SE1050619A2 - Sätt vid torkning där en delström av den cirkulerande gasen kontaktas med en absorptionslösning i medström - Google Patents

Description

l0 l5 20 25 30 35 40 och utspädd lösning vilket leder till förlorad drivkraft i systemet. Ytterligare en annan orsak kan vara medryckning av hygroskopiska ämnen med gasen. Att rena det stora gasflödet utan att förlora torkförmågan är både svårt och dyrbart.

Uppfinningen Uppfinningen syftar till att undanröja flera av nackdelarna i de nuvarande systemen. Detta uppnås med sättet enligt uppfinningen med de kännetecken som anges i krav l. Vidareutvecklingar och föredragna utföringsformer av uppfinningen anges i underkraven.

Uppfinningen bygger alltså på att en gas cirkuleras mellan torkgods och en enhet för avlägsnande av lösningsmedel och återvärmning. Cirkulationen innebär att energi och material hålls kvar i processen. Torkgodset kan vara en ostrukturerad bulkprodukt eller en systematiskt staplad produkt.

Kontaktapparaten skall skapa en god kontakt mellan gas och gods.

Processen kan utformas för kontinuerligt eller satsvis transport av torkgods. Gasen utgörs av en permanent gas och från torkgodset avdunstad vätska.

Processen kan även utformas med flera cirkulationskretsar för gas i samma materialflöde om man önskar ökad kapacitet eller olika processbetingelser.

I den efterföljande beskrivningen beskrivs uppfinningen för det fall att gasen utgörs av luft och lösningsmedlet av vatten.

Principen är att mättad gas från kontakt med det fuktiga godset överhettas innan den återförs till torkgodset för fortsatt upptagning av fukt. Överhettningen genomförs huvudsakligen med värme från absorption av fukt från en mindre del av den cirkulerande gasen.

När lösningsmedlet bortskaffas från torkgodset är det vanligt att andra ämnen följer med gasen. Dessa ämnen ger upphov till föroreningar om de inte tas om hand på ett kontrollerat sätt.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är därför tillhanda en miljövänlig torkprocess, vid vilken utsläpp av miljö- och/eller hälsofarliga ämnen reduceras eller elimineras. l0 15 20 25 30 35 40 Detta uppnås enligt uppfinningen genom anpassning av systemet lösningsmedel - absorptionsmedel så att ämnen som frigörs under torkningen fångas upp av absorptionsmedlet.

Absorptionsmedlet kan väljas så att föroreningen absorberas samtidigt med lösningsmedlet. Denna effekt blir särskilt kraftfull om föroreningen ingår som en del av absorptionsmedlet.

Vid torkning av trä avges organiska syror. Syrorna ger upphov till låga pH-värden och ökad risk för korrosion i systemet. I slutänden kommer de att ge upphov till en oönskad emission. Det är då lämpligt att använda motsvarande organiska salt som absorptionsmedel. Genom att kontrollera pH-värdet genom tillsats av den andra delen av absorptionsmedlet i form av ett billigt basiskt salt (t.ex. kaliumkarbonat) kan den avgivna föroreningen ingå i absorptionslösningen. Processen kommer därvid att producera den önskade lösningen av kaliumformiat och kaliumacetat i överskott. Som absorptionsmedel lämpar sig även en eutektisk blandning av natrium- och kaliumsalter, t.ex. acetater.

För torkgods som avger ett basiskt ämne såsom t.ex. ammoniak kan en svagt sur lösning, t.ex. ammoniumnitrat användas som absorptionslösning. Om man tillför salpetersyra för att kontrollera pH kommer ammoniak att bindas i lösningen. Istället för att ge upphov till en skadlig emission produceras ett värdefullt gödningsmedel.

Samma absorptionslösning kan användas om en gas som innehåller kväveoxider t.ex. en rökgas skall torkas. Om ammoniak tillförs kommer kväveoxiderna att absorberas i lösningen, vilket är mycket önskvärt. Rökgaser med rester av ammoniak förekommer t.ex. där man använt ammoniak som tillsats för att vid hög temperatur reducera kväveoxiderna. Ammoniumnitrat kan vara explosivt men dessa risker kan elimineras genom att använda tidigare tillämpade metoder inom kväveindustrin.

Om absorptionslösningen växelvis utnyttjas för torkning av ett material som avger syror t.ex. trädbränsle och för torkning av rökgasen från förbränning av ett bränsle som innehåller alkaliska ämnen, t.ex. trädbränsle kan lättlösliga ämnen anrikas i lösningen i sådan utsträckning att de avsedda hygroskopiska lO l5 20 25 30 35 egenskaperna uppnås utan främmande tillsatser. Främmande ämnen i denna relativt ospecificerade lösning karaktäriseras av att de fälls ut som fast substans någonstans i processen, övriga ämnen är i princip önskvärda i lösningen. Man kan därmed avskilja oönskade ämnen genom filtrering. Överskottet av den önskade lösningen kan användas i andra liknande anläggningar eller för andra ändamål t.ex. frysskydd, halkbekämpning eller gödselmedel.

Samma funktion kan man också uppnå genom att kontakta en svagt sur absorptionslösning från en torkanläggning med en basisk aska. Efter filtrering erhålles en basisk starkt hygroskopisk lösning som är lämplig i torkprocessen.

En annan ämneskombination är ammoniak - vatten, där ammoniak är det flyktiga lösningsmedlet och vatten är absorptionsmedel med stor affinitet för lösningsmedlet.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen beskrivs i det följande i anslutning till på de bifogade ritningarna visade utföringsexempel. Därvid visar Fig. l ett principiellt flödesschema för utvinning av fukt och återvinning av värme ur cirkulerande gasflöde i en torkprocess, Fig. 2 schematiskt en torkapparat med inre värmeväxlare omsluten av torkgods där absorptionen äger rum i värmeväxlaren och värme överförs direkt till torkgodset, Fig. 3 ett principiellt flödesschema för utvinning av fukt och återvinning av värme ur ett cirkulerande gasflöde i en torkprocess kombinerad med en kompressor, som ger en kombinerad kemisk och mekanisk värmepumpfunktion, Fig. 4 schematiskt en torkapparat med inre värmeväxlare omsluten av torkgods där absorptionen äger rum i värmeväxlaren och värme överförs direkt till torkgodset i kombination med en kompressor som ger en kombinerad kemisk och mekanisk värmepumpfunktion, och 10 15 20 25 30 35 40 Fig. 5 utvinning av fukt och återvinning av värme ur ett cirkulerande gasflöde i en torkprocess där energiåtervinningen sker med kemisk och mekanisk värmepump.

Detaljerad beskrivning Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till utföringsexempel av uppfinningen. Lösningsmedlet absorberas i en lösning som består av ett absorptionsmedel med stor affinitet till lösningsmedlet och stor löslighet i detsamma. Om lösningsmedlet är vatten kallas sådana ämnen för hygroskopiska.

Kända hygroskopiska ämnen är mineralsalter, karbonater, alkoholer, glykoler samt salter av organiska syror såsom formiat och acetat. Salter av litium, natrium och kalium är frekvent använda, eftersom de har en god löslighet och stark affinitet till vatten. Även om i det följande för enkelhetens skull vatten och hygroskopiska ämnen diskuteras omfattar uppfinningen således alla andra tänkbara kombinationer av nämnt slag.

Såsom nämnts inledningsvis behandlas i dagens system hela gasflödet genom avfuktning och samtidig återvärmning i en adiabatisk process (latent värme i ångan överförs till sensibelt värme i gasen). Starkt hygroskopiska material medger en överhettning av gasen upp till nivån 100 K. Andra är betydligt mindre kraftfulla. Giftverkan, korrosion, löslighet, mm begränsar ofta valet till mindre kraftfulla ämnen. Den hygroskopiska potentialen (ofta kallad kokpunktsförhöjning) utgör systemets drivande kraft som därmed är starkt begränsad jämfört t.ex. med rökgasdrivna torksystem som arbetar med gas som kan vara flera hundra K. Följden av den lägre temperaturpotentialen är att det krävs betydligt större flöde av bärgas och därmed genomgående större areor, ytor och volymer.

Det specifika värmebehovet för att överhetta t.ex. luft är ca 1 kJ/kg, K. Vid 50 K överhettning krävs således ca 50 kJ/kg luft. Ångbildningsvärmet i vattenånga är ca 2200 kJ/kg vilket innebär att ca 0,023 kg ånga behöver absorberas per kg gas som skall värmas. Om gasens innehåll av ånga är betydligt större än 0,023 kg/kg kan man konstatera att endast en mindre del av gasen behöver tas i anspråk för absorptionen under förutsättning att större delen av vattenångan i den mindre strömmen absorberas. Om l0 l5 20 25 30 35 40 gasen utgörs endast av vattenånga eller om fuktig luft används i ett system som värms upp mot vattnets kokpunkt så att gasen kommer att domineras av ånga kommer ovanstående förhållande att accentueras. Vattenångans specifika värme är ca 2 kJ/kg,K vilket innebär att andelen av gasflödet som måste delta i absorptionen ökar några % -enheter till: 50 x 2 / 2200 = 0,045 kg/kg.

Eftersom andelen ånga i gasen är hög minskar andelen gas som måste behandlas.

Enligt uppfinningen delas processen i två steg: l.ett absorptionssteg där ånga absorberas i den hygroskopiska vätskan samtidigt som värme frigörs i vätskan. 2.ett andra steg för överföring av värme från vätskan till gasen.

Det första steget arbetar med koncentrerade medier och kräver en liten kontaktyta och en relativt liten drivande kraft. Det andra steget som innebär att värme skall överföras till en permanent gas kräver emellertid stor kontaktyta eller stor drivande kraft.

Som nämnts ovan är den drivande kraften vid avfuktning med hygroskopiska vätskor starkt begränsad varför det krävs betydande kontaktytor för att genomföra processen. Vid dagens förfaranden krävs således att en stor kontaktyta väts av en hygroskopisk vätska.

Uppfinningen bygger på att de två processerna separeras fysiskt så att det fuktiga gasflödet l värms i en stor men torr värmeväxlare 2 av konventionell utformning såsom framgår av Fig. l. En delström 3 (5 - 50 % av huvudströmmen) tas ut före eller efter värmaren. Den mindre strömmen kontaktas med absorptionslösningen 4 i medström i en mindre värmeväxlare 5 där ytorna väts av lösningen. Redan vid den initiala kontakten med lösningen värms gas och lösning till en temperatur i närheten av det aktuella jämviktsvärdet för avfuktningen. Gas och vätska passerar därefter i samma strömningsriktning genom värmeväxlaren. Värmen överförs till den stora värmeväxlaren som värmer huvudflödet l.

Termiskt är värmeväxlarna kopplade i motström vilket innebär att den positiva effekten av motström överraskande uppnås trots att gas och vätska kontaktas i medström. Den begränsande parametern l0 l5 20 25 30 35 40 för luftens torkningskapacitet är den temperaturhöjning som kan uppnås på den stora strömmen av gas innan den leds till torkkammaren 6. Högst temperatur uppnås om man kontaktar den mest koncentrerade lösningen med den gas som har högst vattenhalt. Man når därmed något överraskande en högre absorptionstemperatur vid detta delade förfarande där absorptionen sker i medström än i det tidigare kända sammanslagna motströmsförfarandet. Kylningen i samband med absorptionen innebär att absorptionsprocessen kan absorbera mer fukt och leverera mer värme vid givna flöden än vid en adiabatisk process.

Absorptionsprocessen genomförs alltså till skillnad från känd teknik endast i en mindre delström till huvudflödet, den genomförs i medström och vidare är den kyld (d.v.s. ej adiabatisk). För att ta bort spår av absorptionslösningen i produkten kan den mindre delströmmen från absorptionen om nödvändigt renas, såsom antyds vid 7, även med metoder med hög specifik kostnad eller våta metoder som tar bort gasens torkande förmåga. Man kan även överväga att leda bort den mindre gasströmmen efter absorption. Sådana åtgärder är omöjliga eller mycket kostbara vid den kända tekniken.

Om den avfuktade strömmen återfuktas i ett reningssteg bör den därefter behandlas enligt punkt 2 nedan. Om gasen inte fuktas kan den utnyttjas på något av nedanstående sätt: l.Gasen återförs till huvudströmmen efter värmaren, pil 8, där gasens torkförmåga kan utnyttjas 2. Gasen återförs till huvudströmmen före värmaren, pil 9, där torkförmågan ytterligare förbättras genom värmningen. 3.Gasen leds genom det färdigbehandlade torkgodset, pil 10, varvid den torra gasen återvinner värme genom kylning (och torkning) av torkgodset. 4.Gasen leds först genom värmaren och därefter genom en kylzon i torkgodset för att uppnå kraftigare torkning och samtidig kylning av torkgodset, pil ll. 5.0m man önskar ett visst undertryck i apparaten kan en del av gasen ledas bort från processen, vilket ej visas i figuren. Eftersom gasen är relativt fattig på energi är det lämpligt att välja denna gas för detta ändamål. Även ett annat sätt att leda bort gas anvisas nedan. 10 15 20 25 30 35 40 För att uppnå avsedd arbetstemperatur för processen tillförs ånga, pil 12, till det cirkulerande gasflödet. Ångan kondenserar i det kalla torkgodset samtidigt som värme överförs till godset.

Godsets temperatur styr den cirkulerande gasens sammansättning genom att en vid stigande temperatur stigande andel ånga tränger undan annan gas (luft). Hög temperatur ger därmed en hög andel ånga och en låg andel syre i gasen vilket motverkar brand och explosion. Arbetstemperaturen styrs genom en kontrollerad tillsats av ånga. Tillförd ånga kan också utnyttjas för att ge materialet önskad temperatur- och fuktprofil t.ex. som en efterbehandling av den torkade produkten. Om den tillförda ångan kontaktas med lösningen från processen kan flyktiga ämnen återföras till processen tillsammans med ångan på det sätt som framgår av Fig. 1 genom värmetillförsel och indunstning 13. Ånga och föroreningar tillförs den varma gasen, pil 12, och renad koncentrerad lösning avleds, pil 14.

Arbetstemperaturen kan förändras under processen t.ex. vid värmekänsliga material genom ökad eller minskad ångtillförsel.

Om lösningsmedlet inte är brännbart föredras ett utförande där arbetstemperaturen ligger nära lösningsmedlets kokpunkt så att gasens sammansättning motverkar brand och explosion. Denna strävan måste avvägas mot torkgodsets tålighet för högre temperaturer.

Den fuktiga gas som passerar genom det kalla torkgodset vid godset inlopp 15 vid kontinuerlig godsmatning eller initialt vid periodiskt arbetssätt kommer att förlora fukt och energi genom kondensation varvid materialet värms och fuktas. Den återstående gasen blir således utarmad på fukt och energi och innehåller främst permanent gas (luft) och andra ämnen som torkgodset eventuellt avgivit och som i kontakt med absorptionslösningen är flyktigare än lösningsmedlet. Speciellt de ämnen som har låg affinitet till absorptionslösningen t.ex. koloxid och andra hydrofoba ämnen t.ex. kolväten anrikas i denna ström. Av denna ström evakueras en viss andel från processen, pil 16, lämpligen så att halten av brännbara ämnen i systemet begränsas till en icke brännbar nivå. Samtidigt skapas ett undertryck i systemet som motverkar läckage till omgivningen från systemets eventuella läckagepunkter. Den evakuerade gasen kan behandlas t.ex. genom förbränning för att undvika påverkan på omgivningen samt för att l0 l5 20 25 30 35 40 utnyttja gasens energiinnehåll. Evakueringens storlek styrs dels av undertrycket i systemet och dels av halten brännbara ämnen i gasen så att brand och explosion undviks.

Det värmeväxlarsystem som utnyttjas kan utgöras av 2 separata regenerativa värmeväxlare 2, 5 med en värmeöverförande vätska mellan värmeväxlarna såsom visas i Fig. l men aven andra värmeväxlarsystem kan utnyttjas. Systemet kan också utformas med en värmeväxlare så att absorptionen kan genomföras på värmeväxlarens ena sida och gas eller gods kan värmas på den andra. Periodiskt arbetande s.k. rekuperativa värmeväxlare användas där en (mindre) del av värmeväxlaren sätts i kontakt med absorptionsprocessen som värmer värmeväxlarmaterialet för att därefter kontaktas med huvudflödet av gas som tar upp nämnda värmemängd. Sådana växlare kan utformas som två eller flera separata enheter som arbetar periodiskt. En annan vanligt förekommande utformning är roterande hjul med särskilda sektorer för de olika medieflödena. En mindre vanlig utformning som kan användas är en stationär enhet av värmeyta som utformats så att mediaflödena omdirigeras periodiskt på önskat sätt.

En annan utformning av uppfinningen framgår av Fig. 2. Här placeras värmeväxlaren så att den innesluts av torkgodset. Ett flertal apparatkonstruktioner med inbyggda värmeväxlare för traditionella värmemedier är kända sedan tidigare. Enligt uppfinningen genomförs absorptionen i detta fall på värmeytans ena sida och på den andra sidan överförs värmen direkt till torkgodset. Detta framgår av Fig. 2, där en värmeväxlare 21 är anordnad i en torkapparat 22. Torkgods, pil 23, leds in i kontaktapparaten via en ände och torkat gods, pil 24, tas ut ur kontaktapparaten vid en andra ände. Fuktig bärgas cirkuleras från den andra änden med hjälp av en fläkt 25 eller motsvarande till värmeväxlarens 2l ingångsände, pil 26, vartill också tillförs koncentrerad absorptionslösning, pil 27. Bärgas från värmeväxlaren cirkuleras med hjälp av en fläkt 28 eller motsvarande, efter avskiljning av en utspädd lösning, till inloppet för torkgods i kontaktapparaten, pil 29, eventuellt tillsammans med del av den andra cirkulerande bärgasströmmen (26). 10 15 20 25 30 35 40 10 En sådan utformning har fördelar i form lägre behov av gasflöde och apparatvolymer men också nackdelar i form av ett större beroende av torkgodsets egenskaper. Det är givetvis också möjligt att utnyttja en värmebärare för att föra värme från en absorptionsanordning enligt Fig. 1 och en värmeväxlare enligt Fig. 2. motström inte lika viktig som i det tidigare beskrivna fallet.

Vid denna utformning ar den termiska kopplingen i Som framgår av Fig. 2 påverkas den också av kontaktapparatens utformning.

Ytterligare en annan utformning framgår av Fig. 3 och 4 där systemet kompletterats med en kompressor 30 respektive 40 som höjer trycket på den gas som skall delta i absorptionen.

Härigenom stiger den temperatur som uppnås vid absorptionen vilket bl.a. minskar behovet av värmeöverförande yta, vilket ger ökad kapacitet i en given apparat. Det kan vara lämpligt att befria gasen från stoft och andra störande ämnen före kompressorn. Detta kan ske genom filtrering, tvättning eller med hjälp av en separerande värmeväxlare. Om absorptionslösningen tillförs med stort tryck kan en ejektor som utnyttjar energin i vätskan ersätta eller komplettera kompressorn. Den renade lösningen kan koncentreras ytterligare genom multipelindunstning och kopplas ihop med andra processer, såsom generering av ånga, elproduktion etc.

Behovet att rena gasen före kompressorn samt önskemålet att minska kompressorns storlek och kraftbehov kan tillgodoses om absorptionssteget sker i en värmeväxlare på samma sätt som visas i Fig. 1 och 2, men där värmebäraren mellan de två värmeväxlarna 50, 51 utgörs av ett arbetsmedium i en mekanisk värmepump så att mediet förgasas i värmeväxlaren 50 som levererar ånga till kompressorn 52. Efter kompression kondenseras ångan i en konventionell värmeväxlare 51 som värmer torkgas eller torkgods.

Denna princip illustreras i Fig. 5.

Den mekaniska värmepumpen är en känd teknik som kombineras med den nya absorptionstekniken. Den kemiska värmepumpen kompenserar den mekaniska värmepumpens oförmåga att behandla stora förorenade gasvolymer av lågt tryck samtidigt som den mekaniska värmepumpen kompenserar den kemiska värmepumpens oförmåga till stora temperaturlyft. En begränsad tillsats av mekanisk energi lO ll via kompressorn minskar också behovet att tillföra ånga för att upprätthålla temperaturen i processen. Givetvis kan de två lösningarna kombineras så att en förvärmning sker i ett steg (kemisk eller mekanisk värmepump) och slutvärmning sker med värme vars temperatur lyfts i båda stegen. Kompressorn kan drivas med lågt varvtal, låg tryckuppsättning och låg energiförbrukning så att främst den kemiska värmepumpen arbetar.

För att öka anläggningens kapacitet ökas kompressorns kapacitet så att torktemperaturen ökas. Detta ger stora möjligheter att låta produktionen följa den aktuella kostnaden för elkraft genom att kompressorns kapacitet varieras.

Claims (17)

10 15 20 25 30 35 l2 Patentkrav

1. l. Sätt vid torkning av torkgods under utnyttjande av en absorptionslösning innehållande ett absorptionsmedel med stor affinitet för den vätska som skall avlägsnas från torkgodset och med hög löslighet i nämnda vätska, kännetecknat av att en gas cirkuleras mellan torkgods och en enhet för avlägsnande av från torkgodset upptagen vätska och återvärmning av gasen, att en delström av den cirkulerande gasen bringas i kontakt med absorptionslösning i medström i en värmeväxlare och att resulterande värme utnyttjas för torkning av torkgodset.

2. Sätt enligt krav 1, kännetecknat av att gasen efter passage av torkgodset värms i en första värmeväxlare, att en delström av gasen tas ut ur gasströmmen före eller efter nämnda värmning och bringas i kontakt med absorptionslösning i medström i en andra värmeväxlare och att resulterande värme utnyttjas i den första värmeväxlaren för värmning av gasen.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att en värmebärare i form av ett arbetsmedium för en mekanisk värmepump Cirkuleras mellan de två värmeväxlarna, varvid nämnda värmebärare förgasas i värmeväxlaren i vilken nämnda delström bringas i kontakt med absorptionslösning i medström, att bildad ånga levereras till och komprimeras i en kompressor varifrån ångan leds till och kondenseras i den värmeväxlare, som värmer torkgas eller torkgods.

4. Sätt enligt krav l, kännetecknat av att den cirkulerande gasen efter passage av torkgodset bringas i kontakt med absorptionslösning i medström i en av torkgods innesluten värmeväxlare, varvid absorption genomförs på ena sidan av värmeväxlarens värmeyta och värme överförs direkt till torkgodset på den andra sidan.

5. Sätt enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att nämnda delström utgör mellan 5 och 50 % av den cirkulerande gâSefl.

6. Sätt enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att vätskan som skall torkas bort är vatten och att ämnet är hygroskopiskt. 10 15 20 25 30 35 40 13

7. Sätt enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att absorptionsmedlet anpassas genom tillsatser så att oönskade ämnen som frigörs under torkningen fångas upp av absorptionsmedlet.

8. Sätt enligt krav 8, kännetecknat av att vid torkning av torkgods som avger organiska syror, t.ex. trä används motsvarande organiska salt som absorptionsmedel, varvid pH- värdet styrs genom tillsats av ett basiskt salt, t.ex. KZCO3.

9. Sätt enligt krav 7, kännetecknat av att vid torkning av torkgods som avger ett basiskt ämne används syror som tillsats till absorptionslösningen.

10. Sätt enligt krav 9, kännetecknat av att när det avgivna ämnet är ammoniak, en svagt sur lösning, t.ex. ammoniumnitrat, används som absorptionsmedel och salpetersyra som syra för att styra pH~värdet.

11. ll. Sätt enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att delströmmen efter värmeväxling leds direkt tillbaka till torkprocessen.

12. Sätt enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att delströmmen renas med avseende på absorptionslösningen.

13. Sätt enligt något av kraven 7 - 12, kännetecknat av att absorptionslösningen utnyttjas växelvis för torkning av ett material som avger syror, t.ex. trädbränsle, och för torkning av rökgasen från förbränning av ett bränsle, som innehåller alkaliska ämnen, t.ex. trädbränsle.

14. Sätt enligt krav 13, kânnetecknat av att absorptionslösningen filtreras för avlägsnande av bildad fast substans.

15. Sätt enligt krav 13, kännetecknat av att svagt sur absorptionslösning från en torkanläggning bringas i kontakt med en basisk aska och att efter filtrering den därvid erhållna basiska starkt hygroskopiska lösningen återförs till torkprocessen. 14

16. Sätt enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att delströmmen avleds från systemet efter absorption och värmeväxling.

17. Sätt enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att trycket på nämnda delström höjs innan den bringas i kontakt med absorptionslösningen.