SE0850014A1 - Anordning för bronsmomentbestämning - Google Patents

Description

15 20 25 kräver dessa momentnav en specialkonstruktion och är inte applicerbara på befintliga konstruktioner vilket leder till höga kostnader.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning för bromsmomentbestämning hos skivbroms hos motorfordon som möjliggör upptäckt av exempelvis draggande broms eller icke fungerande broms, som medför enkel tillverkning och som är applicerbar på befintlig skivbroms.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Dessa och andra syften, vilka framgår av nedanstående beskrivning, åstadkommes medelst en anordning för bromsmomentbestämning och ett motorfordon enligt ovan, och som vidare uppvisar särdragen angivna i den kännetecknande delen av bifogade respektive självständiga patentkrav 1 och 10. Föredragna utföringsformer hos anordningen är definierade i bifogade osjälvständiga patentkrav 2-9.

Enligt med en bromsmomentbestämning hos uppfinningen uppnås syftena anordning för motorfordon, innefattande en bromsskivanordning hos en skivbroms hos nämnda motorfordon anordnad att fästas vid ett fordons hjul, samt medel för bromsmomentbestämning, varvid bromsskivanordningen innefattar en navanordning och en bromskiva vilka är förbundna genom ett splinesförband, varvid nämnda medel för bromsmomentbestämning innefattar åtminstone ett sensororgan för bestämning av underlag för bromsmomentbestämning anordnat i anslutning till nämnda splinesförband. Därigenom kan bromsmomentbestämning hos skivbroms hos motorfordon åstadkommas som möjliggör upptäckt av exempelvis draggande broms eller icke fungerande broms, som medför enkel tillverkning och som är applicerbar på befintlig skivbroms. 10 15 20 25 Enligt en utföringsform av anordningen inbegriper splinesförbandet hos navanordningen anordnade navsplines och hos bromsskivan anordnade skivsplines. Härigenom möjliggörs åstadkommande av bra splinesförband.

Enligt en utföringsform av anordningen är nämnda sensororgan anordnat vid åtminstone nämnda navsplines. Därigenom ästadkommes goda detekteringsmöjiigheter för bestämning av bromsmoment. Vidare möjliggör detta applicering av sensororgan på befintlig navanordning.

Enligt en utföringsform av anordningen är nämnda sensororgan anordnat vid nämnda skivsplines. Därigenom ästadkommes goda detekteringsmöjiigheter för bestämning av bromsmoment. Vidare möjliggör detta applicering av sensororgan pä befintlig bromsskiva.

Enligt en utföringsform av anordningen är ett element anordnat mellan navsplines och skivsplines. l och med att navanordning och bromsskiva ej är fast förbundna med varandra förbättrar ett dylikt mellanliggande element splinesförbandet så att eventuellt glapp däremellan minimeras/elimineras, vilket förbättrar splinesförbandet och minimerar förslitningar. Vidare fungerar elementet som kraftöverföring, och i och med elementet förefinns fler värmeövergängar i splinesförbandet.

Enligt en utföringsform av anordningen är nämnda sensororgan anordnat vid nämnda element. Därigenom ästadkommes goda detekteringsmöjiigheter för bestämning av bromsmoment. Vidare möjliggör detta applicering av sensororgan pä befintligt element. Detta förenklar även montering av anordningen.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar nämnda navsplines utskjutande tappliknande partier och nämnda bromsskiva har ett centralt häl vilken bromsskiva innefattar axiellt löpande spär för samverkan med navsplinesen i ett splinesförband, där nämnda skivsplines innefattar nämnda spär. Utskjutande tappliknande partier hos navsplines medför att vid bromsning större böjning hos desamma uppstår varvid mätning medelst 10 15 20 25 sensororgan kan ske med större noggrannhet och/eller mindre sensororgan kan användas.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar sensororganet åtminstone en trådtöjningsgivare. En dylik givare tar upp mycket lite plats och kan vara konfigurerad som en klisterlapp så att den enkelt kan vidhäftas i anslutning till splinesförbandet exempelvis på nav- eller skivsplines eller i förekommande fall det mellanliggande elementet.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar sensororganet åtminstone ett piezoelektriskt element. Genom att använda ett piezoelektriskt element ökar placeringsmöjligheterna vid splinesförbandet, dvs. god noggrannhet kan erhållas med olika placering vid splinesförband, till exempel vid placering på navsplines och/eller skivsplines, och i förekommande fall på mellan nav- och skivsplines anordnade element.

FIGURBESKRIVNING Föreliggande uppfinning kommer att förstås bättre med hänvisning till följande detaljerade beskrivning läst tillsammans med de bifogade ritningarna, där lika hänvisningsbeteckningar hänför sig till lika delar genomgående i de många vyerna, och i vilka: Fig. 1a schematiskt visar en planvy av en skivbroms; Fig. 1b schematiskt visar en planvy av en anordning innefattande en bromsskivanordning för en skivbroms samt organ för bromsmomentbestämning enligt föreliggande uppfinning; Fig. 2 schematiskt visar en del av en anordning innefattande en bromsskivanordning för en skivbroms samt organ för bromsmomentbestämning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; 10 15 20 25 Fig. 3 schematiskt visar en del av en anordning innefattande en bromsskivanordning för en skivbroms samt organ för bromsmomentbestämning enligt en annan utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 4 schematiskt visar en sprängd perspektivvy av en anordning innefattande en bromsskivanordning med navanordning och bromsskiva, samt organ för bromsmomentbestämning enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 5 schematiskt visar navanordningen enligt fig. 4 sedd i sin axiella riktning och i den riktning bromsskivan är avsedd att påföras; Fig. 6 schematiskt visar ett snitt A-A enligt fig. 5, där bromsskivan markerats streckad; och Fig. 7 schematiskt visar ett motorfordon innefattande en anordning enligt föreliggande uppfinning.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Fig. 1-6 uppvisar olika utföringsformer av anordningar innefattande bromsskivanordning för en skivbroms samt organ för bromsmomentbestämning. Bromsskivanordningen enligt de olika utföringsformerna i fig. 1-6 innefattar en navanordning och en bromsskiva förbundna genom ett splinesförband. Hos en dylik bromsskivanordning benämns bromsskivan också splined disc, och är en bromsskiva utan hals, vilken är anordnad att fästas i anslutning till ena änden av navanordningen medelst splines hos navanordningen. Hos ett splinesförband finns ingen fast förbindelse utan det är själva splinesförbandet som utgör förbindelsen, där bromsskivan påförs navanordningen. Skivbroms med splinesförband medför mindre risk för sprickbildning och har en jämnare temperaturfördelning än konventionella skivbromsar. 10 15 20 25 Med bromskiva/navanordning, samt tappliknande splines, där splinesen har en splines avses här invändiga/utvändiga splines på utbredning i axiell led och/eller skjuter ut radiellt varvid öppningar utbildas mellan nämnda radiella utskjutningar.

Med splinesförband avses här en förbindelse mellan navanordning och bromsskiva där bromsskivan är anordnad att åtminstone delvis omge navanordningen, där splines hos navanordningen är bringade i ingrepp med splines hos bromsskivan.

Fig. 1a visar schematiskt en planvy av en skivbroms 30, och fig. 1b visar schematiskt en planvy av en anordning 40a innefattande en bromsskivanordning 41a för en skivbroms samt organ 50 för bromsmomentbestämning enligt föreliggande uppfinning.

Skivbromsen i fig. 1a innefattar ett bromsok 32 och en bromsskivanordning 41. Bromsskivanordningen har en bromsskiva 2 innefattande två motstående slitskikt med slityta 22 mot vilka bromsklossar 34 hos bromsoket 32 är anordnade att bromsverkande verka. Bromsskivanordningen 41 har vidare en navanordning 1a eller navdel 1a vilken är anordnad att fästas vid ett fordons hjul, ej visat. Bromskivanordningen 41 är vid drift hos fordonet anordnad att rotera relativt bromsoket 32, varvid vid bromsning bromsklossarna är anordnade att bromsande verka mot slitytan 22 hos bromsskivan så att bromsskivanordningens rotation och således fordonet saktas ned och slutligen stannar, varvid bromsskivanordningen 41 värms upp.

Bromsskivanordningen 41a i fig. 1b innefattar en navanordning 1a och en bromsskiva 2a vilka är förbundna genom ett splinesförband. Bromsskivan 2a innefattar två motstående slitskikt med slityta 22, mot vilka bromsklossar till exempel enligt fig. 1a är avsedda att bromsande verka.

Navanordningen 1a är anordnad att fästas vid ett fordons hjul, ej visat. Ett antal navsplines 43a är anordnade att hålla bromsskivan 2a i omkretsled hos 10 15 20 25 navanordningen, varvid bromsskivan innefattar ett centralt hål 2a' med invändiga skivsplines 44a i form av axiellt löpande spår 2a" mellan vilka flänsar förefinns för samverkan med navsplinsen 43a. Navanordningen 1a och bromsskivan 2a är följaktligen anordnade att förbindas med varandra genom ett splinesförband.

Bromsskivan 2a är anpassad till navanordningen 1a på så sätt att antalet navsplines 43a motsvarar antalet skivsplines 44a, dvs. fem i det visade fallet.

Anordningen innefattar vidare sensororgan 50 för bestämning av underlag för bestämning av bromsmoment anordnat i anslutning till nämnda splinesförband. Enligt en föredragen variant är sensororganet 50 anordnat på navsplinsen 43a. Enligt en alternativ variant är sensororganet 50 anordnat på skivsplinsen 44a. Enligt ytterligare en alternativ variant är sensororganet 50 anordnat på både nav- 43a och skivsplines 44a såsom visas i fig. 1b i illustrativt syfte. Alternativt kan ett respektive sensororgan 50 vara placerat på ett respektive splinesparti, dvs. anordna flera sensororgan 50 på till exempel olika navsplinesparter. Härvid kan mätnoggrannheten förbättras.

Sensororganet 50 är företrädesvis anordnat där den största belastningen hos splinesförbandet sker. Placering av sensororgan 50 beror på utformning hos splinesförbandet. Enligt fig. 1b utgörs navsplinesen 43a av utstickande och axiellt sig sträckande tappliknande partier hos navanordningen 1a. Hos dylika splines är belastningen störst vid roten hos de tappliknande partierna varför sensororgan för bestämning av bromsmomentet med fördel anordnas vid nämnda rot. Ett exempel på tappliknande partier visas i utföringsformen enligt fig. 4-6.

Sensororganet 50 innefattar enligt en utföringsform en trådtöjningsgivare, vilken enligt en variant är i form av en klisterlapp vilken är anordnad att vidhäftas på en eller flera nav- 43a och/eller skivsplines 44a. Enligt en alternativ utföringsform innefattar sensororganet 50 ett piezoelektriskt element. Dylika sensororgan kan med fördel anordnas på en befintlig 10 15 20 25 skivbroms där bromsskivanordningen innefattar en navanordning och en skivbroms vilka är förbundna medelst ett splinesförband.

Sensororganet 50 avkänner/mäter enligt en variant kraften som uppkommer vid splinesförbandet då bromsning mot slitskiktet/slitytan av någon anledning sker. Medelst den uppmätta kraften kan sedan bromsmomentet beräknas.

Enligt en variant, såsom visas i fig. 1b, är sensororganet/sensororganen 50 (ECU) 100, sensororganet är anordnat att överföra den detekterade signalen till ECU för förbundna med fordonets elektroniska styrenhet varvid bestämning av bromsmomentet. Det bestämda bromsmomentet kan sedan skickas som en signal för information om bromsstatus så att en förare kan upptäcka om till exempel bromsen draggar.

Vid drift av fordon roterar bromsskivanordningen 40 varvid det enskilda splinespartiet 43a, 44a hos uppsättningen av nav- och skivsplines 43a, 44a hos bromsskivanordningen som går genom bromsoket, exempelvis bromsoket 32 enligt fig. 1a, hos skivbromsen erhåller den största lasten. För det fall endast ett sensororgan är anordnat vid till exempel en navsplines avkänner följaktligen sensororganet 50 ett maximalt bromsmoment då den passerar bromsoket och ett minimalt bromsmoment då den är längst ifrån bromsoket.

Fig. 2 visar schematiskt en del av en anordning 40b innefattande en bromsskivanordning 41b för en skivbroms samt organ 50 för bromsmomentbestämning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Bromsskivanordningen 41b innefattar en navanordning 1b och en bromsskiva 2b vilka är förbundna genom ett splinesförband.

Navanordningen 1b är anordnad att fästas vid ett fordons hjul, ej visat. Ett antal navsplines 43b hos navanordningen 1b av vilka ett visas är anordnade att hålla bromsskivan 2b i omkretsled hos navanordningen 1b, varvid bromsskivan 2b innefattar ett centralt hål 2b” med invändiga skivsplines 44b i form av axiellt löpande spår 2b” mellan vilka flänsar förefinns för samverkan 10 15 20 25 med navsplinsen 43b. Navanordningen 1b och bromsskivan 2b ärföljaktligen anordnade att förbindas med varandra genom ett splinesförband.

Navsplinesen 43b utgörs här av utstickande och axiellt sig sträcknade tappliknande partier hos navanordningen 1b. Hos dylika splines är belastningen störst vid roten hos de tappliknande partierna. Ett exempel på tappliknande partier visas i utföringsformen enligt fig. 4-6.

Bromsskivan 2b är anpassad till navanordningen 1b på så sätt att antalet navsplines 43b motsvarar antalet skivsplines 44b.

Enligt denna utföringsform är element 60 anordnade mellan navsplinesen 43b och skivsplinsen 44b. I och med att navanordning 1b och bromsskiva 2b ej är fast förbundna med varandra förbättrar ett dylikt mellanliggande element 60 splinesförbandet så att eventuellt glapp minimeras/elimineras, vilket bland annat ger bättra splinesförband och minskar förslitningarna. Vidare fungerar elementet som kraftöverföring, och i och med elementet förefinns fler värmeövergängar i splinesförbandet, dvs. värmeövergång mellan skivsplines och element, och element och navsplines.

Anordningen innefattar vidare sensororgan för bestämning av underlag för anslutning till splinesförband. Enligt en föredragen variant är sensororganet 50 anordnat på bestämning av bromsmoment anordnat i nämnda navsplinsen 43b. Enligt en alternativ variant är sensororganet 50 anordnat på skivsplinsen 44b. Enligt ytterligare en alternativ variant är sensororganet 50 anordnat på det mellan navsplines 43b och skivsplines 44b anordnade elementet 60. För att förbättra noggrannheten kan sensororgan vara anordnade på flera nav- och eller skivsplinespartier och/eller element.

Sensororganet 50 är företrädesvis anordnat där den största belastningen hos splinesförbandet sker. Placering av sensororgan 50 beror på utformning hos splinesförbandet. Enligt fig. 2 utgörs navsplinesen 43b av utstickande och axiellt sig sträckande tappliknande partier hos navanordningen. Hos dylika splines är belastningen störst vid roten hos de tappliknande partierna varför 10 15 20 25 10 sensororgan för bestämning av underlag för bestämning av bromsmomentet med fördel anordnas vid nämnda rot. Ett exempel på tappliknande partier visas i utföringsformen enligt fig. 4-6. 1b kan trådtöjningsgivare I enlighet med vad som beskrivs med hänvisning till fig. sensororganet 50 exempelvis utgöras av eller piezoelektriskt element. Sensororganet 50 är enligt en variant anordnat att mäta/detektera kraften vid bromsning mot slitskiktet, varvid bromsmoment kan beräknas. Härvid kan exempelvis draggande broms eller icke fungerande broms identifieras.

Fig. 3 schematiskt visar en del av en anordning 40c innefattande en bromsskivanordning 41c för en skivbroms samt organ 50 för bestämning av underlag för bromsmomentbestämning enligt en annan utföringsform av föreliggande uppfinning; Bromsskivanordningen 41c innefattar en navanordning 1c och en bromsskiva 2c vilka är förbundna genom ett splinesförband.

Navanordningen 1c är anordnad att fästas vid ett fordons hjul, ej visat. Ett antal navsplines 43c hos navanordningen 1c av vilka några visas är anordnade att hålla bromsskivan 2c i omkretsled hos navanordningen 1c, varvid bromsskivan 2c innefattar ett centralt häl 2c' med invändiga skivsplines 44c i form av axiellt löpande spår 2c" mellan vilka flänsar förefinns för samverkan med navsplinsen 43c. Navsplinsen 43c innefattar enligt denna utföringsform utvändiga splines i form av kuggar. Skivsplinsen 44c utgörs av invändiga splines i form av kuggar. Navanordningen 1c och bromsskivan 2c är följaktligen anordnade att förbindas med varandra genom ett splinesförband, genom att bringa de invändiga kuggformade navsplinsen 43c i ingrepp med de utvändiga kuggformade skivsplinesen 44c.

Bromsskivan 2c är anpassad till navanordningen 1c på så sätt att antalet navsplines 43c motsvarar antalet skivsplines 44c. 10 15 20 25 30 11 Anordningen 40c innefattar vidare sensororgan 50 för underlag för bestämning av bromsmoment anordnat i anslutning till nämnda splinesförband. Enligt en variant är sensororganet 50 anordnat på navsplinsen 43c. Enligt en alternativ variant är sensororganet 50 anordnat pä skivsplinsen 44c. Antalet nav- 43c och skivsplines 44c är här väsentligt fler, till exempel 20-30 stycken, än hos utföringsformen enligt till exempel fig. 2 med tappliknande navsplines, varför belastningen på respektive nav- och skivsplineparti, dvs. respektive kugge hos navanordning och bromsskiva är lägre. För att förbättra noggrannheten kan sensororgan 50 vara anordnade på flera nav- 43c och/eller skivsplinespartier 44c.

Sensororganet 50 är företrädesvis anordnat där den största belastningen hos splinesförbandet sker. Placering av sensororgan 50 beror på utformning hos splinesförbandet. Enligt fig. 3 utgörs navsplinesen 43c av utvändiga kuggformade splines och skivsplinsen 44c av invändiga kuggformade splines. Även hos dylika splines är belastningen störst vid roten hos de 50 för bromsmomentet med fördel anordnas vid nämnda rot. Ett exempel på tappliknande partierna varför sensororgan bestämning av tappliknande partier visas i utföringsformen enligt fig. 4-6. 1b kan trädtöjningsgivare I enlighet med vad som beskrivs med hänvisning till fig. sensororganet 50 exempelvis utgöras av eller piezoelektriskt element. Sensororganet 50 är enligt en variant anordnat att mäta/detektera kraften vid bromsning mot slitskiktet, varvid bromsmoment kan beräknas. Härvid kan exempelvis draggande broms eller icke fungerande broms identifieras.

Fig. 4 visar schematiskt en sprängd perspektivvy av en anordning 40d innefattande en bromsskivanordning 41d med navanordning 1d och bromsskiva 2d, samt organ för bromsmomentbestämning enligt en utföringsform av uppfinningen, Fig. 5 visar navanordningen 1d enligt fig. 4 sedd i sin axiella riktning och i den riktning bromsskivan 2d är avsedd att päföras, och Fig. 6 visar ett snitt A-A enligt fig. 5, där bromsskivan 2d 10 15 20 25 12 markerats streckad. Bromsskiva 2d och navanordning 1d i fig. 4-6 är i och för sig kända.

Bromsskivanordningen 41d innefattar en navanordning 1d och en bromsskiva 2d vilka är förbundna genom ett splinesförband. Bromsskivan innefattar två motstående slitskikt 3, 3', mot vilka, ej visade, bromsklossar är avsedda att bromsande verka och vilka mellan sig uppbär ett ventilationsutrymme 4.

Navanordningen innefattar vid sin ena ände ett fästparti 6, medelst vilket den är anordnad att fästas vid ett fordons hjul, ej visat. Ett antal navsplines 7 i form av bommar 7 eller tappar 7, är anordnade att hälla bromsskivan 2d i omkretsled hos navanordningen 1d, varvid bromsskivan 2d innefattar ett centralt häl 2d' med axiellt löpande spår 2d" utbildande skivsplines för samverkan med bommarna. Förbindelsen mellan bommarna 7, dvs. navsplinesen och spåren 2d”, dvs. skivsplinesen utgör ett splinesförband.

Bromsskivan 2d enligt uppfinningen är anpassad till navanordningen på så sätt att antalet spär 2d'” motsvarar antalet bommar, dvs. fem i det visade fallet.

Enligt denna utföringsform är nämnda spår 2d" anordnade i en invändig och i omkretsled löpande fläns 20d hos bromsskivan utgörande skivsplinespartier, vilken fläns uppvisar två motstående sidoytor 21, vilka i axiell led föreligger innanför respektive slitskikts 3, 3' slitytas 22 plan.

Respektive bom 7 uppvisar ett i riktning frän fästpartiet 6 fritt utstickande parti 8, utgörande navsplinesparti 8, utbildande en spalt 9 mellan sig och den yttre mantelytan 10 hos den frän fästpartiet 6 vända änden 11 hos en av fästpartiet uppburen lagringshylsa 12 hos navanordningen, vilka utstickande partier 8 är anordnade att uppbära en bromsskiva 2d.

Anordningen innefattar vidare sensororgan för bestämning av bromsmoment anordnat i anslutning till nämnda splinesförband. Enligt denna utföringsform 10 15 20 25 13 är sensororganet 50 anordnat vid nämnda utstickande parti 8 hos bommen 7, dvs. vid navsplinsen.

Sensororganet 50 är företrädesvis anordnat där den största belastningen hos splinesförbandet sker. Placering av sensororgan beror på utformning hos splinesförbandet. Enligt fig. 4-6 utgörs navsplinesen av axiellt sig utstickande tappliknande partier i form av de utskjutande partierna 8 hos navanordningen. Hos dylika navsplines 43d med utskjutande partier 8 är belastningen störst vid 50 för bromsmomentet med fördel anordnas vid nämnda rot. roten hos de utskjutande partierna 8 varför sensororgan bestämning av underlag för bestämning av Det utstickande partiet 8 har ett väsentligen rektangulärt tvärsnitt tvärs navanordningens 1d axiella riktning med två motstående sinsemellan väsentligen parallella axiellt och väsentligen radiellt löpande sidoytor 13 och två motstående axiellt och i omkretsled löpande sidoytor 14, varvid bromsskivan innefattar motsvarande spår och kan påföras navanordningens 1d bommar axiellt.

Enligt denna utföringsform föreligger bommarna i ett antal av fem. Enligt det visade utförandet uppbäres det fritt utstickande partiet 8 hos en bom 7 medelst ett mot och till fästpartiet 6 löpande bärparti 15, varvid bärpartierna löper axiellt till fästpartiet 6 på väsentligt avstånd i omkretsled från varandra och varvid bärpartierna 15 företrädesvis sammanlöper med intilliggande bärpartier vid fästpartiet.

Bärpartierna 15 är anordnade så att bärpartiet 15 utsticker i radiell led från lagringshylsan 12 samt har en medelst en invändig urtagning 15', fig. 6, åstadkommen reducerad radiell godstjocklek väsentligen motsvarande det utstickande partiets 8 radiella godstjocklek.

Enligt denna utföringsform har bärpartiet 15 vid övergången 16 till det utstickande partiet en bredd i omkretsled vilken överstiger det utstickande partiets 8 bredd i omkretsled, varigenom bärpartiet 15 innefattar ändstopp 16' 10 15 20 25 14 för bromsskivan 2d. Bärpartiets 15 bredd ökar enligt denna utföringsform successivt i riktning mot fästpartiet 6 i huvudsak från nämnda övergång.

Flänsens 20d ena sidoyta 21 utgör härvid i monterat tillstånd stoppyta mot respektive bärpartis ändstopp 16”.

Enligt utföringsformen visad i fig. 6 har lagringshylsan 12 åtminstone ett invändigt Iagersäte 17 innanför nämnda bommar 7 sett i axie|| led hos navanordningen 1d. Föredraget är att lagringshylsan 12 har två invändiga Iagersäten 17, varvid lagren företrädesvis utgörs av koniska rullager. Medelst lagret/lagren är navanordningen 1d lagrad på en hjulaxel, ej visad.

Lagersätet/-ena har företrädesvis väsentligen samma axiella läge som bommarnas 7 utskjutande partier 8. Förutom partiet med Iagersäten 17 har lagringshylsan 12 ett till fästpartiet 6 anslutande parti, vilket bl. a. medverkar till uppbärande av bärpartierna 15.

Enligt föredragna utföringsformer är navanordningen med fästparti 6, lagringshylsa 12, bommar 7 och bärpartier 15 gjuten i ett stycke och härvid företrädesvis utförd av gjutjärn.

Tillika enligt föredragna utföringsformer sträcker sig de utskjutande partierna 8 ej fram till lagringshylsans 12 fria ände 18 och uppbär bromsskivan 2d i anslutning till respektive partis 8 fria ände 19. Föredraget är också utföranden där ett slitsskikt 3', åtminstone till del ligger utanför bommarnas utskjutande partiers respektive nämligen det från fästpartiet vända, fria ände, fig. 3.

Enligt denna utföringsform innefattar ett monteringsbeslag ett element i form av en stoppbygel 23, vilken är anordnad att fästas medelst ett fästelement 24, exempelvis en skruv, i det utstickande partiets fria ändes ändyta 19', såsom visas i fig. 4. Respektive stoppbygel är anordnad att utsticka med en tunga 23' utmed var och en av de inbördes väsentligen parallella och axiellt och väsentligen radiellt löpande sidoytorna 13 hos det utskjutande partiet i spåret 2d” som vid montering mottagit det utskjutande partiet. Stoppbygeln är 10 15 20 25 15 företrädesvis utförd av rostfritt stål. Stoppbygeln, dvs. elementet, är följaktligen vid monterat tillstånd åtminstone delvis anordnad mellan navsplines 43d och skivsplines 44d i det att dess tunga 23' är anordnad mellan navsplines 43d och skivsplines 44d och således utgör en del av splinesförbandet.

Enligt en alternativ variant är sensororganet 50 anordnat på det mellan navsplines och skivsplines anordnade elementet, dvs. på stoppbygelns tunga. Därigenom åstadkommes goda detekteringsmöjligheter för bestämning av bromsmoment. Vidare möjliggör detta enkel applicering av sensororgan på befintligt element. Detta förenklar även montering av anordningen.

Friktionsvärme som tillförs bromsskivan 2d vid bromsning leds från bromsskivan 2d till bommarna 7. Genom att bommarna 7, dvs. navsplinesen 43d, är utbildade med de fritt utstickande partierna 8 och lämnar en spalt till lagringshylsan 12 leds värmen ej vidare radiellt till det/de i lagringshylsan 12 innanför bommarna 7 anordnade lagret/lagren utan axiellt till bärpartierna 15 samtidigt som bommarna 7 kyls i spalten.

Tack vare de fritt utstickande partierna hos bommarna, dvs. den tappliknande splineskonfigurationen 43d hos navanordningen 1d sker en förhållandevis stor belastning hos dessa vid bromsning varför sensororgan 50 med fördel anordnas vid dessa, företrädesvis vid roten där belastningen är störst. Detta medför god noggrannhet och erfordrar endast ett sensororgan. Sensororgan kan alternativt appliceras på splines 44d hos bromsskivan, men bromsskivan blir vid bromsning varmare varför det är föredraget att anordna sensororgan vid navsplines 43d, dvs. de utstickande partierna 8 hos bommarna 7, hos navanordningen 1d.

Sensororganet 50 innefattar enligt en utföringsform en trådtöjningsgivare, vilken enligt en variant är i form av en klisterlapp vilken är anordnad att vidhäftas på en eller flera nav- och/eller skivsplines. Enligt en alternativ 10 15 20 25 16 utföringsform innefattar sensororganet 50 ett piezoelektriskt element. Dylika sensororgan kan med fördel anordnas på en befintlig skivbroms där bromsskivanordningen innefattar en navanordning och en skivbroms vilka är förbundna medelst ett splinesförband enligt exempelvis utföringsformen i fig. 4-6.

Fig. 7 schematiskt visar ett motorfordon innefattande en anordning enligt föreliggande uppfinning. Härvid kan ett eller flera hjul vara försedda med en anordning 40a, 40b, 40c, 40d enligt uppfinningen.

Ovan har uppfinningen beskrivits i anslutning till föredragna utföringsformer och utföringsexempel.

Naturligtvis kan fler utföringsformer liksom mindre förändringar och tillägg tänkas utan att den grundläggande uppfinningstanken frångås.

Vilken som helst bromsskivanordning med navanordning och skivbroms förbundna med splinesförband kan användas för bestämning av bromsmoment medelst sensororgan för bestämning av underlag för bromsmomentsbestämning anordnat i anslutning till nämnda splinesförband.

Sålunda kan fler eller färre än fem splinespartier i form av bommar med fritt utskjutande partier hos navanordningen tänkas, exempelvis fyra eller sex.

Alternativt kan bromsskivan vara försedd med tappliknande splines för splinesförbindelse med axiellt löpande spår hos navanordningen. Vidare kan andra typer av splines tänkas såsom invändiga och utvändiga kuggformade splines. Fler splines innebär minskat utrymme för anordning av sensororgan.

Med fler splines blir krafterna på respektive splines mindre varför mätnoggrannheten blir lägre. Nav- respektive skivsplines måste vara utformade så att sensororgan är applicerbara på åtminstone ett av splinespartierna hos endera navanordning eller bromsskiva.

Enligt ett alternativ är sensororgan anordnade på flera splinespartier hos nav- och/eller skivsplines, vilket leder till en bättre mättnoggrannhet men samtidigt 10 15 20 17 ökar kostnaden. Vidare kan därtill, eller istället för, sensororgan anordnas på ett eller flera mellan nav- och skivsplinespartier liggande element.

Ovan har som exempel på sensororgan trådtöjningsgivare och piezoelektriskt element angetts. Enligt en variant av uppfinningen anordnas både trådtöjningsgivare och piezoelektriskt element i anslutning till splinesförbandet, där både trådtöjningsgivare och piezoelektriskt element kan vara anordnade på navsplines, på samma navsplinesparti eller olika navsplinespartier, eller så kan både trådtöjningsgivare och piezoelektriskt element vara anordnade på skivsplines, på samma skivsplinesparti eller olika skivsplinespartier, eller så kan trådtöjningsgivare vara anordnad på navsplines och piezoelektriskt element på skivsplines eller vice versa. I förekommande fall kan trådtöjningsgivare och/eller piezoelektriskt element vara anordnat på ett mellanliggande element, exempelvis enligt ovan, anordnat mellan navsplines och skivsplines. Vilka sensororgan som används och hur de är anordnade beror bland annat på utformning av splinesförband, dvs. utformning av navsplines respektive skivsplines.

Navanordningen och bromsskivan är i första hand avsedda för tunga lastbilar men kan naturligtvis användas för andra slag av fordon såsom exempelvis buss eller personbil.

Uppfinningen skall således ej anses begränsad till ovan angivna utföringsformer utan kan varieras inom sin av bifogade patentkrav angivna fam.

Claims (10)

10 15 20 25 18 PATENTKRAV

1. Anordning för bromsmomentbestämning hos motorfordon, innefattande en bromsskivanordning hos en skivbroms hos nämnda motorfordon fästas vid ett fordons samt medel för anordnad att hjul, bromsmomentbestämning, kännetecknad av att bromsskivanordningen (41a; 41b; 41c; 41d) innefattar en navanordning (1a; 1b; 1c; 1d) och en bromskiva (2a; 2b; 2c; 2d) vilka är förbundna genom ett splinesförband, varvid nämnda medel för bromsmomentbestämning innefattar åtminstone ett sensororgan (50) för bestämning av underlag för bromsmomentbestämning anordnat i anslutning till nämnda splinesförband.

2. Anordning enligt krav 1, varvid splinesförbandet inbegriper hos navanordningen (1a; 1b; 1c; 1d) anordnade navsplines (43a; 43b; 43c; 43d) och hos bromsskivan (2a; 2b; 2c; 2d) anordnade skivsplines (44a; 44b; 44c; 44d).

3. Anordning enligt krav 2, varvid nämnda sensororgan (50) är anordnat vid åtminstone nämnda navsplines (43a; 43b; 43c; 43d).

4. Anordning enligt krav 2 eller 3, varvid nämnda sensororgan (50) är anordnat vid nämnda skivsplines (44a; 44b; 44c; 44d).

5. Anordning enligt något av kraven 2-4, varvid ett element (60; 23') är anordnat mellan navsplines (43b; 43d) och skivsplines (44b; 44d).

6. Anordning enligt krav 5, varvid nämnda sensororgan (50) är anordnat vid nämnda element (60; 23').

7. Anordning enligt något av kraven 2-6, varvid nämnda navsplines (43a; 43b; 43d) innefattar utskjutande tappliknande partier (8) och nämnda bromsskiva (2a; 2b; 2d) har ett centralt hål (2a”; 2b'; 2d”), vilken bromsskiva (2a”; 2b”; navsplinesen (43a; 43b; 43d) i ett splinesförband, där nämnda skivsplines innefattar axiellt löpande spår 2d”) för samverkan med innefattar nämnda spår. 19

8. Anordning enligt något av föregående krav, varvid sensororganet (50) innefattar åtminstone en trådtöjningsgivare (50).

9. Anordning enligt något av föregående krav, varvid sensororganet (50) innefattar åtminstone ett piezoelektriskt element (50).

10. Motorfordon innefattande en anordning enligt något av kraven 1-9.