SE545204C2 - Strålningsbroms till skydd mot spridning av brand via ventilationskanaler som förbinder olika brandceller - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en anordning, och ett ventilationssystem innefattande en sådan anordning, för att reducera propagering av värmestrålning genom en ventilationskanal. Anordningen (1), kallad för en ”strålning sbroms”, innefattar en långsträckt kropp (2) innefattande en första öppning (21) och en andra öppning (22) belägna vid respektive ände hos den i allmänhet långsträckta kroppen (2).Strålningsbromsen (1) är utformad i storlek och form för att monteras fluidanslutet i ventilationssystemet (100), och är försedd med ett flertal fluidkanaler (3) vilka är konfigurerade att leda en fluid mellan den första öppningen (21) och den andra öppningen (22), varvid flertalet fluidkanaler (3) är utformade i storlek och form för att reducera värmestrålning propagerande genom flertalet fluidkanaler (3) mellan den första öppningen (21) och andra öppningen (22).

Description

STRÅLNINGSBROMS TILL SKYDD MOT SPRIDNING AV BRAND VIA VENTILATIONSKANALER SOM FORBINDER OLIKA BRANDCELLER Tekniskt område Föreliggande uppfinning avser en anordning för att förhindra spridning av brand via ventilationskanaler.

Bakgrund Enligt gällande byggnorrner i såväl Sverige som utomlands skall en större byggnad indelas i olika s.k. brandceller. Definitionsmässigt är en brandcell ett rum eller grupp av sammanhängande rum inom vilken en brand hindras från att spridas från. Detta innebär att de konstruktioner som omsluter en brandcell såsom väggar, bjälklag etc. mäste ha en viss förutbestämd motståndsförrnåga mot brand. Exempel på brandceller är bostadslägenheter, olika kontor, hotellrum, samlingslokaler, vår- davdelningar på sjukhus mm.

Att åstadkomma omslutande konstruktioner såsom väggar och bj älklag samt även dörrar med tillräcklig motståndsförrnåga mot brand är relativt enkelt. Ett ofta betydligt större problem är att hindra brandspridning via byggnadens ventilationssystem som genombryter olika brandceller. Ett antal mer eller mindre säkra och mer eller mindre kostsamma sätt finns att hindra brandspridning via ventilationssystemet.

Ventilationskanaler utförs normalt av tunn stålplåt vilket innebär att den snabbt värms upp på brandutsatt sida. När ventilationskanalen genombryter en brandavskilj ande byggnadsdel kommer värmen från den brinnande brandcellen därmed att överföras via ventilationskanalen till den icke brinnande brandcellen genom värrneledning, värrnestrålning och strömmande het brandgas inuti ventilationskanalen.

Om ventilationskanalen lämnas utan åtgärd kommer yttemperaturen på ventilationskanalen i den icke brinnande brandcellen därmed bli så hög att antändning av närliggande brännbart material sker och på så sätt sprida branden till denna.

Ett vanligt sätt att undvika antändning via den uppvärmda ventilationskanalen är att isolera kanalen med stenull, på vardera sidan om den brandavskilj ande byggnadsdelen, med tillräcklig tjocklek och längd eller att kanalen kläds in med skivor av obrännbart material exempelvis gips. Med dagens krav på reducerade byggkostnader och hög prefabricerbarhet innebär dessa lösningar utrymmeskrävande installationsutrymmen och att isolering måste monteras efter det att ventilationskanalema hängts upp vilket både är tidsödande och kostsamt.

Att isolera ventilationskanaler med stenull eller att ventilationskanaler kläds in med skivor av exempelvis gips eller att även utföra ventilationskanaler i sin helhet av exempelvis gips är känt.

Isolering av ventilationskanaler med stenull bygger på principen att nyttja isoleringens höga värrneisolerande förrnåga så att yttemperaturen på kanalisoleringens utsida, i icke brinnande brandcell, blir tillräckligt låg så att antändning av närliggande brännbart material ej sker. Isoleringens höga värrneisolerande förmåga innebär dock samtidigt att avsvalningen längs kanalen, inom icke brinnande brandcell, sker långsamt vilket i sin tur måste kompenseras med långa isolerlängder. I många fall medges ingen möjlighet att isolera på båda om den brandcellsskilj ande byggnadsdelen då ventilationskanalen avslutas mot byggnadsdelen med ett ventilationsdon.

Att isolera ventilationskanaler med stenull medför höga kostnader i isolerrnaterial och utförande. Dessutom är isoleringen utrymmeskrävande vilket speciellt vid ombyggnader kan vara ett stort problem på grund av att tillgängligt utrymme ofta är begränsat.

Gemensamt för isolering med stenull eller inklädnad av ventilationskanaler med gips är att detta utförs efter det att kanalema är monterade vilket skapar problem i byggskedet. Förutom höga kostnader är det inte alltför ovanligt att när isolering skall monteras finns inte erforderligt utrymme avsatt. Ventilationskanalen måste då flyttas och nytt hål i den brandavskilj ande byggnadsdelen måste tas upp.

Ett ytterligare sätt att hantera spridning av brand genom ett ventilationssystem är att implementera flödesmotstånd som genom tryckfall styr och/eller minskar spridning av gaser som uppkommer vid brand. Ett exempel på en sådan lösning beskrivs i US 3,7l4, Sammantaget så finns det ett behov att erhålla en förbättrad lösning som löser ovan nämnda problem med kända lösningar.

Sammanfattning Uppfmnarna för föreliggande uppfinning har kommit till insikten att Värme överförs primärt via ventilationskanalen till den icke brinnande brandcellen genom värrneledning, värrnestrålning och strömmande het brandgas inuti venti- lationskanalen. Bortsett från strömmande het brandgas utgör ventilationskanalens invändiga värrnestrålning den största bidragande orsaken till att yttemperaturen blir för hög på ventilationskanalen i icke brinnande brandcell och därmed kunna antända brännbart material och på så sätt sprida branden vidare.

Värrnestrålningen ökar även med kanalens tvärsnittsarea varför isolerbehovet, tjocklek och längd, därmed ökar med tvärsnittsarean. Värrneledning via kanalens omslutande yta av stålplåt utgör en avsevärt mindre del då plåtens godstjocklek är relativt tunn, ofta ca 0,5 - l mm.

Föreliggande uppfinning avser en anordning i forrn av en enkel och billig prefabricerad enhet med vars hjälp ett effektivt skydd åstadkoms mot brandspridning via ventilationskanaler som genombryter en brandavskilj ande byggnadsdel.

En första aspekt av föreliggande uppfinning avser en strålningsbroms konfigurerad att reducera värrnestrålning i ett ventilationssystem. Strålningsbroms innefattar: en långsträckt kropp innefattar en första öppning och en andra öppning belägna vid respektive ände hos den i allmänhet långsträckta kroppen, varvid strålningsbromsen är tillverkad i ett värrnetåligt material och utformad i storlek och form för att monteras fluidanslutet i ventilationssystemet, kännetecknad av att strålningsbromsen innefattar en långsträckt kropp innefattande en första öppning och en andra öppning belägna vid respektive ände hos den långsträckta kroppen, varvid strålningsbromsen är försedd med ett flertal fluidkanaler vilka är konfigurerade att leda en fluid mellan den första öppningen och den andra öppningen, varvid flertalet fluidkanaler är vardera utformade med en längd som är i storleksordningen fem gånger eller mer av respektive fluidkanals hydrauliska diameter, varigenom värrnestrålningen propagerande genom flertalet fluidkanaler mellan den första öppningen och andra öppningen reduceras, varvid strålningsbromsen innefattar en ytbeläggning längs med flertalet fluidkanalers innerväggar med en emissivitet mellan 0,4 - l.

Med termen "strålningsbroms" menas den anordning genom vilken flertalet fluidkanaler löper mellan den första och andra öppningen. Strålningsbromsen kan vara utforrnad i storlek och form för att erhålla en enkel och billig prefabricerad enhet som kan monteras i ett kanalsystem, det vill säga en insatsenhet. Alternativt kan strålningsbromsen vara utforrnad i storlek och form för att utgöra en modul som kopplar ihop två ventilationskanaler. Med terrnema "första öppning" och "andra öppning" menas de ändöppningar som tjänar som inloppshål/utloppshål. Både den första och andra öppningen kan utgöras av en samling individuella öppningar vid respektive ände av strålningsbromsen.

Med termen ""fluidkanal"" menas en passage som sträcker sig mellan två öppningar hos strålningsbromsen. Vidare menas med fluidkanal både en öppen och sluten passage längs med sin längdriktning. Således kan två fluidkanaler vara lateralt fluidisolerade från varandra, fast de kan även vara lateralt fluidanslutna med varandra längs med en del eller hela längdutsträckningen.

Med termen "fluidansluten" menas att en första enhet och en andra enheter, eller flera andra enheter, är konf1gurerade att leda en fluid sinsemellan.

Strålningsbromsen kan fördelaktigt monteras fluidanslutet i en ventilationskanal mellan två brandceller. På så vis kan man minska risken för brandspridning mellan två brandceller via en ventilationskanal. Strålningsbromsen kan monteras i en ventilationskanal där den löper genom en brandavskilj ande byggnadsdel. Vidare kan strålningsbromsen vara utformad i storlek och form enligt byggstandard. Således kan strålningsbromsen fördelaktigt erhållas som en separat del för att installeras i byggnader, eller installeras i samband med byggnationen av en byggnad.

En fördel med strålningsbromsen är att den erbjuder en förbättrad motståndsförrnåga mot brand. Genom att utforma en strålningsbroms med ett flertal kanaler löpandes mellan den första och andra öppningen så kommer värrnestrålningen som propagerar genom strålningsbromsen att bromsas upp väsentligt. Värmen kan fångas upp av partiet mellan fluidkanalema, så att mindre mängd värme lagras längs med strålningsbromsens yttersida. På så vis kan värmen även bromsas upp till att spridas lateralt från en ventilationskanal, för att förhindra att en ventilationskanals yttemperatur blir för hög. Således minskas risken för att brännbart material i närheten av en ventilationskanal antänds.

En ytterligare fördel med strålningsbromsen är att man kan minska på mängden av stenull eller obrännbart material (t.ex. gips) som krävs för att isolera en ventilationskanal. Således tillhandahålls en mer utrymmeseffektiv lösning genom strålningsbromsen.

En ytterligare fördel med strålningsbromsen är att installationstid för isolering av en ventilationskanal kan kortas ned. Med föreliggande uppfinning så kan strålningsbromsen fördelaktigt enkelt skjutas in i en ventilationskanal. Således krävs ingen tidskrävande installation av passning av stenull eller obrännbart material (t. ex. gips) kring en ventilationskanal efter det att den monterats pä plats.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen kan den vara utforrnad i storlek och forrn så att flertalet fluidkanaler är vardera utforrnade med en längd som är i storleksordningen fem gånger eller mer av respektive fluidkanals hydrauliska diameter. Fluidkanalemas längd kan vara i storleksordningen 500% - l000% eller mer av fluidkanalemas hydrauliska diameter. Altemativt kan fluidkanalemas längd vara i storleksordningen 100 - 150%, 100 - 200%, 100 - 300%, 100 - 400%, 100 - 500%, 100 - l000% eller mer av strålningsbromsens yttre diameter. Genom att utforma fluidkanalema mellan den första och andra öppningen så att de är längre än de är breda kan strålningsbromsen fördelaktigt bromsa värrnestrålning ytterligare.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen är den tillverkad av ett värrnetåligt material. Värrnetåliga material kan innefatta diverse olika material med hög smältpunkt. Det kan exempelvis vara metaller, såsom j äm, aluminium, molybden, volfram, tantalen, nickel och/eller titan eller material med liknande smältpunkter. Värrnetåliga material kan även innefatta rostfritt stål, såsom 302, 304, och/eller 316 rostfritt stål. Värrnetåliga material kan även innefatta diverse olika nickellegeringar, såsom 600, 625, 718 och/eller 750 nickel. Värrnetåliga material kan även innefatta stålplåt, såsom tunnplåt, varrnvalsad bandplåt, varrnvalsad grovplåt, Z-plåt, kallforrnningsstål, durkplåt och/eller perforerad plåt. Värrnetåliga material kan även innefatta diverse eldfasta material. Strålningsbromsen kan vara helt eller delvis tillverkad i något av ovan nämnda material, eller kombinationer därav.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen är flertalet fluidkanaler antingen två till antalet, tre till antalet, fyra till antalet, fem till antalet, sex till antalet, sju till antalet, åtta till antalet, nio till antalet, tio till antalet, eller fler till antalet. Genom att ha fler fluidkanaler i en strålningsbroms av en given storlek, så minskas tvärsnittarean för varje individuell fluidkanal. Genom att ha flera och till tvärsnittytan mindre fluidkanaler så bromsas värrnestrålningen ytterligare. Således ger en strålningsbroms med fler fluidkanaler en förbättrad motståndsförrnåga mot brandspridning.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen har en av flertalet fluidkanaler ett tvärsnitt vinkelrätt sin längdriktning som är cirkulärt, triangulärt, fyrkantigt, pentagonalt eller hexagonalt. 'fï*x'íí.;rfçï~qgÉïiifw*f 31:i fn: ;;íiíifll;*i:t ha: _ .f-s: ' v a! fï.~.->.r »s .-1 .k ~ '-~-~ ^Ü~<~~ -»- ä* kn ._\\_\_\\-\-\. \«,\\«^ k. \.\ \-.,_\\_\.\1,\ ~ i V, «, _ DL- wš: BL- Stralningsbroms innefattande fluidkanaler med denna typ av tvärsnitt kan fördelaktigt tillverkas enklare, vilket följaktligen kan minska tillverkningskostnaden.

A \.« x ytbeläggning' .MW "A ...Ä . ~ _ .m *mg W; m» g. .a . _ f. ~. _ \ v. »k k vx. essvrxz: M. n.. . o. ._ _ u., _ _, ._ ._ 0 9 _ 1 www. ,_,_,,-.,-. , 5 -. ~\ø}_ .^\.\ .\. x u 1- .. 1- ._ f i*z:;1ï.-i^;::::É;..:: ifsæçgiu. ;'1:.:;1:::~;::_:::. ::^;:'.;¿'1::::~ v31. Genom en ytbeläggning med en högre emissivitet kan strålningsbromsen fördelaktigt bromsa strålningen ytterligare.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen är den böjd längs med dess längdriktning. Genom en böjning i strålningsbromsen kan den även fördelaktigt platsa i böjda ventilationskanaler, eller utgöra en sådan böjd ventilationskanaldel.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen har någon av ändama hos strålningsbromsen två eller flera öppningar och flertalet fluidkanaler fluidansluter den andra av nämnda någon av ändama med nämnda två eller flera öppningar. Således erhålles fördelaktigt en mer anpassningsbar strålningsbroms som kan monteras i eller utgöra även mer komplicerade ventilationskanalssystem.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen löper fluidkanalema i spiral mellan den första öppningen och andra öppningen. Genom att fluidkanalema löper i spiral mellan den första och andra öppningen, så ökas fluidkanalemas längd i förhållande till strålningsbromsens längd. Detta kan fördelaktigt förbättra strålningsbromsens förmåga att förhindra brandspridning mellan två brandceller.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen är flertalet fluidkanaler utformade med inbördes lika stora tvärsnitt vinkelrätt respektive nämnda flertalet fluidkanalers längdriktning. Genom att utforma flertalet fluidkanaler på detta sätt så kommer värrnestrålningen att fördelaktigt fördelas lika, eller väsentligen lika, mellan flertalet fluidkanaler. Detta minskar risken för att någon av flertalet fluidkanaler utsätts för en för hög temperatur.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen är åtminstone två fluidkanaler är utforrnade med inbördes olika stora tvärsnitt vinkelrätt respektive nämnda två fluidkanalers längdriktning. Genom att utforma två fluidkanaler på detta sätt kan ett göras större än det andra, genom vilken större fluidkanal ett extemt kylande flöde av luft kan ledas. Den större av fluidkanalema kan vara belägen närmare mitten av strålningsbromsen, eller i mitten av strålningsbromsen, sett i ett tvärsnitt av strålningsbromsen i dess längdriktning. Flertalet mindre fluidkanaler kan således vara konfigurerade att löpa längs med den större fluidkanalen. En sådan utföringsforrn kan fördelaktigt ge en förbättrad motståndsförrnåga mot brandspridning genom en ventilationskanal. Den större fluidkanalen kan vara konfigurerad till att leda ett kylande medium vid brand för att vidare öka strålningsbromsen motståndsförrnåga mot brandspridning.

Enligt en utföringsforrn av strålningsbromsen är flertalet fluidkanaler inbördes ordnade för att bilda symmetriska tvärsnittsmönster. Genom en sådan utföringsforrn kan upptagen värme fördelaktigt fördelas bättre, därigenom minska risken för att någon del i strålningsbromsen får en för hög temperatur.

En andra aspekt av föreliggande uppfinning avser ett ventilationssystem. Ventilationssystemet kan innefatta ett flertal ventilationskanaler som länkar samman två eller fler brandceller. Ventilationssystemet innefattar en strålningsbroms enligt någon av föregående beskrivna utföringsforrner. Strålningsbromsen kan vara fluidansluten till ventilationssystemet. Strålningsbromsen kan vara belägen i en ventilationskanal, eller utgöra delen av en ventilationskanal, i en position motsvarande övergången mellan en första och en andra brandcell. Systemet kan innefatta två eller fler strålningsbromsar enligt någon av föregående beskrivna utföringsforrner.

En tredje aspekt av föreliggande uppfinning avser användning av en strålningsbroms enligt någon av utföringsforrnema som beskrivits ovan för att reducera värrnestrålning propagerande genom ett ventilationssystem. Strålningsbromsen kan vara konfigurerad för att användas i ett ventilationssystem som länkar samman två eller fler brandceller. Strålningsbromsen kan vara konfigurerad att vara belägen i en ventilationskanal, eller utgöra delen av en ventilationskanal, i en position motsvarande övergången mellan en forsta och en andra brandcell.

Figurförteckning Uppfinningen kommer nu att beskrivas i mer detalj med hänvisning till medföljande figurer, varvid: Fig. la visar ett tvärsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. lb visar ett längdsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 2 visar ett längdsnitt av en strälningsbroms under användning enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. Sa - 31 visar tvärsnitt av en strälningsbroms enligt olika utföringsforrner av föreliggande uppfinning; Fig. 4a visar ett tvärsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 4b visar ett längdsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 5a visar ett tvärsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 5b visar ett längdsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 6a visar ett tvärsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 6b visar ett längdsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 7a - 7b visar fluidkanalemas spiralutsträckning via tvärsnitt av en strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 8 visar en installerad strälningsbroms enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer Den föreliggande uppfinningen kommer nu beskrivas mer utförligt med hänvisning till bifogade figurer, i vilka föredragna utföringsforrner av uppfinningen visas. Uppfinningen kan däremot utformas i många olika variationer och ska inte tolkas som begränsad till utföringsforrnema som beskrivs i detta avsnitt, snarare är utföringsforrnema tillhandahållna för att denna beskrivning är genomgående och komplett, och framför uppfinningens omfång till de bekanta med detta teknikområde. I figurema och beskrivningen avser samma sifferhänvisning lika, eller likartade, delar.

Fig. la visar ett tvärsnitt av en strålningsbroms l enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning, och Fig. lb visar ett längdsnitt A-A av samma utföringsforrn. Strålningsbromsen l innefattar en allmänt långsträckt kropp 2 som är väsentligen cylinderforrnad. Den långsträckta kroppen 2 innefattar en första öppning 2l och en andra öppning 22 belägna vid respektive ände hos den långsträckta krop- pen 2. Den långsträckta kroppen 2 innefattar även ett flertal fluidkanaler 3 som sträcker sig mellan den första öppningen 2l och den andra öppningen 22, så att den första öppningen 2l och den andra öppningen 22 kan leda en fluid genom den långsträckta kroppen 2 sinsemellan. Som visas i Fig. la så är flertalet fluidkanaler 3 fyra till antalet, och de är symmetriskt belägna i ett tvärsnittsplan hos den långsträckta kroppen Fig. 2 visar ett längdsnitt av en strålningsbroms l under användning enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning. Strålningsbromsen l är fluidanslutet i en ventilationskanal hos ett ventilationssystem 100 sammankopplande en första brandcell 200a och en andra brandcell 200b. En brand 40 bryter uti den första brandcellen 200a. Följaktligen propagerar värrnestrålning 50 genom ventilationssystemet från regionen av kanalsystemet som löper in i brandcellen 200a (indikerade i Fig. 2 med streckade linjer). Denna värrnestrålning 50 löper framförallt in i strålningsbromsen, vilket indikeras i Fig. 2 av heldragna, krökta pilar. Ventilationssystemet l00, och specifikt regionen av kanalsystemet som löper in i brandcellen 200a, kan vara fluidanslutet till brandcell 200a så att även brandrök från branden 40 i brandcellen 200a skulle kunna strömma in i ventilationssystemet 100 och således in i strålningsbromsen l. Strålningsbromsen l, med sitt flertal fluidkanaler 3 mellan den första och andra öppningen 2l, 22, är utformad i storlek och form för att bromsa upp värrnestrålningen 50 när den propagerar genom strålningsbromsen, vars intensitet avtar ju närmare brandcell 200b strålningen har propagerat. En stor del av värrneenergin har spridits genom den långsträckta kroppen 2. Den långsträckta kroppens 2 temperatur kan vidare kylas medelst luftflöde Fl som flödar genom fluidkanalema mot den brandutsatta brandcellen 200a. Luftflödet Fl delas mellan gängse fluidkanaler, därigenom bildande ett luftflöde i respektive luftkanal Fla, Flb osv.

Fig. 3a - 3l visar tvärsnitt av en strålningsbroms l enligt olika utföringsforrner av föreliggande uppfinning. Strålningsbromsen l kan vara utforrnad med två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio eller fler fluidkanaler 3. Fluidkanalema 3 kan vara utforrnade så att deras tvärsnitt bildar halvcirklar, t. ex. såsom visas i Fig. 3a. Fluidkanalema 3 kan vara utforrnade så att deras tvårsnitt bildar cirkelsektorer, t. ex. såsom visas i Fig. 3b. Fluidkanalema 3 kan vara utforrnade så att deras tvårsnitt bildar fyrkanter, t. ex. rektanglar eller kvadrater såsom visas i Fig. 3 g - 3i. Fluidkanalema 3 kan vara utforrnade så att deras tvårsnitt bildar hexagoner, t. ex. såsom visas i Fig. 3c. Fluidkanalema 3 kan vara utforrnade så att deras tvårsnitt bildar cirklar, t. ex. såsom visas i Fig. 3d - 3f. Fluidkanalema 3 kan vara utforrnade så att de år inbördes lateralt isolerade från varandra, t. ex. såsom visas i Fig. 3a - 3i. Fluidkanalema 3 kan vara utforrnade så att de år inbördes lateralt fluidanslutna med varandra, t. ex. såsom visas i Fig. 3j - 3l. Fluidkanalema 3 kan vara inbördes olika stora, t. ex. såsom i Fig. 3e, 3f, och 3l. Fluidkanalema kan samtliga vara lateralt fluidanslutna varandra, för att forma en allmån fluidkanal med ett veckat tvårsnitt, t. ex. såsom visas i Fig. 3k.

Fig. 4a visar ett tvårsnitt av en strålningsbroms l enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning, och Fig. 4b visar ett långdsnitt B-B av samma utföringsforrn. Strålningsbromsen l innefattar en långstråckt kropp 2 som böjer sig långs med sin långdriktning åt ett håll, uppåt enligt Fig. 4a-4b. Den långstråckta kroppen 2 innefattar två öppningar, en första Öppning 2l och en andra öppning 22. Den första öppningen 2l och den andra öppningen 22 år sammanlånkade medelst flertalet fluidkanaler 3 som löper genom den långstråckta kroppen 2. Således år fluidkanalema 3 också böjda, böjda uppåt enligt Fig. 4a - 4b.

Fig. 5a visar ett tvårsnitt av en strålningsbroms l enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning, och Fig. 5b visar ett långdsnitt C-C av samma utföringsforrn. Strålningsbromsen l innefattar en långstråckt kropp 2 dår flertalet fluidkanalema 3 sett från den första öppningen l tudelar sig i två delgrupperade fluidkanaler 3a, 3b som löper ut i varsin andra öppning 22a, 22b. Strålningsbromsen l år således konfigurerad med en T-ånde, vilken kan vara fördelaktig i en del konf1gurationer av ventilationssystemFig. 6a Visar ett tvärsnitt av en strålningsbroms l enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning, och Fig. 6b visar ett längdsnitt D-D av samma utföringsforrn. Strålningsbromsen l innefattar en allmänt långsträckt kropp 2 som är väsentligen cylinderforrnad. Den långsträckta kroppen 2 innefattar en första öppning 2l och en andra öppning 22 belägna vid respektive ände hos den långsträckta krop- pen 2. Den långsträckta kroppen 2 innefattar även ett flertal fluidkanaler 3 som sträcker sig mellan den första öppningen 2l och den andra öppningen 22, så att den första öppningen 2l och den andra öppningen 22 kan leda en fluid genom den långsträckta kroppen 2 sinsemellan. Som visas i Fig. la så är flertalet fluidkanaler 3 fyra till antalet, och de är symmetriskt belägna i ett tvärsnittsplan hos den långsträckta kroppen 2. Respektive fluidkanal 3 är konfigurerad med en värrnetålig ytbeläggning 4 som sträcker sig väsentligen täcker innerväggen av respektive fluidkanal Fig. 7a - 7b visar ett tvärsnitt av strålningsbromsen l, tagna vid olika platser längs med strålbromsens 1 längd. Som åskådliggörs i Fig. 7a - 7b så vrider sig flertalet fluidkanaler 3 längs med en central, longitudinell axel. Flertalet fluidkanaler 3 är utformade att utgöra spiralerande fluidkanaler 3. Denna spiralstruktur ökar förhållandet mellan längden hos respektive fluidkanal 3 och strålningsbromsens längd. Detta kan fördelaktigt ge bättre motståndsförrnåga mot brandspridning mellan två brandceller via ventilationssystem 100. Spiralisering av en väsentligen rak strålningsbroms med bibehållen volym ger längre delkanaler med mindre tvärsnitt vinkelrätt spiralkanalen. Detta kan öka strålningsbromsens effekt och tryckfallet genom strålningsbromsen. Strålningen förhindras även att stråla rakt genom strålningsbromsen.

Fig. 8 visar en installerad strålningsbroms l enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning. Strålningsbromsen l är installerad i ett ventilationssystem l00. Strålningsbromsen l är installerad fluidanslutet i en ventilationskanal l0l. En ände av ventilationskanalen l0l löper uti en annan ventilationskanal 102. Den motsatta änden av ventilationskanalen l0l löper ut genom en brandcellsavskilj ande byggnadsdel 2l0, exempelvis en schaktvägg. Ett ventilationsdon ll0 är monterad på den andra sidan av byggnadsdelen 2l0 i anslutning med ventilationskanalen l0l. Varm brandgas F2 från en brinnande brandcell stiger upp genom ventilationskanal l02. Följaktligen propagerar värrnestrålning 50 genom ventilationssystemet, och framförallt in i strålningsbromsen l, vilket indikeras i Fig. 8 av heldragna pilar.Strålningsbromsen 1, med sitt flertal fluidkanaler 3 mellan den första och andra öppningen 21, 22, är utforrnad i storlek och form för att bromsa upp värrnestrålningen 50 när den propagerar genom strålningsbromsen 1, vars intensitet avtar ju närmare den motsatta änden av strålningsbromsen strålningen 50 har propagerat. En stor del av värrneenergin har spridits genom den långsträckta kroppen 2. Den långsträckta kroppens 2 temperatur kan vidare kylas medelst luftflöde Fl som flödar genom fluidkanalema mot den brandutsatta brandcellen 200a. Luftflödet Fl delas mellan gängse fluidkanaler 3, därigenom bildande ett luftflöde i respektive luftkanal Fla, Flb osv. Ventilationssystemet 100 kan innefatta flera strålningsbromsar Även om uppfinningen har visats med hänvisning till exemplifierade utföringsforrner, så är det uppenbart för en fackman att flera ändringar och modifikationer kan göras. Därutöver kan utföringsforrnema som beskrivits ovan kombineras pä olika sätt utan att gå bortom omfånget av det uppfinningsrika konceptet. Således är det underförstått att ovan beskrivning och de medföljande figurema inte ska anses vara begränsande i den utsträckning de har beskrivits.

Uppfinningens skyddsomfång är dock definierat av de medföljande patentkraven.

Claims (1)

1. Strålningsbroms (1) för att reducera propagering av värrnestrålning i ett ventilationssystem (100) som uppkommer med en brand, varvid strålningsbromsen (1) är tillverkad i ett värrnetåligt material och utformad i storlek och form för att monteras fluidanslutet i ventilationssystemet (1 00), kännetecknad av att strålningsbromsen innefattar en långsträckt kropp (2) innefattande en första öppning (21) och en andra öppning (22) belägna vid respektive ände hos den långsträckta kroppen (2), varvid strålningsbromsen (1) är försedd med ett flertal fluidkanaler (3) vilka är konf1gurerade att leda en fluid mellan den första öppningen (21) och den andra öppningen (22), varvid flertalet fluidkanaler (3) är vardera utformade med en längd som är i storleksordningen fem gånger eller mer av respektive fluidkanals hydrauliska diameter, varigenom värrnestrålningen propagerande genom flertalet fluidkanaler (3) mellan den första öppningen (21) och andra öppningen (22) reduceras, varvid strålningsbromsen (1) innefattar en ytbeläggning (4) längs med flertalet fluidkanalers (3) innerväggar med en emissivitet mellan 0,4 - Strålningsbroms (1) enligt patentkrav 1, utformad i storlek och form som en insatsenhet för montering i ett kanalsystem, eller utformad i storlek och form att utgöra en modul konfigurerad att koppla samman två ventilationskanaler. Strålningsbroms (1) enligt något av föregående patentkrav, varvid flertalet fluidkanaler (3) är antingen två till antalet, tre till antalet, fyra till antalet, eller fler till antalet. Strålningsbromsen (1) enligt något av patentkraven 1 - 2, varvid flertalet fluidkanaler (3) är antingen fem till antalet, sex till antalet, sju till antalet, åtta till antalet, nio till antalet, tio till antalet, eller fler till antalet. Strålningsbroms (1) enligt något av föregående patentkrav, varvid en av flertalet fluidkanaler (3) har ett tvärsnitt vinkelrätt sin längdriktning som är cirkulärt, triangulärt, fyrkantigt, pentagonalt eller hexagonalt. Strålningsbroms (1) enligt något av föregående patentkrav, varvid ytbelåggningen (4) har en emissivitet mellan 0,5 - 1, 0,6 - 1, 0,7 - 1, 0,8 - 1, eller 0,9 - Strålningsbroms (1) enligt patentkrav 1, varvid strålningsbromsen (1) år böjd långs med dess långdriktning. Strålningsbroms (1) enligt något av föregående patentkrav, varvid någon av åndama hos strålningsbromsen (1) har två eller flera öppningar (22a, 22b), och flertalet fluidkanaler (3) fluidansluter den andra av nåmnda någon av åndama (22, 21) med nåmnda två eller flera öppningar (22a, 22b). Strålningsbroms (1) enligt något av föregående patentkrav, varvid fluidkanalema (3) löper i spiral mellan den första öppningen (21) och andra öppningen (21). Ventilationssystem (100) innefattande en strålningsbroms (1) enligt något av pa- tentkrav 1 till 9.