FI57859C - Saett att tilldela tidspositioner och tillfoga adresser till pcm-ord i en foermedlingsstation samt tidsstegdel foer utfoerande av saettet - Google Patents

Description

Γ1 ICUULUTUSJULKAISU γπλγλ •jggr· »1 UTLAGGN INGSSKRIFT 5 / O D 9 C /4« Patentti myönnetty 10 10 1990 Fa tent nsodueiit (51) K».!k.Wa.3 HOΠ 11/04 SUOM l—FI N LAN D (21) Pewnnihukumi»—r»t«»rt«n»ekning 21^/73 (22) HftkemltpiJv· — An*eiu«inf*d«| 26.01.73 ^ ^ (23) Alkupthrt—Gikigtiatsdit 26.01.73 (41) Tullut |ulklMlul — BIMt affuncllg Qg < Qg yg PMMttl. ]» r.ki5t«Hh*llltU* (44) Nlhavitop«o« ]t icuuLJulluhun pm.- ritmt· och registerityralmi Aiwttkan utiagd och uti.sk rtfun publtcurad 30.06.80 (32)(33)(31) Pyydetty etuoikeus—Bujtrd prtorftet 08.02.72

Ruotsi-Sverige(SE) 1UU2/72 (71) 0/Y L M Ericsson A/B, 021*20 Jorvas, Suomi-Finland(FI) (72) Nils Herbert Edström, Stockholm, Stig Gustaf Vilhelm Lindqvist,

Enskede, Gunnar Erik William Sparrendahl, Handen, Ruotsi-Sverige(SE) (7M Oy Kolster Ab (5M Sätt att tilldela tidspositioner och tillfoga adresser till PCM-ord i en förmedlingsstation sarat tidsstegdel för utförande av sättet -Tapa osoittaa aikapaikkoja PCM-sanoille ja liittää osoitteita niihin välitysasemassa sekä aikaporrasosa tavan suorittamiseksi Föreliggande uppfinning hänför sig tili ett sätt att tilldela tidspositioner och tillfoga adresser tili PCM-ord i en förmedlingsstation, vilken omfattar ett första tidssteg, ett rumssteg och ett andra tidssteg ("tid-rum-tid" system), over vilka PCM-orden överföres i parallell form, som mottages och utsendes över transmissionslänkar i ett första tidsmultiplexsystem och som överföres över filer frän det första tidssteget via rumssteget tili det andra tidssteget i ett andra tidsmultiplexsystem.

Den svenska utläggningsskriften 312 5Ö7 beskriver ett system för selektiv etablering av förbindelser mellan pulskodmodulerade länkar, vilket omfattar ett icke-spärrande flerstegsväljarnät för selektiv överföring av digitala infor-mationsord. Den svenska utläggningsskriften 31** 1*11 beskriver ett tidsmultiplex-trestegsvälj arnät hos vilket mellanstegets rader och kolumner bestär av tidsmulti-plexfiler och vilket styrs av en gemensam styrenhet. I artikeln "Koppelnetze fiir Zeitmultiplex-Vermittlungsstellen" i NTZ 1970, Heft 9S beskrives användningen av parallellmultiplexsystem och TST-(time-space-time)-överföringsprincip i dylika förmedlingsstationer. Ett parallell- 2 57859 multiplexsyetem erh&lles on samtliga inkommande och utg&ende länkar saint filer mellan väljamäten beetär av ett antal parallella trädar, pi vilka sek-venser av informationsbits överföres, sä att i en PCM-kanal överföres digi-tala ord i parallell form, vart och ett inneh&llande en bit av varje tr&ds bitsekvene. Om ett parallellmultiplexsyetem omfattar kanaler pi var och en av m tr&dar och om en samplingsfrekvens f användes, av vilken en period be-tecknas som en ram, erh&lles PCM-ord med m bits och i varje tr&d blir bitfrek-vensen f^g « fg . Nämnda TST«*princip betyder, att ett första tidssteg är anordnat, för att mottaga PCM-ord, vilka inkommer i kanaler av ett första tids-multiplexeystem, för att ästadkomma ett andra tidsmultiplexsystem, för att tilldela varje genom sitt kanalindex beetämt PCM-ord en för den aktuella för-bindelsen tillordnad tidsposition i nämnda andra tidsmultiplexsystem och för att 8ända PCM-orden över en fil med det andra tidsmultiplexeystemet till ett rumssteg, varvid orden i en bestämd inkommande länk endast kan sändas över en fil i en nämnda länk tillordnad grupp av filer. TST-principen betyder VI-dare, att nämnda rumssteg är anordnat för att ästadkomma en genom den aktuella förbindelsen bestämd space-koppling mellan den fr&n det första tidesteget kommande filen och en till ett andra tidssteg gäende fil, varvid ingen änd-ring förekommer med hänsyn p& den tillordnade tidspositionen i det andra tids-multiplexsystemet, och att slutligen nämnda andra tidssteg är anordnat, för att äter ästadkomma det första tidsmultiplexeystemet, för att tilldela varje tidsposition i det andra systemet ett genom den aktuella förbindelsen bestiimt kanalindex i det första systemet och för att utsända PCM-orden över den ut-gäende länken.

Den kända TST-överföringen förklarae med hjälp av bifogade fig. 1 och 2 som visar i ett tidsschema hur PCM-orden överföres fr&n en inkommande pa-rallellmultiplexlänk, MDX-2-in-a, tili en utg&ende parallellmultiplexlänk, MUX-2-ut-b. Det antages att antalet parallella tr&dar är m - 8, antalet kanaler är n^ - 128 definierade genom indexen 0-127 och samplingsfrekvensen är fg - 8000 pps, dve. att bitfrekvensen är f^g « 8000 x 128 - 1024000 ppe. VLda-re antages att PCM-ord ankommer p& kanalerna med indexen 4, 5» 6, 7» 64, 63, 66, 67, 69, 126. Länkens 8-trädar är betecknade med a, b ... h och exemplets bitsekvene upprepas för varje tr&d och för varje ram. För att förbereda space-kopplingen i rumesteget C omkastas nämnda sekvens i det första tidssteget Λ, exempelvis med ledning av tabell 1, tili en andra ordningsföljd, i vilken oi-tama överföres p& en av C-stegets ingäende filer, C-in. Det antages att PCM-orden överföres tili C-steget i parallellform och i ett andra tidsmultiplexsystem, vilket överensstämmer med det första tidsmultiplexeystemet hos de inkommande och utg&ende länkama, s& att en längd av en tidsposition tp, vil- 3 57859 ken definieras genom ett poeitionstal av talen 0-127» överenestämmer med en period av bitfrekvensen f.^·

Tabell 1 Inkommande kanalindex (ia) 4 5 6 7 64 65 66 67 69 126

Tidspoeition (tp) 67 70 126 64 4 5 6 7 69 125

Tabell 1 är antydd i figur 1 under rubriken A-steg, där det visaa tili vilken tidspoeition reepektive tillhörande kanalindex skall omkastas. Under rubrik C-in/PCM-visas den omkastade bitsekvensen 4» 5» 6, 7, 64» 67» 69» 70» 125» 126» vilken upprepas för varje ram ooh varje tr&d 1 reepektive C-in-filens 8 parallella tr&dar, av vilka fig. 1 enbart visar h-tr&den. I exemplet antages att tidspositionerna med poeitionstalen 69 ooh 125 hoe den tili C-steget inkommande filen skall kopplas tili samma frän C-steget utgä-' ende fil C-ut, av vilken enbart h-träden visas i fig. 2. Bitama» vilka över-föres under de övriga tidspositionerna p& den tili C-steget ing&ende filen, kopplas till andra icke visade utg&ende filer. Exemplet visar för den fr&n C-steget utgäende filen en bitsekvens med poeitionstalen 5» 64» 67» 69» 125 ooh 127» av vilka bitama p& tidspositionerna med poeitionstalen 5» 64» 67 och 127 kommer frän inkommande länkar, vilka icke visas i fig. 1. Sekvensen pä den fr&n C-steget utg&ende filen utgör en tredje ordningsföljd av tids-positioner, vilken enligt exempelvis tabell 2 omformas i det andra tidssteget B.

Tabell 2

Tidspoeition (tp) 5 64 67 69 125 127 (7)

Utgäende kanalindex (ib) 69 68 7 70 125 4 (71) (....) enligt en nyinskriven anteckningsinformation, vilken beskrives pä sidan 17.

Figur 2 visar den utgäende länken» MUX-2-ut-b med sinä tr&dar» a» b ... h, vilka överför enligt det valda exemplet för varje ram en bitsekvens för kanalerna med indexen 4» 7» 68, 69, 70, 125· För att upprtttta de cykliskt ramvis äterupprepade koppiingama för överföringen av PCM-orden enligt TST-principen är hos kända förmedlingsstatio-ner säväl tidsstegen som rumssteget försedda med kopplingsnät av filer och filkontakter, som styres medelst en gemensam omfängsrik och komplicerad styr-enhet, vilken utöver en datamaskin och en klockgenerator omfattar för varje filkontakt en avkodare och ett kontaktminne med ett manövreringsord för varje tidspoeition inom en ram. Benägenheten tili drifsstömingar är stor, ty det 57859

Sr svirt att eynkronisera i Stora kSnda stationer styrningen av kontaktminne-na och sjilva PCM-ordens första respektive andra tidsmultiplexsystem pi grund av filkontaktemae reaktionstidsvariationer och pi grund av löptidsskillnader som uppstir di styrenheten och tidsetegen respektive nunssteget miste lokali-8eras separata. HSrtill kommer nackdelen, att kontaktminnena behöver ett eget omfattande kommunikationssystem dels med filkontakerna och dels med datamaski-nen, vilken vSljer tidepositioner för uppkoppling av förbindelsema och styr inskrivningen respektive utläsningen i respektive frin kontaktminnena.

Syftet med uppfinningen Sr att helt undvika filkontakter i etationens första och andra tidseteg och att förminska och decentrailsera styrenheten, si att nämnda nackdelar elimineras och datamaskinen avlastae. Uppfinningen Sr kannetecknad si som framgir av kravens kSnnetecknande delar.

Uppfinningen kommer att förklaras under hänvisning till tidsechemat i fig. 1 och 2 och med hjSlp av beskrivningen av en förmedlingsstation, varvid det visas 1 fig. 3 ett tidsschema med signaler och pulser frin en för förmed-lingsstationen gemensam klockgenerator, i fig. 4 delar som Sr i funktion di i anteckningsminnen en anteckningsinformation Sr reglstrerad, i fig. 3 en tidestegdel för en spSrrningsfri stationstyp, i fig. 6 en anordning för att omvandla en PCM-serietransmission till en PCM-parallelltransmission och vice versa, i fig. 7 ett principschema av förmedlingsstationen och i fig. 8-10 sta-tionens delar som Sr i funktion i samband med upp- och nedkoppling av en för-bindelse.

Klockgeneratom hos den förmedlingsstation, vilken beskrives i samband med uppfinningen stegas med en frekvens f^ - 2 . f^2 och Sr försett med ett antal utgingar 0/2, 0, 40, 0r, 0r+l/2 och 0mr, pi vilka synkroniseringe-pulser.erhillee och med ett antal utgingar 0tpl, 0tp2, 01, 011, 0111, 01V, 01, 02, 03 och 01-3» P& vilka tidseignaler erhilles. Fig. 3 visar förekom-mande tidssignalere längder och de tidsberoende relationema mellan samtliga pi klockgeneratoms utgingar erhillna pulser och signaler. Pi utgingen 0/2 erhilles en puls vid varje stegning av klockgeneratom, pi utgingen 0 erhilles en puls vid verannan stegning av klockgeneratom, dvs. vid början av varje period av bitfrekvensen f^2, vilken period antages sammanfalla med en tide-position och pi utgingen 40 erhillee en puls vid början av var fjSrde tids-position. Vid början av varje ram erhilles pi utgingen 0r en rampuls, vilken sammanfaller med en av nSmnda pulser pi utgingen 40. Slutligen erhillee ρέ utgingama 0mr respektive 0r+l/2 pulser vid början av var sextonde ram ree-pektive rampulser, vilka Sr med en halv ram tidsförskjutna mot de pi nSmnda utging 0r erhillna pulsema. Utgingama 0tpl respektive 0tp2 aktiveras under de första respektive andra halvorna av tidspositionema, utgingama 01 till 5 57859 0IV aktiveras under den första halvan av var fjärde tidspositlon och är valda p& s&dant sätt att efter varandra följande tidspositioner hör tili de respek-tive utgängama, varvid utgängen 01 aktiveras under den första halvan av en rams första tidspositlon, och utgängarna 01, 02, 03 och 01-3 aktiveras under tidspositionerna med positionstalen 1, 2, 3 och 1-3 av en rams tidspositioner med positionstalen 0 tili 127*

Fig. 4 visar utom klockgeneratorn CG med nämnda synkroniserings- och signalutgängar de huvuddelar av stationens A-, B- och C-steg, vilka är i funktion, d& i tre anteckningsminnen IA, AB, IB förutsättes att det är registre-rat vilken kanal med kanalindex ia hos en inkommande länk med länkadress aa ^ skall överförae tili vilken kanal med kanalindex ib hos en utg&ende länk med länkadress ab. Tili varje inkommande länk hör härvid dels ett mottagningsin-dexminne IA för registrering av länkens kanalindex ia och dels ett adressmin-ne AB för registrering av adresser ab tili utg&ende länkar och tili varje utg&ende länk hör ett sändningsindexminne IB för registrering av länkens kanalindex ib. Varje inkommande länk, t.ex. den i figur 4 visade med adressen (dess parallelltransmission av 8 bits är antydd i figuren), matar i det första tidesteget A via en grindmultipel G1 ett tili nämnda inkommande länk hörande mottagningsordminne SA, i vilket PCM-orden inskrives i den genom kanalindexen bestämda ordningsföljden, varvid grindmultipeln G1 är ansluten tili klock-generatoms utg&ng 0tpl, sä att inskrivningen i mottagningsordminnet SA, vilken styrs cykliskt av klockgeneratorns utg&ngar 0r och 0, alltid genomföres under de första halvoma av en bitlängd. Detta är visat även i tidsschemat p& fig. 1, där hos den inkommande HUX-2-länken PCM-orden överföres under de första halvoma av en bitlängd.

För utläsningen av PCM-orden fr&n mottagningsordminnet SA bestäms " ordningsföljden genom en tili nämnda inskrivning synkron avläsning av nämnda mottagningsindexminne IA, i vilket kanalindexen är registrerade i en andra ordningsföljd s& som det exempelvis har förklarats i samband med tabell 1, vilken i fig. 4 är antydd genom respektive indexregistreringar i tillhörande tidspositioner. Mellan mottagningsindexmlnnet och mottagningsordminnet är p& känt sätt en avkodare anordnad, vilken aktiveras under de andra halvoma av varje tidsposition medelst en grindmultipel G2, vilken är ansluten tili klock-generatoms utg&ng 0tp2. P& dettä sätt garanterar grindmultiplama G1 och G2 i samband med nämnda synkrona stymingar av inskrivningen i mottagningsordminnet och utläsningen ur mottagningsindexmlnnet, att varje PCM-ord inskrives och utläsee en g&ng inom en ram, men att inskrivningen och utläsningen aldrig stör varandra. Detta är ocks& visat i tidsschemat p& fig. 1, där hos den tili rumssteget C ing&ende filen PCM-orden överföres under de andra halvoma av 57859 tidepoBitionema. Om t.ex. enligt tab ell 1, kanalen med index 69 skall över-föras till C-steget i tidspositionen med positionstal 69« utläees tinder den andra halvan av tidspositionen med poBitionstalet 69 ur mottagningsordminnet PCM-ordet av kanalen med index 69« vilket ord har blivit inskrivet i mottagningsordminnet i samma rum under den första halvan av tidspositionen med po-sitionstal 69· Om t.ex. enligt tabell 1 kanalen med index 126 skall överföras till C-steget i tidspositionen med positionstal 123* utläses under den andra halvan av tidspositionen med positionstal 123 ur mottagningsordminnet PCM-ordet av kanalen med index 126, vilket ord har blivit inskrivet i mottagningsordminnet under den första halvan av tidspositionen med positionstal 126 i den föregäende ramperioden. Nämnda tv& exempel repreeenterar den kortast res-pektive länget möjliga tiden för att overföra ett inkommande PCM-ord till sta-tionens rumssteg C.

Det antages att antalet utgängar frän det första tidssteget svarar mot antalet inkommande länkar. I fig. 4 visas av det första tidssteget A bara till adressen aa hörande mottagningsstegdelen, vilken i sin utgäng förenar ut-läsningsfilema fr&n mottagningsordminnet SA och adressminnet AB, vilka hör till denna adress aa. I adressminnet ABy vilket avläses synkront med mottag-ningsindexminnet* är adresser av utgäende länkar ab s& registrerade, att den länkadress* till vilken en bestämd kanal hos den inkommande länken skall överföras, avläses under samma tidsposition under vilken nämnda kanalindex är :re-gietrerat i nämnda mottagningsindexminne. Efcligt det i fig. 1 och 2 valda exemplet är i fig. 1 för tidspositionema med positionstal 69 och 123 den utg&ende länkens adress ab registrerad hos det i aa-delen av A-steget inklu-derade adressminnet. Nämnda adresser överförs till nämnda utgäng hos A-ste-get via en grindmultipel G3, vilken är ansluten till utgängen 0tpl av klock-registret, s& att frän en A-stegdel sändes under en tidspositions första halva adressen av den utgäende länk* till vilken det PCM-ord m&ste överföras* vilket sändes under den andra halvan av samma tidsposition. Detta är visat i tidsschemat pä figur 1 under rubriken C-in-ADR* där hos den till C-steget ingäende filen under den första halvan av en tidsposition överföres en ad-ressbit ADR, vilken är tillordnad varje under den andra halvan av respektive tidsposition överför PCM-bit.

Rumssteget C hos stationen omfattar rader och kolumner av ett kopp-lingsnät av filer. Fig. 4 är ritat sä, att varje frän det första tidssteget A utgäende fil bildar en av radema hos kopplingsnätet och att lika m&nga column er bildas av filer till stationens andra tidssteg B. Tili varje rad är via en grindmultipel G4, vilken aktiveras av utgäng 0tpl av klockgeneratom, en adressavkodare CA ansluten, sä att de under de första halvoma av tidspo- 7 57859 eitioneraa ankommande adressema av utg&ende länkar, vilka beetämmer den koluan till vllken respektlve rad under respektive tidspoeition skall kopplas, mot-tages och avkodas. Nämnda adressavkodare har aina utg&ngar anslutna tili som filkontakter fungerande filgrindar G5, av vilka var och en förbinder respektive rad med en av kolumnema i kopplingsnätet, sd att varje PCM-ord över-föres till den adresserade utg&ngsfilen hos stationens C-steg* I fig. 4 visas av C-stegets kopplingsnät enbart den fr&n aa-delen av A-steget kommande filraden med tillhörande adressavkodare och den filgrind G5, vilken förbinder nämnda rad med den kolumn, vilken överför PCM-ord tili ab-delen i B-ste-get. Tidsschemat i figur 2 visar att pä den fr&n C-steget utg&ende filen över-^ föres adressema under de första och PCM-orden under de andra halvorna av tidepositioneraa och att en överföring fr&n en rad tili en kolumn i C-steget, t.ex. under tidspositionema med positionstal 69 och 1251 genomföres utan tids-^ förskjutning.

I stationens andra tidssteg B matar var je fr&n rumssteget C kommande fil ett tillhörande sändningsordminne SB, till vilket ett sändningsindexmin-ne IB är tillordnat. Sändningsindexminnet, vilket avläses synkront med första tidsstegete mottagningsindexminnen och adressminnen, styr via en grindmulti-pel G6, vilken är ansluten tili utgängen 0tp2 hos klockgeneratora och en avko-dare inskrivningen i sändningsordminnet, s& att ett under en tidspositions andra halva fr&n C-steget kommande PCM-ord inskrives i det index, vilket för denna tidspoeition, t.ex. enligt tabell 2, är registrerat i sändningsindexminnet. Slutligen utläses PCM-orden ur sändningsordminnet, synkront tili nämnda inskrivning i mottagningsordminnen, under de första halvorna av tidsposi-tionerna, s& att utläsningen och inskrivningen hos sändningsordminnet inte stör varandra ömsesidigt. Yarje &tta-tr&dig utgäng hos ett sändningsordminne är ansluten tili en av stationens utg&ende länkar, av vilka fig. 4 visar enbart ab-Oänken och dess tillhörande sändningsstegdel i det andra tidssteget.

Pä tidsschemat i fig. 2 visas nämnda utg&ende länk MUX-2-ut-b med under de ^ första halvorna av bitlängdema i parallell form överförda PCM-ord. Ben i eamband med tabell 2 beskrivna omformningen av bitsekvensema erh&lles genom nämnda avkodning vid inskrivning i sändningsordminnet. Om, t.ex. enligt tabell 2, ett i tidspoeition med positionstal 125 fr&n C-steget kommande ord skall överföras tili en utg&ende kanal med kanalindex 125, uppst&r pä grund av att inskrivningen respektive utläsningen genomföres under den andra respektive första halvan av respektive bitlängd, en tidsförskjutning av en ram, meden en överföring frän t.ex. positionstal 69 tili kanalindex 70 medför att respektive PCM-ord inskrives och utläses hos sändningsordminnet i tv& efter varandra följande bitlängdshalvor.

8 57859 TJtom nämnda förmedlingsstations delar, dvs.

1) en gemensam klockgenerator 2) för varje Inkommande länk minst ett mottagningsordminne, ett mot-tagningsindexminne och adreseminne, 3) för varje utgäende länk minst ett sändningsordminne och ett sänd-ningeindexminne och 4) för eamtliga inkommande och utgäende länkar rumsstegets kopplinga-nät med en adressavkodare för varje inkommande f il, upptages under pägäende samtal ingen ytterligare stationsutrustning.

Om nämnda förata och andra tidamultiplexayatem utgöres av ovan nämn-da MUX-2-system, är stationen utrustad för 8-bits parallell teknik, vilken lämpligen användes även för adress- och indexminnena AB* IA och IB. Förmed-lingsstationen är alltsä utbyggningshar tili 236 mottagnings- resp. sändnings-stegdelar med var sin adreea och tili 236 kanaler mad var sitt indox i var och en ategdel i det förata respektive andra tidaateget. Detta betyder, ett tvä MUX-2-länkar anslutee tili varje ategdel och att 2 x 128 x 256 « 65536 inkommande PCM-kanaler överförea i en maximalt utbyggd station till samma an-tal utgäende kanaler. Detta är emellertid den teoretiakt maximala överförings-kapaciteten. En reservation mäste göras, ty en del av kanalerna användes för signalering respektive aynkronisering eller övervakning säsom det kommer att beskrivaa längre ner.

Om i en mottagningaetegdel tilldelaa tidapositioner ät 256 kanaler i 2 inkommande MUX-2-länkar och om MUX-2-systemet användea även för filerna mailan tidsategen via rumasteget erhällea minst 2 frän varje mottagningaetegdel utgäende filer. Om en sädan station akall arbeta blockeringsfritt behöves enligt känd stationsteknik redundans, dvs. att varje ategdel i det förata respektive andra tidaateget erhäller 4 tili rumasteget utgäende respektive frän rumasteget inkommande filer* varvid rumasteget är uppdelat i 4 själv-ständiga filkontaktplan* vilka vardera har de inkommande respektive utgäende filerna anslutna tili var ain ategdel i det förata respektive andra tideateget.

Fig. 5 visar en tideetegdel ABa med adreeaen a* omfattande en mottag-ningsategdel tillhörande det förata tideateget och en aändningaategdel till-hörande det andra tidssteget i en sädan maximal utbyggd blockeringsfri station. Tideategdelen är uppbyggd av 4 sinsemellan identiaka tidsetegenheter ABal tili ABa4» vilka vardera har en utgäende och en inkommande fil anslutna tili var sitt av nämnda 4 filkontaktplan Cl till C4» (tidsstegenhetema ABa2 och ABa3 är endast antydda i fig. 5)· Varje tidsstegenhet är ansluten tili tids· stegdelens 2 inkommande och 2 utgäende MUX-2-länkar ai, ali och bl, bll med den överensstämmande adresaen a ooh omfattar för varje inkommande respektive 57859 utgäende länk ett mottagnings- reepektive sändningeordminne SAI, SAII respekti ve SBI, SBII, vilka för inskrivning reepektive utläsning av PCM-ord är anslutna tili länkama ai, ali reepektive bl, bll och vilka för utlSening reepektive inskrivning är gemeneamt anslutna tili den i reepektive frän det tillhörande filkontaktplanet inkommande reepektive utgäende filen Cin res-pektive Cut. Varje tideetegenhet omfattar vidare ett mottagningsindexminne IA, ett sändningsindexminne IB och ett adressminne AB samt cykliskt arbetan-de avsökningeanordningar av den i aamband med fig. 4 beskrivna typen. För att adressera PCM-orden vid utläsning frän mottagningsordminnena SAI och SAII reepektive vid inskrivning i sändningeordminnena SBI och SBII definieras tili exempel länkens ai reepektive bl kanaler genom indexen 0-127 och länkens ali reepektive bll kanaler genom indexen 128-233* vilka index 0-233 utläsee frän mottagningeindexminnet IA reepektive sändningsindexminnet IB och avkodae i " tillhörande avkodare, vilka verkställer nämnda adreseering i mottagninge- respektive sändningeordminnena säsom det har beskrivits i samband med fig. 4» För att inte störa överskädligheten har i fig. 5 de i Samband med fig. 4 beskrivna eynkroniseringsanordningama och grindmultiplerna utelämnate. Däremot antydee i fig. 3, att de tili varjo tideetegenhet hörande anteckningsminnena IA, IB och AB mätäs för inskrivning via den frän det tillhörande filkontaktplanet kommande filen Cut, säsom det kommer att beekrivae längre ner.

Att väljä för filema mollan tidsstegen eamma tidsmultiplexeystem som användes för de inkommande reepektive utgäende länkarna är fördelaktigt ur standardiseringssynpunkter. Om de bäda systemen väljas olika, mäete dock an-talet tidspositioner per ram i det andra eystemet vara en multipel av antalet kanaler i det första eystemet.

Vanligen erhälles PCM-orden pä en inkommande MUX-2-länk pä i och för τ' sig känt sätt frän PCM-orden pä 4 stycken MUX-l-länkar, vilka är standardi-serade och överför nämnda utav 8 bits bestäende PCM-ord med serietransmiseion och n^ - 32 kanaler per länk, varje kanal definierad genom ett av indexen 0 tili 31· Hoe ett dylikt eerietransmissionssystem är bitfrekvensen ffcl - m . ηχ . f , alltsä för en MUX-l-länk fbl - 8 . 32 . 8000 - 2048000 ppe, dvs. dubbelt sä mycket eom bitfrekvensen hoe en MUX-2-länk och lika mycket som nämnda stegningsfrekvens hos kloCkgeneratorn. Av detta framgär att det ställs inte större teknologiska krav pä nämnda huvuddelar genom att dela en bitlängd hoe en M0X-2-länk reepektive en tidsposition i nämnda första reepektive andra halvor än vad som etälles pä en station, viikon direkt överför inkommande MUX-l-länkar tili utgäende MUX-l-länkar.

Hos en standardiserad MUX-l-länk användes kanalen med index 0 för synk-roniserings- och kontrollsignaler, kanalema med index 1-15 samt kanalerna 57859 10 med index 17-31 som samtalskanaler och kanalen med index 16 som signalkanal för samtliga 30 samtalskanaler. Pä signalkanalen överföres signalord. Ett signal ord bestär av fyra bits, sä att under en ram signaler ‘för tvä beetämda samtalskanaler överföres och sä att det upptar minst 13 ramar, tills signal-orden för samtliga samtalskanaler har överförts en gäng. En sk* multiram, för vilken styrsignaler erhälles pä klockgeneratoms utgäng 0mr, bestär av 16 ra-mar och rymmer alltsä en ytterligare ram för ett i samband med uppfinningen inte använt par signalord.

Pig. 6 visar ett i och för sig känt sätt för att omvandla en serietrans-mission till en parallelltransmission och med ledning av exemplet att erhälla PCM-orden pä en MUX-2-länk fr&n PCM-orden pä fyra MUX-l-länkar I-IV. Varje MUX-l-länk är ansluten till ett tillordnat omformningsminne SM, i vilket synk-ront med de övriga omformningsminnena de i eerie överförda PCM-orden inskri-ves och ur vilket PCM-orden läses parallellt, varvid omformningsminnets ut-gängar är aktiverade per kanal under en tid, vilken motsvarar 8/f^ 4/f^ sekunder, dvs. 4 MUX-2-bitlfingder. För att undvika fel är utläsningen ca 1/2 ram tidsförskjuten mot inskrivningen. Nämnda synkronisering av omformhings-minnen erhdlles medelet pulserna ¢/2, 40, 0r+l/2 och 0r fr&n respektive ut-gängar hos klockgeneratorn, sä som det är visat i fig. 6.

Varje omformningsminne är anslutet till en av 4 grindmultiplar G7, vilka har sina utgdngar parallellkopplade till en länk för parallelltransmission. Om nämnda grindmultiplar G7 styrs medelet förut nämnda utgängar 0^ -hos klockgeneratorn, uppdelas nämnda 4/f^g perioder cykliskt i fyra efter var-andra följande första halvor av MUX-2-bitlängderna och det erhälles en sädan MUX-2-länk, vilken kan anslutas direkt, dvs. utan att använda ovannämnda grind-multipel Gl, tili ett mottagningsordminne SA, sä som det är visat i fig. 6 och 10.

För att omforma PCM-orden pä en av de frän stationens andra tidssteg utgäende MUX-2-länkarna tili PCM-ord pä fyra MUX-l-länkar, inskrives pä ett tili eerieparallellomformningen reciprok sätt medelet grindmultiplar vart fjärde MUX-2-PCM-ord i parallell form i ett omformningsminne för att utläsas därifrän i eerie ca 1/2 raon senare.

För det i tabellema 1 och 2 respektive i fig. 1 och 2 antagna exentp-let för upptagna inkommande och utgäende MUX-2-kanaler visar tabell 3 vilka motsvarande inkommande och utgäende kanaler är upptagna i vilken av MUX-1-länkarna I-IV.

Tabell 3 11 57859

MUX-l-in länk-nr I II III IV I II III IV II III

kanal-nr 11 1 1 16 16 16 16 17 31 MUX-2-in kanal-nr 456 7 64 65 66 67 69 126 MUX-2-ut kanal-nr 4 7 68 69 (71) 70 125 MUX-l-ut länk-nr I IV I II (IV) III n kanal-nr 11 17 17 (17) 17 31 (....) enligt en nyinskriven anteckningsinformation» vilken beskri-ves p& aidan 17· I tidsschemat i fig. 1 reapektive 2 visas länget upp respektive länget ner nämnda serieparallell- respektive parallellaerieomforming enligt tabell 3* Omformningama och tidsförskjutningarna om en halv ram per omform-^ ning förtydligas med n&gra hänvisningslinjer mellan respektive bits. Varje in- kommande MUX-l-PCM-ord omfattar i sin kanal bitama a, b .... hi aerie» vil-ka after omformningen överföres parallellt p& respektive tr&d a» b .... h hoa den till det första tidssteget inkommande MUX-2-länken» och varje parallellt p& tr&darna a» b ... h fr&n det andra tidssteget utg&ende MUX-2-PCM-ord överföres efter omformningen med bitarna a» b .... hi aerie p& en kanal hoa en av de fyra MUX-l-länkarna I-IV.

Den fortaatta beskrivningen förutsätter, att varje inkommande MUX-2-PCM-ord har formats enligt ovan fr&n MUX-l-PCM-ord. I enlighet med detta är de 128 kanalerna hoe en MUX-2-länk fordelade p& 120 samtalakanaler med kanalindex en 4 till 63 och 68 till 127» 4 synkroniaeringa- och kontrollkanaler med kanalindexen 0 till 3 och 4 signalkanaler med kanalindexen 64 till 67» Nämnda uppdelning av kanalindexen är konatant för alla inkommande och utg&ende MUX- 2-länkar, sä att för respektive kanalindex PCM-ord pern» kontrollord ko och signalord so registreraa hos alla mottagnings- och aändningaordminnen» s& som det är visat i fig. 4* För utlä8ningen ur ett mottagningaordminne avkodaa nämnda 4 signalkanaler med hjälp av mottagningaindexminnet i 4 tidapositioner» för vilka hos det tillhörande adressminnet en 8pecialadree8 air tili en aignalmottagare SIR är registrerad. Specialadressen, vilken avkodaa hos rumsstegets adressav-kodare» öppnar vägen för eignalorden tili en signalkolumn aik hos rumssteget» vilken är analuten tili nämnda aignalmottagare s& som det kommer att förkla-raa i samband med fig. 7· Olika inkommande länkar tilldelas olika men oför-änderliga tidspositioner för signalordöverföringen (enligt exemplet i tabell 1 och fig. 1 och fig. 4 omformas signalkanalindexen 64-67 tili tidapositio-nerna 4-7* fbr vilka i adressminnet BA nämnda specialadrees air är registre- 12 5 7 8 5 9 rad), sä att signalorden inkommer till signalmottagaren i en oföränderlig och definierad ordningsföljd, trots att de inskrives hos samtliga mottagnings-ordminnen samtidigt vid kanalindexen 64-67. Dä enligt ovan 4 signalkanaler överföres pä varje inkommande MUX-2-länk, överföres pä nämnda signalkolumn sik hoe C-steget, vilken som alla kolumner är 8-trädig, signalord tillhörande högst 32 inkommande definierade MUX-2-länkar. En etor station är utrustad med ett flertal signalkolumner och dä enligt ovan varje signalkanal omiattax tvä signalord A 4 hits, delas en signalkolumn tili tvä stycken 4-trädssystem, vil-ka anslutes till var sin signalmottagardel. Pä det sättet är för varje tids-position inom en multiram, dvs. 16 ramar, definierat tili vilken inkommande PCM-kanal ett tili en bestämd signalmottagardel ankommande signalord hör.

Hittills har endast sättet vid överföringen av PCM-ord respektive signalord för förhindelseinformation frän det första tili det andra tids-steget respektive tili signalmottagaren diakuteräts och det har säledes hittills förutsatts att den för överföringen nödvändiga anteckningsinformationen redan firms inskriven i tidsstegens anteckningsminnen IA, AB och IB. Nu kom-mer däremot sättet vid upp- respektive nedkopplingen av en förbindelse, dvs. sättet hur de tili signalmottagaren inkommande signalorden utvärderas och hur nämnda nödvändiga anteckningeinformation inskrives respektive raderas i anteckningsminnen, att behandlas. Detta kommer att beskrivas längre ner i c.e-talj och beskrives i princip med hjälp av fig. 7> pä vilken ett block ABal symboliserar en tidsstegenhet i tidsstegdelen med adressen a och pä vilken ett block Cl symboliserar av rumssteget det filkontaktplan, i vilket den tili nämnda signalmottagare SIR kopplade signalkolumnen sik visas. I ett för hela stationen gemensamt tillständsminne TM för lagring av tillständsinformatiori är registrerade den föregäende multiramen tillhörande signalord, vilka mätäs synkront med de frän rumssteget kommande signalorden tili signalmottagaren SIR, hos vilken en jämförelseoperation genomföres mollan nämnda frän tillstände-minnet och frän rumssteget kommande signalord. Vid överensstämmelse sker irigen ätgärd. Kommer däremot frän rumssteget ett signalord, vilket icke överensstammer med det den föregäende multiramen tillhörande signalordet, överföres det nya signalordet frän rumssteget tillsammans med nämnda i tillständsminnet lagrade tillständsinförmation för respektive inkommande PCM-kanal tili en datamaskin DM, exempelvis av den typ som beskrives i "LM Ericsson, Data Processing System For Telecommunications, System APZ 130 ", vilken datamskin pä i och för eig känt sätt i beroende av de erhällna tillständsuppgifterna beräk-nar en aktuell anteckningeinformation för upp- respektive nedkoppling av en förbindelse, vilken anteckningeinformation registreras i ett antecknintsregis-ter AR.

15 57859 För att väl^a en ledlg tidsposition för en space-koppling, vilken akall upprättas mellan en bestämd rad och en bestämd kolumn hos rumssteget respektive hos ett filkontaktplan 1 en stor förmedlingsstation, är varje pian via en avkänningskolumn ak och en avkänningsrad ar ansluten tili en nämnda pian tillordnad antehkningeenhet AU, tili vilken nämnda hos anteckningsregist-ret registrerade anteckningsinformation överföres medelst en första styrlo-gik SL1 och vilken anteckningeenhet pä grund av icke förekommande adresser och PCM-ord pä nämnda ankänningskolumn och avkänningsrad väljer och registre*· rar en ledig tidsposition, i vilken varken pä filkontaktplanets rad (motsva-rande den enligt föreliggande uppkopplingsanteckning inkommande filen) eller pä filkontaktplanets kolumn (motsvarande den enligt föreliggande uppkopplingsanteckning utgäende filen) adresser och PCM-ord överföres.

Anteckningsenheten rapporterar nämnda lediga tidsposition tili anteck-ningeregistret, varifrän uppgiftema om den lediga tidspositionen och om den nämnda anteckning utförande anteckningsenhetens identiteten överföres tili tillständsminnet tillsammane med de övriga uppgiftema i anteckningsregistret. Nämnda lediga tidsposition definierar adressen under vilken mäste inskrivas de kanalindex och den adress, vilka definieras genom respektive anteckningsinformation. Netta mäste ske i de anteckningsminnen, vilka definieras genom adress emä i anteckningsinformationen. Dä en nedkopplingsanteckning har lag-rats i anteckningsregistret, ingät i anteckningsinformationen vilken tidsposition som skall nollställas i vilket filkontaktplan och i vilken rad, dve. vilken anteckningeenhet som skall radera motsvarande registreringar i anteck-ningsminnena.

Inskrivningen respektive raderingen i anteckningsminnena utföres av anteckningsenheten via en överföringsrad ör, vilken i filkontaktplanet kopp-las under de för synkroniaering och kontroll reserverade tidspositionema tili den kolumn, tili vilken respektive anteckningeminne är tillordnat. Medelst en tili varje tidsstegenhet hörande andra styrlogik SL2 styres inskrivningama i respektive tidsstegenhet, sä att PCM-orden respektive anteckningsinformatio-nens adress- och indexuppgifter inskrives i ifrägavarande sändningsordminne respektive adressminne och indexminnen. Efter fullbordad inskrivning respektive radering i anteckningsminnena är vederbörande anteckningeenhet äter ledig för behandlingen av en ny* anteckningsinformation. En behandling av en anteckningsinformation avslutas inom tiden för en multiram, sä att jämförel-sen mellan de enligt ovan tili signalmottagaren matade signalorden genomföres i normal ordning, enligt vilken ett frän rumssteget kommande signalord jäm-föres med det tili den föregäende multiramen hörande signalordet.

57859 14

Figurerna 8-10 visar för en mlndre station med enbart ett plan hoe rumssteget ett exempel pä i mera detaljerad form hur ett över rumssteget kom-mande signalord utvärderae ooh hur en frän datamaskinen erhällen antecknings-information inskrives i tillständsminnet och i respektive tidsstegenhetens anteckningsminne. Nämnda mindre station inkluderar enligt den föregäende beskrivningen endast en anteckningsenhet och stationens tidsstegdelar omfat-tar var och en endasd en tidsstegenhet. Om det som hittille antages, att det inkommande och utgäende första tidsmultiplexsystemet överensstammer med det andra tidsmultiplexsystemet för filerna mellan stationens tidssteg, är tids-stegenhetema anslutna till var sin inkommande och utgäende länk.

I signalmottagare SIR genomföres den i samband med fig. 7 omnämnda jämförelseoperationen för varjo bit av ett signalord so av en EXKLUSIV-ELLER-grindmultipel G8, vilken med sin första ingäng är aneluten tili en signalko-lumn sik hos rumssteget och med sin andra ingäng tili ett signalordregister i tillständsminnet. I fig. 8 visas enbart en av EXKLUSIVE-ELLER-grindaroa och figuren symboliserar att 4 tr&dar av signalkolumnen är anslutna tili 4 EX.KLU-S IV-ELLER-grindar och att ett grindnät GN1 aktiveras, om en av EXKLUSIVJ3-ELLER-grindamas utgängar aktiveras. Ett aktiverat grindnät GN1 släpper igenom tili en ansluten datamaskin DN dels det nya signalord, för viikot ingen över-ensstämmelse med det hoe tillständsminnet registrerade eignalordet har funnits, och dels i respektive register hos tillständsminnet registrerade uppgifter om den kanal, tili vilken de jämförda signalorden hänför eig och vilken kaaal är definierad genom den inkommande länkadressen aa och kanalindexen ia. Nämn-da frän tillständsminnet erhällaa inkommande länkadreeser aa och kanalindex ia är oföränderligt inskrivna i respektive register hos tillständsminnet, viikot avsökes för utläsningen synkront med stationens övriga avsökningar med med en multiram som avsökningsperiod. Dessutom släpper nämnda grindnät GN1 igenom frän respektive register hos tillständsminnet dels uppgiften om det befintliga eignalordet so och signaltillständet tst och dels uppgifter om en eventuellt upprättad förbindelse, dvs. vilken tidsposition tp som är upptagen för en koppling tili vilken utgäende kanal med index ib och i vilken utgäende länk med adressen ab.

Datamaskinen DM bearbetar signalorden i samband med de frän tillständsminnet TM erhälinä uppgiftema beträffande det tili den föregäende multiramen hörande tillständet och beordrar bland annat pä känt sätt upp- respektive nedkoppling av förbindelser.

En dylik order innehäller som anteckningsinformation ett signalord so, ett signaltilletändsord tst samt inkommande och utgäende länkadreeser och kanalindex aa, ia, ab och ib. Anteckningsinformationen lagras i respektive 15 57859 reglsterdelar hos anteckningsregistret AR och skall registreras inom ramen för orderbehandlingen i reepektive reglsterdelar hos tillständsminnet, s& som det kommer att beskrivas. Eh order fr&n datamaskinen inneh&ller dessutom en upp-gift om en eventuellt upptagen tidsposition tp (DM), vilken likaledes lagras i en respektive registerdel hos anteckningsregistret. Med ledning av nämnda anteckningsuppgifter aa, ia, ab, ib och tp (DM), vilka överföres till anteck-ningeenheten AU, kopplas en förbindelse, varvid en tidspositionsuppgift tp (DM) = 0 respektive tp (DM) / 0 beordrar en upp-respektive nedkoppling, s& som det kommer att beskrivas.

Dä en länk för överföring av PCM-ord i tidsmultiplexform alltid är enkelriktad, arbetar förmedlingsstationen enligt 4-trAdsprincipen och en an-teckningsinformation för t.ex. uppkoppling av en ny förbindelse fr&n x till y kan automatiskt betyde en ytterligare anteckningsinformation för uppkoppling av en reciprok förbindelse fr&n y till x. Detta definieras av datamaskinen genom signalord och tillst&ndsuppgifter 30-/^, tst^~V, vilka gäller för nämnda reciproka förbindelser och vilka registreras hos anteckningsregistret i särskilda reglsterdelar för reciproka förbindelser. Slutligen inkluderar anteckningsregistret en registerdel, vilken är ansluten till anteckningsenhe-ten AU för registrering av en där ledigkonstaterad tidsposition tp (AD). An-teckningsregistrets nämnda reglsterdelar är anslutna till en första styrlo-gik SL1, vilken avsöker i anteckningsregistret lagrade anteckningsinformatloner i tur och ordning (detta är inte visat i fig. 8) och vilken styrlogik styr behandlingen av anteckningsinformationen i beroende av om datamaskinens order gäller en uppkoppling, en nedkoppling eller en reciprokförbindelee.

Hos en större station med ett flertal filkontaktplan i rumssteget och tillordnade anteckningsenheter omfattar b&de tillständsminnet och anteckningsregistret reglsterdelar för att registrera identiteten av det en förbindelse upprättande filkontaktplanet och nämnda första styrlogik väljer för uppkoppling av en förbindelse en ledig godtycklig anteckningsenhet AU respektive utpekar för nedkoppling av en förbindelse den enligt order fr&n datamaskinen definierade anteckningsenheten. Nämnda vai- respektive utpekning av en bland ett flertal anteckningsenheter är icke nödvändig hos den i fig. 8-10 visade mindre stationen.

Om anteckningsinformationen gäller uppkopplingen av en förbindelse, dvs. om datamaskinens tidspositionsuppgift tp (DM) är O, aktiveras hos den första styrlogiken dels ett grindnät 6N2, vilket i aktiverat tillst&nd släpper igenom de inkommande och utgäende länk- och kanaluppgifterna aa, ia, ab, ib tili motevarande ing&ngar hos anteckhingsheten AU, och dels en grindmultipel G9 för överföring av fr&n anteckningsenheten kommande tidspositionsuppgifter 16 57859 tp (AU) till respektive registerdel hos anteckningsregistret, vilken register-del p& grund av en registrerad tidsposition tp (AU) aktiverar ett grindnät GN3 för att överföra frän anteckningsregistret dels uppgiftema om den inkom-mande länkadressen aa och kanalindexen ia till en avkodare i tillständsminnet och dele uppgiftema om den av anteckningsenheten valda tidspositionen tp (AU), den utgäende kanalens adress- och indexdata ab, ib samt gallande signalord-och signaltillständsuppgifter so* tst till tillständsminnets respektive in-gängar för inskrivning under den avkodade, inkommande kanaladressen.

Om en förbindelse skall nedkopplas, inkluderar anteckiningsinformatio-nen, vilken matas frän datamaskinen till anteckningsregistret, en uppgift om den för förbindelsen upptagna tidspositionen tp (DM), Eh registrering i respektive registerdel aktiverar hos den första etyrlogiken dels en första akti-veringsingdng hos ett grindnät GN4 och dels ett grindnät GN5* vilket i akti-verat tillstända släpper genom frän anteckningsregistret den inkommande länkadressen aa och nämnda tidspositioneuppgift tp (DM) till motsvarande ing&ngar hos anteckningsenheten AU· Nämnda grindnät GN4 har en andra aktiveringsingäng aneluten till en utgäng au hos anteckningsenheten och aktiveras dä b&da nämnda ing&ngar är aktiverade. Grindnätet GN4 släpper i aktiverat tillst&nd genom frän anteckningsregistret dels den inkommande länkadressen aa och kanalindexen ia till avkodaren för inskrivningen i tillständsminnet, dels uppgiftema om signalord och signaltillständ so, tst till respektive register i tillständsminnet och dels O-signaler till de registerdelar i tillständsminnet, vilka regietrerar tidsposition, utgäende länkadrese och utgäende kanalindex. Därigenom ledigmarkeras respektive inkommande kanal i tillständsminnet. Nämnda O-signaler erhälles frän anteckningsregisterdelen, som innehäller tidspositionen tp (AU) och är blockerad under behandlingen av en nedkopplingsanteckning genom grindmultipeln G9.

Om uppgiftema frän datamaskinen inkluderar signalord och signaltillständsuppgifter so^~\, tst ^~\för upp- eller nedkoppling av en reciprok förbindelse, aktiveras hos den första styrlogiken ett grindnät GN6, vilket i aktiverat tillständ släpper igenom frän anteckningsregistret dels den utgäen-de länkadressen ab och kanalindexen ib till avkodaren för inskrivning i tillständsminnet, dels den inkommande länkadressen aa och kanalindexen ia till regietren för den utgäende länkadressen ah och kanalindexen ib i tillständsmin-net och dels för den reciproka förbindelsen gällande signalord- och signaltill-etändeuppgifter till signalord- och signaltillständsregistren i tillständemin-net, s& att datamaskinen vid den fortsatta avläsningen av tillständsminnet erh&ller de uppgifter, med vilka en respektive anteckningsinformation för en reciprok förbindelse beräknas. En samtidig aktivering av grindnäten GN3 eller 17 5 7 8 5 9 GN4 tillsammans med GN6 är omöjlig därför att grindnäten GN3 och GN4 aktivaras tidigast en ram efter starten för en behandling av en i anteckningsregist-ret lagrad anteckningsinformation, sd som det kommer att framgä ur beskriv-ningen av anteckningsenheten.

Enligt det i fig. 9 visade ezemplet inneh&ller anteckningsenheten AU 4 register, i vilka nämnda frän den första etyrlogiken kommande uppgifter aa, ia, ab, ib registreras. Regiatreringen i anteckningsenhetens nämnda register blir emellertid blockerad av ett grindnät GN7, om en inkommande länk-adress aa redan finns registrerad, dvs. om anteckningsenheten är upptagen. Hos anteckningsenheten registrerade adresser för inkommande respektive utgäende ' länkar aa respektive ab avkodas medelst tili respektive register anslutna av- kodare, vilka aktiverar i rumsstegets C filkontaktnät filgrindar G10 respektive Gil. En aktiverad filgrind G10 respektive Gil ansluter i C-steget den av respektive registrering i anteckningsenheten bestämda inkommande filraden respektive utgäende filkolumnen tili anteckningsenheten via den i samband med fig. 7 nämnda avkänningskolumnen ak respektive avkänningsraden ar, vilkas eamtliga parallella tr&dar är anslutna tili var sin inverterande ing&ng hos en tidsvalgrind G12, vilken aktiveras av klockgeneratoms utgäng 0tpl under de första halvorna av tidspositionema.

Anteckningsenheten inneh&ller en 8-biteräknare R, vilken startae ge-nom en signal frän en startgrind G13, vilken aktiverae genom en rampuls frän klockgeneratoms utgäng 0r efter att anteckningsenhetens register för den inkommande länkadressen aa har blivit upptaget och vilken räknares positioner 0-2^3 stegas av klockgeneratoms utg&ng 0 synkront med stationens övriga av-sökningar. Räknaren är försedd med 8 utgängar. Under räknarens lägen 128 tili 132 erhälles i tur och ordning en signal pä utgängarna betecknade med 128 tili 132 och under vart och ett av räknarens lägen 4-127 respektive 129-130 respektive 129-131 erhälles en signal pä en bestämt utg&ng betecknad med 4-127 respektive I29-I30 respektive 129-131· Nämnda utgäng 128 blockerar startgrinden - G13 under den pä sistnämnda rampuls följande rampulsen och nämnda utg&ng 4-127 är ansluten tili en ing&ng hoe nämnda tidsvalgrind G12. Räknarens till-ständ registreras i anteckningsenhetens tidspositionsregister TF1 via en grind-multipel G14» vilken aktiveras av nämnda tidsvalgrind i den tidsposition av räknarens positioner 4-127, under vilken för första g&ngen varken p& den inkommande filens rad eller pä den utgäende filens kolumn i rumseteget en ad-ress förekommer. Pä det sättet registrerar nämnda tidspositionsregister hos anteckningsenheten en tidsposition tp, som är ledig för förbindelsen enligt de hos anteckningsenheten registrerade anteckningsuppgiftema aa och ab. Ytterligare registreringar av lediga tidspositioner stoppas därigenom, att 57859 18 tidsvalgrinden G12 aktiveras enbart om tidspositionsregistret är nolistall*.

Den av anteckningsenheten valda tidspositionen överföres via en grlnd-multipel G15, vilken aktiveras under räknarens positioner 129— 1J1 till nämn-da ingäng tp (AU) hos den första styrlogiken SL1. Anteckningsenhetens nämnda utgäng au är ansluten till räknarens utgäng 129-131» sä att grindnätet GN4 hos den första styrlogiken aktiveras enbart om behandlingen av en nedkopplingst* anteckning pägär hos anteckningsenheten.

För inskrivningen av respektive anteckningsinformation i tidsstegens respektive anteckningsminne är anteckningsenheten ansluten till i samband med fig. 7 nämnda överföringsrad ör hos rumssteget C» vilken genom filgrin-dar G16 kopplas till C-etegets kolumner. Vilken av filgrindama Gl6 som aktiveras definieras av de hos anteckingsenheten registrerade adresserna för den inkommande länken aa respektive den utgäende länken ab pä det sättet» att avkodare tillhörande regietren för inkommande länkadreeser aa respektive utgäende länkadresser ab i anteckningsenheten anslutes till grindar G17 respektive grindar G18. Grlndama G17 har vardera en andra ingäng ansluten tili räknarens utgäng (129-130) och grindama G18 har/vardera en andra ingäng ansluten tili räknarens utgäng 131· Utgängama hos varje par av grindarna Gl" och G18 anslutes tili respektive filgrind G16. Därigenom kopplas överförings-raden ör under räknarens positioner 129 och 130 respektive 131 tili den kolumn i C-steget» som definieras genom adresser för den inkommande respektive ut~ gäende länken.

Tili överföringeraden överföres dels den i anteckningsenheten registrerade tidspositionen via en grindmultipel G19» vilken aktiveras av klockgene-ratorns utgäng 0tpl och vilken är ansluten till nämnda grindmultipel G15» och dels den i anteckningsenheten registrerade utgäende länkadressen respektive kanalindex för den inkommande länken» respektive kanalindex för den utgäende länken via grindmultiplar G20 respektive G21 respektive G22» vilka aktiveras av klockgeneratoms utgäng 0 tp2 och av räknarens utgäng 129 respektive 130 respektive 131.

Den utgäng hos räknaren R, vilken akriveras i dess position 132« är ansluten tili O-ställningsingängar hos samtliga register i anteckningsenheten och hos räknaren själv» sä att anteckningsenheten ledigställer sig själv för behandling av nya anteckningsinformationer» dä räknaren har stegat fram ti].l nämnda position 132»

Enligt föregäende beskrivning överföres tili stationens första och andra tidssteg under de första halvoma av en rams tidspositioner med positions tai 1-3 adreeeinformationer angäende den tidsposition» för vilken hos respektive anteckningsminne anteckningsord skall inskrivas» medan under de 19 57859 andra halvorna av nämnda tidspositioner överföres nämnda anteckningsord, ty de av anteckningsenhetens räknare definierade räknarepositionerna 129 , 130 och 131 sanunanfaller alltid med tidspoeitionerna 1, 2 och 3 av en rams tide-positioner O-I27.

Överföringen av anteckningsord tili stationens tidssteg via rumsste-gets filkolumn C ^ visas ocke& pä tidsschemat i figur 2, där under de visade första tidspoeitionerna med positionstal 1 och 2 överföres tidspositionsad-resser samt ord av en först antecknad anteckningsinformation( vilka berör den inkommande länken tili tidsstegdelen med respektive adress. Det antatesf att adresseina aa och ab av de i tidsschemat visade länkarna är olika, varför bitsekvenserna i fig. 1 och 2 inte ändras pä grund av nämnda första anteck-ningsinformation. Emellertid överföres enligt exemplet pä fig. 2 under den andra visade tidspositionen med positionstal 3 den del av en andra antecknad . anteckningsinformation, vilken föranleder inskrivningen i den utgäende län- kens sändningsindexminne. Det antages att nämnda andra anteckningsinforma-tion gäller en uppkoppling av en förbindelse och tabell 2 respektive 3 (se sid. 3 respektive 10) utökas med en beordrad kanalindex 71 under en av an-teckningsenheten vald tidsposition med positionstal 7« Fig. 2 visar de pä grund av den andra anteckningsinformationen med en bit utökade bitsekvenserna pä filen C ^ i tidsposition med positionstal 7 och pä länken MUX-2-ut i kanalen med index 71*

Fig. 10 visar ett exempel pä en tidsstegdel, i vilken den frän rums-steget kommande bitsekvensen mätäs tili första ingängar av grindmultiplar 023-027 i en tili nämnda tidsstegdel hörande andra styrlogik SL2. Grindmulti-peln G23 har en inverterande andra ingäng ansluten tili klockgeneratorns ut-gäng 01-3 och sin utgäng ansluten tili sändningsordminnet SB, sä att inskrivningen där blockeras under tidspoeitionerna med positionstal 1-3· Hos grind-multiplama G24 respektive G25 respektive G26 är vardera en andra ingäng ansluten tili klockgeneratorns utgäng 0tp2 och vardera en tredje ingäng anslu-- ten till klockgeneratorns utgängar 01 respektive 02 respektive 03 och utgän-garna är anslutna tili tidsstegdelens adressminne respektive mottagningsin-dexminne respektive sändningsindexminne. Yarje andra styrlogik inkluderar ett register för tidspositionsuppgifter TP2, vilkfet mätäs frän nämnda grind-multipel G27» som aktiveras under de första halvoma av tidspoeitionerna, sä att den frän anteckningsenheten via överföringsraden överförda tidspositions-adressen registreras i nämnda tidspositionsregister TP2 hos den via en bestämd filgrind G16 inkopplade andra styrlogiken SL2.

Kottagningsindexminnet, adressminnet och sändningsindexminnet, vilka hör tili en bestämd tidsstegdel med samma adressnummer för den inkommande 20 57859 respektive den utgäende länken har en gemensam inskrivningsavkodare ansluten till nämnda tidspositionsregister TP2 hos den tillordnade andra styrlogiken, si att de frän anteckningsenheten kommande anteckningsorden inskrives under de av tids-positionsregistrets innehälle bestämda adresöerna i respektive anteckningsminne AB, IA, IB.

Om en förbindelse skall nedkopplas overföres, som det har nämnts i samband . med fig. 8, endast den inkommande länkadressen aa och uppgiften om den tids-position tp (DM), som skall lediggöras, frän anteckningsregistret AR till respektive register i anteckningsenheten AU. Da ett upptaget tidspositionsregister TP1 i anteckningsenheten blockerar tidsvalgrinden G12 och dä under behandlingen av en nedkopplingsanteckning anteckningsenhetens register för den utgäende adressen ab och för kanalindexen ia och ib förblir nollställda, genomföres i detta fall under räknarens R positioner U till 127 ingen avkänning och under räknarens positioner 129 och 130 overföres frän anteckningsenheten via överföringsraden ör pä det ovan beskrivna sättet adresser tp (DM) och 0-informationer tili tidsstegdelens mottagningsdel, där medelst den tillhörande andra styrlogiken SL2 adressen tp (DM) avkodas och O-informationema inskrives i tillhörande adressminne och mottagning:;-indexminne, varigenom de beordrade raderingarna ästadkommes. En motsvarande radering i sändningsindexminnet, vilket tillhör den utgäende länkadressen, behövs inte för att nedkoppla en förbindelse.

Claims (3)

5 7859

1. Sätt att tilldela tidspositioner och tillfoga adresser till PCM-ord i en förmedlingsstation, vilken omfattar en första tidssteg, ett rumssteg och ett andra tidssteg ("tid-rum-tid" system), over vilka PCM-orden överföres i parallell form, som mottages och utsändes over transmissionslänkar i ett första tidsmulti-plexsystem och som överföres over filer frän det första tidssteget via rumssteget till det andra tidssteget i ett andra tidsmultiplexsystem, kännetecknat därav, att de inkommande respektive utgäende PCM-orden lagras i mottagningsord-minnen (SA) respektive sandningsordminnen (SB), varvid mottagningsordminnena för inskrivningen och sändningsordminnena för utläsningen adresseras i den ordnings-följd PCM-orden inkommer respektive utsändes och varvid mottagningsordminnena för utläsningen och sändningsordminnena för inskrivningen adresseras med hjälp av index, som anger identiteten för inkommande respektive utgäende kanaler i inkom- * mande respektive utgäende länkar, och vilka index är lagrade i mottagningsindex-minnen (IA) respektive sändningsindexminnen (IB) och utläses frän dessa cykliskt tidsposition efter tidsposition, varvid antalet tidspositioner inom en cykel hestämmer nämnda andra tidsmultiplexsystem, att nämnda tidspositioner är uppdelade i tvä halvor, varvid inskrivningen och utläsningen till respektive frän ordminnena sker i olika tidspositionshalvor och PCM-orden utläses frän mottagningsordminnena och inskrives i sändningsordminnena i de andra tidspositionshalvorna, att adresser till sädana stegdelar i det andra tidssteget, frän vilka PCM-orden utsändes och till var och en av vilka är anslutna ett antal utgäende länkar är lagrade i adressminnen (AB) och utläses cykliskt tidsposition efter tidsposition frän dessa, och att adresserna tillfogas de frän mottagningsordminnena utlästa PCM-orden sä, att de intar de lediga tidspositionshalvorna.

2. Sätt enligt patentkravet 1,kännetecknat därav, att de första respektive andra halvorna av valda tidspositioner, som är oföränderliga, användes för att over de till stegdelarna i det andra tidssteget inkommande filerna överföra sädana positionstal, som anger identiteten för en för en förbindelse antecknad tidsposition respektive sädana anteckningsord, som skall inskrivas i nämnda index- och adressminnen, varvid nämnda positionstal lagras under den tidsposition, i vars första halva det överföres, i ett tidspositionsregister (TP2) för att päverka en avkodare, som adresserar index- och adressminnena för inskrivningen, och varvid anteckningsorden, vilka definierar adresser tili stegdelar i det andra tidssteget, inkommande kanalindex respektive utgäende kanalindex inskrives i adressminnena, mottagningsindexminnena respektive sändningsindexminnena, och att inskrivningen i sändningsordminnena spärras under nämnda oföränderliga tidspositioner. 22 57859

3. Tidsstegdel för en förmedlingsstation för PCM-ord för utförande av sättet enligt patentkravet 1 eller 2,kännetecknad därav, att den omfattar en mottagningsstegdel tillhörande det första tidssteget och en sändnings-stegdel tillhörande det andra tidssteget och är uppbyggd av ett antal sinsemellar. identiska tidsstegenheter (ABa), vilka vardera har en tili rumssteget gäende respektive en frän rumssteget kommande fil och vardera samverkar med ett antal för samtliga tidsstegenheter i tidsstegdelen gemensamma, tili förmedlingsstationen inkommande och frän förmedlingsstationen utgäende länkar, varvid varje tidssteg-enhet omfattar för varje länk med vilken den samverkar minst ett mottagnings- och minst ett sändningsordminne (SA, SB), vilka för inskrivning respektive utläsning av PCM-ord är anslutna tili nämnda inkommande respektive utgaende länkar och vilka för utläsning respektive inskrivning är gemensamt anslutna till var sin utgaende respektive inkommande fil, samt omfattar ett mottagningsindexminne (IA) och ett sändningsindexminne (IB) för lagring av index som anger identiteten för inkommande respektive utgäende kanaler och ett adressminne (AB) för lagring av adresser tili sändningsstegdelar, första avsökningsanordningar som i första tidsmultiplex-systemets takt avsöker mottagningsordminnena för inskrivning och sändningsord-minnena för utläsning, andra avsökningsanordningar som i det andra tidsmultiplex-systemets takt avsöker indexminnena och adressminnet tidsposition efter tids-position, avkodare för avkodning av mottagningsindexminnets respektive sändnings-indexminnets innehäll för att med hjälp av detta adressera PCM-ord vid utläsning frän mottagnings- respektive vid inskrivning i sändningsordminnena, samt en klockpulskälla som utgöres av en för förmedlingsstationen gemensam klockgenerator (CG), som alstrar stegningspulser för säväl nämnda första som andra avsökningsanordningar och i varje tidsposition i det andra tidsmultiplexsystemet alstrar tvä efter varandra följande aktiveringspulser varjämte varje tidsstegenhet omfattar spärranordningar (G1, G2, G3, G6) som under den första av nämnda efter varandra följande aktiveringspulser hindrar utläsning.frän mottagningsordminnena och inskrivning tili sändningsordminnena och under den andra av nämnda aktiveringspulser hindrar inskrivning tili mottagningsordminnena och utläsning frän sändningsordminnena och frän adressminnet. U. Tidsstegdel enligt patentkravet 3,kännetecknad därav, att den för varje tidsstegenhet omfattar ett tidspositionsregister (TP2) vilket för registrering av ett positionstal, som definierar en för en förbindelse antecknad tidsposition, är anslutet tili tidsstegenhetens inkommande fil, en avkodare för att adressera det i tidspositionsregistret antecknade positionstalet i indexminnena och i adressminnet och spärrcrgan (G23, G2k, G25, G26, G27) som under den andra av nämnda aktiveringspulser under var sin oföränderliga bestämda tidsposi- 23 5 7 8 5 9 tion ansluter mottagningsindexminnet, adressminnet respektive sändninpsindex-minnet till den inkonrmande filen och hindrar inskrivning i sandningsordminnena och under den första av nämnda aktiveringspulser under nämnda oföränderliga tidspositioner tilläter registrering i nämnda tidspositionsregister, sä att nämnda minnen adresserad under hela tidspositionen. 2h 57859