FI130525B - Skördemaskin för stråformig gröda - Google Patents

Abstract

Maatalouskäytössä maataloustraktoriin (7) kytketty korsirehun korjuukone sisältäen noukinyksikön (7) syöttöyksikköä (30) sisältävää hakkuriyksikköä (4) jossa sekä hakkuriyksikön (4) että syöttöyksikön (30) pyörivät akselit ovat keskenään yhdensuuntaisia ja suoraan eteenpäin ajossa myös yhdensuuntaisia traktorin (7) pituussuuntaisen keskitason kanssa.

Description

Arrangemang hos en skördemaskin för stråformig gröda

Föreliggande uppfinning hänför sig arrangemang hos en främst inom jordbruket använd skördemaskin för stråformig gröda, exempelvis en bakom en konventionell jordbrukstraktor —bogserad hack, försedd med en uppsamlingsenhet med en rotor för att lyfta strängar av stråformig gröda upp i maskinen, en transportenhet för att förflytta materialet närmare hackenheten, en med doseringsvalsar försedd inmatningsenhet, vilken har till uppgift att sörja för en jämn inmatning av materialet, till hackrotorn och så säkerställa en jämn hacklängd samt förhindra en blockering av själva hackenheten, vilken i en fördelaktig — utförandeform utgörs av en kombinerad hack och turboenhet med därtill hörande ställelement samt utblåsningsrör med styr- och övervakningsenheter.

När gräs skördas för ensilage är det viktigt att det stråformiga materialet först hackas kort för att möjliggöra en så tät sammanpressning av grödan i lagringssilo som möjligt, för att — minimera mängden luft, vars syreinnehäll stör den anaeroba mjölksyrejäsningen, på vilken hela ensileringen bygger.

Ett traditionellt exempel pä en känd typ av hack, är t.ex. dubbelhacken, sädan den presenteras bl.a. i FI 953016 (Oy El-Ho Ab). I denna slättas stående gröda med en knivförsedd slätterrotor (4), som kastar materialet till en skruvtransportör (5), för inmatning ihackenheten (6), som sedan ytterligare klipper materialet och blåser ut det genom utbläsningstornet (8) till en transportvagn.

Denna typ av direktskördande hack används fortfarande i mänga länder pä mindre och medelstora jordbruk. Typiskt är dessa dubbelhackar kopplade till traktorer i effektklassen

O 25 60-100kW.

N När man vill öka energiinnehället i ensilage är det viktigt att reducera vattenhalten i grödan

S innan den hackas. Ju högre vattenhalt, dess mer späds den vid den anaeroba

N mjölksyrejäsningen bildade syran ut av vattnet och dess mera socker sönderdelas i s jäsningsprocessen innan fodrets ph sjunker till en stabil nivå, vid vilken mögel och 2 30 — svamptillväxt förhindras. 5 Därför används i dag ofta med en traditionell pickup försedda bogserade gräshackar för 2 skörd av förtorkat gräs.

Se t.ex. Konskilde modellurvalet från broschyren: 300007181 EXP/GB/Clean Cut/BRO/1017, sid 12-13, eller pä nätadressen: http:/www.kongskilde.com/Search?g=forage harvesters &Markets=/AOD11DOC-FEF45- 47FC-BA15-3568303E5152] &Categories={73418D6E-539B-40D0-B32D- 7F3F358DO0AF8)

Ett annat exempel pä en rätt modern bogserad gräshack finns pä nätadressen: hittps://www.lely.com/news/2015/09/10/lely-storm-300-our-forage-harvesters-enter-new- era/

Den principiella skillnaden mellan dessa tvä typer är att i Kongskilde modellerna är hackrotorn utformad som en cylinder med tätt sittande knivar pä periferin. Hackrotorns rotationsaxel är här vinkelrät mot körriktningen och parallell med inmatningsrotorerna för att säkerställa en jämn hacklängd, dä avständet mellan knivarna pä hackrotorn är konstant — över hela knivlängden.

Lely modellen däremot har en svänghjulsformad hackrotor där knivarna är monterade solfjäderlik pä dess plana frontyta. Därför växer avständet mellan knivarna med avständet frän rotations centrum. För att säkra inmatningen bör matarvalsarna vara i omedelbar närhet av knivarnas skärplan. Därav följer att matningsjämnheten (och därav jämnheten av — klipplängden) för sträformig gröda blir lidande hos dessa hackar eftersom det material som kommer in längre bort frän hackskivans centrum fär större avständ mellan hackknivarna än det material som kommer in nära centrum där avständet är litet mellan de skärande kanterna.

När kraven pä kort och jämn klipplängd har ökat för att underlätta en jämn samman- pressning av fodret i silon för att fä bort luften och sä säkerställa den anaerobiska

S 25 — jäsningsprocessen, har hackarna av svänghjulstyp nästan helt fallit bort från marknaden i

LÖ länder med mera utvecklat jordbruk. - I länder med lämpligt klimat och jordmän för majsodling används i stor utsträckning i dag

S självgäende hackar, vilka framtill kan utrustas antingen med ett skärbord för majs eller med & 30 en uppsamlingsenhet för slaget gräs. Dessa är uteslutande utrustade med hackrotorer av o cylinder typ. Det för att säkerställa jämn hacklängd.

N Sådana självgående maskiner är emellertid mycket dyra och kräver specialutbildade service tekniker för underhåll och reparation. Därför krävs stora arealer, lång användningssäsong och tillräckligt stort marknadspotential inom ett visst geografiskt marknadsområde, för att uppnå ekonomisk lönsamhet också på service sidan.

Ju högre latitud, dess kortare blir skördeperioderna och när klimatet blir för ogynnsam för majs, halveras ytterligare den tillgängliga insatsperioden för dessa självgående hackar.

Därför är de förhållandevis sällsynta i nordliga gräsodlingsomräden utan majs.

Då storleken på jordbrukstraktorerna under senare år kraftigt har ökat, har det uppstått potential för kostnadseffektiva maskiner för att vid grässkörd till fullo kunna utnyttja deras motorkapacitet även i effektklasserna över 200kW. Samtidigt har medvetenheten om — betydelsen av jämn hacklängd hela tiden ökat. De pä marknaden förekommande större traktordrivna gräshackarna är nästan undantagslöst av bogserad typ och svängs i arbetsläge ut till sidan av traktorn.

I de kända bogserade hackmodeller, vilka svänger ut till sidan av traktorn och där hackrotorn har formen av en cylindrisk trumma (för jämn hacklängd) är rotationsaxeln för — dcras cylindriska hackrotor i rät vinkel i förhållande till körriktningen.

För att förmedla verkligt stora motoreffekter från traktorns PTO till en hacken krävs därför att mellan traktorn och hackrotorn finns kraftiga och tunga svivel växellådor (= vridbara dubbelväxellådor) i båda ändarna av dragbommen. Förutom att dessa växellådor höjer tillverkningskostnaderna så slukar de dessutom en hel del energi och kräver god kylning och — regelbundet underhåll.

För att få fram en ergonomiskt användarvänlig skördemaskin lämpad för verkligt stora traktorer i effektklassen 150-250kW har ett arrangemang hos en skördemaskin enligt föreläggande uppfinning utvecklats. o 25 2 Uppfinningens främsta fördelar ligger dels däri, att själva hacken kan köras med en rakt g bakom traktorn centrerad draglinje, som sä gott som helt eliminerar sidodragning och

N slirning pä fuktigt underlag.

E Dä den cylindriska hackrotorn, i motsats till konventionella bogserade hackar med 10 30 — cylindriska hackrotorer, i arbetsläge befinner sig rakt bakom traktorn, svängd sä att dess rotationsaxel är i körriktningen, elimineras även behovet av tunga och effektslukande svivel > växellädor i kraftöverföringen och hacken blir därför kostnadseffektiv till sin uppbyggnad och energisnäl i drift. Hackrotorn kan dä vara direktdriven frän traktorns 1000 r/min P.T.O via en standard kraftöverföringsaxel och därför arbeta med minimala effektförluster.

Beträffande de övriga fördelarna hänvisas till den noggrannare beskrivningen och därpå följande patentkrav.

En fördelaktig utförandeform av uppfinningen presenteras i det följande med hjälp av följande ritningar:

Fig. 1 visar skördemaskinen (1) med en tillkopplad transportvagn (16), båda bogserade av traktorn (7) .

Fig. 2 visar samma hack utan tillkopplad släpvagn.

Fig.3 visar uppsamlingsenheten (6) sedd uppifrån med övre mantelplåten demonterad.

Fig. 4 visar en skuren närbild av spännrullen (79) för transportskruvarnas (26) kuggrem (78).

Fig. 5 visar skruvtransportörenhetens (26) utlopp med fästplåt (31) för stödlager och med den ena av de två spiralförlängningarna (32) monterad.

Fig.6 visar yttre ändan av skruvtransportörenheten (26) med bättenträget (84) för spiralförlängningen (32)

Fig. 7 visar yttre delen av den snabbt roterande pickupvalsen (22) i sned projektion.

Fig. 8 visar en axiell projektion av pickupvalsen (22) sett från dess yttre ända

Fig. 9 visar ett förenklat tvärsnitt av uppsamlingsenheten med en detektor (89) monterad. — Fig. I0 visar ett tvärsnitt av hackenheten (4).

Fig. 11 visar hacktrumman (41) sedd i snedprojektion från den drivna ändan.

Fig. 12 visar inmatningsenheten (30) framifrån med dess hydraulmotorer (49, 50 och 51).

Fig. 13 visar inmatningsenheten (30) snett framifrån med kedjetransmissionen (54) som förbinder de nedre matarvalsarna (33). o 25 Fig. 14 visar principschemat för matarvalsarnas hydraulisk- mekaniska drivning och 2 synkronisering. 3 Fig. 15 visar motbettets (40) infästning och inställning.

N Fig. 16 visar slipanordningen (67) för hack knivarna (42).

E Fig. 17 visar hacken (1) i transportläge bakom traktorn (7) och med streckade linjer lyft av 10 30 uppsamlingsenheten (6) till transportläge. o

Fig. 1 visar i arbetsläge en fördelaktig utförandeform av hacken enligt föreliggande uppfinning. Hacken (1) uppvisar en dragbom (2) kopplad till traktorns (7) normala dragkoppling. Ovanom dragbommen syns kraftöverföringsaxeln (3) framtill kopplad direkt till traktorns PTO och baktill direkt till hackenhetens (4) drivaxel (5). 5 Iarbetsläge är uppsamlingsenheten (6) nedvikt sä att den följer marken bredvid traktorn, med upptagningsomrädet (8) och strängen (9) väl synlig för föraren genom traktorns sidofönster. Pä konventionellt sätt är uppsamlingsenheten framtill utrustad med en utjämningsvals (10) och baktill med höjdregleringshjul (11).

Det sträformiga materialet snittas i hacken (4) av hackens knivar till förinställd snittslängd — och kastas med hjälp av den integrerade turboenheten (44) upp i tornet (12).

Pä konventionellt sätt finns mellan tornet och utbläsningsröret (13) en svänglagring (14) för att kunna styra materialsträlen (15) in i transportvagnen (16).

Fig 2 visar samma hack utan tillkopplad släpvagn. Här syns tydligare hackenheten (4) och hackenhetens drivaxcln (5), samt utbläsningsrörct (13) delvis nedvikt till transportlägc.

Vidare syns den inre dragbomsleden (75) samt dragbomscylindern (76), med vilken hacken främst vid vändtegsmanövrering kan styras en aning i sidled i förhällande till traktorn (7).

Vidare uppvisar fig. 2 hackramen (17) de bärande hjulen (18), samt i en fördelaktig utförandeform även en lyft- och bäranordning (19) för en container (20) för — ensileringsmedel. En icke visad släpvagnskoppling kan med fördel finnas baktill pa hackens ram.

Utbläsningsröret (13) kan i en fördelaktig utförandeform även vara utrustad med en kamera (21) som i arbete hjälper föraren att styra materialsträlen (15) in i transportvagnen (16). Vid tillkoppling av transportvagn (16) och vid lastning av ny container (20) för ensileringsmedel o 25 — kan utbläsningsröret vikas ned sä att kameran (21) uppfängar den för föraren annars helt 2 skymda inkopplings-/lastningsomradet för transportvagnen eller containern g ensileringsmedel, vilket betydligt minskar risken för arbetsolyckor.

N

E Fig 3 visar uppsamlingsenheten (6) med övre mantelpläten demonterad. Frän figuren syns 10 30 — en konventionell, framtill i ramen (27) pendlande infäst utjämningsvals (10). Denna

S samarbetar med den snabbt roterande pickup valsen (22), vars fjädrande dubbelfingrar (23) > är spiralformigt infästa.

Dessa tät sittande fjädrande dubbelfingrar (23) kastar materialet frän strängen (9) in i uppsamlingsenheten (6) och upp pä skruvtransportörenheten (26).

Denna uppvisar två transportskruvar (28), vilka snabbt och likformigt för materialet i sidled mot hackenhetens (4) inmatningsenhet (30). Transportskruvarna (28) är så utformade, att de huvudsakligen har samma stigning och diameter, samt roterar synkront. Vidare är transportskruvarnas (28) axelavstånd mindre än skruvspiralernas ytterdiameter, varvid — skruvspiralerna därför når innanför varandra sä att en självrensande effekt uppnås när spiralerna i mittpartiet arbetar emot varandra och så hjälper till att rensa varandra.

Fig. 4 visar detaljer av en kuggremstransmission för att synkronisera hastigheten hos de två transportskruvarna (28). För att förhindra att kuggremmen (78) glider snett på remskivorna, — vilket lätt sker vid minsta lilla vinkelfel, är spännrullen (79), är försedd med dubbelaxel.

Den yttre axeln (80) för spännrullen (79) är ihålig med ett sfäriskt spår (82) i mitten. Detta spår är anpassad för en motsvarande sfärisk utbuktning (83) i centrum av den inre axeln (81). När en yttre kraft verkar på spännrullen (79) trycks därför denna sfäriska utbuktning (83) in i spåret (82) och fixerar den yttre och den inre axeln i sidled. — Den yttre axclns (80) hål uppvisar i en fördelaktig utförandeform koniska ändparticr ytterom det sfäriska spåret för att tillåta en betydande pendlingsfrihet mellan den yttre axeln (80) och den inre axeln (81).

Om kuggremmen (78) tenderar att dra snett, vinklar sig spännrullen (79) en aning och styr så remmen automatiskt tillbaka till mitten.

Figur 5 visar att transportskruvarna (28) i tömningsändan är lagrade i en demonterbar fästplåt (31), vilken täcker bara en liten del av skruvarnas axiella utmatningsprojektion.

Vardera av transportskruvarna (28) har ytterom fästplåten (31) löstagbara spiralförlängningar (32) (den ena är demonterad i bilden) vilka utjämnar och styr materialet o 25 — som skall hackas in emot och delvis in mellan hackens i fig. 9 visade matarvalsar (25, 33). 2 Dessa spiralförlängningar (32) är i ett fördelaktigt utförande utformade som dubbelspiraler g för att möjliggöra dynamisk balansering och för att jämna ut materialflödet, samt för att

N innerkanten av deras spiral effektivt skall rensa bort det sträformiga material som annars har

E en tendens att börja samla sig mot fästplätens (31) kanter. 10 30

Fig. 6 visar att om spiralförlängningarna dessutom är konformiga, (avsmalnande mot > ytterändan) kan deras bottenträg (84) vara utformad att lyfta det sträformiga materialet uppåt för bättre styrning in mellan hackens matarvalsar (25, 33).

Fig 7 visar yttre ändan av den snabbt roterande pickupvalsen (22) i närbild. Pickupvalsen är uppbyggd kring ett centrumrör (34) vars mantelyta i trappstegslik spiralform uppvisar påsvetsade avvisare (35) vilka styr det stråformiga materialet bort från pickupens centrumrör (34).

Fig. 8 Visar att avvisarnas plana, i rotationsriktningen vända yta i en fördelaktig utförandeform har en sådan lutning, att ytans tänkta förlängning (streckade linjen 36) tangerar pickupens centrumrör (34). Pickupvalsens fjädrande dubbelfingrar (23) är med en skruv (37) fastklämd bakom avisaren (35), varvid dubbelfingrarnas fjäderspiraler i — rotationsriktningen är till fullo helt skyddade bakom avvisarna (35). Detta förhindrar att sträformigt material kan sök sig in och klämmas fast mellan trädarna i dubbelfingrarnas (23) fjäderspiraler, vilket kan vara fallet i mera traditionellt uppbyggda pickup valsar.

En genom dubbelfingrarnas fjäderspiraler monterad säkringsskruv (38) häller en avbruten pinhalva kvar pä pickupvalsen och hindrar sälunda att den avbrutna pinnhalvan hamnar med — matcrialet in i hacken och vidare med i fodret. I arbetet viks den avbrutna pinnhalvan bakåt av materialet och kan därför inte mera aktivt hjälpa till att kasta material upp pä skruvtransportörenheten (26). Under normal pauskontroll, kan eventuellt brutna fjädrande dubbelfingrar dä enkelt ersättas med nya. — Fig. 8 visar ytterligare att när stigningen pä den av avvisarna (35) bildade spiralen har en fördelaktig utförandeform, fär den axiella projektionen av de fjädrande dubbelfingrarna (23) en jämn solfjäderlik form sä att inmatningen blir jämn. I en fördelaktig utförandeform bildar pinnarnas rotationsbanor co-axiella cirkelformiga plan, med ett inbördes avständ om endast ca. 2-3 gänger pinndiametern. Därför behöver varje enskild finger i en pickup enligt o 25 — föreliggande uppfinning, endast plocka upp en mycket liten del av det sträformiga 2 materialet. Därmed förhindras att pickup valsens (22) fjädrande dubbelfingrar (23) bara skär 3 glest placerade spår i våt och tung gröda, vilket kan vara fallet med traditionellt uppbyggda

N pickup typer, där avskraparplätar mellan fjäderpinnarna hindrar att pinnarnas rotationsplan

E kan komma närmare varandra än ca.10-14 gänger pinndiametern. Typiskt exempel pä en 10 30 — sädan traditionell pickup syns bl.a. i patent dokumentet US6244027. Avskraparplatarna i

S dokumentets fig.1 och fig. 2 har positions nr. 14. Antalet pinnrader/varv är endast 4 vilket > syns tydligt ur fig. 21 US dokumentet.

Fig. 9 visar ett förenklat tvärsnitt av uppsamlingsenheten (6) med en detektor (89) för hårda föremål monterad.

I en fördelaktig utförandeform utgörs den här detektorn av en piezoelektrisk accelerometer som registrerar vibrationsförändringarna i en sensorbalk (94) när den träffas av ett hårt — föremål som t.ex. en sten (90).

Den här sensorbalken (94) är fäst till höljet (91) med isolerande dämpare (93), vilka minskar bakgrundsbruset från själva hacken och från den stråformig grödans (92) materialflöde.

Om ett hårt föremål, t.ex. en sten (90) finns med i strängen, är den ofta inflätad tillsammans — med den stråformiga grödan som samlas upp. Är hacken då utrustad med en konventionell pickup, liknande den från patent dokumentet US6244027, där de kamstyrda fingrarna är monterade i parallella rader lyfter raden av pinnar material från hela strängbredden samtidigt, ofta utan att pinnarna då river sönder inflätningen.

Därför kan en i den stråformiga grödan inflätad sten eller annat hårt föremål lättare följa med materialet in i hacken, där stenen förorsakar stor skada på både knivar (42) och motbctt (40).

Den pickupprotor som beskrivs i förklaringen till figurerna 7 och 8 har däremot spiralformigt monterade snabbt roterande fjädrande pinnarna (23) vilka en i taget och inte gruppvis river sönder strängen och inflätningen, eftersom pindelningen (som visas i fig. 7 & — 8) är sådan att inte hela strängbredden lyfts simultant, utan varje pinne fångar upp endast litet av den sträformiga grödan. Därför separeras stenar och andra hårda föremål lättare från materialet och kastas av pinnarna (23) mot sensorbalken (94).

När stenen träffar sensorbalken (94) resulterar det i en markant förändring av vibrationerna i balken, sä att signalbruset frän detektorn (89) plötsligt uppvisar en sädan markant förändring o 25 att hackens icke visade elektroniska övervakningsenhet kan registrera signalförändringen. 2 Overvakningsenheten sänder då omedelbart en stop signal till inmatningsenhetens (30) g stopventil (95 fig. 14), för att stanna matarvalsarna (25, 33) och sä hindra att det härda

N föremälet inte när hackknivarna.

E Härvid är det en stor fördel att signalförändringen registreras redan längt innan det 10 30 — sträformiga materialet när inmatningsenhetens matarvalsar, sa att dessa hinner stanna i tid, innan det hårda föremålet (90) hamnar in mellan hack knivarna (42) och motbettet (40). > I traditionella lösningar är metalldetektorerna oftast inbyggda i själva inmatningsenheten (t.o.m. i själva matarvalsarna) och därför krävs ett mycket brutalt stop av matarvalsarna för att undvika skador. Ett sådant brutalt stop kräver ofta mekanisk broms inbyggd matarvalsarnas drivning.

Fig. 10 visar ett tvärsnitt av hackenheten (4). Nere till vänster syns inmatningsenheten (30) med de nedre och de övre matarvalsarna (33, 25), vilka matar in det sträformiga materialet över det fasta motbettet (40) till att greppas av hacktrummans (41) knivar (42) för att klippas kort mellan hack knivarna och motbettet (40).

Fig. 11 visar uppbyggnaden av själva hacktrumman (41).

Som av figurerna 10 och 11 framgår, uppvisar en fördelaktig utförandeform av hacktrumman (41) en turboenhet (44), bestående av ett flertal mellan knivarna (42) och centrumaxeln (43) befintliga böjda eller raka fläktvingar (45) och insugningsöppningar (46) för accelerationsluft i båda gavlarna av hacktrumman. Insugningsöppningarna begränsas av — knivstödens (47) infästningskrans (48). Mitt mellan infästningskransarna (48) finns cn styrplät (85) som förutom att fungera som fäste för knivstöden (47) har uppgiften att styra luftflödet från de båda insugningsöppningarna (46) för att förhindra att skadlig turbulens uppstär mellan luftströmmarna frän de bäda turboenheterna (44).

Fig. 12 visar hackens inmatningsenhet (30), lite snett i inmatningsriktningen. Härifrän kan vi urskilja de tre hydraulmotorerna (49, 50, 51) vilka tillsammans driver de övre och de nedre matarvalsarna, samt skyddet över kedjetransmissionen (53) för de övre matarvalsarna.

Fig. 13 visar en sned sid vy frän samma inmatningsenhet. Frän denna syns kedjehjulen (86) o 25 — för kedjetransmissionen (54) som synkroniserar de nedre matarvalsarna (33). 2 Den övre matarvalsenheten (52) i fig. 11 och 12 är infäst i pendelarmarna (56). De g genomgäende torsionsaxlarna (57) vilka förbinder de pä bäda sidorna om den övre

N matarvalsenheten befintliga pendelarmarna (56) hjälper till att hälla den övre

E matarvalsenheten (52) parallell med de nedra fasta matarvalsarna (33) för att i sidled jämna 10 30 — ut materialstrommen fran sidotransportörenhetens (26) spiralförlängningar (32). De övre

S matarvalsarna (25) kan i höjdled röra sig inom ett avgränsat omräde, för att kontinuerligt > trycka det sträformiga materialet ner mot de nedre matarvalsarna (33). Materialet kläms dä mellan de övre och nedre matarvalsarna sä att dessa, när de synkront roterar tillsammans i en jämn ström matar in det sträformiga materialet.

I fig. 13 syns också den nedre matarvalsenhetens gavlar (59) tydligt. Det bör observeras att den övre matarvalsenheten (52), inklusive dess hydraulmotor (51) befinner sig innanför dessa gavlar (59), samt att torsionsaxeln (57) också i nedersta läget befinner sig ovanför — gavlarna (59). Det betyder att gavlarna inte behöver uppvisa några (ovala) hål för drivaxlar eller andra drivelement för drivning av den övre matarvalsenheten (52), liksom i andra mera kända lösningar (se t.ex. DE102013112326A1, DE102013004274B4, EP0541975B1) även om de övre matarvalsarna (25) och deras drivning kontinuerligt rör sig enligt materialmängden upp och ner i förhållande till de fasta nedre matarvalsarna (33). När det inkommande materialet sammanpressas mellan valsarna i konventionella matarenheter trycks rester lätt ut genom dessa hål i gavlarna och stör arbetet genom att bidra till blockering.

Fig. 14 visar ett principiellt schema för den kombinerade hydraulisk — mekaniska drivningen — och synkroniscringen av matarvalsarna (25 och 33). Pilen mellan valsarna symboliserar materialflödets riktning.

De två första nedre valsarna (33) drivs av varsin parallellkopplad hydraulmotor och alla tre valsarna är förbundna med kedjetransmissionen (54) för att synkronisera valsarnas periferihastigheter. — Returoljan från hydraulmotorn (50) på den första nedre matarvalsen leds via den övre valsenhetens (52) hydraulmotor (51) till tank. På detta sätt erhålls en hydraulisk synkronisering mellan den nedre- och den övre matarvalsenheten. Kedjetransmissionen (53) mellan hydraulmotorn (51) och de övre matarvalsarna (25) säkerställer att alla fem . matarvalsar hela tiden håller samma periferihastighet för optimal jämn inmatning. o 25 2 Dä alla hydraulmotorerna är sammankopplade bäde mekaniskt och hydrauliskt pä ovan 3 beskrivna sätt, erhålles en effektfördelning mellan hydraulmotorerna så att den mest

N belastade motorn kan utnyttja kraftreserven frän en mindre belastad motor. Därför utnyttjas

E den hydrauliska effekten frän traktorn optimalt, eftersom trycket P till inmatningsenheten 10 30 — (30) inte bestäms av det vridmoment som den mest belastade hydraulmotorn behöver, utan

S traktorns hydrauliktryck utgör av medeltalet av de tre hydraulmotorernas momentana > belastningsmoment.

I en fördelaktig utförandeform är hackens hydrauliskt drivna inmatningsenhet (30) utrustad med en tryckgivare (96) vilken känner av belastningen pä inmatningsrotorerna..

Denna tryckgivare kan användas för att ge hackens manöversystem värdefull information om hackens belastning. Ju högre tryckfallet över hydraulmotorerna (49, 50, 51) är, dess mera material matas in till hacken. I sin enklaste utförandeform är tryckgivaren en on-off brytare som startar och stänger doseringspumpen för ensileringsmedel frän containern (20).

Tett mera avancerat utförande är tryckgivaren i proportionalutförande och ge en CANBUS signal till hackens manöversystem för att reglera ensileringsmedelmängden i proportion till materialmängden som gär genom hacken.

Fig. 15 visar principen för inställning av motbettet (40). Fästet (60) för motbettet är nertill — försedd med ett rundat motbett stöd (64). Denna stöder mot snedställda glidytor (65) i ett (begränsat synligt) V-format säte (66). Fjädrarna (63) trycker ner motbettsfästet glappfritt i urtaget (66) och åstadkommer samtidigt ett vridmoment runt stödet (64).

De linjära ställmotorerna (62) för motbettet motverkar via de långa ställarmarna (61) fjädrarnas (63) vridmoment genom att begränsa hur längt ställarmarna (61) kan röra sig — under inverkan av fjädcrkraftcn, för att hålla ctt litet spel mellan motbettet och knivarna (42) pä hackrotorn.

Identiska motbett stöd, glidytor, urtag, ställarmar och ställmotor uppvisas även pä andra sidan av inloppet till hacken.

Om ett härt föremäl följer med det sträformiga materialet in mot hacken, kan motbettet (40) — fjädra bakåt bort från knivarna och sä minska haveririsken.

Fig. 16 visar tydligare snett uppifrän de bäda torsionsaxlarna (57) vilka styr den övre matarvalsenheten (52), samt även den bortre ställarmen (61) för motbettet (40).

I den övre delen av fig. 16 visas slipanordningen (67) för hack knivarna (42). Stommen till o 25 — denna slipanordning utgörs av två parallella hydraulcylindrar (68) med lång slaglängd. 2 Ett fäste (69) förbinder yttre ändarna pä cylindrarnas (68) kolvstänger med slipbalken (70). I g den motstäende ändan uppvisar slipbalken 4 fasade löprullar (71), tvä pä övre sidan och tvä

N pä undre sidan om cylindrarnas (68) yttre mantelyta. Icke visade tallriksfjädrar trycker

E axiellt ihop de övre och nedre löprullarna (71) sä att dessa följer cylindrarnas (68) mantelyta 10 30 glappfritt. En något skymd spärrhjulsmekanism (73) sköter pä konventionellt sätt om att det indexerande sliphuvudet (72), for varje fram och återgående rörelse av cylindrarna (68) > vrider spärrhjulet ett steg för varje fullbordat fram och ätergäende slag av cylindrarna (68) och skruvar dä den i sliphuvudet integrerade slipstenen lite mera in mot hacktrummans knivar (42).

Fig. 17 visar hacken (1) enligt uppfinningen bakom traktorn (7). Hacken visas grovt schematiskt bakifrån, utan släpvagnsdrag och utan lyft- och bäranordning (19) och utan någon container (20) för ensileringsmedel. Uppsamlingsenheten (6) visas i två lägen.

Med streckade linjer visas uppsamlingsenhet (6) i ett mellanläge som är fördelaktigt om materialet av någon anledning blockeras i inmatningsenheten (30). Då kan uppsamlingsenheten (6) lyftas upp partiellt, så att trycket mellan skruvtransportörenhetens (26) spiralförlängningar (32) och matarvalsarna (25, 33) elimineras. Då kan hydraulmotorerna (49, 50 och 51) lätt reverseras för att spotta ut blockeringen. — I traditionella hackar är sådant förenat med stora svårigheter dä kända lösningar uppvisar en parallellt tätt framför matarrullarna befintlig fast spiralförsedd matarvals. Se t.ex. ovan nämnda Kongskilde broschyr samt en stor mängd patentdokument för självgående hackar t.ex: US 6,244,027 B1, EP0403889, US 6,895,734 och US 8,806,844 B2. —Ärhacken utan den barlast såsom cn fylld ensileringsmedcl container, eller en tillkopplad tung släpvagn ger, kan hackens stabilitet äventyras mär uppsamlingsenheten lyfts upp eller sänks ner, om inte det högra hjulet (74) först körs teleskopiskt ut för att minska stjälpkrafternas hävarmslängd.

Ett teleskopiskt utskjutbar höger hjul (74) är också till stor nytta under arbete, speciellt pä — fuktiga fält. Då kan en del av uppsamlingsenhetens (6) vikt, hydropneumatiskt bäras upp av hackens höger hjul pä motsvarande sätt som vid avlastning av slätterbalken hos en buren slättermaskin. (Se t.ex. dokumentet FI 20150072).

I en fördelaktig utförandeform är den här operationen hydrauliskt kopplad till ett dubbelverkande uttag pä traktorn pä ett sädant sätt, att när man börjar sänka ner o 25 — uppsamlingsenheten (6) sä trycks först det högra hjulet (74) ut till max läge, innan 2 uppsamlingsenheten börjar sänkas ner. Vice versa vid upplyftning. Da dras hjulet (74) in g först efter det att uppsamlingsenheten (6) nätt transportläget och mekaniskt lästs i detta läge.

N x a 10 30

Uppfinningen begränsar sig naturligtvis inte till den ovan beskrivna fördelaktiga > utförandeform, utan en mängd variationer av densamma är möjlig innom ramen för nedanstäende patentkrav.

Claims (18)

Patentkrav

1. En inom jordbruket använd till en lantbrukstraktor (7) kopplad bogserad skördemaskin för stråformig gröda uppvisande en dragbom (2) kopplad till traktorns (7) normala dragkoppling bärande hjul (18) en uppsamlingsenhet (6) en hackenhet (4) försett med en inmatningsenhet (30), kännetecknad därav att såväl hackenhetens (4) som inmatningsenhetens (30) roterande axlar är huvudsakligen parallella både sinsemellan och vid raka kör drag även med traktorns (7) längsgående centrumplan. och att projektionen av hacktrummans (41) centrumaxel (43) då befinner sig innanför traktorbredden.

2. En skördemaskin enligt föregående patentkrav, kännetecknad därav att vid en hel- eller partiell blockering av inmatningsenheten (30) kan uppsamlingsenheten (6) svängas uppåt runt en huvudsakligen i körriktningen befintlig axel så att uppsamlingsenhetens (6) skruvtransportörenheten (26) fjärmas från hackens övre- och nedre matarvalsar (25, 33) för att vid reversering ge plats för det blockerade materialet som nämnda matarvalsar försöker trycka ut.

3. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad därav att hacktrumman (41) utgörs av en kombination av två centralt innanför hack knivarna (42) befintliga och av en avgränsning (85) från varandra skilda turboenheter (44) och en perifer av hack knivarnas cylindriska rotationsbana begränsad hackenhet (88).

4. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad därav att fästskruvarna (87) för fjäderpinnarna på uppsamlingsenhetens (6) pickup vals o (22) roterar i en cirkelformig bana och där pickup valsen uppvisar spiralformigt placerade S avvisare (35) vilka styr det sträformiga materialet bort frän pickupens centrum (34) och 3 där de fjädrande dubbelfingrarnas (23) fjäderspiraler i rotationsriktningen är 2 huvudsakligen skyddade bakom avvisarna (35).

z

5. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad därav att uppsamlingsenheten (6) är utrustad med en detektor (89) vilken registrerar de = plötsliga förändringar som uppstår i signalbruset från detektorn om hårda föremål (90) N som följer med den sträformiga grödan (92) träffar sensoromrädet där detektorn (89) är monterat och varvid en elektronisk övervakningsenhet registrera signalförändringen och omedelbart sänder en stop signal till drivningen av matarvalsarna (25, 33).

6. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad därav att upptagningsenheten (6) uppvisar en skruvtransportörenhet (26) med minst två huvudsakligen parallella och synkront arbetande transportskruvar (28) vilkas axiella projektioner av skruvspiralernas periferi parvis skär varandra i två punkter.

7. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav uppvisande minst en remtransmission, kännetecknad därav att spännrullen (79) för remmen (78) är begränsat pendlande och där pendlingspunkten befinner sig i, eller i omdelbar närhet till centrumplanet för spännrullens (79) mantelyta.

8. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad därav att skruvtransportörenheten (25) är försedd med minst en spiralförlängning (32) ytterom det i matningsriktningen sista lagerstödet (31).

9. En skördemaskin enligt föregående patentkrav, kännetecknad därav att spiralförlängningen eller spiralförlängningarna är konformade.

10. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav med en inmatningsenhet (30) uppvisande övre- respektive nedre matarvalsenheter (52, 39) kännetecknad därav att de övre matarvalsarna (25) med sin transmission (53) är i höjdled rörliga helt innanför de plan som de inåtvända ytorna av den nedre matarvalsenhetens (39) gavlar (59) bestämmer.

11. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav med en inmatningsenhet (30) uppvisande övre- respektive nedre matarvalsenheter (52, 39) drivna o av flera än en hydraulmotor (49, 50 ,51) kännetecknad därav att minst tvä av S hydraulmotorerna (49, 50, 51) är seriekopplade och minst tvä av motorerna är 3 parallellkopplade och försedda med en mekanisk synkronisering av deras 2 rotationshastigheter. z

12. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav med en inmatningsenhet (30) uppvisande övre- respektive nedre matarvalsenheter (52, 39) drivna = av en eller flera hydraulmotor (49, 50 ,51) kännetecknad därav att det registrerade N tryckfallet över hydraulmotorn eller hydraulmotorerna används för att ge hackens manöverenhet (97) information om materialmängden och hackens belastning.

13. En skördemaskin enligt föregående patentkrav, kännetecknad därav att den huvudsakliga förbindelsen mellan hacktrummans hackenhet (88) och hacktrummans centrumaxel (43) utgörs av turboenheternas (44) fläktvingar (45).

14. En skördemaskin för stråformig gröda uppvisande en uppsamlingsenhet (6) en hackenhet (4) försett ett motbett (40), kännetecknad därav att motbettet (40) har ett fäste (60) som är vridbart kring ett motbettstöd (64) vilande i ett säte (66) och belastad med minst ett fjädrande element (63) som trycker motbettstödet (64) glappfritt ner i sätet (66) och strävar till att vrida motbettstödet (64) med motbettet (40) in mot hacktrummans (41) knivar (42) och där denna vridrörelse begränsas inåt av ett ställdon (62) vilket reglerar spelet mellan motbettet och hacktrummans knivar.

15. En skördemaskin enligt föregående patentkrav, kännetecknad därav att om ett hårt främmande föremål kommer in mellan kniv (42) och motbett (40) kan motbettet i viss mån svänga undan för att reducera skadan.

16. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav i vilken hackenheten (4) uppvisar en slipanordning (67) försett med ett indexerande sliphuvud (72) , kännetecknad därav att det indexerande sliphuvudet löper mellan två sinsemellan och med hacktrummans centrumaxel (43) parallella hydraulcylindrar (68) och stöder sig huvudsakligen mot cylinderrörens yttre mantelytor och till en liten del på stödet (69) vilket förbinder cylindrarnas kolvstänger.

17. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav där skördemaskinens utblåsningsrör (13) är utrustad med en kamera (21) för att underlätta fyllningen av en transportvagn (16), kännetecknad därav att utblåsningsröret (13) med kameran (21) S kan svängas ner så att kameran kan registrera tillkopplingsförloppet av en transportvagn 2 (16) och/eller lastningsförloppet dä lyft- och bäranordningen (19) skall backas in t.ex. 00 under en ensileringsmedels container (20). : a 1

18. En skördemaskin enligt något eller några av föregående patentkrav, kinnetecknad därav att maskinens mot uppsamlingsenheten (6) riktade hjul (74) kan förskjutas i sidled > för att förbättra hackens sidostabilitet.