31 limmas därefter foderkonstruktionen 15 och slås in i den omslutande hylsan genom att slå mot en invändig slutring placerad inuti den omslutande hylsan. Denna invändiga ring kommer att skydda foderkonstruktionen 15 från eventuell erosion från inkommande vätskeflöde vid hyls- änden. Den omslutande hylsan limmas fast vid kopplingen eller rörmaterialets ände genom att belägga ytterdiame- terlängden hos den omslutande hylsan med epoxi och skjuta in hylsan tillsammans med fodret i den befintliga rörma- terialänden eller rörkopplingen.

Såsom illustreras i figur 35 har en skarvkoppling 71 konstruerats för att koppla ihop, täta och skarva flera 100 fots foderkonstruktioner 15. Precis som hos fästhyl- sorna eller de omslutande hylsorna varierar skarvkopp- lingens 71 storlekar från reparation av M" rör till reparation av rör med 6 tums eller större innerdiameter.

Skarvkopplingen 71 är normalt gjord av en solid stav av typ I PVC, men är inte begränsad därtill och kan vara gjord av andra material. Den utvändiga eller yttre diametern hos skarvkopplingen 71 har antingen en vänster- eller högerhangänga 72 inbearbetad i sin utsida. Fodrets spiral 14 fungerar som en flexibel hongänga vid införande av skarvkopplingen. En speciell varmkrympslang 73 placeras utanpå ett av fodren som ska fästas ihop. 10 15 20 25 30 35 36 Två eller flera separata foderkonstruktioner 15 kan kopplas ihop med skarvkopplingarna 71 såsom följer: En tvåkomponentepoxi belägger innerdiametern hos båda foder- konstruktionerna 15 och hangängorna 72 hos skarvkopp- lingen 71 före införande för att säkerställa obefintligt tryckläckage. En längdhalva av skarvkopplingen 71 skruvas in i innerdiametern hos en foderände medan den återstå- ende kopplingslängden skruvas in i det andra fodret som ska fästas ihop. En tvåkomponentepoxi penslas på de utvändiga delarna av de båda ände mot ände lagda fodren över bredden för den nu invändiga skarvkopplingen.

Varmkrympslangen 73 dras därefter utanpå bindemedel- området och kan krympas på plats med en värmepistol.

Den föreliggande ansökningen, sedd som en helhet med sammandraget, beskrivningen, patentkraven och ritningarna tillsammans, ger tillräcklig information för en ordinär fackman att utöva uppfinningen som visas och patentsöks här. Eventuella åtgärder som är nödvändiga för att utöva den föreliggande uppfinningen ligger väl inom förmågan för en ordinär fackman efter att denna person har studerat den föreliggande beskrivningen noggrant.

Infodringssystemet såväl som förfarandet för reparation av rör som beskrivits här kan till exempel användas för rör under marken hos simbassänger, avloppssystem, industrivattensystem, bevattningssystem, kommunala dricksvattensystem, samt ett stort antal olika vatten- system som använder rör under marken. Tillämpningarna för infodringssystemet och förfarandet för reparation av rör som beskrivits här inbegriper också, men är ej begränsade till, förhindrande av att vätskor läcker in i det befint- liga röret för att skydda dess innehåll, såsom låg- och högspänningskraftledningar, kommunikationer, inklusive telefon- och datakabel såväl som fiberoptikkabel.

Fartygsindustrin kunde också dra nytta av att förhindra havsvatteninträngning i rörledningar som skyddar 10 15 37 ledningsdragningar placerade under fartygens vattenlinje.

Foderkonstruktionen och förfarandet som beskrivits här kan också användas inom olje-, stål-, kemi- och kärn- kraftsindustrierna.

På grund av den föreliggande beskrivningen och endast på grund av den föreliggande beskrivningen kan modifieringar av det föreliggande förfarandet och anordningen bli uppenbara för en ordinär fackman inom detta specifika område. Sådana modifieringar täcks självklart av den föreliggande patentansökningen.

Det som patentsöks och eftersträvas att skydda med patent är:

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 38 PATENTKRAV

1. Flexibel foderkonstruktion (15) för reparation eller förstärkning av ett rör (31), som har ett flexibelt invändigt slätt foder (13) och en halvstyv spiral (14) som utsträcker sig genom röret (31), varvid det flexibla invändigt släta fodret (13) fodrar innerdiametern hos röret (31), varvid den halvstyva spiralen (14) gör foder- konstruktionen tillräckligt stark för att fodra insidan av röret (31), en första fästhylsa (23) som är förbunden med en första ände av det flexibla rörfodret och röret, varvid den första fästhylsan (23) har ett parti med mindre diameter som ligger i ingrepp med en invändig yta hos det flexibla rörfodret och ett parti med större diameter som ligger i ingrepp med en invändig yta hos röret (31), kännetecknad av att foderkonstruktionen (15) innefattar en nylonlina (19) eller en indragningslina (41) för att förflytta foderkonstruktionen (15) genom röret (31) som ska repareras eller förstärkas, varvid nylonlinan (19) eller indragningslinan (41) innefattar markeringar för att mäta den faktiska rörlängden eller för att varsko en installatör om att en foderdraghuvuddel befinner sig nära utloppspunkten hos röret som håller på att repareras eller förstärkas.

2. Flexibel foderkonstruktion (15) enligt patentkrav 1, kännetecknad av att foderkonstruktion (15) innefattar ett inspektionsdon (40) som är kopplat till en främre ände av nylonlinan (19) eller indragningslinan (41) som dras in i rörsektionen (31) av inspektionsdonet (40), varvid inspektionsdonet (40) utgörs av en liten plastpåse (59) som innehåller små sektioner av två skumbitar (60) inlindande i nylontejp (61) som kommer att förhindra att plastpåsen (59) komprimeras under rörtransport.

3. Flexibel foderkonstruktion (15) enligt något av patentkraven 1 och 2, kännetecknad av att 10 15 20 25 30 39 foderkonstruktion (15) innefattar en skarvkoppling (71) för att koppla ihop flera foderkonstruktioner (15).

4. Flexibel foderkonstruktion (15) enligt något av patentkraven 1 till 3, kännetecknad av att foderkonstruktion (15) innefattar ett tryckaggregat (63) för att trycksätta foderkonstruktionen före, under och efter fodrets införande i det befintliga röret som håller på att repareras eller förstärkas.