SE0802014A1 - Förfarande och anordning för identifiering av artiklar - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 2 komponent med en första frekvens; att alstra ett förspänningsmagnetfält för utbalansering av eventuella konstanta magnetfält parallella med fibems riktning; att rikta elektromagnetiska vågor mot fibern; att mottaga elektromagnetiska vågor från fibern, vilka är modulerade med nämnda första frekvens; att bestämma att nämnda mottagna elektromagnetiska vågor är modulerade med en andra frekvens, som är den dubbla av nämnda första frekvensen, vid applicering av nämnda förspärmingsmagnetfält i en specifik vinkelriktning; och att beräkna vinkelpositionen för nämnda fiber utifrån nämnda vinkelriktning för förspärmingsmagnetfältet och nämnda modulerade magnetiska komponent.

Två eller flera index-fibrer och åtminstone två identitets-fibrer kan vara anordnade, varvid de inbördes vinklarna mellan index-fibrema är kända; varvid förfarandet vidare kan innefatta att beräkna vinklarna mellan index-fibrema; att jämföra de beräknade vinklarna med de kända inbördes vinklarna; och att beräkna lutningen hos märket baserat på de beräknade vinklama och de kända vinklama. För beräkningen av lutningen för märket, kan följande formel användas: tanu” =tanu * cosrp där u” = beräknad vinkel a = känd vinkel cp = lutning för märket.

Sedan kan de beräknade vinklarna för indentitets-fibrerna korrigeras för lutningen cp för märket.

F ibrerna kan också anordnas enligt en sj älv-klockande kod.

I en arman aspekt tillhandahålls en anordning för att genomföra ovannämnda steg.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Ytterligare ändamål, särdrag och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av den följande detaljerade beskrivningen av utföringsforrner av uppfinningen under hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig 1 är ett schematiskt block-diagram över en utföringsforrn av mätnings- anordningen som används i utföringsformer av uppfinningen. Mätningsanordningen är liknande den utföringsfonn som beskrivs i WO 99/66466.

F ig 2 är ett diagram över magnetfälten och impedansen för sensorelement.

F ig 3 är ett schematiskt diagram över mikrofibrer anordnade i specifika mönster, och resultatet av en lutning av planet för mikrofibrerna.

Fig 4 är ett cirkulärdiagram över magnetfältsvektorer.

F ig 5 är ett annat cirkulärdiagram över magnetfältsvektorer.

Fig 6 är en delvis schematisk sidovy över en mätningsanordning som inbegriper principerna för utföringsformer av uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Nedan kommer flera utföringsforrner av uppfinningen att beskrivas under hänvisning till ritningama. Dessa utföringsforrner beskrivs i illusterande syfte för att möjliggöra för en fackman att genomföra uppfinningen och för att ange den bästa utföringsforrnen. Emellertid begränsare dessa utföringsforrner inte uppfinningen. Vidare är andra kombinationer av de olika särdragen möjliga inom uppfinningens ram.

En anordning i vilken utföringsformer av uppfinningen kan användas visas i fig 1 och fig 2, vilka är tagna från patentpublikationen WO 99/66466, vars tekniska innehåll inbegrips i föreliggande beskrivning genom hänvisning.

Ett föremål 20, som innefattar ett märke, som inbegriper flera mikrofibrer, är anordnat inom ett mätningsområde 10, och passerar exempelvis genom mätningsonirådet på ett transportband. Föremålet 20 har en specifik orientering i förhållande till horisontalen för området 10. En antenn 11, som utsänder mikrovågor, är anordnad på en sidan av området 10 och en mikrovågs-mottagarantenn 12 är anordnad på den andra sidan av området 10.

Dessutom är en första källa 16 för ett modulerande magnetfält och en andra källa för ett förspäiiningsmagnetfält anordnade ovanför området 10. En regleranordning 14 styr magnetfaltskälloma 16 och 18 via en drivkrets 17. Via en sändare 13 alstrar vidare regleranordningen 14 en mikrovågssignal, som matas till sändarantennen 11.

Mikrovågssignalema mottages av mottagarantennen 12 och matas till regleranordningen 14 via en mottagare 15.

Mikrofibrema är anordnade huvudsakligen parallellt med magnetfältet som alstras av magnetfältskällorna 16 och 18 och huvudsakligen vinkelrätt mot mikrovågorna som sänds av antennen 11. Således kan mikrofibrema vara anordnade i ett vertikalplan sett enligt fig 1.

Mikrofibrerna exponeras för magnetfält fiån olika källor. Således kombineras magnetfälten från jorden och andra magnetiska material med magnetfälten astrade av magnetfáltskälloma 16 och 18.

Mikrofibrema är av en sådan typ att impedansen för mikrofibrema är beroende av magnetfältet. Om mikrofibrema exponeras för ett modulerande magnetfält med en DC- komponent och en AC-komponent såsom visas i fig 2, den högra vertikala sinusvågen 22, blir den resulterande impedansen såsom visas vid den övre horisontella sinusvågen 24. Om emellertid DC-komponenten för magnetfältet i riktningen för mikrofibema avlägsnas, exempelvis balanseras ut av förspäriningsmagnetfältskällan 18, kommer situationen att bli såsom visas av den vänstra vertikala sinusvågen 26. Eftersom mikrovågsimpedansen är okänslig för tecknet för magnetfältet, kommer det att ske en likriktning av AC-komponenten såsom visas i den nedre horisontella sinusvågen 28, och en frekvensdubbling kommer att erhållas. Således, om AC-magnetfaltets komponent har en frekvens av 600 Hz, kommer en frekvenskomponent av 1200 Hz att detekteras av mottagaren. 10 15 20 25 30 35 4 Eftersom det är svårt att exakt utbalansera de olika källoma för statiska magnetiska fält, tillförs ett magnetfält med en konstant amplitud, som är större än alla andra DC- magnetfältkällor, av magnetkällan 18. Magnetfältstyrkan är konstant men fältvinkeln roteras långsamt över ett varv, exempelvis med ett varv per sekund. På detta sättet kommer förspärmingsmagnetfältets komponent i riktningen för mikrofibern att variera som en sinusvåg. Vid två distinkta vinklar under varvet, kommer magnetfältskomponenten i riktningen för mikrofibern, dvs (Hbias * cos oc) att exakt utbalansera DC-magnetfålts- komponenten i riktningen för mikrofibern och en frekvensdubblande effekt kommer att erhållas. Riktningen för mikrofibem kommer sedan att bli medeltalet för de sålunda erhållna vinklarna.

Emellertid bestäms mikrofibems riktning i förhållande till ett referensplan och -linje.

Eftersom märket innefattar åtminstone två mikrofibrer och oftare tio eller fler mikrofibrer, kommer vinklarna mellan mikrofibrema att vara distorderade om märket har en vinkel i förhållande till referensplanet och -linjen.

Fig 3 visar ett vertikalt anordnat märke med 10 mikrofibrer anordnade med en inbördes vinkel av 10°. Märket är vertikalt och avkärms av anordningen som visas i fig 1. Det modulerande magnetfáltet visas med pilen Hmod och sträcker sig vertikalt och har en modulationsamplitud som visas av pilarna med streckade linjer. Förspärmingsmagnetfältet visas med en pil Hbias och har en konstant amplitud men roteras såsom visas med pilen 35.

Mikrovågorna riktas mot mikrofibrerna hos märket vinkelrätt mot pappersplanet.

Det modulerande magnetfältet Hmod kommer att inducera ett magnetfält i mikrofibem 31 som sträcker sig vertikalt. Förspärmingsmagnetfältet, som har en amplitud som är större än DC-komponenten för det modulerande magnetfältet, kommer att utbalansera nämnda DC-komponent för exempelvis vinklarna 140 grader och 220 grader. Således kommer systemet att bestämma att riktningsvinkeln för mikrofibern 31 är 180 grader.

För den andra mikrofibern 32 med en vinkel på 40 grader i förhållande till den första mikrofibern, kommer systemet att bestämma att förspäriningsmagnetfåltet kommer att utbalansera DC-komponenten vid exempelvis 185 grader och 255 grader, vilket resulterar i en vinkel på 220 grader. Emellertid kommer modulationsamplituden att vara lägre i den andra mikrofibem 32, eftersom endast omkring 77% av modulationsarnplituden kommer att vara i fiberns riktning. Situationen för fibern 33 kommer att vara ärmu sämre, med endast 17% av modulationen i riktningen för fibern och fibem 34 kommer att ha huvudsakligen ingen modulation.

Detta problem kan lösas genom att tillhandahålla det modulerande magnetfåltet i två riktningar i följd, en riktning som visas i fig 3 och en annan riktning vinkelrätt mot den som visas i fig 3 kort därefter, och utföra mätningama med bägge magnetfälten.

Ett armat sätt skulle vara att åstadkomma modulationen av det modulerade magnetfáltet som en roterande fältmodulation. 10 15 20 25 30 35 5 Ytterligare ett sätt skulle vara att bibehålla förspäriningsmagnetfältet som ett långsamt roterande magnetfält med en konstant amplitud.

De olika möjligheterna beskrivs under hänvisning till flg 4.

Förspänningsfältet Hbias visas som en pil 41 med dubbel-linjer men en varierande vinkelposition som anges av cirkeln 42. Rotationshastigheten for fältet 41 kan vara en långsam rotation av exempelvis ett varv per sekund.

DC-fältet från det modulerande magnetfältet och andra magnetfält, såsom jordmagnetismen, anges genom en enda pil 43. DC-fältet har en amplitud som är mindre än förspänningsfältet Hbias 41.

DC-fältet 43 moduleras med ett modulerande magnetfält 44 som är ett roterande magnetfält som anges av cirkeln 45. Fältet 44 roteras med en mellan-rotationshastighet av exempelvis 10 varv per sekund. Fältet 44 har också en amplitudmodulering med en hög frekvens av exempelvis 600 Hz.

En mikrofiber 46 är anordnad vid en godtycklig vinkel som skall mätas av systemet.

I detta fallet är vinkeln 40° i förhållande till en referenslinje (visas ej). DC-fältet 43 projiceras som en vektor 47 på mikrofibem 46 och det roterande fältet 44 kommer att variera mellan linjema 49 och 50, både på grund av amplitudmodulationen med en hög frekvens (600 Hz) och på grund av rotationen med en medelfrekvens (10 Hz). Vektom 47 kommer att balanseras i mikrofibems riktning av en vektor 48 när förspärmingsfältet 41 befinner sig i positionen som visas med heldragna linjer och när förspänningsfältet befinner sig i positionen som visas med streckade linjer. Vinkeln for mikrofibem kan bestämmas som medeltalet för de två vinklarna på förspänningsfältet 41 likaväl som av vinkelpositionen for vektom 44 när amplituden for modulationen av den dubbla frekvensen (1200 Hz) är maximum eller minimum.

Ett armat sätt att driva systemet skulle kunna vara att ha fórspänningsvektom 41 inställbar så att den balanserar vektom 43 och därigenom funktionsmässigt flyttar cirkeln 45 till mitten for cirkeln 42. I detta fallet kan riktningen för mikrofibem bestämmas som vinkelpositionen for vektom 44 när amplituden för modulationen med hög frekvens är maximum eller minimum. Riktningen och storleken för fórspänningsvektorn 41 när den balanserar vektom 43 kan bestämmas som den situation när cirkeln 44 befinner sig i mitten av cirkeln 42, i vilket fall det finns ett minimum av mottagen komponent med den höga grundfrekvensen (600 Hz) eftersom alla komponenterna har den dubbla frekvensen (1200 Hz).

Ett ytterligare sätt att driva systemet visas i fig 5. En stationär magnetisk fältvektor 51, innefattande jordmagnetfältet och eventuella andra magnetiska fält i närheten av märket kompenseras av en statisk magnetfältsvektor 52- Denna vektor 52 ställs in under uppställningen av och kontrolleras och justeras vid behov. Ett modulerande magnetfält innefattande två vektorer 53 och 54 anordnas att rotera såsom visas med cirkeln 55.

Magnetfältsvektom 53 har en konstant amplitud. Vektorn roteras utmed cirkeln 55, med 10 15 20 25 30 35 6 exempelvis ett varv per sekund. Den magnetiska fältvektorn 54 är vinkelrät mot magnetfältsvektorn och har en amplitud som oscillerar med en hög frekvens av exempelvis 600 Hz. Magnetfältsvektorn 54 roteras också tillsammans med vektorn 53. Eftersom magnetfältsvektom 54 är oscillerande är den visad som en dubbelriktad pil. Netto- magnetfáltet som verkar i den längsgående riktningen av mikrofibern 56 innefattar en DC- komponent 57 och en AC-komponent 58. Eftersom DC-komponenten 57 är större än amplituden för AC-komponenten 58, sker ingen frekvensdubbling, jämför situationen i fig 2, kurvoma 22 och 24. Om emellertid mikrotråden 56 är vinkelrät mot vektorn 53 och parallell med vektom 54 kommer DC-komponenten 57 att vara huvudsakligen noll och AC- komponenten 58 kommer att vara maximum och en frekvensdubbling sker, liknande situationen visad i fig 2, kurvorna 26 och 28. Om således en frekvensdubblad signal mottages, kommer systemet att bestämma att en mikrofiber finns närvarande i en vinkelposition som är vinkelrät mot vektorn 53. Systemets upplösning är beroende av förhållandet mellan vektorn 53 och amplituden för vektom 54. Ju mindre amplituden är och ju större vektom 53 är, dessto bättre blir upplösningen. Om vektom 53 är noll, erhålls huvudsakligen situationen som beskrivs i de föregående styckena.

Hänvisning görs nu till den nedre delen av fig 3. Märket kan vara lutat så att det cirkulära arrangemanget av fibrerna i den över delen av fi g 3 kommer att projiceras som en ellips sett av systemet. Om märket är lutat 45 grader i förhållande till vertikalplanet, kommer vinklarna att distorderas enligt följande, där den första siffran avser vinkeln hos det vertikala märket och den andra siffran avser den motsvarande vinkeln hos ett märke som är lutat med 45 grader: 0° -> 0°; 10° -> 7°; 20° -> 14,3°; 30° --> 22,0°; 40° -> 30,4°; 50° -> 39,8°; 60° -> 50,5°; 70° -> 62,5°; 80° -> 75,9°; 90° -> 90°. Såsom framgår komprimeras vinklarna nära x-axeln medan vinklarna nära y-axeln expanderas. I detta fallet är förhållandet mellan expansion och kompression omkring 2. Teoretiskt skall det vara (cos (p) ^2 där (p är lutningsvinkeln för cirkeln i planet för märket.

Således erfordras någon form av beräkning för att omvandla en vinkel läst av systemet till en korrekt vinkel i märkets plan.

Ett sätt att lösa problemet är att använda flera index-mikrofibrer, exempelvis 10 mikrofibrer med en inbördes vinkel av 10 grader som visas i fig 3. När vinklarna läses av systemet bestäms skillnaderna eller förhållandena mellan intilliggande vinklar. Eftersom transforrnationen från en cirkel till en ellips huvudsaklingen innebär en multiplikation av tan a med cos (p, där (x är vinkeln för mikrofibern relativt rotationslinjen 34, och (p är lutningen av cirkeln för att erhålla ellipsen, är det möjligt att transformera ellipsen till en cirkel.

Eftersom märket kan vara lutande i två riktningar, dvs utmed fibem 31 och utmed fiber 34, erfordras ytterligare beräkningar, eftersom rotationen omkring den andra rotationsaxeln innebär en division med cos xp, där xp är lutningsvinkeln för märket i den andra riktningen. Itterationer kan erfordras för att erhålla den korrekta orienteringen. 10 15 20 25 30 35 7 Genom att anordna flera ytterligare identifierings- eller identitets-mikrofibrer mellan index-mikrofibrcrna, kan vinkelpositionen för sådana identifierings-mikrofibrer bestämmas, vilket gör det möjligt att identifiera märket och artikeln, vid vilken märket är fastgjort.

Ovan har exemplifierats att index-fibrerna kan ha en inbördes vinkel av 10 grader, men vilken som helst lärnplig vinkel kan användas och vinklarna mellan index-fibrema behöver inte vara samma utan kan vara olika. Exempelvis kan det användas tre index- mikrofibrer med inbördes vinklar av 10 och 40 grader.

Ett annat sätt att lösa problemet (kan användas separat eller i kombination) är att använda en sj älv-klockande kod. Sådana koder är kända från streck-kods-system (EAN system). Ett exempel är att en ursprunglig digital siffra, som skall avkodas, omfonnas till en kod, där aldrig två “0” följer på varandra. Ett sätt att göra detta är att anordna så att “0” innebär ändring av innebörden av den följande siffran. Ett exempel klargör situationen.

Antag att siffran 1100001 1000101011 skall omformas till en skift-kod. Skift-koden börjar alltid med två “l ” som en startsekvens. Om nästa siffra är en “1”, kommer koden att innehålla “1” så många gånger som det finns inledande “1” som i denna siffra, i detta fallet två gånger. Således är skift-koden så långt 1111.... Sedan följer en “O”. Detta innebär att skift- kodcn sätter in en ”O” som anger att nästa siffra är skiftad, dvs i detta fallet från en “1” till en “0”. Sedan följer så många “1” som det finns “0” i den ursprungliga siffran. I föreliggande fall finns det fyra “0”, vilket innebär att skift-koden så lång blivit: 11 110111 1... Sedan ändrar sig den ursprungliga siffran till “1”:or och det finns två “1”, vilket resulterar i: l 1 1101 1 1101 1...

Nu är principen klar och hela omvandlingen från den ursprungliga siffran till skift-koden blir: 1100001 1000101011 111101 1 1 101 101 l 10101010101 1 11 Såsom framgår slutar också koden med två “1”.

Skift-koden är konstruerad så att det aldrig finns två “0” som följer på varandra.

Detta kan användas på följ ande sätt. Antag att mikrofibrer är anordnade i ett mönster med en mikrofiber vid varje vinkeltal, dvs en mikrofiber vid 1°, 2°, 3°, 4°, ...., 30°, och att en “1” innebär närvaro av en mikrofiber och “0” innebär frånvaro av en mikrofiber vid en specifik vínkelsíffra. Vid avläsning av ett antal mikrofibrer är det möjligt att med god noggrannhet avgöra om avståndet mellan två intilliggande mikrofibrer är en grad eller två grader. Således är koden lätt att läsa även om planet för märket har en stor lutning så att mikrofibrcrna är anordnade enligt en ellips snarare än en cirkel. Koden är självklockande.

Det finns flera andra koder som är själv-klockande, vilket är välkänt från området för streck-koder.

Märket skall vara möjligt att läsas när det är anordnat på ett föremål som passerar ett transportband. Därför vore det fördelaktigt om all utrustning vore anordnad under bandet. En sådan utföringsform visas i fig 6. 10 15 20 25 30 35 Det finns ett transportband 75 som förflyttar sig till exempel åt höger i fig 6. Ett föremål 76 försett med ett märke 77 på den undre ytan är anordnat på bandet 75. Märket är försett med flera mikrofibrer (ej visade) anordnade horisontellt, parallellt med bandet 75 .

Systemet innefattar en källa för magnetfält innefattande fyra poler 61, 62, 63, 64 anordnade under bandet i en kvadratisk utformning. Intill polema finns anordnat fyra elektromagnetiska lindningar 65, 66, 67, 68 för att alstra magentfält mellan polerna 61- 64. De elektromagnetiska lindningarna är anslutna till en regleranordning 69, som kan vara en dator.

Regleranordningen 69 alstrar strömmar till magnetlindningarna så att magnetfälts- komponenterna som diskuterats ovan alstras. Magnetfältlinjerna är riktade huvudsakligen horisontellt i en x-riktning vinkelrätt mot bandet 75 och en y-riktning parallellt med bandet 75, såsom anges av koordinatsystemet 72 visat till höger i fig 6. Genom att ha fyra poler, kan vilken som helst typ av magnetfält alstras.

Mikrovågor alstras av regleranordningen 69 och avges till en sändarantenn 70 anordnd direkt under märket 77. Således är mikrovågorna riktade vinkelrätt mot mikrofibrerna i märket. En mottagarantenn 71 är anordnad koaxiellt med sändarantennen.

Mottagarantennen är ansluten till regleranordningen 69. Funktionen är såsom angivits ovan.

Mikrofibrerna är av en i och för sig känd konstruktion och beskrivs i ovarmämnda WO 99/44644. Grundläggande är mikrotråden en tunn fiber av ett material med hög impedans och vilken moduleras av ett magnetfält anordnat utmed fibem. Materialet kan ha en “Giant Magnetoimpedance” (jättestor magnetisk impedans). Ytterligare information om fibem kan hämtas från WO 97/29463 och WO 97/29464, vars tekniska innehåll införlivas med föreliggande beskrivning genom hänvisning. Fibrerna kan ha en längd på 5 ~ 100 mm.

Diametem för fibem är mycket mindre än längden. I en utföringsform är diametern 7 - 200 um.

F ibern kan vara belagd med glas eller annat dielektriskt material.

Mikrovågorna kan ha en frekvens av mellan 1 GHZ and 50 GHz.

Modulationsfrekvensen för magnetfältet är av en hög frekvens av exempelvis mellan omkring 50 Hz till 5000 Hz eller till och med större.

Rotationshastigheten för den modulerande magnetfältsvektorn, om den roteras, är av en mellan-hastighet, exempelvis 5 till 50 Hz.

Rotationshastigheten för förspänningsmagnetfältet, om det roteras, är av en låg hastighet, exempelvis 0,2 till 5 Hz.

Mikrofibrema har visats anordnade inom en cirkel och skärande varandra vid cirkelns centrum. Emellertid kan mikrofibrerna vara anordnade var som helst i märket, exempelvis i ett triangelformat mönster om tre mikrofibrer används, eller godtyckligt i märket.

De olika särdragen, elementen och utfóringsformerna kan kombineras i ytterligare utföringsfonner, såsom är uppenbart för en fackman. 10 15 9 Även om föreliggande uppfinning har beskrivits ovan under hänvisning till specifika utföringsforrner, är inte avsikten att begränsa uppfinningen till den specifika form som anges häri. Snarare är uppfinningen begränsad endast av de tillhörande kraven och andra utföringsfornier är de som angivits specifikt ovan är likaväl möjliga inom ramen för dessa tillhörande krav.

De olika separata särdragen som beskrivs i respektive utföringsforrn kan användas i vilken som helst annan utforingsfonn eller i vilken som helst annan kombination än vad som uttryckligen beskrivs ovan och visas på ritningama.

I kraven utesluter inte uttrycken “innehåller/ innehållande” närvaron av andra element eller steg. Vidare, även om de är individuellt uppräknade, kan ett flertal anordningar, element eller förfarandesteg utföras av exempelvis en enda enhet. Vidare, även om individuella särdrag kan vara innefattade i olika krav, kan dessa möjligen med fördel kombineras och innefattandet i olika krav innebär inte att en kombination av särdrag inte är möjlig och/eller fördelaktig. Slutligen, utesluter inte en enskild referens ett flertal. Uttrycken “en”, “ett”, “första”, “andra”, etc utesluer inte ett flertal. Hänvisningstecken i kraven finns endast som klargörande exempel och skall inte tolkas som begränsande omfånget av kraven på något sätt.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 10 PATENTKRAV

1. Förfarande för detektering av riktningen för åtminstone två fibrer anordnade på ett märke avsett att fästas på ett föremål för identifiering av nämnda föremål, varvid nämnda fibrer har en impedans för hög-frekvens elektromagnetiska vågor, vilken impedans är beroende av ett magnetfält vid nämnda fiber, innefattande: att alstra ett modulations-magnetfält med en arnplitudmodulerad magnetisk komponent med en första moduleringsfrekvens; att alstra ett förspärmingsmagnetfält för utbalansering av eventuella konstanta magnetfält parallella med fiberns riktning; att rikta elektromagnetiska vågor mot fibern; att mottaga elektromagnetiska vågor från fibern, vilka är modulerade med nämnda första moduleringsfrekvens; att bestämma att nämnda mottagna elektromagnetiska vågor är modulerade med en andra frekvens, som är den dubbla jämfört med den första moduleringsfrekvensen, vid applicering av nämnda förspärmingsmagnetfält i en specifik vinkelriktning; att beräkna vinkelpositionen för nämnda fiber utifrån nämnda vinkelriktning för förspänningsmagnetfältet och nämnda modulerande magnetiska komponent; kärmetecknat av att anordna åtminstone tre index-fibrer och åtminstone två identitets-fibrer, varvid de inbördes vinklarna mellan index-fibrerna är kända; att beräkna vinkeln mellan index-fibrerna; att järnföra de beräknade vinklarna med de kända inbördes vinklarna: att beräkna en lutning hos märket baserat på de beräknade vinklarna och de kända vinklarna.

2. Förfarandet enligt krav l, varvid beräkningen av lutningen av märket innefattar användning av formeln: tanoz” =tana* cosrp där u' = beräknad vinkel u = känd vinkel (p = märkets lutning för att beräkna lutningsvinkeln (p.

3. Förfarandet enligt krav 2, vidare innefattande: att beräkna vinkeln för identitets-fibrema; och att korrigera de beräknade vinklarna med avseende på märkets lutning. 10 15 20 25 30 35 ll

4. Förfarandet enligt något av föregående krav, varvid fibrerna är anordnade enligt en sj älv-klockande kod.

5. En anordning för detektering av riktningama för åtminstone två fibrer anordnade på ett märke avsett att fästas på ett föremål för identifiering av närrmda föremål, varvid nämnda fibrer har en impendans för hög-frekvens elektromagnetiska vågor, vilken impedans är beroende av ett magnetfält vid närrmda fiber; innefattande: ett modulations-magnetfält med en amplitudmodulerad magnetisk komponent med en forsta frekvens; ett förspänningsmagnetfält för utbalansering av eventuella konstanta magnetfält parallella med fiberns riktning; en sändarantenn för att rikta elektromagnetiska vågor mot fibem; en mottagarantenn för att mottaga elektromagnetiska vågor från fibern, vilka är modulerade med nämnda första frekvens; en regleranordning för att bestämma att närrmda mottagna elektromagnetiska vågor är modulerade med en andra frekvens som är den dubbla i förhållande till den första frekvensen, vid applicering av nämnda förspärmingsmagnetfält i en specifik vinkelriktning; en beräkningsanordning för att beräkna vinkelpositionen för fibem utifrån nämnda vinkelriktning för förspänningsmagnetfåltet och nämnda moduleringsmagnetkomponent; kärmetecknad av åtminstone tre index-fibrer och åtminstone två identitets-fibrer anordnade i märket, varvid de inbördes vinklarna mellan index-fibrema är kända; varvid nämnda beräkningsanordning är anordnad att beräkna vinklarna mellan index- fibrerna och jämföra de beräknade vinklarna med de kända inbördes vinklarna och beräkna en lutning för märket baserat på de beräknade vinklarna och de kända vinklarna.

6. Anordningen enligt krav 5, varvid beräkningen av en lutning för märket använder formeln: tanot” =tanu* coscp där a” = beräknad vinkel ot = känd vinkel cp = märkets lutning för beräkning av lutningsvinkeln (p. 12

7. Anordningen enligt krav 5 eller 6, varvid fibrerna är anordnade enligt en själv- klockande kod.

8. Anordningen enligt något av krav 5 till 7, varvid nämnda sändarantenn och 5 närrmda mottagarantenn är koaxiellt anordnade.