SE1300746A1 - Anslutningsanordning samt system för att använda anslutningsanordningen - Google Patents

Abstract

Anslutningsanordning (1), avsedd att användas för att ansluta minst ett första objekt (2) till minst ett andra objekt (3), innefattande minst en första anslutningsdel (4) och minst en andra anslutningsdel (5) samt minst ett första låsanordning med vilken minst ett av objekten (2,3) temporärt kan låsas till anslutningsanordningen (1). Anslutningsanordningen (1) innefattar en frigöringsmekanism (27) vilken automatiskt frigör sammankopplingen mellan det första objektet (2) och det andra objektet (3) vid en inbördes belastning, kraft, över en viss förutbestämd nivå. Minst en utbytbar insats (18) är anslutbar till anslutningsanordningen, med vilken dimensionerna och formen på anslutningsanordningens (1) anliggningsyta mot minst ett av objekten kan ändras.

Description

1 ANSLUTNINGSANORDNING SAMT SYSTEM FOR ATT ANVANDA ANSLUTNINGSANORDNINGEN Tekniskt omrade Den foreliggande uppfinningen avser en anslutningsanordning, saint ett system ftir aft anvanda anslutningsanordningen, i enlighet med patentkraven.

Teknisk bakgrund I manga sammanhang foreligger behov av aft ansluta ett foremal eller liknande till ett eller flera andra objekt. For aft tillfredsstalla detta behov har ett flertal olika typer av anslutningsanordningar, som är avsedda aft anvandas i ett flertal olika applikationer utvecklats under aren. Exempelvis har anslutningsanordningar avsedda aft anvandas for aft ansluta bullerdampande enheter samt olika typer av klimatskydd till byggnadsstallningar och liknande tagits fram. Vidare har anslutningsanordningar tagits fram fir aft fasta skyltar, armaturer (belysning, larm, kameror med mera), utrustningar som till exempel anvands i underhallningssammanhang (hOgtalare, lampor, scendekor med mera) och liknande till olika typer av ror, stolpar med mera.

Eli problem med aft ansluta materialskilct, sasom vaderskydd och liknande, till en byggnadsstallning är aft materialskiktet vid stark vind medfor en kraftig belastning pa byggnadsstallningen (och indirekt pa byggnaden). Vanligen utfors dessa vdderskydd sa aft de lossnar fran stallningen om vinden over& en viss vindstyrka. Dessa vaderskydd ar vanligen av ett lattvilctsmateiial med mycket ringa bullerdampande effekt. Skador av det lossade materialskiktet pa objekt och personer pa marken som traffas av materialskiktet blir dad& vanligen ringa. Vid tyngre materialskikt, sasom i de fdreliggande bullerdampande enhetema, kan denna teknik inte anvandas da allvarligare skador pa personer och foremal, som traffas av de bulldampande enhetema pa marken, inte kan uteslutas.

Ett annat problem vid anslutning av objekt till exempelvis en byggnadsstallning är aft dimensionerna och formen pa tvarsnittet av ror och profiler, till vilka objektet ansluts, varierar. Exempelvis fdrekommer det aft rOren och profilerna har en rund form saint olika typer av kantiga former sasom fyrkantig eller annan kantig form. Olika form pa roren och profilema medfor aft ett flertal olika speciellt anpassade anslutningsanordningar lcravs. 2 Ett ytterligare problem med kanda konstruktioner av anslutningsanordningar, avsedda att anvandas till att Pasta materialskikt till byggnadsstallningars utsida, är att kanda anslutningsanordningar innefattar losa detaljer vilka i samband med montering och demontering kan tappas och falla ner och skada personer under och i narhet av byggnadsstallningen. De losa delama ftirsvarar aven arbetet fOr montorema.

Kind teknik AU anvanda anslutningsorgan for att ansluta minst ett objelct till ett annat objelct dr sedan tidigare kant. Exempelvis beskrivs i patentskriften W02012060759 anvandande av anslutningsorgan fOr att ansluta bullerdampande enheter till byggnadsstallningar eller liknande. Anslutningsorganet i den i patentskriften beskrivna bullerdampande systemet anvands for att ansluta bullerdampande enheter till r6r och liknande i byggnadsstallningar eller andra liknande konstruktioner. Anslutningsorganet i enlighet med patentskriften skiljer sig frail konstruktionen i enlighet med den foreliggande patentansokan. Konstruktionen enligt patentskriften innefattar exempelvis inte en funIction med vilken de bulldampande enhetema frigors i samband med vind over en viss forutbestamd vindstyrka.

Ett annat problem med konstruktionen i enlighet med patentskriften W02012060759 utgors av problem som fororsakas av att formen och dimensioner pa ror ingaende i byggnadsstallningama varierar. Det forekommer exempelvis att komponenter har ett fyrkantigt tvarsnitt. Anslutningsorganet ingdende i W02012060579 är speciellt ldmpad att anvandas till ror och profiler med runt tvarsnitt. Trots anslutningsorganets goda funktion kan det fiireligga svarigheter aft ansluta anslutningsorganet till profiler och liknande med ett tvarsnitt som har en annan an ett runt tvarsnitt sasom exempelvis ett fyrkantigt tvarsnitt.

Ett ytterligare problem med anslutningsorganet i enlighet med patentskriften W02012060759 ar att denna under vissa forutsattningar aven kan vara svArt att ansluta till ror med runt tvarsnitt ingaende i byggnadsstallningama. Detta problem loses med konstruktionen i enlighet med den foreliggande patentansOkan.

I patentskriften KR100676862 beskrivs en variant av bekladnad som ansluts till rOr med anslutningsanordningar. Konstruktionen skiljer sig i vdsentlig omfattning fran konstruktionen i enlighet med den foreliggande patentansokan. Exempelvis utgors de visade anslutningsanordningama av klammer vars konstruktion i mycket stor omfattning skiljer sig fran den fbreliggande patentansokans konstruktion. 3 I patentskriften JP2010196302 beskrivs en variant av ett klanuner med vilken objekt kan anslutas till ett andra objekt. Konstruktionen skiljer sig i vasentlig omfattning fran den fOreliggande konstruktionen. Exempelvis innefattar derma inte en fimktion fOr aft denna skall kw= frigOras nar en inbordes kraft mellan dessa overstiger en fOrutbestamd niva.

Med hanvisning till de beskrivna problemen och de kanda konstruktionema är det uppenbart aft det foreligger ett behov av en vasentligt forbattrat anslutningsanordning i enlighet med den fiireliggande patentansOkan.

Andamalen med den fdreliggande uppfinningen Det huvudsakliga thidamalet med den foreliggande uppfinningen ar aft skapa en forbattrad anslutningsanordning vilken loser eller reducerar minst ett av ovan namnda problem.

Ett annat andamal med den fdreliggande uppfinningen är aft skapa en forbattrad anslutningsanordning med vilken exempelvis en bullerdampande konstrulctionen kan anslutas till ror och profiler, vars form pa tvarsnitten varierar, ingaende i strukturer sasom exempelvis byggnadsstallningar. Ett ytterligare andamal med den fOreliggande uppfinningen aft skapa ett bullerdampande system vilken automatiskt partiellt ffigors fran strukturen vid vindstyrkor Over en forutbestamd niva.

Andamalet loses med en anordning i enlighet med patentkraven. Kortfattad beskrivning av i fiiljande stycken hanvisade figurer I den foljande detaljerade beskrivningen av den foreliggande uppfinningen kornmer hanvisningar och referenser till foljande figurer aft ske. Respektive figur beskrivs kortfattat i den foljande figurforteckningen. Notera aft figurerna är schematiska och aft detaljer darmed kan vara utelanmade i dessa. De i figurema exemplifierade utforingsformema är inte begransande for skyddsomfanget for den foreliggande patentansokan.

Figurerna 1A — IB visar en exemplifierande variant av den fOreliggande anslutningsanordningen sedd i perspektiv.

Figurema 2A och 2B visar en exemplifierande variant av den foreliggande anslutningsanordningen sedd fran sidan.

Figur 2C visar en anslutningsanordning vilken har en taste med en alternativ placering. 4 Figurema 3A — 3D visar schematiskt funktionen fOr en anslutningsanordning i enlighet med den fOreliggande uppfinningen.

Figur 4 visar anslutningsanordningar anpassade fOr objekt vars tvarsnitt avviker fran ett runt tvarsnitt.

Figur 5 visar schematiskt fimlctionen fOr en insats, anpassningsdel, avsedd att anslutas till anslutningsanordning.

Figurema 6A och 6B visar en exemplifierande utforingsform av insatsen. Figurema 6C och 6D visar en exemplifierande altemativ utfOringsform av insatsen.

Figur 7 visar en fOrsta exemplifierande teknik for aft uppna en anslutningsanordning med en utlosande funktion.

Figur 8 visar en andra exemplifierande teknik fOr aft uppna en anslutningsanordning med en utlosande funktion.

Figur 9 visar en tredje exemplifierande teknik fOr aft uppnâ en anslutningsanordning med en utlosande funktion.

Figur 10 visar en fjarde exemplifierande teknik few aft uppna en anslutningsanordning med en utlosande funktion.

Figurema 11A och 11B visar anvandning av anordningen i en bullerdampande enhet mera i detalj sedd i perspektiv fran framsidan och i perspektiv fran baksidan.

Figurema 12A och 12B visar en bullerdampande enhet som är ansluten till en struktur.

Figur 13 visar en exemplifierande uppbyggnad av materialskikten i en bullerdampande enhet. Figur 14 visar en fiirstarlcning ansluten till anslutningsanordningen.

Figur 15 visar mera i detalj fran insidan fyra sammankopplade bullerdampande enheter anslutna till en byggnadsstallning.

Figur 16A till 16C visar altemativa anvandningsomraden av anslutningsanordningen.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Med hanvisning till figurema visas en anslutningsanordning 1 i enlighet med den fcireliggande patentansokan. Anslutningsanordningen 1 är avsedd aft ansluta minst ett fiirsta objekt 2 till minst ett andra objekt 3. Anslutningsanordningen kan anvAndas i ett flertal olika applikationer varav enbart ett fatal beskrivs eller namns i derma patentansokan.

Objekten som ansluts till varandra med anslutningsanordningen kan variera Mom ramen for uppfinningstanken. I den exemplifierande utfikingsformen Ar anslutningsanordningen 1 avsedd aft anvAndas fcir aft ansluta objekt 2 till objekt 3 sasom 'lir, profiler och lilcnande.

Anslutningsanordningen 1 innefattar minst ett fOrsta anslutningsdel (anslutningsorgan) 4 vilken är avsedd aft anslutas till det ena objektet. Konstruktionen innefattar vidare minst en andra anslutningsdel (anslutningsorgan) med vilken anslutningsanordningen 1 ansluts till det andra objektet. Med anslutningsdel avses en detalj som ansluter till, ansluter vid och/eller helt eller delvis omsluter objektet.

Med hAnvisning till figurema 1A till 2B visas en exemplifierande utfOringsform av den foreliggande anslutningsanordningen 1. Anslutningsanordningens 1 fOrsta anslutningsorgan 4 utgOr i den exemplifierande utforingsformen av minst ett fdste 6 med vilken anslutningsanordningen 1 är avsett aft fastas (anslutas) till det ena objektet. I den exemplifierande utforingsformen innefattar det fOrsta anslutningsorganet minst ett fOrsta faste 6 och minst ett andra fliste 6. Fastet 6 innefattar minst en yta (plan) 7 (visad i figur 3) vilken utgor anliggningsyta mot objekt 2. Anslutningsanordningen 1 innefattar vidare minst en anslutningsdel 5 till det andra objektet 3 shorn ett ror, profil eller lilcnande. Anslutningsdelen 5 är i den exemplifierande utfdringsformen vAsentligen U-formad och innefattar minst en fiforsta del 8, minst en andra del 9 och minst en tredje del 10. Det U-formade anslutningsdelen 5 har en fjadrande effekt medfcirande aft anslutningsdelen 5 klams fast mot roret, profilen, i byggnadsstallningen av den fjadrande effekten. Den fjadrande effekten kan stikas genom aft den U-formade anslutningsdelen 5, i den oppna Aridens narhet, innefattar en sektion med ett mindre avstand mellan den fOrsta delen 8 och den andra delen 10. Anslutningsanordningen 1 innefattar vidare minst ett lfisorgan 11 med vilken den anslutande delen 5, ingaende i anslutningsanordningen 1, temporart fixeras till ett objekt sasom ett ror, en profil eller liknande. Lasorganet 11 Ar vridbart anordnat lcring ett rotationscentrtun 12 i en axel, slcruv, nit eller lilcnande. Lasorganet 11 är ansluten till och manovreras med minst ett manoverorgan 13 vilket är ansluten till minst ett fOrsta fdste 14. Manoverorganet 13 kan utgoras av en mangd 6 olika varianter, med olika former, av manoverorgan. I den exemplifierande utfOringsformen innefattar manoverorganet 13 en forsta arm 15. Den Thrsta amen 15 är vridbart anordnad kring en forsta vridningsaxel 16 i exempelvis en skruv, nit, axel eller lilcnande. I den exemplifierande utfOringsformen av anslutningsorganet ar det forsta fastet 6, anslutningsdelen 5 och Pdstet 14 integrerade i en enhet. Det forsta fastet 6, anslutningsdelen 5 och fastet 14 kan i altemativa utThringsformer besta av tva eller flera delar vilka sammanfogats pa ett for andamalet lampligt satt. I altemativa utforingsformer kan manoverorganet och lasorganets konstruktion utgOras av en annan fOr andamalet lamplig konstruktion.

Med hanvisning till figur 2C visas en anslutningsanordning med en alternativ placering av fastet 6, eller fastena 6. I ytterligare altemativa utforingsformer är det tankbart att &stet 6, eller fastena 6 ar ansluten till anslutningsdelen 5 vid en annan for dndamalet ldmplig position. I ytterligare altemativa utforingsformer utgors fastet 6 av nagon annan typ av sedan tidigare kant taste (an det exemplifierade) vilket är lampligt fOr andamalet.

I ytterligare varianter av den foreliggande uppfinningen kan en forsta anslutningsanordning 1 anslutas till en andra anslutningsanordning 1. Det ar vidare tankbart aft den forsta anslutningsdelen 4 utgors av en motsvarande konstruktion som hela eller delar av anslutningsdelen 5.

Med hdnvisning till figurema 3A till 3F visas schematiskt hur anslutningsanordningen 1 =sluts till ett ror, profil eller liknande i exempelvis en byggnadsstdllning. I figur 3A är anslutningsorganet i ett tippet lage vid en position i narheten av rtiret. I figur 3D är anslutningsorganet fixerad till roret.

I alternativa utforingsformer innefattar anslutningsorganen en lasningsfunktion med vilken anslutningsorganen 1 kan lasas i last position till roret i byggnadsstdllningen. I figuren 3F visas detta genom aft ett las anvands fOr aft lasa sanunan minst tva delar ingaende i anslutningsanordningen.

Med hanvisning till figur 4 visas en variant av en anslutningsanordning 1 vilken ar avsedd aft anvandas fOr objekt som har andra former an de med runda tvarsnitt. I den exemplifierande utfOringsformen är anslutningsanordningen avsedd aft anslutas till ett objekt med fyrkantigt tvdrsnitt. I altemativa utfOringsformer är anslutningsanordningen avsedd aft anvandas for objekt med andra former pa tvarsnitten sasom rektanguldra, trekantiga, fyrkantiga, femkantiga 7 sexkantiga med flera kanter. Det är vidare tankbart aft objekten har ovala tvarsnitt eller andra typer av former pa tvarsnitten.

For aft majliggora ovan ndmnda anpassas formen pa anslutningsanordningens 1 forsta del 8, andra del 9 och tredje del 10 (se figurerna 1 till 3) efter formen pa det objekt, sasom rOr, profil vilken skall spaimas fast med anslutningsanordningen 1. Foretradesvis anpassas aven formen pa lasorganet 11 efier formen pa tvarsnittet pa det objekt som skall anslutas till anslutningsanordningen 1.

Med hdnvisning till figur visas en alternativ utforingsform av anslutningsanordningen ddr denna innefattar minst en insats 18, tillsats eller liknande vilken är avsedd aft anslutas till anslutningsdelen 5. Insatsen 18 tacker hela eller delar av anslutningsanordningens normala (utan insats) anliggningsyta mot raret, profilen eller liknande. Med hjalp av insatsen erhalls en anliggningsyta 19 med en arman form och/eller dimension an den anslutningsanordningen har utan insats. I den exemplifierande utforingsformen av uppfmningen innefattar denna minst en insats 18 vilken omsluter delar av roret eller profilen (insatsen innefattar minst en oppning i den ena riktningen).

Med hanvisning till figur 6A-6D visas exemplifierande utforingsformer av formen pa insatsen. I figur 6 visas en variant av insatsen 18 vilken innefattar minst en fOrsta del och minst en andra del 21.

I den exemplifierande utfOringsformen av den foreliggande insatsen visad i figurerna 6A och 6B är den forsta delen 20 och den andra delen 21 anslutna till varandra via minst en led 22 eller liknande. I den exemplifierande utforingsformen utgors leden 22 av, ett i forhallande till den forsta delen och andra delen, relativt tunnare materialskikt 23 som forbinder den forsta delen 20 och den andra delen 21.

I den exemplifierande utfbringsformen innefattar insatsen 18 ett anslutningsorgan 24 med vilken insatsen 18, alternativt tillsatsen, ansluts till anslutningsanordningen 1. Anslutningsorganet 24 är i den exemplifierande utfOringsformen integrerat med anslutningsanordningens forsta del 20 eller andra del 21. Anslutningsorganet utgors i den exemplifierande utforingsformen av en materialtunga. For aft mojliggiira en anslutning av anslutningsorganet 24 till anslutningsanordningen 1 är denna tiirsedd med ett hal 25, slits eller liknande. I halet ar ett lasorgan 26 avsett aft infOras. Genom anvandning av insatsen i enlighet med den foreliggande uppfinningen mojliggors en anpassning av anslutningsanordning till 8 anliggningsytan mot objelctet efter formen pa det objekt som skall spannas fast med derma. En ytterligare fordel med insatsen, i enlighet med denna utfOringsform, är att denna bestir av ett stycke vilket mOjliggOr aft insatsen kan sakras i fOrhallande till anslutningsorganet (sa aft den inte riskerar aft forloras eller ramla ner). I altemativa utforingsformer är det tankbart aft insatsen innefattar flera eller fdrre delar an tva sasom tre eller flera.

I en altemativ utfOringsform visad i figurema 6C och 6D utgors den fdrsta delen 21 och den andra delen 22 av separata delar. Delama kan centreras inbordes med fdr andamalet lampliga anordningar sasom minst en styrpirme med tillhorande hil.

I figurema visas en utfOringsform av insatsen som är avsedd aft anvandas vid anslutning till objekt med en kantig form sasom det exemplifierande fyrkantiga tvarsnittet. I altemativa utfOringsformer kan insatsen vara avsedd aft anvandas fOr aft minska samma form sasom rund till en mindre diameter. I altemativa utforingsformer bestar insatsen av, eller innefattar, ett fjadrande material.

I altemativa utfOringsformer av den foreliggande anslutningsanordningen 1 innefattar den minst en frigoringsmekanism (frikopplingsmekanism) 27 eller liknande med en funktion som frikopplar(frigor) de sammankopplande objelcten nar den inbordes kraften mellan objelcten overstiger en fiirutbestaind niva. Frigoringsmekanismens 27 konstruktion och utformning kan variera inom uppfinningstanken. Frigoringsmekanismen 27 kan utgoras av en variant av snabbkoppling eller annan typ av utlosande koppling vilken frigors vid en kraft over en viss forutbestamd niva. Snabbkopplingen (eller den andra typen av utlosande koppling eller anordning) kan exempelvis vara ansluten mellan anslutningsorganet och ett av objekten. Ett antal exemplifierande tekniker fdr aft uppna denna tekniska furiktion och tekniska effekt redovisas i det foljande med hanvisning till figurema 7 till 10. De exemplifierande konstruktionerna och teknikerna är inte begransande for den foreliggande uppfinningens uppfinningstanke.

Med hanvisning till figur 7 visas en ytterligare utfOringsform av den foreliggande forgorningsmekanismen 27 dar den frigorande funktionen uppnas av minst en brytpinne 28. Brytpinnen 28 sammanbinder den forsta anslutningsdelen 4 och den andra anslutningsdelen 5. Brytpinnen 28 är avsedd aft skjuvas av nar kraften mellan den fcirsta anslutningsdelen 4 och den anslutningsdelen 5 overstiger ett fdrutbestamt varde. Genom aft valja material eller materialkombinationer i brytpinnen 28 kan kraften som kravs for aft skjuva av derma variera. 9 Det är saledes mojligt aft valja en brytpinne 28 som skjuvas av vid en kraft som anses relevant for aft frigora det fiirsta objektet frail det andra objelctet.

I alternativa utforingsformer av frigoringsmekanismen bestains den utlosande kraften av fjaderkraft. Ett flertal olika konstrulctioner är mojliga varav eft fatal beskrivs i denna patentanstikan. Den gemensamma namnaren for dessa är aft när fjaderkraften understiger kraften mellan objekten sa utiliser ftigliringsmekanismen.

I en principlosning visad i figur 8 (figuren visar principen Rir frigliring och inte anslutningsanordningen i sin helhet) uppnas denna effelct av en hona (hondel) 29 och en hane (handel) vars hane belt eller partiellt fOrs in i honan. Handelen innefattar minst ett forsta lasorgan 31 vilken temporart kan lasas med ett andra lasorgan 32 i hondelen.

I denna utfOringsform av frigoringsmekanismen utgors det forsta lasorganet 31 i handelen 30 av minst en fOrsta urtagning 33 i radiell riktning i vilken minst en fjader 34 och minst en kula är infOrd. Hondelen 29 innefattar minst ett andra lasorgan 32. I den exemplifierande utforingsformen utgors lasorganet 32 av minst en andra urtagning 36 eller liknande. Vid san-u-nardcopplingen flirs handelens kula 35 av den fjadrande kraften in i det andra lasorganet 32 i hondelen 29. Fjaderraften paverkar kulan aft foras in belt eller delvis i urtagningen 36 i hondelen 29.

Frigoringsmekanismens konstruktion medfdr aft kopplingsorganen dr sanunankopplade till det aft den inbordes kraften som paverkar kulan aft trycka ihop fjadern overstiger en viss forutbestdrnd nivd. I alternativa utforingsformer dr det tankbart aft fjaderkraften kan justeras med minst en justeringsanordning (ej visad i figurer). Justeringen av fjaderkraften kan vara stegRis eller stegvist anordnat. En stegvis justering av fjaderkraften kan ske genom aft en eller flera brickor eller annat distansorgan (ej visad i figurerna) placeras i botten av urtagningen (bottenhdlet). Brickan, eller brickornas tjocklek kan variera. En stegvis justering av fjadericraften kan awn ske genom aft fjadern byts ut. En steglos justering av fjaderlcraften kan Awn uppnis via en justerslunv (ej visad i figurer) eller liknande med vilken fjadern kan tryckas samman.

I alternativa varianter (ej visad i figurer) av frigoringsmekanismen 27 enligt utfOringsformen visad i figur 9 är den forsta urtagningen 33, fjadem 34 och kulan 35 placerad i hondelen samt aft handelen innefattar den andra urtagningen 36. I alternativa utfOringsformer innefattar konstruktionen minst en fcirsta frigoringsmekanism och minst en andra ftigoringsmekanism.

I en andra altemativ utfOringsform av frigorningsmekanismen 27, som visas i figur 9 (figuren visar principen for ftigOring och inte anslutningsanordningen i sin helhet), innefattar frigoringsmekanismen 27 minst ett forsta lasorgan 31 och minst ett andra lasorgan 32. I den exemplifierande utfciringsformen utgOrs det fOrsta lisorganet 31 av en forsta hake 37, eller liknande, och det andra lasorganet utgors av en andra hake 38, eller liknande, vilka gar i ingrepp med varandra. Minst den ena av dessa hakar Ar fjaderbelastad med minst en fjader 34. Nar den inbordes lcraften mellan halcama 37 och 38 overstiger en viss fOrutbestamd niva frigOrs det fdrsta lisorganet 31 ftan det andra lisorganet 32.

Med hanvisning till figur (figuren visar principen fOr frigoring och inte anslutningsanordningen i sin helhet) visas telcnik dar frigaringsmekanismen 18 innefattar nigon variant av en kulkoppling 39 dar en kula (hane) gar i ingrepp med en hona 41 eller liknande. Honan 41 bestir av ett delvis fjadrande material. Sammankopplingen sker genom aft hanen (kulan) fors in i hondelen 40. Det fjadrande (elastiska materialet) medfOr aft honan 41 hiller fast hanen 40 med en viss kraft. Om lcraften mellan honan och hanen understiger en viss forutbestamd niva halls kopplingsorganen samman med varandra. Om lcraften mellan honan och hanen overstiger denna niva sker en frikoppling av lculkopplingens hona 41 och hane 40 filn varandra.

I altemativa utfOringsformer av konstruktionen kan lcraften som lutivs fOr aft frikoppla kopplingsorganen fran varandra Ors justerbar. Detta kan exempelvis uppnis genom aft hanen (kulan) 40 bestir av minst en fdrsta del 42 och minst en andra del 43. Delarna kan piverkas av minst ett justeringsorgan 44 med vilken delen 42 och delen 43 inbordes positioner kan justeras (tryckas isar fran varandra). Det hr vidare tankbart at honans 41 inre dimension gors justerbar med minst en justeringsanordning (ej visad i figurer).

Exemplifierande applikationer for anordningen — system for anvandning av anslutningsanordningen Anslutningsanordningen 1 kan anvandas i ett ftertal olika applikationer dar behov av minst en anslutningsanordning 1 innefattande en frigoringsfunktion och/eller anpassningsfunIction i enlighet med den fdreliggande patentansokan fOreligger. Exempelvis kan anslutningsanordningen, anslutningsanordningarna, 1 anvandas for aft ansluta komponenter ingiende i bullerdarnpande system till varandra eller till strukturer som systemet ansluts till. Den fdreliggande anslutningsanordningen kan anvandas i, eller definieras inga i namnda bullerdampande system. 11 Det bullerdampande systemet innefattar minst en anslutningsanordning 1 vilken innefattar en frigoringsmekanism 27 i enlighet med den foreliggande patentansdkan och/eller minst en anslutningsanordning som innefattar en insats i enlighet med den foreliggande patentansokan. FrigOringsfunktionen kan exempelvis anvandas fOr aft minska vindbelastningen pa 47 vid hard blast och liknande. Frigoringsfunktionen uppnas med minst en frigoringsmekanism vilken exempelvis frigOr anslutningsanordningen fran den bulldampande enhetens bulldampande del eller frigors anslutningsorganet fran byggnadsstallningen vid en kraft over en fdrutbestamd niva. Insatsen anvands for aft anpassa formen pa anslutningsanordningens anliggningsyta mot ror eller profiler ingaende i strukturer sasom byggnadsstallningar.

Anslutningsorganet kan exempelvis anvandas i bullerdampande system 45 i enlighet med foljande exemplifierande utforingsform, men ej begransad till denna.

Det bullerdampande systemet 1 innefattar i den exemplifierande utfOringsformen av minst en forsta bullerdampande enhet 46 vilken ansluts till minst en strulctur 47. I den visade utfOringsformen utgors det bullerdampande systemet 45 av ett flertal olika bulldampande enheter 46 vilka ansluts till minst en strulctur 47 i narheten av en byggnad, anlaggning eller plats vars avgivna ljud skall dampas. Strukturen 47 kan vara fast (stationart, permanent) eller temporart uppfOrd.

Med hanvisning till figurerna 11A och 11B visas en exemplifierande utforingsform av ett bullerdampande enhet (vaggsegment) 46, i enlighet med den fdreliggande uppfinningen, mera i detalj. Respektive bullerdampande enhets 46 form kan variera inom ramen fdr den fdreliggande patentansokan. Den i figurerna visade utfOringsformen är darfor inte begransande fir den bullerdampande enhetens 46 konstruktion och form. I den exemplifierande utfikingsformen av den bullerdampande enheten 46, visad i figurerna, ar den bullerdampande enhetens 46 yttre form fdretradesvis av en vasentligen kvadratisk form. Det är tankbart att den bullerdampande enheten 46 har en annan form sasom exempelvis relctangular eller annan fdr andamalet lamplig form. De bullerdampande enheterna 46 innefattar vardera en insida 47 och en utsida 48. De kvadratiska enheterna 46 hax vidare minst en forsta kant (en forsta kortsida i den visade utforingsformen) 49 med en forsta motstaende kant 50 samt minst en andra kant 51 med minst en tredje motstaende kant 52.

Med hanvisning till figurerna 12A och 12B visas ett antal bullerdampande enheter vilka anslutits till en strulctur. Strukturen i den exemplifierande utfdringsformen utgors av en byggnadsstallning. 12 Med hanvisning till figur 13 visas en exemplifierande uppbyggnad av de buller dampande enhetema 46. Respektive bullerdampande enhet 2 innefattar minst ett fOrsta materialskikt 53. Foretradesvis innefattar respektive bullerdampande enhet 46 minst ett forsta materialskikt 53 och minst ett andra materialskikt 54. Materialskiktet 53 kan exempelvis besta av en reducerande tungfolie eller annat for andamalet lAmpligt material. Det forsta materialskiktet 53 och det andra materialskiktet 54 ir i sig foretradesvis av ett bullerdampande material. Mellan det forsta materialskiktet 53 och det andra materialskiktet 54 placeras minst en fOrsta bullerabsorberande materialskikt 55.

Ater med hanvisning till figurema 11A och 11B visas aft det bullerabsorberande materialskiktet 55 ar foretradesvis uppdelat i minst en fOrsta del 56 och minst en andra del 57. Mellan den forsta delen 56 och den andra delen 57 ar en mellanliggande del 58 utan ett bullerabsorberande materialskikt 55. I den i figurema visade materialskikten är det bullerabsorberande materialskiktet 55 uppdelat i minst en fOrsta del 56, minst en andra del 57, minst en tredje del 59 samt minst en flat-de del 60. Mellan delarna 56 och 57, 57 och 59 respektive 59 och 60 är mellanliggande delar 58, utan ett bullerabsorberande materialskikt 55, placerade. Foretradesvis sammanfogas det forsta materialsIdcket 53 och det andra materialskiktet 54 i den mellanliggande delen 60 samt i kanterna 49 till 52. Sammanfogningen av materialskikten kan exempelvis ske via svetsning eller annan fdr andamalet lamplig metod. Den bullerdampande enheten innefattar fOretradesvis Awn minst ett tredje materialskikt (ej visat i figurer), vilket är placerat innanfor det andra materialskiktet. Det tredje materialskiktet kan utgoras av en folie vilken utgor en filktbarriar eller lilcnande vilken minskar (eller eliminerar) fuktintrangning i det bullerabsorberande materialet.

Anslutningsanordningen 1 är foretrAdesvis nitade, slcruvade eller pa annat lampligt satt ansluten till den bulldampande delen vid nagon av kantema 49 till 52 pa den bullerdampande delen. Med hanvisning till figur 14 visas anslutningsanordningen 1 ansluten till en forstyvning 17. Forstyvningens 17 form och dimensioner kan variera inorn ramen for den fdreliggande patentansolcan.

Med hanvisning till figurerna 2A och 2B visas en anslutningsanordning 1 med en fdrskjutning mellan fastets 6 anliggningsyta 7 och anslutningsdelens 5 fOrsta del 8. Konstrulctionen medfor aft en unik funktion kan uppnas med anslutningsanordningen 1. Med konstruktionen är det mOjligt aft astadkomma en overlappning av tva narliggande bullerdampande enheters 46 kanter. Genom konstruktionen kan A.ven en fixering av respektive 13 bullerdampande enheters 46 kanter till narliggande bullerdampande enheters 46 kanter uppnas. Denna overlappning visas i figur 15. Konstruktionen medfor vidare aven aft en tdtare konstruktion erhalls. Vidare minskar risken fOr aft kantema, pa de bullddmpande enhetema, fladdrar vid vindpaverkan.

Varje bullerddmpande enhet 46 innefattar minst en anslutningsanordning 1 med vilken den bullerddmpande enheten 46 kan anslutas till en struktur 47 sasom en byggnadsstdllning. Foretrddesvis innefattar den bullerdampande enheten minst en anslutningsanordning i varje kant, eller i narheten av respektive kant. I den fdredragna utforingsformen innefattar denna minst tva anslutningsanordningar och fdretradesvis ett flertal anslutningsorgan anslutna till respektive kant 49 till 52.

Anslutningsanordningarna 1 pa den fOrsta kanten 49 är forskjutna i fOrhallande till anslutningsanordningen 1 pa den fOrsta motstaende kanten 50. Anslutningsanordningarna efter den andra kanten 51 dr vidare fOrskjutna i fOrhallande till anslutningsanordningama efter den andra motstaende kanten 52. Konstruktionen medfOr aft anslutningsanordningama efter den fOrsta kanten 49, pa en fOrsta bullerdampande enhet, inte kolliderar med anslutningsanordningama 1 efter den motstaende kanten 50, pa en andra bullerdampande enhet, ndr den fOrsta bulldampande enheten och den andra bulldampande enheten ansluts till sanuna rör i byggstdllningen (eller annan typ av struktur). Konstruktionen medfdr vidare aft anslutningsanordningama efter den fOrsta kanten 51, pa en fiirsta bullerddmpande enhet, inte kolliderar med anslutningsanordningama efter den andra motstaende kanten 50, pa en andra bullerdampande enhet, nar den forsta bullerdampande enheten och den andra bullerdampande enheten ansluts till samma riir i byggstallningen (eller arman typ av struktur).

De bullerdampande enhetemas kanter 49 till 52 kan vara forsedda med urtagningar 61(24) for byggnadsstallningens ringar eller andra konstruktionsdetaljer i stallningen. Foretrddesvis ansluts materialskikten (exempelvis genom svetsning eller liknande) till varandra i anslutning till urtagningama.

Respektive bullerdampande enhet 46 innefattar minst en fcirstarlcning/fOrstyvning 62 vilken styvar upp hela eller delar av materialet i anslutning till minst en av den bullerddmpande enhetens 2 kanter 50 till 52. Forstyvningen/forstarkningen fOrstArker dven kantema och materialet i anslutning till kanterna. Foretradesvis innefattar respektive kant minst en forstarkning 17 och minst en andra forstarkning 63. I den exemplifierande utfOringsformen är den fOrsta fOrstarlcningen 25 placerad pa utsidan av kanten och det andra forstarkningsorganet 14 pa insidan. Forstarkningamas 62 och 63 form kan variera i stor omfattning inom ramen for den fdreliggande uppfinningstanken. I altemativa utforingsformer är det tankbart att minst en av fdrstarkningarna integreras i minst ett av (nagot av) materialskikten. Det är vidare tankbart aft minst en av fOrstarkningama placeras mellan materialskikten.

Foretradesvis fiigors inte hela den bullerdampande enheten 2 fran byggnadsstallningen 4 genom aft vissa anslutningsanordningar är foretradesvis inte Rirsedda med en frigorande fimktion. Anslutningsanordning pa mitten av kantema 49 och 52 kan exempelvis vara av en icke utlosande typ. Vid en lc:5r hog vindbelastning kan exempelvis de Ovre fastorganen i den bullerdampande enheten frigoras varvid den bullerdarnpande enhetens oversta del automatiskt viks ner.

Med hanvisning till figur 16A till 16C visas exemplifierande altemativa anvandningsomraden fir den foreliggande anslutningsanordningen. I figur 16A och 16B visas hur anslutningsanordningen anvands for aft ansluta minst en skylt 64 eller liknande till ett rdr. Skyltarna kan exempelvis vara avsedd aft anvandas till aft overfora information till anvandaren. Skyltama iir av en sedan tidigare kanda konstruktioner varfor dessa inte beslcrivs mera ingaende i derma patentansOkan. I altemativa utfOringsformer kan skylten utgOras av en banderoll eller annat fir andamalet lamplig informationsoverfOrande objekt.

Med hanvisning till figur 16C visas anvandning av anslutningsanordningen dar derma anvands fdr aft ansluta ett objekt ingaende i en scenutrustning till et ror, profil eller liknande. Objektet kan exempelvis utgoras av nagon typ av lampa, kamera, del till ljudanlaggningar eller liknande.

Ovan angivna anvandningsonulden utgor enbart exemplifierande anvandningsomraden for den fdreliggande anslutningsanordningen. Dessa skall inte ses som begransande for de omraden som den fdreliggande anslutningsanordningen kan anvandas inom.

I den detaljerade beskrivningen av den fOreliggande uppfinningen kan konstruktionsdetaljer vara utelamnade som är uppenbara fOr en fackman inom det omrade uppfinningen avser. Sadana uppenbara konstruktionsdetaljer ingar i den omfattning som kravs for aft en fullgod funktion fdr den fdreliggande uppfinningen skall uppnas.

ANen om vissa fiiredragna utfdrandeformer bar beslcrivits i detalj, kan variationer och modifieringar mom ramen for uppfinningen komma aft framga fiir fackmannen inom det omrade uppfinningen avser. samt anvandningsomraden fcir den fOreliggande uppfinningen, Samtliga sadana varianter anses falla Mom ramen fcir de efterfOljande patenticraven.

Fordelar med uppfinningen Med den fiireliggande uppfinningen uppnas ett antal fordelar. Den viktigaste fordelen är aft minst en av ovan angivna nackdelar elimineras eller atminstone reduceras. 16

Claims (1)

Patentkrav 1. Anslutningsanordning (1), avsedd aft anvandas for aft ansluta minst ett fiirsta objelct (2) till minst ett andra objelct (3), innefattande minst en forsta anslutningsdel (4) och minst en andra anslutningsdel (5) samt minst ett fdrsta lAsanordning med vilken minst ett av objekten (2, 3) temporart kan lasas till anslutningsanordningen (1) kannetecknat av aft anslutningsanordningen (1) innefattar en frigoringsmekanism (27) vilken automatiskt frigor sanunankopplingen mellan det forsta objektet (2) och det andra objektet (3) vid en inbordes belastning, kraft, over en viss forutbestamd nivA samt aft minst en utbytbar insats (18) är anslutbar till anslutningsanordningen, med vilken dimensionerna och formen pA anslutningsanordningens (1) anliggningsyta mot minst ett av objelcten kan Andras. 2. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med patentkrav 1 kannetecknat av aft frigoringsmekanismen (27) innefattar minst en forsta och minst en andra del vilka sammanbinds med minst en brytpinne (28). 3. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med patentkrav 1 kanneteeknat av aft frigoringsmekanismen (27) utgors av en fOrsta del (29) och en andra del (30) vilka sammankopplas och hills samman av fjaderkraft samt aft sammankopplingen mellan den fiirsta delen och den andra delen frigOrs vid en inbordes belastning, lcraft, over en viss forutbestamd niva. 4. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med patentkrav 1 kannetecknat av aft den ena av den forsta delen (29) och den andra delen (30) utgors av en hondel och den andra av den forsta delen (29) och den andra delen (30) utglirs av en handel vilka sammankopplas och frigors vid en inbordes belastning, lcraft, Over en viss fdrutbestamd niva mellan den forsta delen och den andra delen. 5. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med patentkrav 3 kannetecknat av aft frigoringsmekanismens (18) fjaderkraft kommer fran minst en fjader. 6. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med patentkrav 3 kannetecknat av aft frigoringsmekanismens (27) innefattar en kulkoppling innefattande en hondel och en handel vilka halls samman av fjAderlcraft fran fjAdrande material i honan. 17 7. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med patentkrav 3 kannetecknat av aft handelen innefattar en lculformad del vilken bestar av minst eft forsta och ett andra segment vars inb6rdes avstand kan regleras. 8. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med patentkrav 1 kannetecknat av aft frigoringsmekanismen (27) innefattar lasorgan som utgors av en fOrsta hake och en andra hake vilka kopplas samman med varandra. 9. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med patentkrav 1 kannetecknat av aft anslutningsanordningen (1) innefattar en utbytbar insats (18) som innefattar minst en forsta del (20) och minst en andra del (21) vilka är forbundna med varandra via en led (22). 10. Anslutningsanordningen (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknat av aft ledkonstruktionen (22) utgors av ett materialskikt (23) vilken är integrerad med den forsta delen (20) och den andra delen (21). IZ 16 16 13,1f f't6, 14 /I/ Ft6 UE 116, 2A- 6 n 6, 2-g '((x 2(7 73- MNS ia,z( 1-(6.o 32 Z736 / / / ft& 8 32/ 29 33 3Li 38 373 F16‘ 9 111511111111111111rnm

1. 6, 114 47-K MO z tiz) 913 917 z 1 9'1 z Sir c'16. (3 Fu. rii Li 6, 6 16C