SE0900376A1 - Biogasproducerande system - Google Patents

Biogasproducerande system

Info

Publication number
SE0900376A1
SE0900376A1 SE0900376A SE0900376A SE0900376A1 SE 0900376 A1 SE0900376 A1 SE 0900376A1 SE 0900376 A SE0900376 A SE 0900376A SE 0900376 A SE0900376 A SE 0900376A SE 0900376 A1 SE0900376 A1 SE 0900376A1
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
digestate
biogas
tank reactor
nutrient
organic material
Prior art date
Application number
SE0900376A
Other languages
English (en)
Other versions
SE533193C2 (sv
Inventor
Joergen Ejlertsson
Original Assignee
Scandinavian Biogas Fuels Ab
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Scandinavian Biogas Fuels Ab filed Critical Scandinavian Biogas Fuels Ab
Priority to SE0900376A priority Critical patent/SE533193C2/sv
Priority to US13/260,074 priority patent/US20120021500A1/en
Priority to DK09798925.5T priority patent/DK2411338T3/en
Priority to KR20117025121A priority patent/KR20120016065A/ko
Priority to EP09798925.5A priority patent/EP2411338B1/en
Priority to KR1020177012182A priority patent/KR20170051548A/ko
Priority to PCT/EP2009/067643 priority patent/WO2010108558A1/en
Publication of SE0900376A1 publication Critical patent/SE0900376A1/sv
Publication of SE533193C2 publication Critical patent/SE533193C2/sv
Priority to US14/454,429 priority patent/US20140349364A1/en

Links

Classifications

    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F11/00—Treatment of sludge; Devices therefor
    • C02F11/02—Biological treatment
    • C02F11/04—Anaerobic treatment; Production of methane by such processes
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F11/00—Treatment of sludge; Devices therefor
    • C02F11/12—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening
    • C02F11/14—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening with addition of chemical agents
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F11/00—Treatment of sludge; Devices therefor
    • C02F11/12—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening
    • C02F11/16—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening using drying or composting beds
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F11/00—Treatment of sludge; Devices therefor
    • C02F11/18—Treatment of sludge; Devices therefor by thermal conditioning
    • C02F11/185—Treatment of sludge; Devices therefor by thermal conditioning by pasteurisation
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F3/00—Biological treatment of water, waste water, or sewage
    • C02F3/28—Anaerobic digestion processes
    • C02F3/286—Anaerobic digestion processes including two or more steps
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P5/00—Preparation of hydrocarbons or halogenated hydrocarbons
    • C12P5/02—Preparation of hydrocarbons or halogenated hydrocarbons acyclic
    • C12P5/023—Methane
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F11/00—Treatment of sludge; Devices therefor
    • C02F11/12—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening
    • C02F11/121—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening by mechanical de-watering
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F11/00—Treatment of sludge; Devices therefor
    • C02F11/12—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening
    • C02F11/13—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening by heating
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F11/00—Treatment of sludge; Devices therefor
    • C02F11/12—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening
    • C02F11/14—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening with addition of chemical agents
    • C02F11/143—Treatment of sludge; Devices therefor by de-watering, drying or thickening with addition of chemical agents using inorganic substances
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F2301/00—General aspects of water treatment
    • C02F2301/08—Multistage treatments, e.g. repetition of the same process step under different conditions
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F2303/00—Specific treatment goals
    • C02F2303/04—Disinfection
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C02—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F—TREATMENT OF WATER, WASTE WATER, SEWAGE, OR SLUDGE
    • C02F2305/00—Use of specific compounds during water treatment
    • C02F2305/06—Nutrients for stimulating the growth of microorganisms
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y02—TECHNOLOGIES OR APPLICATIONS FOR MITIGATION OR ADAPTATION AGAINST CLIMATE CHANGE
    • Y02E—REDUCTION OF GREENHOUSE GAS [GHG] EMISSIONS, RELATED TO ENERGY GENERATION, TRANSMISSION OR DISTRIBUTION
    • Y02E50/00—Technologies for the production of fuel of non-fossil origin
    • Y02E50/30—Fuel from waste, e.g. synthetic alcohol or diesel
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y02—TECHNOLOGIES OR APPLICATIONS FOR MITIGATION OR ADAPTATION AGAINST CLIMATE CHANGE
    • Y02W—CLIMATE CHANGE MITIGATION TECHNOLOGIES RELATED TO WASTEWATER TREATMENT OR WASTE MANAGEMENT
    • Y02W30/00—Technologies for solid waste management
    • Y02W30/40—Bio-organic fraction processing; Production of fertilisers from the organic fraction of waste or refuse

Landscapes

  • Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Environmental & Geological Engineering (AREA)
  • Hydrology & Water Resources (AREA)
  • Water Supply & Treatment (AREA)
  • Microbiology (AREA)
  • General Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Chemical Kinetics & Catalysis (AREA)
  • Health & Medical Sciences (AREA)
  • Zoology (AREA)
  • Wood Science & Technology (AREA)
  • Oil, Petroleum & Natural Gas (AREA)
  • Molecular Biology (AREA)
  • Biotechnology (AREA)
  • Biochemistry (AREA)
  • Bioinformatics & Cheminformatics (AREA)
  • General Engineering & Computer Science (AREA)
  • General Health & Medical Sciences (AREA)
  • Genetics & Genomics (AREA)
  • Biodiversity & Conservation Biology (AREA)
  • Physics & Mathematics (AREA)
  • Thermal Sciences (AREA)
  • Treatment Of Sludge (AREA)
  • Processing Of Solid Wastes (AREA)

Description

DE 102007005786 beskriver en torkare i vilken rötslammet från ett biogasproducerande system avvattnas och pellets skapats från torkningsprocessen. Pellets kan därefter användas som gödning.
Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en metod, och ett system, för att producera biogas som kräver mindre näringsämnen i form av kemisk sammansättning av grundämnen som matar mikroorganismerna i en biogasreaktor vid produktion av biogas jämfört med ett system enligt känd teknik.
Syftet uppnås genom en metod som innefattar att mata organiskt material in i en tankreaktor som innehåller biogasproducerande mikroorganismer för rötning under anaerobt tillstånd för att producera biogas. Rötslam, vilket har ett önskat innehåll av näringsämnen, från en anaerob rötningsprocess behandlas med hygienisering för att bilda ett näringstillskott, och näringstillskottet matas till de biogasproducerande mikroorganismerna i tankreaktorn.
En fördel med föreliggande uppfinning är att näringsämnena som finns i hygieniserat slam från en biogasproducerande anläggning enklare kan transporteras till en annan på avstånd placerad biogasproducerande anläggning jämfört med system enligt känd teknik.
En annan fördel med föreliggande uppfinning är att rötprocesser baserade på organisk material med låg koncentration av näringsämnen, t.ex. drank från en etanolproducerande anläggning, slaktavfall, grödor, sockerbetor, silage, stärkelse, rester från mjölkproduktion, etc. kan förbättras väsentligt utan att behöva tillsätta några ytterligare näringsämnen i form av kemiska sammansättningar av grundämnen såsom i känd teknik. p729se0O översättning.doc; 12/18/2009 En annan fördel och syfte med föreliggande uppfinning är att en ökad mängd biogas kan produceras i en anaerob rötningsprocess för biogasproduktion jämfört med system enligt känd teknik.
I en föredragen utföringsform utförs hygienisering genom torkning av rötslammet.
En fördel med den föredragna utföringsformen är att organiskt material, såsom gräs, kan blandas med rötslammet, och pellets bildas som innehåller organiskt material i kombination med nödvändiga näringsämnen i ett lämpligt förhållande, tex. 90% gräs och 10% rötslam. Pellets kan därefter matas in i en efterföljande biogasproducerande process utan att behöva tillsätta ytterligare organiskt material eller näringsämnen i form av kemiska sammansättningar av grundämnen såsom i känd teknik.
Ytterligare syften och fördelar kommer att vara uppenbara för en fackman inom området från den detaljerade beskrivningen och bifogade ritningar.
Kortfattad beskrivning av ritningar Figur 1 visar ett system enligt känd teknik för produktion av biogas från organiskt material med avvattning av rötslammet.
Figur 2 visar ett system enligt känd teknik för produktion av biogas från organiskt material med förbehandling av organiskt material.
Figur 3 visar en första utföringsform av ett system för produktion av biogas från organsikt material enligt uppfinningen.
Figur 4 visar en andra utföringsfrom av ett system för produktion av biogas från organiskt material enligt uppfinningen.
Detaljerad beskrivning av föredragna utfóringsformer Figur 1 visar ett första system 10 enligt känd teknik för produktion av biogas från organiskt material vilket matas in i en tankreaktor ll via ett tankinlopp p729se0O översättning.doc; 12/18/2009 lO 12. Det inmatade organiska materialet bringas i kontakt med biogasproducerande mikroorganismer för rötning under anaeroba förhållanden, och det organiska materialet rötas emedan biogas produceras, såsom indikeras genom hänvisningsbeteckning 13.
Rötslam produceras även som ett resultat av den anaeroba rötnings- processen i tankreaktorn 11, vilket är tillgängligt vid ett tankutlopp 14.
Rötslammet avvattnas i en avvattningsanordning 15 vilken producerar avvattnat slam och rejektvatten.
Rejektvatten kan tillsättas till det organiska materialet som matas in via tankinloppet 12, som indikeras med den eventuella matningsledningen 16, och rötslammet är lämpligt att använda som gödning men kan även återanvändas i den anaeroba rötningsprocessen i tankreaktorn såsom indikeras genom den eventuella återkopplingsledningen 17. Det är även möjligt att ytterligare behandla rötslammet genom att torka det i en tork 18 (t.ex. 70 grader Celsius i en timme) för att ombilda gödningen till pelletsform.
De biogasproducerande mikroorganismerna inuti tankreaktorn behöver kontinuerligt förses med näringsämnen, dvs. kemisk sammansättning av grundämnen, för att korrekt funktion, såsom indikeras med hänvisnings- beteckning 19.
Figur 2 visar ett andra system 20 enligt känd teknik för produktion av biogas från organsikt material vilket matas in i en tankreaktor 21 via ett tankinlopp 22. Det inmatade organiska materialet bríngas i kontakt med biogasproducerande mikroorganismer för rötning under anaeroba förhållanden, och rötslammet rötas emedan biogas produceras, såsom indikeras genom hänvisningsbeteckning 23. Rötslam produceras även som ett resultat av rötningsprocessen i tankreaktorn 21, vilket är tillgängligt vid ett tankutlopp 24.
Det organiska materialet kommer ursprungligen från ett reningsverk 25 och avfallsvattnet utsätts för en förbehandlingsprocess (tex. ultraljuds- p729seOO översättning. doc; 12/18/2009 behandling, hygienisering, dosering av enzym, etc.) i en förbehandlingsenhet 26 innan det matas in i tankreaktorn 21 via tankinloppet 22. Näringsämnen, dvs. kemiska sammansättningar av grundämnen, behövs även tillsättas för att tillhandahålla en lämplig omgivning för de biogasproducerande mikroorganismerna, såsom indikeras av hänvisningsbeteckning 29.
Systemen enligt känd teknik som beskrivs i anslutning med figurer 1 och 2 beskriver behandling av det organiska materialet före rötning och behandling av rötslammet efter rötning. Syftet med systemet enligt känd teknik är att som sådant öka biogaspotentialen hos det organsiska materialet, men båda systemen kräver at näringsämnen tillsätts i form av kemiska samman- sättningar av grundämnen till de biogasproducerande mikroorganismerna för att erhålla lämplig biogasproducerande omgivning inuti tankreaktorerna 11 och 21.
Näringsämnen i form av kemiska sammansättningar av grundämnen, såsom kobolt (Co), selen (Se), volfram (W) och nickel (Ni) är dyra och för närvarande diskuteras inom den Europeiska Unionen restriktioner att använda dessa ämnen.
Ett fundamentalt syfte med föreliggande uppfinning är att skörda näringsämnen som finns tillgängliga i rötslammet från en anaerob process, utsätta rötslammet för en hygieniseringsprocess för att döda patogener, och eventuellt reducera volymen hos rötslammet i en avvattningsprocess, och att använda de skördade näringsämnena i samma, eller en annan, anaerob process för att reducera behovet att tillsätta näringsämnen i form av kemiska sammansättningar av grundämnen (dvs. grundämnen eller grundämnen i jonform).
Omgivningen inuti tankreaktorn beror primärt på typen av organiskt material som matas in i tankreaktorn, och för att skapa en lämplig biogasproducerande omgivning behöver näringsämnen tillsättas för att mikroorganismerna ska fungera korrekt. Exempel på grundämnen som används i kemiska sammansättningar som näringsämnen är: kväve (N), p729seO0 översättning .docí 12/18/2009 fosfor (P), Kalcium (Ca), svavel (S), järn (Fe), Kobolt (Co), selen (Se), volfram (W) och nickel (Ni). När vissa typer av organiskt material används, såsom sockerbetor, är det väsentligt att mata in näringsämnen som har en ökande alkalisk effekt, dvs. ökar pH i tankreaktorn.
Figur 3 visar en första utföringsform av ett system 30 för produktion av biogas från organiskt material vilket matas in i en tankreaktor 31 via ett tankinlopp 32. Det inmatade organiska materialet bringas i kontakt med biogasproducerande mikroorganismer för rötning under anaeroba förhållanden, och rötslammet rötas emedan biogas produceras, såsom indikeras genom hänvisningsbeteckning 33. Rötslam produceras även som ett resultat av rötningsprocessen i tankreaktorn 31, vilket är tillgängligt vid ett tankutlopp 34.
Det organiska materialet i denna utföringsform härrör ursprungligen ifrån ett reningsverk 35, och matas in i tankreaktorn utan någon förbehandling.
Det är naturligtvis möjligt att inkludera en förbehandlingsanordning såsom beskrivits i anslutning med figur 2 för att ytterligare förbättra biogas- potentialen i det organiska materialet.
En behandlingsenhet 36 tar emot rötslammet från tankutloppet, och omvandlar rötslammet till en näringsämnestillsats. Behandlingsenheten 36 inkluderar en hygieniseringsanordning 37 och eventuellt en avvattningsanordning 38 (såsom indikeras av de streckade linjerna).
Förutom hygienisering av rötslammet kan hygieniseringsanordningen 37 även reducera vattenmängden i rötslammet och stabilisera rötslammet beroende på vilken hygieniseringsprocess som väljs. l-Ivgieniseringsprocesser Ett första exempel på en hygieniseringsprocess är torkning av rötslammet i en tork. Torkning vid en temperatur på 70 grader Celsius under en timme kommer att vara tillräckligt för att hygienisera rötslammet likväl som att reducera vattenmängden och stabilisera rötslammet. p729se0O översättningxioc; 12/18/2009 lO Ett andra exempel på en hygieniseringsprocess är en kemisk process kontrollerad av en kemisk doseringsenhet för att tillsätta väteperoxid H2O2 i rötslammet. Väteperoxiden kommer att hygienisera rötslammet under en kemisk oxidationsreaktion. Oxidationsreaktionen kommer även att förbättra möjligheten att reducera vattenmängden i det hygiensiserade rötslammet under en efterföljande avvattningsprocedur, se nedan, vilken stabiliserar rötslammet och reducerar vattenmängden.
Ett tredje exempel på en hygieniseringsprocess är en annan kemisk process kontrollerad av den kemiska doseringsenheten vilken är konfigurerad att tillsätta kalk CaO och/ släckt kalk Ca(OH)2 i rötslammet. Kalk/ släckt kalk kommer att hygienisera rötslammet genom att generera ett högt pH-värde som kommer att döda patogener inom rötslammet. En avvattningsprocess kommer att stabilisera rötslammet, såsom nämns nedan.
För att kunna ytterligare reducera vattenmängden i näringsämnestillsatsen, dvs. det behandlade rötslammet, är företrädesvis en avvattningsanordning 38 implementerad i behandlingsenheten 36. Om hygieniseringsanordningen 37 implementeras som en tork (som beskrivits ovan) bör rötslammet avvattnas i avvattningsanordningen 38 innan hygienisering för att uppnå bästa resultat. Å andra sidan om hygieniseringsanordningen 37 är en kemisk doseringsenhet konfigurerad att tillsätta väteperoxid bör avvattningsprocessen utföras efter hygieniseringen eftersom tillsatsen av väteperoxid kommer att hjälpa avvattningsanordningen att producera renare rejektvatten på grund av bindning av ämnena i rötslammet.
Emellertid, om hygieniseringsanordningen 37 är en kemisk doseringsenhet konfigurerad att tillsätta kalk/ släckt kalk, då kan avvattningsprocessen utföras före eller efter hygieniseringen.
Organsikt material, såsom gräs, kan blandas med en del rötslam innan hygienisering när hygieniseringsprocessen utförs genom torkning, och pellets kan formas som innehåller en blandning av organiskt material och nödvändiga näringsämnen i lämpligt förhållande, t.ex. 90% gräs och 10% p729se00 översättning .doci 12/18/2009 rötslam. Pellets kan därefter matas till en efterföljande biogasproducerande process utan att behöva tillsätta ytterligare organiskt material eller några näringsämnen i form av grundämnen.
Figur 4 visar en andra utföringsform av ett system 40 för att producera biogas från organiskt material vilket matas in i en tankreaktor 41 via ett tankinlopp 42. Det inmatade organiska materialet bringas i kontakt med biogasproducerande mikroorganismer för rötning under anaeroba förhållanden, och rötslammet rötas emedan biogas produceras, såsom indikeras genom hänvisningsbeteckning 43. Rötslam produceras även som ett resultat av rötningsprocessen i tankreaktorn 41, vilket är tillgängligt vid ett tankutlopp 44.
En behandlingsenhet 54 tar emot rötslam från tankutloppet 44 och omvandlar rötslammet till en näringsämnestillsats. Behandlingsenheten 54 inkluderar i denna utföringsform en avvattningsanordning 48 som producerar rejektvatten som kan återanvändas i processen, en hygieniseringsanordning 49 och en ugn 51. Hygieniseringsanordningen 49 realiseras i denna utföringsform genom en tork eller kemisk doseringsenhet konfigurerad att tillsätta kalk/ släckt kalk, eftersom avvattningsprocessen utförs innan hygieniseringen. Näringsämnestillsatsen från hygieniseringen kan matas (streckad linje) in i tankreaktorn 41 via en första näringsämnesinlopp 50 och / eller kan vara tillgänglig som pellets för andra applikationer, såsom gödning.
En del av det torkade slammet (eller näringsämnestillsatsen) från hygieniseringsanordningen 49 vidarebefordras till ugnen 51 för att producera en näringsämnesrik aska som matas in via ett andra näringsämnesinlopp 52. Det bör noteras att den näringsämnesrika askan även har ett pH som ökar effekten på det organiska materialet inom tankreaktorn, vilket kan vara väsentligt om det organiska materialet som matas in vid tankinloppet 42 har ett lågt pH. Företrädesvis matas en kombination av näringsämnesrik aska och näringsämnestillsats in till p729seOO översättning.doc; 12/18/2009 tankreaktorn 41, t.ex. 70% näringsämnesrik aska och 30% näringsämnes- tillsats, för att erhålla en lämplig pH-omgivning och återanvända näringsämnena som finns i rötslammet.
Det organiska materialet som matas in i tankinloppet 42 har, i den här utföringsformen, en låg koncentration av näringsämnen och låg proteinhalt, såsom silage, sockerbetor, stärkelse, matlagningsolja, vegetabilisk olja, fibrer från pappersmassaindustri, avfall från cellulosabaserad etanoltillverkning (dvs. cellulosa och hemi-cellulosa), etc. Näringsämnen, såsom definierats ovan, vilka behövs för att skapa en lämplig omgivning för de biogas- producerande mikroorganismerna tillhandahålls genom ett separat näringsämnesinlopp 45. Näringsämnen tillhandahålls i denna utföringsform i form av pellets, såsom näringsämnestillsatserna vilka kan erhållas från behandlingsanordningen 36 i figur 3, eller torkat slam från en tidigare anaerob process såsom det kända systemet 46, som liknar systemet som beskrivits i anslutning till figur 1, vilket innefattar en avvattningsanordning 47' och en hygieniseringsanordning 47”. Eventuellt kan kobolt tillföras pelletsen såsom indikeras genom 53, och pelletsen transporteras till det separata näringsämnesinloppet 45 hos tankreaktorn 41. I en föredragen utföringsform behandlas pelletsen (med eller utan tillsatt kobolt) i en ugn 55 innan det transporteras till näringsämnesinloppet 45.
Vanligtvis är avståndet mellan tankreaktorn 41 och den ytterligare tankreaktorn stor och kostnaden för att transportera näringsämnestillsatsen beror på vikt och volym. Behandlingsenheten 46” kommer att reducera vikten med 96-98%, dvs. 100 ton rötslam vid 2-4% TS och 60% VS kommer att reduceras till 2-4 ton näringsämnestillsats (torkat slam) vid 70-90% TS och 65% VS. För att ytterligare reducera vikten, den valfria ugnen 55 kan inkluderas i behandlingsenheten 46”, företrädesvis vid platsen för den ytterligare tankreaktorn 46”, och ugnen 55 kommer att ytterligare reducera vikten hos det torkade slammet med ungefär 65%, dvs. 100 ton rötslam vid 2-4% TS och 60% VS kommer att reduceras till ungefär 700-1400 kg näringsämnesrik aska. p729seO0 översättning. doc; 12/18/2009

Claims (17)

10 15 20 25 lO Pate ntkrav
1. l. En metod för att producera biogas genom en anaerob rötning av organiskt material, där nämnda metod innefattar: - att mata organiskt material lämpligt för biogasproduktion till en tankreaktor (31 ; 41), och i tankreaktorn, att bringa det organiska materialet i kontakt med biogasproducerande mikroorganismer för rötning under anaeroba förhållanden, och - att röta det organiska materialet i tankreaktorn (31; 41) emedan biogas produceras, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda metod ytterligare innefattar: - att tillhandahålla rötslam från en anaerob rötningsprocess, där nämnda rötslam innehåller en önskad blandning av näringsämnen, och - att behandla rötslammet, där nämnda behandling inkluderar hygienisering av rötslammet i en hygieniseringsanordning (37: 47", 49), för att skapa en näringsämnestillsats innan matning av näringsämnestillsatsen till de biogasproducerande mikroorganismerna i tankreaktorn (31; 4 1).
2. Metoden enligt patentkraven 1, varvid nämnda behandlingssteg ytterligare innefattar avvattning av rötslammet i en avvattningsanordning (38; 47', 48) för att skapa nämnda näringsämnestillsats.
3. Metoden enligt patentkravet 1 eller 2, varvid nämnda hygieniseringssteg utförs genom att torka nämnda rötslam för att skapa nämnda näringsämnestillsats.
4. Metoden enligt patentkravet 1 eller 2, varvid nämnda hygieniseringssteg utförs genom att tillsätta väteperoxid till nämnda rötslam för att skapa nämnda näringsämnestillsats.
5. Metoden enligt patentkravet l eller 2, varvid nämnda hygieniseringssteg utförs genom att tillsätta kalk CaO och / eller släckt kalk Ca(OH)2 till nämnda rötslam för att skapa nämnda näringsämnestillsats. p729se00 översättning.doc; 12/18/2009 10 15 20 25 30 ll
6. Metoden enligt något av patentkraven 1-5, varvid nämnda behandlingssteg ytterligare innefattar att bränna nämnda näringsämnes- tillsats i en ugn (51, 55) efter avvattnings- och hygíeniseringssteg för att producera en näringsämnesrik aska innan matning av askan till de biogasproducerande mikroorganismerna i tankreaktorn (41).
7. Metoden enligt något av patentkraven 1-6, varvid nämnda metod ytterligare innefattar att välja nämnda rötslam att komma ifrån samma reaktortank (31; 41) som den matas till efter behandlingssteget.
8. Metoden enligt något av patentkraven 1-6, varvid nämnda metod ytterligare innefattar att välja nämnda rötslam att komma ifrån en ytterligare tankreaktor (46') vilken skiljer sig ifrån tankreaktorn (41) som rötslammet matas in i efter behandlingssteget
9. Ett biogasproducerande system som använder anaerob rötning av organiskt material, nämnda innefattar en tankreaktor (31 ; 41) försedd med: - ett tankinlopp (32; 42) för att ta emot organiskt material lämpligt för biogasproduktion, där nämnda tankreaktor (31; 41) innehåller biogasproducerande mikroorganismer för rötning under anaeroba förhållanden, - en matare ansluten till nämnda tankinlopp (32; 42) för att mata nämnda organiska material in i tankreaktorn för att erhålla rötning emedan biogas produceras, och - Ett näringsämnesinlopp (39; 45, 50, 52) för att ta emot näringsämnen till de biogasproducerande mikroorganismerna i tankreaktorn, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda system ytterligare innefattar en behandlingsenhet (36; 46”, 54) för att skapa en näringsämnestillsats, nämnda behandlingsenhet innefattar: - Ett inlopp för att ta emot rötslam från en anaerob rötningsprocess, där nämnda rötslam innehåller en önskad blandning av näringsämnen; - en hygieniseringsanordning (37 ; 47 ”, 49) konfigurerad att hygienisera det emottagna rötslammet, och p729seOO översättning.doc; 12/18/2009 10 15 20 25 12 - ett utlopp för att mata ut näringsämnestillsatsen, där nämnda utlopp är anslutet till nämnda näringsämnesinlopp (39; 45, 50, 52) hos tankreaktorn för att mata näringsämnestillsatsen till de biogasproducerande mikroorganismerna i tankreaktorn.
10. Det biogasproducerande systemet enligt patentkravet 9, varvid nämnda behandlingsenhet (36; 46", 54) ytterligare innefattar en avvattningsanordning (38; 47 ' 48) konfigurerad att avvattna rötslammet för att skapa nämnda näringsämnestillsats.
11. Det biogasproducerande systemet enligt patentkravet 10, varvid nämnda hygieniseringsanordning (37; 47”, 49) innefattar: en tork, eller en kemisk doseringsenhet.
12. Det biogasproducerande systemet enligt patentkravet ll, varvid nämnda kemiska doseringsenhet är konfigurerad att tillsätta: - väteperoxid, eller - kalk CaO och / eller släckt kalk Ca(OH)2 till nämnda rötslam för att skapa nämnda näringsämnestillsats.
13. Det biogasproducerande systemet enligt något av patentkraven 9-12, varvid nämnda behandlingsenhet (46”, 54) ytterligare innefattar en ugn (51, 55) konfigurerad att producera en näringsämnesrik aska från genom att bränna nämnda näringsämnestillsats, där åtminstone en del av nämnda näringsämnesrika aska tillhandahålls till tankreaktorn (41).
14. Det biogasproducerande systemet enligt något av patentkraven 9-13, varvid nämnda system ytterligare är konfigurerat att tillhandahålla rötslam vilket är tillgängligt vid ett tankutlopp (34 ; 44) hos nämnda tankreaktor (31 ; 41) till inloppet hos nämnda behandlingsenhet (36; 54), varigenom rötslammet kommer ifrån samma tankreaktor (31; 41) som det matas in i efter behandling i behandlingsenheten (36; 54). p729seOO översättning .do<:; 12/18/2009 10 15 13
15. Det biogasproducerande systemet enligt något av patentkraven 9-12, varvid nämnda system ytterligare innefattar: - en ytterligare tankreaktor (46') konfigurerad att ta emot organiskt material och att skapa rötning emedan biogas produceras och att skapa rötslam under anaeroba förhållanden, där nämnda rötslam är tillgängligt vid ett ytterligare tankutlopp, och - medel att överföra rötslammet från det ytterligare tankutloppet till inloppet hos nämnda behandlingsenhet (46”), varigenom rötslammet kommer ifrån den ytterligare tankreaktorn (46') vilken skiljer sig ifrån tankreaktorn (4 1) som rötslammet matas in i efter behandling i behandlingsenheten (46”).
16. En användning av en näringsämnestillsats skapas genom en process enligt något av patentkraven 1-5 för att tillhandahålla näringsämnen till ett biogasproducerande system (30; 40) som använder anaerob rötning av organiskt material.
17. En näringsämnesrik aska skapad av en process enligt patentkravet 6. p729se0O översättning.doc; 12/18/2009
SE0900376A 2009-03-25 2009-03-25 Biogasproducerande system SE533193C2 (sv)

Priority Applications (8)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE0900376A SE533193C2 (sv) 2009-03-25 2009-03-25 Biogasproducerande system
US13/260,074 US20120021500A1 (en) 2009-03-25 2009-12-21 Biogas producing system
DK09798925.5T DK2411338T3 (en) 2009-03-25 2009-12-21 Biogas Production System
KR20117025121A KR20120016065A (ko) 2009-03-25 2009-12-21 바이오가스 생산 시스템
EP09798925.5A EP2411338B1 (en) 2009-03-25 2009-12-21 Biogas producing system
KR1020177012182A KR20170051548A (ko) 2009-03-25 2009-12-21 바이오가스 생산 시스템
PCT/EP2009/067643 WO2010108558A1 (en) 2009-03-25 2009-12-21 Biogas producing system
US14/454,429 US20140349364A1 (en) 2009-03-25 2014-08-07 Biogas producing system

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE0900376A SE533193C2 (sv) 2009-03-25 2009-03-25 Biogasproducerande system

Publications (2)

Publication Number Publication Date
SE0900376A1 true SE0900376A1 (sv) 2010-07-20
SE533193C2 SE533193C2 (sv) 2010-07-20

Family

ID=42046290

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE0900376A SE533193C2 (sv) 2009-03-25 2009-03-25 Biogasproducerande system

Country Status (6)

Country Link
US (2) US20120021500A1 (sv)
EP (1) EP2411338B1 (sv)
KR (2) KR20170051548A (sv)
DK (1) DK2411338T3 (sv)
SE (1) SE533193C2 (sv)
WO (1) WO2010108558A1 (sv)

Families Citing this family (6)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
WO2012115589A1 (en) 2011-02-25 2012-08-30 Telge Nät Ab Method and system for sanitization of pathogen containing liquid waste in composting applications
EP2628711B1 (en) 2012-02-20 2017-09-27 Kemira Oyj Method of treatment of a slurry comprising digested organic material
US20150299731A1 (en) 2012-11-16 2015-10-22 Blaygow Limited Grain Processing
CN103387286A (zh) * 2013-07-31 2013-11-13 秦家运 一种staic高效厌氧反应器
RU2655795C1 (ru) * 2017-11-17 2018-05-29 Михаил Иванович Голубенко Устройство для получения биогаза и удобрений из отходов свиноводческих стоков
SE543955C2 (en) * 2019-05-28 2021-10-05 Tekniska Verken I Linkoeping Ab Publ Method for the production of biogas

Family Cites Families (17)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
DE1517690A1 (de) * 1963-09-24 1969-07-31 Metallgesellschaft Ag Verfahren zum Filtrieren von Abwasserschlaemmen und/oder Zentrifugenueberlaeufen
US3847803A (en) * 1973-03-22 1974-11-12 P Fisk Process for separating and converting waste into useable products
HU176864B (en) * 1977-08-25 1981-05-28 Richter Gedeon Vegyeszet Process and equipment for the utilization of sludges forming as by-products of the purification of waste waters containing organic contamination,mainly of communal wastes
US4289625A (en) 1980-01-18 1981-09-15 Institute Of Gas Technology Hybrid bio-thermal gasification
JPS56150494A (en) * 1980-04-24 1981-11-20 Ebara Infilco Co Ltd Disposal of organic waste water
US5141646A (en) 1991-03-12 1992-08-25 Environmental Resources Management, Inc. Process for sludge and/or organic waste reduction
CA2098807C (en) 1993-02-17 1999-08-31 Alan F. Rozich Waste treatment process employing oxidation
US6464875B1 (en) * 1999-04-23 2002-10-15 Gold Kist, Inc. Food, animal, vegetable and food preparation byproduct treatment apparatus and process
WO2002015945A1 (en) * 2000-08-22 2002-02-28 Green Farm Energy A/S Concept for slurry separation and biogas production
JP3931221B2 (ja) * 2001-07-19 2007-06-13 独立行政法人産業技術総合研究所 有害化学物質の処理法
SE522262C2 (sv) * 2002-08-14 2004-01-27 Tekniska Verken Linkoeping Ab Sätt och anordning för framställning av biogas
SE526875C2 (sv) * 2002-08-14 2005-11-15 Tekniska Verken Linkoeping Ab Sätt och anordning för att framställa biogas ur ett organiskt material
GB2407088A (en) * 2003-10-17 2005-04-20 Christopher Paul Reynell Anaerobic waste treatment process and apparatus
US20050257909A1 (en) * 2004-05-18 2005-11-24 Erik Lindgren Board, packaging material and package as well as production and uses thereof
US20070039362A1 (en) * 2005-08-17 2007-02-22 Macura Dragan M Progressive digestion process for producing fertilizer
DE102007005786A1 (de) 2007-02-06 2008-08-14 Enthal Gmbh Rotations-Kondensations-Trocknungsanlage
DE102008002812A1 (de) * 2008-03-26 2009-10-01 Bilfinger Berger Umwelttechnik Gmbh Verfahren zum Aufbereiten von in Haushalten anfallendem häuslichen Abwasser

Also Published As

Publication number Publication date
EP2411338B1 (en) 2015-12-16
DK2411338T3 (en) 2016-03-14
US20140349364A1 (en) 2014-11-27
WO2010108558A1 (en) 2010-09-30
US20120021500A1 (en) 2012-01-26
KR20170051548A (ko) 2017-05-11
KR20120016065A (ko) 2012-02-22
SE533193C2 (sv) 2010-07-20
EP2411338A1 (en) 2012-02-01

Similar Documents

Publication Publication Date Title
Croce et al. Anaerobic digestion of straw and corn stover: The effect of biological process optimization and pre-treatment on total bio-methane yield and energy performance
Conti et al. Valorization of animal and human wastes through hydrothermal liquefaction for biocrude production and simultaneous recovery of nutrients
Sheets et al. Beyond land application: Emerging technologies for the treatment and reuse of anaerobically digested agricultural and food waste
Zupančič et al. Anaerobic treatment and biogas production from organic waste
Schnurer et al. Microbiological handbook for biogas plants
Mshandete et al. Anaerobic batch co-digestion of sisal pulp and fish wastes
Gil et al. Effect of variation in the C/[N+ P] ratio on anaerobic digestion
EP1809578B1 (en) Method and installation for producing biogas with anaerobic hydrolysis
Schnürer et al. Microbiology of the biogas process
SE0900376A1 (sv) Biogasproducerande system
Varjani et al. Breakthrough in hydrolysis of waste biomass by physico-chemical pretreatment processes for efficient anaerobic digestion
Reyes et al. Anaerobic biodegradation of solid substrates from agroindustrial activities—Slaughterhouse wastes and agrowastes
JP6516166B2 (ja) パーム加工副産物を用いた繊維質発酵飼料の製造設備及び製造方法
BR112016030896B1 (pt) Método para tratamento de lodo biológico
Wen et al. Anaerobic digestion of liquid dairy manure using a sequential continuous‐stirred tank reactor system
Estevez et al. Fish sludge as a co-substrate in the anaerobic digestion of municipal sewage sludge-maximizing the utilization of available organic resources
Vergote et al. Stability of thermophilic pig manure mono-digestion: effect of thermal pre-treatment and separation
WO2010098343A1 (ja) メタン発酵システムおよびそれを利用した肥料製造装置
JP2007111673A (ja) 生ゴミ又は食品残渣のメタン発酵処理方法
EP2874957B1 (en) Method of treating a digestate from a biogas process
EP1149805A1 (en) Process for generation of energy from industrially processed fruits and vegetable waste
JP5112793B2 (ja) メタン発酵消化液の廃液処理方法及び装置
Bayr Biogas production from meat and pulp and paper industry by-products
JP2006087992A (ja) 有機性廃棄物の処理方法および処理装置
JP2009268984A (ja) 季節変動への対応性が大きいメタン発酵システム

Legal Events

Date Code Title Description
NUG Patent has lapsed