SE1130067A1 - Transpondersystem - Google Patents

Abstract

Ink. t. Patent- och reg.verket zum -m- 22 arma Transpondersystemet i enlighet med den föreliggande uppfinningen utgör ett miniatyriseratsystem för lokalisering av flyttbara objekt, t.ex fordon/motorfordon, människor och vissatyper av djur, värdetransportgods, för vilket det finns ett önskemål att snabbt kunna lokaliseravid en valfri tidpunkt. Transpondem är i ett utförande i storlek som ett armbandsur avsedd att användas för t.ex. attlokalisera människor/djur som råkat ut för någon typ av naturkatastrof typ jordbävning, trombetc. eller terrordåd och ligger dolda i t.ex. rasmassor från ett hus. Transpondem arbetar vidare i en utföringsfonn för t.ex. spårning av ett fordon exempelvis encykel. En transponder monteras i ramen på cykeln vid tillverkning eller eftennonteras.Transpondem kan även anslutas till ett laddintag på cykeln. Transpondem arbetar ytterligare i en utföringsforrn som trygghetssystem för personligt brukoch är baserad på senaste teknik. Transpondem är exempelvis i form av en brosch ellerarmbandsklocka. Ny modem teknik med miniatyriserad satellitmottagare, radiomodem ochtillhörande antenner gör detta möjligt. Transpondem löser problemet att hitta personer somförsvunnit samt förkortar söktiden dramatiskt jämfört med tidigare produkt som finns påmarknaden. Transpondern aktiveras från en applikation i en iPhone telefon eller telefoner som använderoperativsystemet Andriod, Windows Mobile, Palm eller Symbian. Positionsdata sändas tillbaka som SMS/MMS. Satellitposition och tillhörande data visas antingen i telefonens lokala karta eller med hjälp avkarta på Intemet. Transpondersystemet innehåller två sändtagare, ett modem för radiotelefoninät samt ett lokaltradionät för datakommunikation, en mottagare för satellitpositionering hög känslighet,mikrokontroller baserad logikenhet, ett trådlöst lokalt nätverk typ Blåtand, UHF-sändtagareoch strömförsörjning. Transpondersystemet har en unik identitet. Transpondersystemet är kontrollerbart och styrbart med hjälp av ett befintligt utprovatradiosystem för telefoni av exempelvis typ GSM/3G/4G etc. och det trådlösa lokala nätverket.Fördelarna med att använda ett redan befintligt radionät är dels att funktionaliteten är välbeprövad samtidigt som ett generellt stort täckningsområde erhålles och vidare att kostnaderför uppbyggande och drift av ett sådant stort täckningsområde elimineras. 1130067-0 1

Description

transponderns position. Överlappande täckningsornråde från tre basstationer beskriver transponderns positionsområde.

Ett ytterligare ändamål med systemet enligt den föreliggande uppfinningen är att positionen för den aktiverade transpondern lokaliseras med hjälp av ett pejlingsystem med hjälp av transponderns utsända radiosignaler mha. ett trådlöst lokalt nätverk (eng. WLAN (Wireless Local Area Network)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver).

Ett ytterligare ändamål med systemet enligt den föreliggande uppfinningen är att transponden är möjligheten att sända ett larm mha det inbyggda radiomodemet B2 eller mha ett trådlöst lokalt nätverk (eng. WLAN (Wireless Local Area Network)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF- sändtagare (eng. tranceiver) om en signal från en bevakningssändare uteblir under ett i förväg definierat tidsintervall.

Ett ytterligare ändamål med systemet enligt den föreliggande uppfinningen är att via det lokala nätverket kunna vidarebefordra meddelanden till annan transponder i närområdet.

Denna möjlighet används även i sådana fall då t.ex. transponderns möjlighet att sända meddelande mha. det inbyggda radiomodemet inte är möjlig beroende på t.ex. radioskugga eller funktionsfel.

Ett ytterligare ändamål med systemet enligt den föreliggande uppfinningen är att det lokala nätverket mha. t.ex. UHF-sändtagaren kan ta emot larm från en brandvarnare och vidarebefordra larmet till brandkåren/larmcenral/anhöriga/närboende.

Tidåtgången ifrån att brandvarnaren utlöser larmet och tills att brandkåren är på plats kan förkortas och kan därmed sannolikt spara liv.

Ett ytterligare ändamål med den föreliggande uppfinningen är att den innehåller en hörbar signalanordning som kan aktiveras via radiotelefoninätet eller det lokala nätverket och användas som kvittens på att eftersökningspersonal erhållet positionsinformation på bäraren av transpondern.

Ett ytterligare ändamål med den föreliggande uppfinningen är att mha det i transpondern inbyggda radiomodemet B2 eller det trådlösa lokala nätverket (eng. WLAN (Wireless Local Area Network)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver) är att ladda ned och ladda upp programkod eller annan data.

Ett ytterligare ändamål med den föreliggande uppfinningen är att mha det i transpondern inbyggda radiomodemet B2 eller det trådlösa lokala nätverket (eng. WLAN (Wireless Local Area Network)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver) kan kommunicera med andra transpondrar.

Ett ytterligare ändamål med den föreliggande uppfinningen är att den innehåller en vibratoranordning som kan aktiveras via radiotelefoninätet eller det lokala nätverket och användas som kvittens på att eftersökningspersonalen erhållit positionsinformation på bäraren av transpondern.

Ett ytterligare ändamål är att den föreliggande uppfinningen även kan innehålla en visuell lysdiodsanordning bestående av högintensiva lysdioder som kan aktiveras via radiotelefoninätet eller det lokala nätverket för att underlätta sökandet av bäraren av transpondern för eftersökningspersonalen i mörker.

I en speciell utföringsform av den föreliggande uppfinningen är transpondern inbyggd i positioneringsobjektets metallkonstruktion.

Inbyggnadsprincipen är att transpondern inte kan demonteras eller sättas ur funktion utan att skada objektet om inte ett speciellt verktyg används.

Ett ytterligare ändamål med den föreliggande uppfinningen är att detektera systemfel.

Om något systemfel inträffar sänds larm till förutbestämt GSM telefonnummer och/eller mha det trådlösa lokala nätverket (eng. WLAN (Wireless Local Area NetWork)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver) Systemet i enlighet med den föreliggande uppfinningen utgör ett miniatyriserat system för lokalisering av flyttbara objekt. Transpondern innehåller två sändtagare, lämpligen av typen modem för radiotelefoninät för samt ett lokalt radionät för datakommunikation, en mottagare för satellitpositionering typ GPS, logikenhet, ett trådlöst lokalt nätverk (eng. WLAN (Wireless Local Area NetWork)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver) och strömförsörjning. Transpondern har en unik identitet.

Systemet är kontrollerbart och styrbart med hjälp av ett befintligt utprovat radiosystem för telefoni och ett trådlöst lokalt nätverk. Fördelarna med att använda ett redan befintligt radionät är dels att funktionaliteten är väl beprövad samtidigt som ett generellt stort täckningsområde erhålles och vidare att kostnader för uppbyggande och drift av ett sådant stort täckningsområde elimineras.

Fígurbeskrivning Den föreliggande uppfinningen kommer att beskrivas i form av föredragna, belysande utföringsformer med hjälp av de bifogade ritningarna vilka visar: Figur A En belysande utföringsform av den föreliggande uppfinningen tillsammans med kommunikationssystem för aktiverings och lokalisering.

Figur B Ett blockdiagram över den belysande utföringsformen i enlighet med den föreliggande uppfinningen.

Figur C Illustration av räddningssystemet för naturkatastrofer, terrordåd etc.

Figur D Illustration av trygghetssystem för äldre Figur E Illustration av den föreliggande uppfinningen i en fordonsapplikation typ cykel Figur F Illustration av cykeldatorfunktion Figur G Illustration av transponderns reläsändningsfunktion l.

Figur H Ett belysande systemdiagram avseende bevakning av ett objekt försett med en transponder inom ett definierat bevakningson1råde.

Figur I En illustration gällande triangulering.

Figur J En illustration gällande reläsändningsfunktion 2.

Belvsande utföringsformer Figur A visar en översikt av ett transpondersystem A2 i enlighet med den föreliggande uppfinningen tillsammans med ett mobiltelefonisystemet Al och kommunikationsenheten A3 i form av en mobiltelefon.

Figur B visas i en belysande utföringsform transpondersystemet A2 i form av ett blockschema.

Transpondersystemet A2 innefattar en mikrokontroller B 1, ett GSM modem avsett för exempelvis SMS och radiotelefoni B2 med antennen B6, en satellitmottagare 3 med antennen B7 för t.ex. GPS, ett trådlöst lokalt nätverk (eng. WLAN (Wireless Local Area NetWork)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver) B4 med tillhörande antennsystem BS, en rörelsesensor B5, ljusanordning med exempelvis högintensiva lysdioder B 10, en vibratoranordning B11, en summeranordning B 12 och en batterienhet B9 för kraftförsörj ning.

Den belysande utföringsformen innefattas av en strömsnål mikrokontroller Bl med ett styrprogram lagrat i mikrokontrollens programrninne.

Mikrokontrollern Bl med programvara styr transponderns funktion.

Mikrokontrollern Bl är utvecklad för användning i batteribaserade applikationer där låg strömförbrukning är ett krav.

I strömbesparingsläge är strömförbrukningen endast några nA (nanoAmpere).

Mikrokontrollern Bl har ca. 60K Byte internt programminne samt ca. 4K Byte RAM.

Satellitmottagaren B3 är t.ex. baserad på GPS och den senaste tekniken och har hög känslighet.

En GPS antenn B7 är kopplad till GPS mottagaren B3.

GSM modemet B2 är i miniatyrutförande och arbetar på exempelvis på frekvensbanden 850/900/ 1800/ 1900 MHz. Till GSM modemet B2 är en GSM antenn B6 ansluten.

UHF-sändtagaren B4 är exempelvis baserad på PLL teknologi med b1.a. ställbar bandbredd på mottagaren/sändaren och automatisk antennavstämning. Andra kännetecken är hög överföringshastighet, up till 115.2 kbps. Frekvenson1råde 420.000 MHz - 440.000 MHZ.

Till UHF-sändtagaren finns ett tillhörande, i transpondern, inbyggt antennsystem BS.

Transponderenheten A2 inriktar sig på att ta emot styrinformation samt sända data via ett i transpondern inbyggt radiomodem B2 avsett ett kommunicera med ett radiobaserat system för mobiltelefoni typ GSM/3G/4G A1 och/eller via ett trådlöst lokalt nätverk (eng. WLAN (Wireless Local Area NetWork)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver) B4.

Styrinformation kan även komma ifrån en rörelsesensorfunktion BS i transpondern.

Transponderens position erhålls med hjälp av GPS mottagaren B3 eller med tillgänglig information i t.ex. GSM-nätet (GSM basernas identitet, avstånd mellan objektet och GSM basen 4 samt signalstyrka).

Förbättring av transponderns position baserad på tillgänglig information i t.eX. GSM-nätet kan erhållas genom s.k. triangulering.

Triangulering innebär att beräkning av transponderns positionsarea utgår ifrån tillgänglig uppkopplingsinformation från rninst tre basstationer för radiotelefoni typ GSM/ 3G/4G A1.

GSM basens identitet, avstånd mellan objektet och GSM basen samt signalstyrka från tre basstationer används tillsammans med de tre GSM basernas position ligger till grund för att fastställa transponderns positionsarea.

Figur I visar täckningsområdena från tre basstationer I1, 12 och 13.

Transponderns positionsarea är den gemensamma överlappande ytan 14.

Vid start av transpondern vid RESET, antingen externt kommenderad RESET eller uppstart efter uppladdning av ett urladdat batteri så exekveras en initieringssekvens.

Initieringssekvensen innebär bl.a. att GPS mottagaren startas med obefintliga satellitbandata, en s.k. kallstart. Efter att valid position erhållits från GPS mottagaren sätts GPS mottagaren i viloläge.

GSM modemet B2 sätts i aktivt strömbesparande viloläge med AT kommandot AT+CFUN=5.

I detta viloläge stängs vissa delar av i modemet så att strömförbrukningen blir mycket låg jämfört med ett aktiv GSM modem. Strömförbrukningen är i genomsnitt 1.5mA. I viloläget kan GSM modemet bl.a. ta emot SMS.

Om SMS meddelande skall sändas och GSM modemet ligger i viloläge kan mikroprocessorn väcka upp GSM modemet genom att sätta signalen DTR (eng. Data Terminal Ready) =0 och invänta att signalen CTS (eng. Clear To Send) blir låg (O).

Processorns I/O-kanal kopplad till GSM modemet är avbrottsstyrd. Inkommande data från GSM modemet automatiskt tas om hand av I/O-kanalens drivrutin och läggs i en buffer.

Mikrokontrollerns B1 normala tillstånd är ett s.k. viloläge (eng. stand-by) då en STOP instruktion exekverats. Transpondern förbrukar då minimalt med energi, endast ett fåtal uA (mikroAmpere).

Endast mikrokontrollerns B1 inbyggda RTI (RealTime Interrupt) timer är aktiv och genererar systemavbrott. Systemavbrottet väcker upp rr1ikrokontrollern 1 som då fortsätter att exekvera programkod efter STOP instruktionen.

Kontroll sker av två timerindikatorer.

Om timer 1 utlösts, enligt förprogrammerat schema, väcker huvudprogrammet upp GPS mottagaren B3 från sitt viloläge som då blir aktiv för att uppdatera sin GPS position.

GPS positionen levereras som ASCII data från GPS mottagaren enligt NMEA-Ol 83 protokollet i 9600 Baud på en av mikrokontrollerns 1 avbrottsstyrda SCI kanaler.

När uppdateringen är klar återgår GPS mottagaren A3 till sitt viloläge (eng. hibernate mode) och förbrukar endast några (mikro Ampere).

I viloläget behåller GPS mottagaren 3 aktuella satellitbandata i sitt eget interna RAM.

Viloläget kan som längst vara 2 timmar för att det sparade satellitbandata skall kunna vara giltig information vid återstart (eng. hot start) för att uppdatera GPS positionen.

Ovanstående sekvens upprepas kontinuerligt.

Om timer 2 har utlöst aktiveras UHF-sändtagarenheten B4.

Drivrutinen till UHF sändtagarenheten 4 läser in FSK data från mottagarens I/O port under en förutbestämd tid. Mottaget data sänds till Parsern som evaluerar innehållet.

Giltigt innehåll evalueras och aktuell programrutin exekveras med eventuella medföljande parametrar i styrinformationen. Ogiltigt data förkastas och Timer 2 initieras åter till 15 sekunder.

UHF-sändtagarenheten B4 stängs nu av helt under denna tid för att spara på batterikraften.

UHF-sändtagaren B4 drar endast 0.3uA i detta läge.

När Timer 2 utlöser igen återgår programmet till att aktivera UHF sändtagaren B4 igen och på nytt lösa indata. Detta är en evig programslinga.

Beroende på kommandokod sänds positionsdata och andra parametrar till sändaren i UHF sändtagaren B4 och eller radiomodemet B2.

Styrinformation innehåller förutom sj älva kommandot, även uppgifter parameter inställningar av sändaren som t.ex. deviation, frekvens etc.

BNF (Backus Naur Form) syntax: För att förhindra att flera transpondrar sänder sitt meddelande med hjälp av UHF-sändtagaren B4 samtidigt och därmed omöjliggör eller försvårar för mottagande enhet att uppfatta meddelandet så inleds sändningssekvensen alltid med en fördröjning. Fördröj ningen är uträknad av en slumpgenerator i programvara. Varje sändning föregås av en ny framslumpad fördröjning.

Transpondern strömförsörjs med hjälp av ett i transponden inbyggt batterisystem.

Batterisystemet kan bestå av flera serie- resp. parallell-kopplade battericeller av t.ex. typ Lithium- Ion.

Transpondern kan även strömförsörj as genom anslutning till objektets eget strörnförsörjningssystem, exempelvis batterisystem, generator etc., externt inkopplat batterisystem, externt ansluten batteriladdare, solceller eller bränsleceller.

Belysande applikationsexempel I figur C visas en illustration av räddningssystemets användning vid t.ex. naturkatastrofer och terrordåd.

Transpondern är i storlek som ett armbandsur avsedd att användas för t.ex. att lokalisera människor/djur som råkat ut för någon typ av naturkatastrof typ jordbävning, tromb etc. eller terrordåd och ligger dolda i t.ex. rasmassor från ett hus.

Transpondern A2 aktiveras från en applikation i en iPhone telefon eller telefoner som använder operativsystemet Andriod, Windows Mobile, Palm eller Symbian.

Telefonen använder, beroende på telefonens utförande, inbyggt WLAN typ Blåtand eller mha en till telefonen kopplad extern elektronikenhet A3:1 bestående av ett trådlöst lokalt nätverk (eng.

WLAN (Wireless Local Area NetWork)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver) och batterisystem.

Det lokala radionätet kommunicerar med transponderns inbyggda WLAN t.ex. Bluetooth eller UHF-sändtagare.

Tekniken i transpondern A2 bygger på att använda en satellitmottagare typ GPS B3 i miniatyrstorlek med hög känslighet (>= -163 dBm), en aktiv GPS antenn B7 med låg brusfaktor, en UHF-sändtagare B4 i miniatyrformat med låg effektförbrukning, en mikrokontroller Bl med låg egenförbrukning för logikstyrning, högintensivt ljusanordning med exempelvis lysdioder B 10, en vibratoranordning B11, en summeranordning B 12 samt ett batterisystem B9 med hög tillförlitlighet.

Transponderns normaltillstånd är viloläge. Endast GPS mottagaren B3 är aktiv, i ett alternerande läge mellan aktiv GPS mottagning och ett speciellt strömbesparande läge (hibernate mode).

GPS mottagaren är aktiv några sekunder för att uppdatera position (satellitbandata) för att sedan gå ned i viloläge. I viloläget är GPS mottagarens strömförbrukning endast några mikroAmpere.

Viloläget kan maximalt vara upp till 2 timmar.

Parallellt med att GPS mottagaren B3 är i viloläge så lyssnar transpondern A2 efter en aktiveringssignal på en eller flera förutbestämda radiofrekvenser mha. UHF-sändtagaren B4.

För att förbruka minimalt med energi så är UHF tranceiverns mottagare bara aktiv en kort tid inom ett tidfönster oml5 sekunder.

För att aktiveringssignalen som sänds från A3 skall uppfattas av alla transpondrar i området sänds aktiveringssekvensen ut åtminstone under 15 sekunder.

Aktiveringssignalen är avsedd för alla transpondrar i ett avgränsat område av en radie på ca. 50-100 meter. När aktiveringssekvensen mottagits slumpar varje transponder fram en längd av den fördröjning som föregår transponderns utsändning av identitet och GPS position.

Den slumpmässiga fördröjningen är konstruerad så att inte flera transpondern enheter skall kollidera med sina utsändningar. För att förhindra att detta skall hända så upprepas sändningssekvensen ett antal gång. Varje gång sändningssekvensen upprepas så slumpas en ny fördröjningstid fram. När maximalt antal omsändningar utförts återgår transpondern till ursprungliga normaltillstånd.

Telefonen A3 och telefonens applikation kommer nu att visa, dels GPS positionen för telefonen A3 mha telefonens inbyggda GPS mottagare samt GPS positionen för alla transpondrar som svarat på anropet kartan tillsammans med den svarande transponderns identitet. Beroende på typ av telefon som används för lokalisering och att omständigheter i eftersökningsområdet kan GSM/3G/4G nätet A1 kan vara ur funktion pga. händelserna i området så används kartor lokalt i telefonen istället för på Internet.

Transponder A2 innehåller en hörbar signalanordning B 12 samt en vibratoranordning B11 som kan aktiveras via det lokala nätverket och användas för att ge bäraren av transpondern kvittens på att eftersökningspersonal har hittat bärarens position.

Transponder A2 innehåller även en visuell lysdiodsanordning B10 bestående av högintensiva lysdioder som kan aktiveras via det lokala nätverket för att underlätta sökandet av bäraren av transpondern för eftersökningspersonalen i mörker.

I samtliga utföringsformer sänder transponder A2 sin identitet och GPS position i något av personsökarformaten POCSAG, FLEX, GOLAY på en förutbestämd frekvens.

I figur D visas en illustration av trygghetssystemet.

Transpondern A2 arbetar vidare i en utföringsform som trygghetssystem för personligt bruk och är baserad på senaste GPS/GSM/UHF teknik.

Transpondern A2 är exempelvis i form av en brosch eller armbandsklocka.

Ny modern teknik med miniatyriserad GPS mottagare B3, radiomodem B2 och tillhörande antenner gör detta möjligt.

Transpondern A2 löser problemet att hitta personer som försvunnit samt förkortar söktiden dramatiskt jämfört med tidigare produkt som finns på marknaden. Produkten är en "grön/ekologisk" variant, där eftersök med helikopter inte längre behövs.

Transpondern bakåt kompatibel när det gäller radiopejling så att pej ling från helikopter eller med handpejl kan utföras med befintlig utrustning. Polisinsats som utför eftersök med handpejl på marken från den försvunnes radiosändare utsända signaler behövs ej längre.

Transpondersystemet kan larma genom att trygghetssystemets larmknapp hålls intryckt i minst fem sekunder. GPS positionen sänds till ett eller flera i transpondern förprogrammerade GSM telefonnummer. SMS:et innehåller typ av larm, ägarens namn (ev. personnummer), gatuadress, ort, telefonnummer, GPS position samt datum och tid.

En orolig anhörig kan sända ett SMS via radiotelefonisystemet Al till transponderenheten A2 med begäran om positionering.

Transpondern sänder tillbaka GPS position som visas direkt på kartan i Lex. en GSM/3G telefon A3.

När en giltig positioneringsbegäran inkommit sänds transponderns GPS position med tillhörande formation till ett eller flera förprogrammerade GSM telefonnummer eller enbart till den som begärt positionering.

I transpondern finns endast de GSM telefonnummer som har tillstånd till att positionera enheten.

SMS med positionsdata kan sändas till iPhone och Android baserade GSM/3G telefoner som har en speciell applikation installerad. Positionen och tillhörande data visas antingen i telefonens lokala karta eller via kartor på Internet.

Med programmet GARMIN Mobile XT installerat i t.eX. NOKIA 5800 kan GPS positionen visas direkt på kartan i mobiltelefonen. GPS positionen visas även i klartextformat typ WGS 84 samt teXtmeddelande innehållande t.eX. persondata.

Standard formatet på SMS:ts datainnehåll är Garmin PeerPoint Messaging System (GPPMS).

GSM telefoner som kan användas tillsammans med GARMIN Mobile XT är t.eX. Symbian Smartphones (NOKIA S60 andra och tredje utgåvan och SONY ERICSSON UIQ 3), Windows GSM telefoner med WM2003 och nyare.

Transpondern innehåller även en bakåt kompatibel spårsändarfunktion så att användaren kan lokaliseras mha. pejling av polisen.

Vid lågt batteri i transpondern blinkar exempelvis en röd lysdiod samt att ett SMS sänds till valfritt inprogrammerat GSM nummer.

I en ytterligare utföringsform av trygghetssystemet används den i transponder A2s inbyggda UHF-sändtagaren B4 som mottagare av brand/rök-larm från radiobaserad brandvarnare D2 t.ex. typ DELTRONIC PR-l2ll installerad i huset D3.

Mottaget larm vidarebefordras till larmcentral och granne/anhörig/närboende genom att ett SMS meddelande sänds.

SMS:et innehåller typ av larm, ägarens namn, gatuadress, ort, telefonnummer, samt larmmottagningslista (dvs. alla GSM telefonnummer som också erhållit larmet), GPS position samt datum och tid.

GSM telefonnumren i larmlistan föregås av beteckningarna GR, AH motsvarande GRanne och AnHörig.

För att denna funktion skall vara aktiverad krävs att brandlarmets sändnings-ID har programmeras in i transponderenheten.

Vidarebefordring av larmet via personen Dl :s transponder A2 till larm/brandmyndighet/anhörig sker i samma stund som brand/röklarmet utlöser.

Larmmeddelande innehåller även GPS positionen av transponder A2.

Den förkortade tidåtgången ifrån att larmet utlöser, tills att brandkåren är på plats kan förkortas och kan därmed sannolikt spara liv. Larm till granne/närboende kan också möjligöra tidig räddningsinsats.

Transponder A2 är mycket lämplig för personer tillhörande riskgrupper såsom handikappade, rörelsehindrade, personer med nedsatt hörsel, personer som sover djupt pga. medicinering etc. som har svårt pga. sitt handikapp att sj älv larma brandkåren. UHF-sändtagaren B4 kan även användas som pejlingssändare.

I figur E visas en illustration av en fordonsapplikation typ cykel.

Transpondern A2 arbetar vidare i en utföringsform för t.ex. spårning av ett fordon exempelvis en cykel. En transponder A2 monteras i ramen på cykeln vid tillverkning eller eftermonteras.

Transpondern A2 ansluts även till ett laddintag El på cykeln.

Transpondern A2 är vid detta tillfälle i viloläge, dvs. den sänder ej någon information och strömförbrukningen är följaktligen mycket liten då endast GSM modemet B2 är i sitt aktiva strömbesparande viloläge samt att UHF-sändtagaren B4 är aktiv vissa tidsintervall för att lyssna efter till fordonet adresserade styrinformation.

Transpondern A2 har inbyggda parkeringsfunktioner som kan aktiveras av ägaren som möjliggör att ägaren till cykeln kan bli varse att cykeln just har blivit stulen eller är på gång att bli stulen genom att transpondern A2 sänder ett larm till ägaren.

Transponderns ”parkeringsvakt” aktiveras genom att sända styrinformation via ett befintligt radiosystem t.ex. ett radiotelefoninät av typ GSM/3G/4G eller ett trådlöst lokalt nätverk WLAN (Wireless Local Area NetWork)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver) till transpondern B med begäran om aktivering av ”parkeringsvakten”.

Först aktiveras den i transpondern inbyggda satellitmottagaren typ GPS BS för att bestämma objektets position. Denna position lagras i transponderns som referensposition.

Ett virtuellt staket (eng. geofence) aktiveras då runt cykeln med en förutbestämd radie mha. den lagrade referenspositionen.

Kontinuerlig satellit positionering utförs sedan under tiden ”parkeringsvakten” är aktiverad.

Cykelns satellitposition jämförs med referenspositionen.

Om cykelns position ligger utanför den virtuella zonen sänds ett larmmeddelande mha radiomodemet B2 till förutbestämda inprogrammerade telefonnummer.

Meddelandet sänds helt automatiskt och innehåller cykelns satellitposition samt textmeddelande att cykeln flyttats utanför den upprättade virtuella zonen.

Satellitpositionen visas direkt på kartan med hjälp av en programapplikation i t.ex. en GSM/3G/4G telefon/displayenhet typ iPhone, Android eller iPAD. Äldre mobiltelefoner med programmet Garmin Mobile XT installerat, så kan den satellitbaserade positionen visas direkt mha. mobiltelefonens karta.

Den satellit baserade positionsinformationen även i WGS-84 format samt textmeddelande innehållande information om det stulna cykeln samt ägarinformation.

Standard formatet på meddelandets datainnehåll är Garmin PeerPoint Messaging System.

GSM telefoner som kan användas tillsammans med kartprogrammet GARMIN Mobile XT, är t.ex. Symbian Smartphones (NOKIA 5800, NOKIA S60 andra och tredje utgåvan och SONY ERICSSON UIQ 3), Windows GSM telefoner med WM2003 och nyare.

Ytterligare utföringsformer via den i transpondern A2 inbyggda UHF-sändtagaren B4 kan olika funktioner erhållas nämligen minutparkering, cykeldatorfunktion med karta, områdesbevakning, reläsändningsfunktioner samt spårsändarfunktion.

Transponderns ”minutparkering” aktiveras genom att sända en unikt kodad aktiveringssekvens från en handhållen liten UHF-sändtagare som t.ex. kan vara monterad på nyckelknippan.

”Parkeringsvakten” i transpondern är i detta fall en rörelsesensor som aktiveras.

Om en rörelse detekteras av rörelsesensorn sänds en radiosignal till ägarens UHF-sändtagarenhet i nyckelknippan som då sänder en för det mänskliga örat hörbar larmsignal som indikerar att objektet har förflyttats ur sin tidigare position.

Cykeldatorfunktion Figur F.

I en ytterligare utföringsform där en cykel har försetts med en transponder A2 kan t.ex. en telefon av typ iPhone eller ZTE (baserad på operativsystemet Andriod) A3 ersätta en vanlig cykeldator samt även tillföra cykeln nya s.k. cykeldatorfunktioner som t.ex. att cykelns position, hastighet och höjd över havet visas kontinuerligt (positionsuppdatering varje sekund) på den digitala kartan i telefonen. Telefonen A3 sitter monterad i en hållare A331 på styret. Om telefonen A3 inte innehåller WLAN funktion så kan hållaren A331 innefattas av WLAN med tillhörande strömförsörjning för kommunikation med transpondern A2.

Denna funktion baserar sig på att använda en speciell programapplikation i en telefon typ.

Iphone, ZTE etc. för att erhålla motsvarande funktioner som i en cykeldator samt att visa cykelns satellitbaserade position på karta.

En speciell programapplikation i telefonen kommunicerar med transpondern mha de i telefonen inbyggda radiosystemen baserade på t.ex. Bluetooth, WLAN eller mha en UHF-sändtagare kopplad till I/O-porten på telefonen. I/O porten kan t.ex. vara av typ USB.

Information såsom position, hastighet, höjd över havet levereras av transpondern till applikationen i telefonen.

I en ytterligare utföringsform kan transpondern A2 kommunicera med en eller flera transpondrar mha via ett befintligt radiosystem t.ex. ett radiotelefoninät av typ GSM/3G/4G eller ett trådlöst lokalt nätverk WLAN (Wireless Local Area NetWork)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF- sändtagare (eng. tranceiver). 10 Illustration av reläsändningsfunktion 1 i figur G.

Denna funktion används i det fal] då t.ex. transponder A2: ls möjlighet att sända meddelande med hjälp av den inbyggda mobiltelefoni radiosändtagaren B2 inte är möjlig beroende på t.ex. radioskugga.

Transpondern A231 gör då en förfrågan om det finns någon transponder i transponderns täckningsområde som kan vidarebefordra ett meddelande via radiotelefoninätet Transpondern A231 sänder då mha. UHF radiosändtagaren B4 ett s.k. ”allmänt anrop” som innebär att om ytterligare transpondrar finns i närområdet som uppfattar anropet kommer dessa att svara med sin identitet. I illustrationen i figur G så har transponder A231 uppfattar svaret från transponder A232.

Transponder A231 sänder nu sitt meddelande som skall vidarebefordras mha radiomodemet för mobiltelefoni B2 till transponder A232 med begäran om att meddelandet skall vidaresändas.

När transponder A232 utfört sändningsbegäran sänder transponder A232 ett kvittensmeddelande till transponder A2: 1.

Illustration av reläsändningsfunktion 2 i figur J.

Reläsändningsfunktionen kan också användas för t.ex. att sända meddelande till en transponder som befinner sig utanför transponder A231s täckningsområde genom att vidarebefordra meddelande via en eller flera andra transpondrar mha ett trådlöst lokalt nätverk (eng. WLAN (Wireless Local Area NetWork)) t.ex. typ Blåtand, (eng. bluetooth), UHF-sändtagare (eng. tranceiver).

Illustration av områdesbevakning i Figur H.

Ornrådesbevakningsfunktionen är ett enklare sätt att bevaka att objektet som försetts med transponder A2 inte förflyttar sig utanför ett visst område. En extern UHF-sändtagare RT1 installeras centralt i det område som skall bevakas. UHF-sändtagaren RT1 har olika inställningar som styr sändarens räckvidd och därmed radien på det bevakade området.

Med jämna intervall så sänder radiosändtagaren RT1 en kodad signal adresserad till transponder A2. Om transpondern A2 inte uppfattar denna till transpondern adresserade kodade signal inom ett tidintervall på ett visst förutbestämt tidintervall pga. att objektet med transponder är utanför täckningsområdet för radiosignalerna från den externa UHF-sändtagaren, så sänder transponder A2 ett larmmeddelande via den inbyggda radiomodemet B2.

Larmmeddelandets adress är telefonnummer redan inprogrammerade i transponder A2.

I alla redovisade applikationsexempel har transponder A2 har också en inbyggd spårsändarfunktion som kan aktiveras på begäran av eftersökande personal typ polisen.

Spårsändaren är baserad på UHF-sändtagaren B4.

Transpondern A2 kan ta emot styrinformation till spårsändaren antingen från det inbyggda radiomodemet för mobiltelefoni B2 eller via mottagaren i den UHF-sändtagare B4 som används som spårsändare. 11

Claims (1)

1. Patentkrav