SE0950250A1 - Eliminering av skalning, utfällning och allmän kopparkorrosion i slutna kylvattensystem - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 För att garantera ett kontinuerligt flöde av kylmediet igenom SWCS:en, innefattar den en sil för avlägsnande av skräp, dvs. fasta korrosionsprodukter från kopparkorrosion, och andra partiklar som kan ha blivit uppslammade i kylmediet. Om inte skräp och partiklar avlägsnas från kylmediet, tenderar de att klumpa ihop sig och strypa kylpassagerna i SWCS:en. Avlägsnande av skräp och partiklar från kylmediet erfordras således för att undvika tilltäppning av statorkylpassagerna. Silen fångar upp skräp och partiklar då kylmediet strömmar igenom silen. Genom att avlägsna skräp och partiklar från kylvattnet, hjälper silen till att hålla kylpassagerna öppna för kylmedieflödet. Silen är vanligtvis placerad i ett lågtemperaturparti av statorvattenkylsystemet, just uppströms om generatorn i kylmedieledningen. Silen utgörs i allmänhet av ett silnätsfilter av rostfritt stål beläget i SWCS kylmedieledning utanför och uppströms om statom.

Silnätet i silen har en tendens att ackumulera kopparkorrosionsprodukter (som hitintills förrnodats utgöras av i huvudsak kopparoxider) från vattnet i SWCS:en. Oxiden byggs upp på trådarna i nätet och minskar öppningarna i nätet, genom vilka kylmediet ska strömma. Efter hand som utfallningen av kopparoxid på silen ökar, ökar likaledes silens flödesmotstånd för kylmediet. En sil med oxidutfållningar hämmar kylsystemets flöde, minskar flödet av kylmedium genom statorn och stör sj älva kylningen av statom. Det finns ett länge känt behov av teknik som minskar utfällningen av korrosionsprodukter på en SWCS-sil och därigenom förbättrar flödet genom SWCS:en. Utfällning av koppar på SWCS-silen beror ofta på utfällningar av föreningar av metaller som är lösta i kylmediet, vilka bildas på trådnätet i silen. De ledande lindningama i statom består i allmänhet av metallisk koppar (Cu). Små mängder av koppar från statorlindningarna löser sig i kylmediet efter hand som kylmediet strömmar över lindníngama. Både skräp i fonn av fasta korrosionsprodukter fällningar av kopparjoner fälls ut på silnätet i silen i huvudsak som CuO, som hitintills trotts vara i huvudsak en vätefri kopparoxid.

Beskrivning av problemet vid vattenkylda partikelacceleratorer Partikelacceleratorer (linjära eller cirkulära) är anordningar som använder ett elektriskt fält för att accelerera elektrisk laddade partiklar till höga hastigheter och hålla dem inneslutna. Korrosion av koppar är ett kritiskt problem i de flesta acceleratorer.

Komponenter gjorda av koppar kyls rutinmässigt med avj oniserat vatten med låg ledningsförrnåga. Lösgöring av kopparoxider från moderytan är vanlig. Avlagringarna, som innefattar rödbrun CuZO, svart CuO och Cu-hydroxider, kan ackumuleras på sådant sätt att flödet av kylmedium genom kylsystemkomponenterna påtagligt begränsas eller blockeras helt och hållet, och avlagringarna äventyrar funktionen av kylsystemet och 10 15 20 25 30 35 således också av partikelacceleratorsystemet. Kylvattensystemen för partikelacceleratorer är i grunden desamma som de för kylning av statorerna i elgeneratorer. Kylvattensystemen för fusionsreaktorer såsom ITER har mycket gemensamt med dem för partikelacceleratorer, om än vattentemperaturen kan gå upp till 250 °C.

Dokument som uppenbarar teknikens ståndpunkt JP 3239143 uppenbarar användningen av ett starkt elektriskt fält mellan elektroder, och kopparj oner och kopparoxidjoner fälls ut på elektroderna.

JP 9289750 uppenbarar minskning av kopparkorrosion genom reglering av en fastställd mängd av löst syre i kylvattnet.

WO 99/43 070 uppenbarar användningen av en avjoniserande konsthartsbädd med hög kapacitet, vilken innehåller bara ett katj onkonstharts. Katj onkonsthartset fångar kemiskt kopparj oner i kylvattnet.

WO 01/82450 uppenbarar användningen av ett konstharts med fónnåga att hålla kvar Cuzïj onerna och anj onerna i kylvattnet.

CN 1354546 uppenbarar användningen av alkaliska tillsatser till kylvattnet.

CN 1354548 uppenbarar användningen av utrustning för omvänd osmos fór rening av kylvattnet.

US 6 554 006 uppenbarar användningen av ett medel som löser upp eller avlägsnar kopparoxidutfállningar från ytan av rörmaterial. Generatorn måste kopplas bort under rengöringsoperationen.

US 6 596 175 uppenbarar ett förfarande för att lösa upp CuO-utfällning på en sil i ett statorvattenkylsystem genom COz-insprutningar.

CN 1587086 uppenbarar användningen av en starkt sur katjonbytarkonstharts av Na- eller K-typ parallellkopplad med en starkt sur katj onbytarkonstharts av H-typ. Extra hydroxid tillsätts för korrosionsminskning.

KR 200500455 73 uppenbarar ett vattenreningsförfarande som använder anordning som producerar kopparj oniserat vatten.

JP 2006312154 uppenbarar en jonbytare för att avlägsna kopparj oner från kylvattensystem.

CN 1865171 uppenbarar ett medel för att förhindra utfällning och korrosion av koppar i kylvattensystem.

Alla dokument som uppenbarar teknikens ståndpunkt och hänvisas till ovan förutsätter att korrosionen inte orsakas av sj älva vattnet utan av löst Og-gas i vattnet. Följaktligen fokuserar den kända tekniken bara på hur man ska reducera det problem som orsakas av 10 15 20 25 30 35 kopparkorrosion och utfallning av korrosionsprodukter, eller på hur man ska minska underhållskostnaden, men de föreslagna lösningarna eliminerar inte roten till problemet, dvs. korrosionen av koppar.

Som ett belysande exempel uppenbarar en artikel av Martynova O. I., et al.”Water Chemistry of cooling Water systems made from copper-based materials in the loops of power-generating units” Teploenergetika (11) 21-24 (1989) att små tillsatser (upp till 60 ug/kg vatten) av vätgas till kylvattnet reducerar (men inte eliminerar) den allmänna kopparkorrosionen.

En annan publikation, US 2002/0021778 Al, uppenbarar att det är också känt inom kärnkraftsindustrin att tillsats av vätgas till kylvattnet i fissionsreaktorer eliminerar ett speciellt korrosionsfenomen, nämligen spänningskorrosionssprickning och intergranulär spänningskorrosionssprickning (SCC och IGSCC) i metallkomponenter. För att undertrycka spänningskorrosionssprickning sprutas zirkoniumhydroxid och vätgas in i reaktorkylvattnet. Insprutningen av zirkoniumhydroxid är nödvändig, eftersom man tror att en ökning av mängden insprutad vätgas orsakar en ökning av mängden radioaktiv kvävgas som avgår till huvudångsystemet, vilket ökar strålningsdosraten för huvudångsystemet. Den fördelaktiga verkan av vätgastillsatsen erhålls genom en neutralisering av löst syrgas och oxidativa radiolysprodukter såsom väteperoxid i vattnet, dvs. inte genom att eliminera den allmänna korrosionen av själva vattnet.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för eliminering av allmän kopparkorrosion och därigenom av utfallningar av fasta korrosionsprodukter i varje sluten kylvattensystemkrets, av det slag där kylvattnet kommer i kontakt med koppar eller kopparlegeringar. Den enda typ av korrosion som sker på kopparmetall som utsätts för kylvatten av rimlig renhet är allmän korrosion, ej SCC.

Enligt föreliggande uppfinning uppnås detta ändamål genom att en tillräcklig mängd av vätgas tillförs till det vätskeforrni ga kylvattnet i den slutna kylvattensystemkretsen för att eliminera allmän kopparkorrosion av vatten.

Uttrycket ”en tillräcklig mängd av vätgas tillförs till det vätskeforrniga kylvattnet” ska inte tolkas så, att det kräver att Vätgasen ska tillföras direkt in i en gasfas som vanligtvis finns ovanför en yta av vätskefonnigt kylvatten i en sluten tank. Vätgasen kan lika väl 10 15 20 25 30 35 tillföras under ytan av det vätskeformiga kylvattnet, varifrån det kommer att bubbla upp genom det vätskeformi ga kylvattnet och upp i den ovanför vattenytan inneslutna gasfasen. I allmänhet är det möjligt spruta in vätgasen var som helst i det vätskeformiga kylvattensystemet så länge som systemet är tillräckligt slutet och cirkulerande.

Företrädesvis tillförs väte för att i nämnda vätskeforrniga vatten upprätthålla åtminstone 80 pg väte/ kg vatten för ett kylvattensystem som arbetar upp till omkring 75 °C.

F öreträdesvis tillförs väte för att upprätthålla i nämnda vätskeformiga vatten åtminstone y pg väte/ kg vatten för ett kylvattensystem som arbetar upp till omkring x °C, där y = (3.75 (x - 75) + 80) när x är i intervallet 75-87.

Likaledes företrädesvis tillförs väte för att i nämnda vätskeformiga vatten upprätthålla åtminstone 125 pg väte / kg vatten för ett kylvattensystem som arbetar upp till omkring 300 °C.

Förfarandet är särskilt användbart för eliminering av allmän kopparkorrosion och därigenom av utfällningar av fasta korrosionsprodukter i varje sluten kylvattensystemkrets i elgeneratorer, partikelacceleratorer och fusionsreaktorer såsom ITER.

Om så erfordras av säkerhetsskäl, kan vätgasen tillföras till den slutna kylvattensystemkretsen tillsammans med en inert gas, företrädesvis kvävgas.

Enligt föreliggande uppfinning uppnås detta ändamål också genom att en sluten kylvattensystemkrets av det slag där kylvattnet kommer i kontakt med koppar eller kopparlegeringar innefattar en vätgaskälla, och organ för tillförsel av en tillräcklig mängd av vätgas från vätgaskällan till en gasfas i kontakt med det vätskeformiga kylvattnet i den slutna kylvattensystemkretsen för att eliminera allmän kopparkorrosion av vatten.

Vätgaskällan innehåller ren vätgas eller, om så erfordras av säkerhetsskäl, en blandning av vätgas och en inert gas, lämpligen kväve, och organen för tillförsel av vätgas tillför blandningen till kylvattnet i den slutna kylvattensystemkretsen. 10 15 20 25 30 35 Företrädesvís innefattar den slutna kylvattensystemkretsen vidare reglerorgan för att i det vätskeformiga vattnet upprätthålla en reglerbar koncentration av åtminstone 80 pg H / kg vatten upp till 75 °C och åtminstone 125 ug H/ kg vatten upp till 300 °C.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare med hänvisning till föredragna utföringsformer och de bifogade ritningarna.

Figur 1 är ett blockdiagram av en sluten kylsystemskrets för en statorlindning i en föredragen utföringsforrn av föreliggande uppfinning.

Figur 2 är ett diagram som visar partialtrycken av O; och H2 då koppar utsätts för avj oniserat vatten.

Figur 3 är ett diagram som visar potential/pH (Pourbaix) för koppar med kompletterande termodynamiska data från en studerad väte- och syreinnehållande korrosionsprodukt (CuOyHX), som bildats under anoxiska förhållanden.

Figur 4 är ett diagram som visar det allmänna kopparkorrosions- och kopparimmunitetsområdet (ingen korrosion) som en funktion av temperatur och mängden löst vätgas i vattnet.

SÄTT ATT UTFÖRA UPPFINNINGEN Figur 1 är ett blockdiagrarn av en sluten kylsystemskrets (SWCS) för en statorlindning av det slag där kylvattnet kommer i kontakt med koppar eller kopparlegeringar.

Kylsystem av det slaget finns i exempelvis vattenkylda elgeneratorer, samt partikelacceleratorer och fusionsreaktorer (såsom ITER), och de använder rent avj oniserat och avluftat vatten, vilket anses ge upphov till allmän kopparkorrosion.

I figur 1 visas alltså den värmekälla som ska kylas, såsom en statorlindning i en generator 3, men den kan vara vilken som helst av en vattenkyld elgenerator, en partikelaccelerator och en fusionsreaktor. Kylningen utförs med hjälp av en sluten kylsystemskrets som använder rent avj oniserat och avluftat vatten och av det slag där kylvattnet kommer i kontakt med koppar eller kopparlegeringar. Det avj oniserade och avluftade vattnet tillförs från en konventionell avjoniserings och avluftningsanläggning och visas inte. Kylvattensystemet innefattar en sluten tank 5, en pump 6, en värmeväxlare 7 och ledningar såsom rör 4 för att leda kylvattnet från kylvattenpassagen 10 15 20 25 30 35 2 i statom på generatorn 3 genom värmeväxlaren 7 för att kyla vattnet, och till tanken 5.

Från tanken 5 leder att annat rör kylvattnet genom ett filter 8 och en sil 9 tillbaka till generatorn 3. Tanken 5 är också försedd med en ventilationsledning 14.

Den vedertagna tennodynamiska förståelsen av allmän kopparkorrosion i avjoniserat vatten är ofullständig. Vätejämvikten för den lägsta kopparoxiden har hitintills ansetts ligga vid omkring 1><10'16 bar vid 20 °C, men våra experiment har visat att det finns en stabilare korrosionsprodukt (en väte- och syreinnehållande produkt) som bildats i anoxiskt (Og-fritt) vatten och har ett vätejämviktstryck som är omkring 13 tiopotenser högre, dvs. i ornrådet l0'3 bar vid 20 °C och i området 0,1 bar runt 100 °C. Denna överraskande upptäckt betyder att om man lägger på ett vätepartialtryck i området 0,1 bar i den gasfas som är i kontakt med det vätskeformiga kylvattnet, kommer allmän kopparkorrosion av vatten att elimineras helt och hållet. För ett kylvattensystem som arbetar upp till runt 300 °C är det tillräckligt att tillsätta minst 125 ug väte / kg vatten (topp vid omkring 87 °C, ~l10 mbar H2, se figur 4) för att eliminera korrosion och problem med frigöring/utfällning a fasta korrosionsprodukter (skräp). Livslängden för ett kopparrör för kylvatten i exempelvis statorhärvan kan ökas påtagligt samtidigt som underhållskostnaden minskas drastiskt med föreliggande uppfinning.

Följaktligen som man ser i figur 1 är en vätgaskälla 10, som visas som gasflaska, ansluten till den slutna tanken 5 för att tillföra väte till den vanligtvis befintliga gasfas som är innesluten ovanför vattennivån i den slutna tanken och är i jämvikt med vattnet.

I tillämpningar där explosiva eller antändbara gaser inte tillåts, kan en vätehalt av omkring 5 vol-% i en gasblandning med en inert gas somgkväve användas för att _ undvika allmän kopparkorrosion, men då med ett övertryckav minst 1 bar. Gasflaskan 10 kan innehålla en lämplig blandning av väte och den inerta gasen, eller rent väte, för tillförsel till den slutna tanken 5. Vanligtvis anses en gasblandning av kväve med 10-15 vol-% väte vara explosionssäker. Självfallet kan en ädelgas eller en blandning av ädelgaser ersätta åtminstone en del av kvävet. Om så önskas kan röret från gaskällan 10 mata in vätet, eventuellt blandat med den inerta gasen, under ytan av vattnet i tanken 5.

I regel är det dock onödigt att bubbla gasen/gasema genom vattnet för att vinna tid vid uppnåendet av jämvikt, så att man får korrosionen av koppar att avstanna. Partialtrycket av väte i gasfasen ovanför vattenytan i den slutna tanken kommer att ge det önskade resultatet. Å andra sidan, om så önskas och särskilt ifall det inte finns någon gasfas ovanför vattnet i den slutna tanken 5, skulle det också vara möjligt som ett alternativ att spruta in vätgasen direkt in i kylvattenflödet på något läinpligt ställe, men företrädesvis vid en punkt nedströms om tanken 5. 10 15 20 25 30 Vid den föredragna utföringsform av föreliggande uppfinning som visas i figur linnefattar det slutna kylvattensystemet enligt föreliggande uppfinning vätgaskällan 10 och organ för att tillföra en tillräcklig mängd av vätgas från vätgaskällan 10 till kylvattnet i den slutna kylvattensystemkretsen för att eliminera allmän kopparkorrosion av vatten. Vid den visade utföringsformen bildas dessa organ av ett rör eller annan ledning som har en ventil 11 och leder fiån vätgaskällan 10 till tanken 5.

Figur 2 är ett diagram som visar partialtrycken för 02 (öppna cirklar) och H2 (fyllda cirklar) då koppar utsätts för avjoniserat vatten. Genom användning av ett palladiurnmembran var det möjligt att mäta partialtrycket av H2 separat. Vid tidpunkten noll var det avjoniserade vattnet inneslutet med något löst O; i det vätskefonniga vattnet. Från starten till 1200 h var temperaturen 20 °C, och firån 1200 h till 2100 h var den 62 °C. Efter omkring 1300 h hade allt löst syre förbrukats av allmän kopparkorrosion. Enligt vedertagen tennodynamik skulle den allmänna kopparkorrosionen upphöra här, men såsom visas i figuren börjar nu en väteavgivande allmän kopparkorrosion genom reaktion med vatten.

Figur 3 är ett diagram som visar potential/pH diagrammet (Pourbaixdiagrammet) för koppar med kompletterande tennodynamiska data från en studerad väte- och syreinnehållande korrosionsprodukt (CuOyHX) som bildats under anoxiska betingelser.

Linjerna (a) till (f) i diagrammet förklaras i tabellen nedan. Den väteinnehållande korrosionsprodukten anges av redoxjämvikten eller linjen (e) och det nära läget just ovanför standardvätegaselektroden (f) betyder att koppar korroderar av sj älva vattnet under långsam utveckling av vätgas, p(H2) z 106-102 bar (beroende på temperaturen såsom visas i figur 4), dvs. bubblor av Hz-gas syns normalt inte. Skillnaden mellan (c) och jämvikten (e) representerar en minskning av det vedertagna kopparimmunitetsområdet. Linj ema (b) och (d) representerar två extrema situationer med vatten i järnvikt med det atmosfäriska syretrycket respektive vätetrycket; i båda fallen kommer allmän kopparkorrosion att ske. 10 15 20 25 Linje Betíngelse O; gas H2 gas Potential (bar) (bar) (vid pH 7) a Standard syregaselektrod l ~l 042 0,816 b vatten i jämvikt med jämviktsidft 0,21 ~10“*2 0,806 t ctizo/ctioyHx -jätnvikt ~10'52 ~10'*° 0,057 d oz-ftitt vatten i jämvikt med atmdsfdiisid ~10'" s 10 '7 -0,227 HZ-tryck ctioyHx/ctt -jämvikt ~10'*' 103-102 * 0,325 Standard vätegaselektrod ~l 087 1 -0,41 3 Figur 4 är ett diagram som visar den allmärma kopparkorrosionen och kopparimmunitetsornrådet (ingen korrosion) som en funktion av temperaturen och mängden löst vätgas i vattnet. Diagrammet bestämdes från experimentella data i en sluten kylsystemskrets. En topp vid omkring 87 °C påträffades, motsvarande omkring 125 ug väte / kg vatten eller l 10 mbar Hz-gas i jämvikt med vatten.

För att eliminera allmän korrosion och problem med lösgöring/utfällning av fasta korrosionsprodukter (skräp) bör doseringen av väte företrädesvis vara vid den heldragna linjen i figur 4 eller högre. För ett kylvattensystem som arbetar upp till runt 75 °C, bör doseringen av väte företrädesvis vara minst 80 ng väte / kg vatten. För ett kylvattensystem som arbetar upp till runt x °C, där x är i intervallet 75-8 7, bör doseringen av väte vara minst y pg väte / kg vatten, där y = (3.75 (X - 75) + 80).

Likaledes tillförs väte företrädesvis för att i nämnda vätskeformiga vatten upprätthålla minst 125 ng väte / kg vatten för ett kylvattensystem som arbetar upp till runt 300 °C.

För att minska risken för fel i sensoravläsningar eller andra oförutsägbara faktorer, kan vätedosen företrädesvis ställas in till minst 140 ng väte / kg vatten oavsett arbetstemperaturerna.

Doseringen av väte kan åstadkommas genom att anordna reglerorganen såsom visas i utföringsforrnen enligt krav l, dessa reglerorgan innefattar en vätesensor 12 monterad i kylvattenröret från tanken 5 till generatorn 3, och sända en signal motsvarande det avkända värdet till en reglerenhet 13, som styr ventilen 11, anordnad i röret eller annan ledning som leder från vätgaskällan 10 till tanken 5. Om så önskas kan vätesensom 12 alternativt vara placerad i gasfasen inuti tanken 5, men det är troligare att övervakning av Hz-halten i kylvattnet omedelbart uppströms om generatorn 3 ger ett pålitligt resultat. 10 15 20 10 Den produkt som bildas i anoxiskt (Oz-fritt) vatten kan beskrivas som CuOyHX. Denna produkt är till att börja med rödbrun och när produkten blir tjockare ändrar den färg till svart.

När man använder denna teknik i kylvattensystem rekommenderas det att vid starten tillsätta en mängd av väte som är avsevärt högre än dessa j ämviktsvärden för att accelerera avlägsnandet av löst syre. Det förtjänar att nämnas att vätesyrereaktionen (bildning av vatten) kommer att ske på alla fasta ytor i kylsystemet. Faktum är att varje bildad fast korrosionsprodukt kommer att reduceras till metallik koppar när en tillräcklig mängd väte tillsätts till kylvattnet.

INDUSTRIELL TILLÄMPBARHET Livslängden för kopparrör för kylvatten i statorhärvan i en elgenerator kan förlängas påtagligt genom denna uppfinning samtidigt som underhållskostnaden minskas drastiskt. Även fastän föreliggande uppfinning ovan beskrivits med hänvisning till en sluten statorlindningskylsystemskrets (SWCS) för en vattenkyld elgenerator av det slag där vatten kommer i kontakt med koppar eller kopparlegeringar, är det uppenbart att uppfinningen också kan tillämpas i andra kylsystem av det slag som använder rent avjoniserat och avluftat vatten, vilket anses ge upphov till allmän kopparkorrosion, såsom exempelvis slutna kylvattensystem för partikelacceleratorer och fusionsreaktorer (såsom ITER). Naturligtvis kan uppfinningen också tillämpas om vattnet inte är avluftat, men det kommer då att ta längre tid att hej da kopparkorrosionen och mer väte kommer att förbrukas.

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 ll PATENTKRAV

1. Förfarande för eliminering av allmän kopparkorrosion och därigenom av utfällnjngar av fasta korrosionsprodukter i varje sluten kylvattensystemkrets av det slag där kylvattnet kommer i kontakt med koppar eller kopparlegeringar, k ä n n e t e c k n at a v att en tillräcklig mängd av vätgas tillförs till det vätskeformiga kylvattnet i den slutna kylvattensystemkretsen för att eliminera allmän kopparkorrosion av vatten.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n at a v att väte tillförs för att upprätthålla i nämnda vätskeforrni ga vatten åtminstone y u g väte/ kg vatten för ett kylvattensystem som arbetar upp till runt x °C, där . y = (3.75 (X - 75) + 80) när x är i intervallet 75-87.

3. Förfarande enligt krav l, k änn e t e c kn at av att väte tillförs för att i nämnda vätskefonniga vatten upprätthålla åtminstone 80 ug väte / kg vatten för ett kylvattensystem som arbetar upp till runt 75 °C.

4. Förfarande enligt krav 1, k än n e t e c k n at a v att väte tillförs för att i nämnda vätskeforrniga vatten upprätthålla åtminstone 125 ug väte / kg vatten för ett kylvattensystem som arbetar upp till runt 300 °C.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n at a v att väte tillförs för att i nämnda vätskefonniga vatten upprätthålla åtminstone 140 pg väte / kg vatten för ett kylvattensystem som arbetar upp till nmt 300 °C.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-5 , k ä n n e t e c k n at a v att vätgasen tillförs till den slutna kylvattensystemkretsen tillsammans med en inert gas.

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n at a v att den inerta gasen är kväve.

8. Användning av förfarandet enligt något av kraven 1-7 för eliminering av allmän kopparkorrosion och därigenom av utfällningar av fasta korrosionsprodukter i varje sluten kylvattensystemkrets i elgeneratorer.

9. Användning av förfarandet enligt något av kraven 1-7 för eliminering av allmän kopparkorrosion och därigenom av utfällningar av fasta korrosionsprodukter i varje sluten kylvattensystemkrets i partikelacceleratorer. 10 15 20 12

10. Användning av förfarandet enligt något av kraven 1-7 för eliminering av allmän kopparkorrosion och därigenom av utfällningar av fasta korrosionsprodukter i varje sluten kylvattensystemkrets i fusionsreaktorer.

11. En sluten kylvattensystemkrets av det slag där kylvattnet kommer i kontakt med koppar eller kopparlegeringar, i n n e f a tt a n d e en vätgaskälla (10), och organ (11- 13) för tillförsel av en tillräcklig mängd av vätgas från vätgaskällan (10) till kylvattnet i den slutna kylvattensystemkretsen för att eliminera allmän kopparkorrosion av vatten.

12. En sluten kylvattensystemkrets enligt krav 1 1, i vilken vätgaskällan (10) innehåller ren vätgas eller, om så erfordras av säkerhetsskäl, en blandning av vätgas och en inert gas, företrädesvis kvävgas, och i vilken organen (11-13) för tillförsel av vätgas tillför blandningen till kylvattnet i den slutna kylvattensystemkretsen.

13. En sluten kylvattensystemkrets som arbetar upp till runt 75 °C och enligt krav 11 eller 12, i vilken organen för tillförsel av vätgas innefattar reglerorgan (1 1-13) för att i det vätskeforrniga vattnet upprätthålla en koncentration av åtminstone 80 ug väte / kg vatten.

14. En sluten kylvattensystemkrets som arbetar upp till runt 300 °C och enligt krav 11 eller 12, i vilken organen för tillförsel av vätgas innefattar reglerorgan (1 l-13) för att i det vätskefonni ga vattnet upprätthålla en koncentration av åtminstone 125 pg väte / kg vatten.