SE544367C2 - Flexibel/böjlig matta, band eller cylinder - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser alltså en flexibel matta (2) företrädesvis formad som en cylinder och företrädesvis avsedd att användas för, men inte begränsad till, ett pekdon (1) anordnat att styra rörelsen av en markör på en bildskärm vid exempelvis en dator eller liknande elektronisk anordning, varvid mattan (2) består av ett flertal i sin axiella riktning väsentligen styva långsträckta länkar (11a-y) tillverkade av ett material med väsentligen jämn tjocklek som anordnade sida vid sida blir inbördes roterbara en begränsad vinkel genom att länkarna (11a-y) är anordnade med minst ett, företrädesvis flera, kopplingselement (15a-q).Uppfinningen kännetecknas av att en första länk (11a-y) och dess kopplingselement (15a-q), i den flexibla mattan (2), är anordnad att bilda en integrerad enhet och att kopplingselementen (15a-q) i en andra länk (11a-y), av två intilliggande länkar (11a-y), är anordnade att sträcka sig genom kopplingselementen (15a-q) i den första länken (11a-y) varvid länkarna (11a-y) är i mekanisk och ledbar kontakt med varandra då mattan (2) är utspänd i sin längdriktning.

Description

Flexibel/böjlig matta, band eller cylinder Teknikens område Föreliggande uppfinning avser en flexibel/böjlig matta, ändlöst band eller cylinder innefattandeinbördes vrid- eller roterbara länkar, företrädesvis avsett att användas för, men inte begränsadtill, ett pekdon anordnat att styra rörelsen av en pekare/markör/cursor på en bildskärm förexempelvis en dator eller liknande elektronisk anordning, men även för användning i andratillämpningar. Uppfinningen är speciellt avsedd för att möjliggöra ett pekdon så tunt, med sålåg bygghöjd, att det lämpar sig för inbyggnad exempelvis i en laptopdator eller liknandeanordning.

Teknikens ståndpunkt Det vanliga och allmänt förekommande pekdonet idag är musen som är dominerande påmarknaden för till t.ex. desktopdatorer. Musen har dock en väsentlig nackdel, nämligen attanvändaren måste flytta handen från tangentbordet och placera den över musen för att kunnaflytta markören på bildskärmen. Musen är också direkt olämplig i de fall arbetsbord saknaseller om utrymmet intill datorn är begränsat. Därför har det utvecklats olika alternativ tillmusen, varav den s.k. pekplattan numera är integrerad i praktiskt taget alla laptopdatorer.Pekplattan saknar nämnda nackdelar men ger ofta en mindre exakt förflyttning av cursorn påskärmen beroende av att fingrets kontaktyta mot pekplattan, och inte fingrets reella rörelse,detekteras. Det faktum att fingret måste glida mot pekplattans fasta yta, med åtföljandefriktion, uppfattas också ofta som negativt av användaren. Dessa nackdelar resulterar i attmånga användare av laptopdatorer inte använder den inbyggda pekplattan utan i stället använder en tillkopplad mus i de fall detta är möjligt.

S.k. surfplattor har numera vunnit stor popularitet och en bred marknad. Tyvärr saknar dessaenheter fysiskt tangentbord vilket innebär att arbete inte alltid kan utföras effektivt med dessaenheter. Därför erbjuds till många av dessa surfplattor ett externt tangentbord, och en externmus används dessutom ofta vid sidan av detta. Alternativt måste användaren använda bildskärmens "touch"-funktion, vilket minskar effektivitet, precision och ergonomi.

På marknaden finns även pekdon som placeras mellan användaren och tangentbordet,konstruerade med en i ett säte roterbar och förskjutbar/translaterbar styv cylinder eller stav.Rotation av cylindern förflyttar markören vertikalt på datorns bildskärm och axiellförflyttning/translation av cylindern (i sidled) förflyttar markören horisontellt på skärmen.

Fördelen med pekdon av denna typ är att användaren behöver flytta handen endast en kort sträcka för att nå cylindem med bibehållen fördel av att responsen mellan cylindernsförflyttning och markörens rörelse på bildskärmen är lika direkt som hos en konventionelldatormus. Cylindern kan lätt förflyttas vilket medför god användbarhet. En nackdel hos pekdonav denna typ är att om cylindern har liten diameter, blir den yta som kan påverkas avanvändaren också liten, vilket medför svårighet att effektivt förflytta markören längre sträckor,speciellt i bildskärmens vertikala riktning. Ju större diameter som cylindem utförs med ju störreblir givetvis ytan som användaren kan nå, men detta då på bekostnad av attkonstruktionshöjden av pekdonet blir större/högre. Konsensus bland ergonomer är att ettpekdon av denna typ bör vara så tunt som möjligt vilket alltså försvåras om cylindern har stordiameter. Trenden går dessutom mot allt tunnare tangentbord, och höjden hos ett pekdon avnämnda typ, som placeras invid ett tunt tangentbord, bör inte vara väsentligt högre än höjden hos tangentbordet för att en bekväm arbetssituation skall kunna uppnås för användaren.

Ett pekdon beskrivet exempelvis i SE0201694-7 finns idag på marknaden vilket ocksåplaceras mellan användaren och tangentbordet. Pekdonet innefattar en axiellt styv mentangentiellt lätt böjbar cylinder som omsluter en plan avlång relativt tunn platta eller bom,anordnad så att dess övre yta är parallell med det underlag som pekdonet är placerat på.Cylinderns uppåt riktade yta kan genom en öppning i pekdonets hölje, på dess ovansida, härbenämnd manöveröppning, nås och förflyttas i två dimensioner av användaren, väsentligenparallellt med bommens övre stödyta. Detta uppnås genom att cylindern är translaterbartanordnad i sin axiella riktning mellan ändstopp, och roterbar omkring bommen i samtligaaxiella positioner omkring två medroterande rullar. Rörelsen hos cylindern detekterasoptoelektroniskt varvid t.ex. en markör bringas att förflytta sig på motsvarande sätt på enbildskärm. Den huvudsakliga fördelen med denna teknik är att pekdonet kan tillverkas medväsentligt lägre bygghöjd än konkurrerande pekdon med jämförlig manöveröppning,uppbyggda med styv cylinder eller stav. Trots detta finns det problem som begränsar hur lågbygghöjd ett pekdon med denna teknik kan konstrueras/tillverkas med.

Ett problem är att cylindern är uppbyggd en tunn väv, såsom ett tunt tyg, som visserligen kanväljas extremt böjligt men som ändå knappast kan användas i kombination med rullar medmindre diameter än 6 mm. Detta beror på att väven uppvisar en "minneseffekt"; om pekdonetstår oanvänt en tid tenderar de delar av väven som befinner sig i kurvat/böjt tillstånd kringrullarna att forma sig varaktigt i detta kurvade tillstånd. Om en användare då önskar flyttamarkören på bildskärmen vertikalt en liten sträcka (d.v.s. roterar cylindern något överbommen) och sedan släpper cylindern, riskerar cylindern att rotera tillbaka till sitt tidigare"viloläge" eller ursprungsläge, vilket då förflyttar markören på bildskärmen på ett oacceptabelt sätt. lnverkan av denna minneseffekt ökar med minskande diameter hos rullarna.

Den del av cylindern som befinner sig under bommen behöver dessutom hänga ned några millimeter, för att reducera cylinderns tangentiella spänning och därmed reducera friktionen till ett värde som tillåter bekväm förflyttning av cylindern. Detta har ytterligare ökat pekdonetstjocklek.

På insidan av en färdig cylinder finns tunna strängar av hårt lim. På cylindems utsidaåfinnstunna strängar av silikongummi. Tillverkningen har börjat med ett tillskuret tygstycke, lim harapplicerats i form av strängar på ena sidan av tyget och härdats till hårt tillstånd, sedan harsilikongummi applicerats i strängar på tygstyckets andra sida och härdats, varvid cylindern harslutits via en smal s.k. överlappskarv, också med hjälp av lim som härdats. Allt detta har visatsig vara mycket svårt och dyrt att åstadkomma i produktion. Kassationsprocenten har varit hög.

Känd teknik dras alltså med problemet att inte tillräckligt tunna mattor/cylindrar kan tillverkasför att t.ex. vara lämpliga att byggas in i och användas i framtida elektronikenheter med lågbygghöjd, såsom t.ex. laptopdatorer eller fristående pekdon anpassade för tunna tangentbord,och som dessutom inte uppvisar en mekaniskt betingad "minneseffekt". De tunnastekonstruktionerna av mattor/cylindrar som existerar idag, baserade t.ex. på en matta av väv, är dessutom svåra att tillverka rationellt och ger hög kassation vilket gör dem kostsamma att tillverka.

Känd teknik visar eller beskriver således inte någon praktiskt/ekonomiskt användbarkonstruktion av en tangentiellt böjbar cylinder som är lämplig att byggas in i exempelvis små datorer eller liknande enheter.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att lösa ovan nämnda problem med känd teknikoch att påvisa en anordning innefattande en matta eller band tillverkad av tunna axiellt relativtstyva länkar som monteras samman med varandra så att ett band eller en ändlös loop ellercylinder bildas och där länkarna åtminstone i någon grad är roterbara eller vridbara i förhållande till varandra.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att mattan/cylindern skall uppvisa en tillräckligtstor axiell styvhet så att den inte deformeras eller kollapsar, t.ex. när den nått ett ändstopp i pekdonet och användaren försöker att flytta cylindern ytterligare åt samma håll.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att glappet mellan intilliggande länkar skallelimineras så att även små förflyttningar av den del av mattan/cylindern som manuellt utförs i manöveröppningen, förmedlas till den del av cylindern där dess rörelse detekteras.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att mattan/cylindern skall ge minimal tangentiell styvhet utan minneseffekt så att mattan/cylindem lätt kan rotera kring bommen och stanna kvar i det uppnådda, och i det av användaren önskade, läget när användaren släpper denmanuella kontakten med mattan/cylindern.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att mattan/cylindern skall vara tillräckligtmekaniskt hållbar så att den inte deformeras plastiskt, t.ex. när användaren med kraft strävar att separera två eller flera fingrar som är i kontakt med mattan/cylindern.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att friktionen mellan användarens finger/fingraroch mattans/cylinderns övre yta väsentligt skall överstiga friktionen mellan mattan/cylindernoch bommen, så att mattan/cylindern lätt kan förflyttas av användaren.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att mattan/cylindern ska kunna utföras med lågvikt, vilket minimerar friktion som behöver övervinnas när användaren förflyttarmattan/cylindern.

Ett ytterligare ändamål är att minska övrig friktion i konstruktionen som behöver övervinnas förmattans/cylinderns förflyttning.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att cylinderns konstruktionshöjd, dvs avståndetmellan cylinderns över- och undersida i monterat och aktivt läge, skall vara så låg attinbyggnad i exempelvis laptopdatorer eller tangentbordtillsatser anpassade för laptopdatorer,pekplattor eller liknande enheter blir lämplig.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att uppnå minimal friktion mellan länkarna vidlänkamas inbördes rotation, vilket uppnås genom att länkarna kontaktar varandra i väsentligenpunktformade kontaktytor.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att pekdon med en matta/cylinder av denuppfinningsenliga konstruktionen principiellt skall vara enkel och därmed kostnadseffektiv atttillverka.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att pekdon med en cylinder av den uppfinnings-enliga konstruktionen även skall kunna fungera som ett tillbehör till datorer, pekplattor och liknande på marknaden befintliga enheter.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att påvisa en godtyckligt lång matta eller flexibelt band som kan användas t.ex. ijalusier el. dyl.

En matta/cylinder enligt föreliggande uppfinning skall också kunna användas exempelvis somtransportband, drivrem, larvband, boggiband el. dyl.

Föreliggande uppfinning eliminerar nackdelarna med känd teknik. Minneseffekten hos mattan/cylindern elimineras, risken för deformering av mattan/cylindern vid manövrering reduceras/elimineras så att varje mekanisk rörelse i mattan/cylindern detekteras med minstamöjliga förvrängning/distorsion, låg konstruktionshöjd hos pekdonet kan uppnås etc.

Ovan nämnda och ytterligare ändamål och fördelar uppnås enligt uppfinningen genom en flexibet matta definierad i kraven Låtšfl, en länk enligt kravet 41, en metod_a_t_ttillverka länken enligt kravet 4911,; samt användning av uppfinningen enligt krav MQ.

Kort beskrivning av uppfinningen Uppfinningen avser alltså en flexibel matta-e-ller--ettbanæ företrädesvis formagt som en cylinder och främst avsett att användas i ett pekden för styrning av en pekare på en dators, enhetsïbildskä-riqef företrädesvis avsedd att användas för, men inte begränsad till, ett pekdon anordnat att styra rörelsen av en markör pä en bildskärm vid exempelvis endator eller liknande elektronisk anordning. varvid mattan består av ett flertal i sin axiellariktning väsentligen styva långsträckta länkar tillverkade av ett material med väsentligen iämntiockiek som anordnade sida vid sida blir inbördes roterbara en begränsad vinkel genom att länkarna är anordnade med minst ett, företrädesvis flera, kopplingselement.

Uppfinningen kännetecknas av att en första länk och dess kopplingselement, i den flexiblamattan, är anordnad att bilda en integrerad enhet och att kopplingselementen i en andra länk,av två intilliggande länkar, är anordnade att sträcka sig genom kopplingseiementen i denförsta länken varvid länkarna är i mekanisk och ledbar kontakt med varandra då mattan är utspänd i sin längdriktning. avattvešn länk består alltsa: av ett material med väsentligen jämn tjocklek, såsom t.ex. av ettplatt- och/eller folieformat material/godsU-atttgänken innefattar __\_/i_c_l_a_r_e kopplingselement medmot länkens tänkta centrumlinje riktade led- eller kontaktkantergçtij att kontaktkanterna kanvara orienterade parallellt med länkens tänkta centrumlinje, eller orienterade ivinkel iförhållande till länkens centrumlinje, att nämnda kontaktkanter är anordnade att bildaIagringpunkter mellan intilliggande länkar då mattan är utspänd i sin längdriktning, och attlänken och/eller kopplingselementet är bockat/böjt utefter minst en böjnings- ellerbockningslinje företrädesvis anordnad mellan länkens tänkta centrumlinje ochkopplingselementets lagringspunkter, och där nämnda bockningslinje sträcker sig väsentligenparallellt med centrumlinjen.

Enligt utalppfinningen är länken är-även försedd med ett basparti(16a) sig sträckande i länkens längsgående/axiella riktning, att minst ett, företrädesvis ett antal, kopplingselement är anordnade i eller vid länkens basparti¿ __lš_n länks kopplingselement är anordnat i form av en hålformad urtagning, exempelvis bildande en båge/bygel/ögla eller liknande _o_ch_-,~att åtminstone ett av en länks kopplingselement ärmekaniskt kopplad till en intilliggande länks kopplingselement, genom att länkenskopplingselement åtminstone delvis är inskjutel/beläget i eller genom den intilliggande länkenskopplingselement, varvid intilliggande länkar i mattan förblir inbördes roter- eller vridbara enbegränsad vinkel iförhållande till varandra när mattan är utspänd i sin längdriktning. lalp ~av-att«lå-nkerte-l-ler-elessflæeppl ßllšärtlllverka a-ëmaterial/g-ød-sfi-Wd-vs-i-nte«-bestár-aven~väseatligea-mnd-tråel~avmetallfAtt-tillverkal--mat-taln----av--t-rådtoFm«alt-----gedsßm-alterial-----skul-leaesu»lteral-i-»en-»vä-s-en-ttigttleek-arematta, jämfört med en matta tillverkad av ett väsentligen platt eller telletormat material, vilket tet~medfupptinningeafÄvea-and-ra-preblemtlan-selàeek-upp-står-såpeciellaproblem uppstår vid m-ed-----att~~framställnlrlgagy en på samma gång styv men samtidigt böjligmatta/cylinder av ett mycket tunt gods/material. Detta löses emellertid av föreliggandeuppfinning.

Mattan är företrädesvis anordnad att bilda en ändlös loop eller cylinder och är alltså uppbyggdav ett antal inbördes roterbara eller vridbara, axiellt väsentligen styva länkar, och omsluter ochvilar mot någon form av stödelement, t.ex. en huvudsakligen platt bom. Åtminstone en del avcylindern, cylindems övre del, vilar mot ett underlag, såsom bommens ovansida, stödytan,vilken typiskt är anordnad parallell med det underlag pekdonet i sin tur är placerat på.Cylinderns ovansida är anordnad att vara åtminstone delvis exponerad uppåt i enmanöveröppning hos pekdonets kåpa, så att cylindern bekvämt kan förflyttas i förhållande tillbommens yta av en användare. Cylindern kan således förskjutas i axiell led men även roteraskring sin tänkta centrumlinje. Cylinderns rörelser detekteras med hjälp av förslagsvis en optiskdetektor vilket i sin tur alstrar en elektrisk signal som ger upphov till förflyttning av exempelvisen markör på en bildskärm. Uppfinningen är speciellt inriktad mot utformningen av cylindern,dess länkar och sammansättningen av dessa. Cylinderns axiella längd är företrädesvis lika med eller större än dess omkrets.

Eventuellt kan två stavar vara anordnade att rotera och glida axiellt på var sin axel eller stång,belägna vid bommens båda kanter och cylindern omsluter i detta fall även dessa stavar ochaxlar.

Cylindern är uppbyggd av länkar som, när cylindem är utspänd, är i mekanisk kontakt medvarandra i väsentligen punktformade kontaktytor. Länkarna är därmed inbördes vrid- eller roterbara en begränsad vinkel iförhållande till varandra.

Länkarna består företrädesvis av ett gods/material med väsentligen jämn tjocklek och ärexempelvis etsade eller stansade ur detta tunna gods/material som lämpligen kan vara enfolie, exempelvis en metallfolie såsom en stålfolie. Även andra material är dock tänkbara attanvända, såsom t.ex. plast, keramiska material, glasfiber, kolfiber eller liknande. Materialet hartypiskt en tjocklek av upp till ca 1 mm, men har företrädesvis en tjocklek av 0,025 - 0,3 mm.En tunn folie bidrar till att minska pekdonets tjocklek och kan etsas till låg kostnad. Cylindernsvikt minimeras därmed vilket bidrartill låg anliggningskraft vid användningen vilket i sin tur gerlåg friktion och därmed kan cylindern med lätthet förflyttas av en användare. Vidare kanmycket avancerade former framställas genom etsning ur en folie, vilket möjliggör en långt driven optimering av montering och funktion.

Länkarna kan sägas ha ett basparti, till vilket ett antal kopplingselement är anordnade.Kopplingselementen är företrädesvis samtliga anordnade utefter respektive Iänks baspartisena långsida. En mittlänk är dock anordnad med kopplingselement utefter baspartiets bådalångsidor. Varje kopplingselement består lämpligen av två med baspartiet sammanbundna ochmot baspartiets axiella utbredning huvudsakligen vinkelräta sidoben, vilka är sammanbundna isina andra yttre, fràn baspartiet riktade, ändar via en balk. Kopplingselementen på de olikalänkarna i mattan, är anordnade på motsvarande plats, i motsvarande axiella läge, på varjelänk i mattan för att möjliggöra att länkarna mekaniskt kan kopplas samman med varandramed hjälp av kopplingselementen. Dock har kopplingselementen på respektive plats påintilliggande länkar företrädesvis olika längd, för att möjliggöra att intilliggande länkar effektivtkan kopplas samman och skjutas in i varandra. Området av kopplingselementen där den mekaniska kontakten mellan länkarna uppstår, bildar ett kryss sett i länkarnas ändvy.

Ytterligare särdrag och fördelar med uppfinningen framgår av den följande, mer detaljerade,beskrivningen av uppfinningen samt av bifogade ritningar och övriga patentkrav.

Kortfattad ritningsförteckning Uppfinningen beskrivs närmare i det följande i form av några föredragna utföringsexempel och med ledning av bifogade ritningar.Figur 1 visar en perspektivbild av ett pekdon avsett att placeras framför ett tangentbord.Figur 2 visar en vy i perspektiv av pekdonet med höljets övre del avtagen.

Figur 3a och b visar i ett snitt tvärs genom pekdonets hölje en ändvy av höljets övre ochnedre del samt cylindern och bommen kring vilka cylindern roterar, samt en förstoring av en del av cylindem.

Figur 4 visar en perspektivvy av tre intilliggande och sammankopplade länkar där det framgår hur kopplingselementen kan vara utformade.

Figur 5 visar ett exempel på hur låg- och högfriktionselement kan vara utplacerade på länkama i en matta.

Figur 6a visar en länk innefattande ett basparti vilket utefter sin ena sida är försett med ettantal väsentligen U-formade kopplingselement med en yttre längd L, inre längd loch en breddB, figur 6b visar mer i detalj hur en kontaktkant kan utformas bågformad, figur 6c visar enalternativ utformning av länkar utan snedställda kontaktkanter och figur Gd visar slutligen några olika tänkbara konstruktioner av en länks basparti och dessa länkars kopplingselement.

Figur 7 visar tre sammankopplade länkar och här framgår att kopplingselementen på de olika länkama har olika yttre och inre längd i syfte att möjliggöra sammankoppling.

Figur 8a visar en länk i ändvy, figur 8b visar i ändvy sammankopplade länkar som är någotroterade i en vinkel l förhållande till varandra samt figur 8c visar bl.a i vilka punkter tvåsammankopplade länkar är i mekanisk kontakt med varandra och utefter vilka linjer kopplingselementen är bockade.

Figur 9 visar i ändvy hur länkarna roterar i förhållande till varandra när de passerar runt en stav, placerad utanför bommens sidokant.Figur 10a-f visar i ändvy hur kopplingselementen och deras sidoben kan bockas på olika sätt.

Figur 11 visar en alternativ utföringsform av kopplingselement, försedda med sidoben som anordnats med sned vinkel mot baspartiet.Figur 12 visar en länk där baspartiet är öppet mellan kopplingselementens sidoben.Figur 13a-c visar en s.k. mittlänk till vilken andra länkar avses kopplas i två riktningar.

Figur 14 visar en möjlig utföringsform av en matta där länkar monterats symmetriskt utgående från en mittlänk enligt figur 13a-c.

Figur 15a och b visar en del av en matta bestående av ett antal länkar som utgår i två riktningar från en mittlänk.

Figur 16a och b visar hur s.k. skarvkopplingselement lämpligen är svetsade mot varandra med hjälp av exempelvis punktsvetsning.

Figur 17 visar hur s.k. påbörjande, mellanliggande och avslutande kopplingselement ärkopplade till varandra varvid streckade linjer löper genom de lagringspunkter där mekanisk kontakt uppstår mellan de olika länkarnas kopplingselement.

Figur 18 visar ett exempel på hur länkar med pàbörjande, mellanliggande och avslutande kopplingselement är sammanfogade till en matta.

Figur 19 visar en enkel utföringsform av en matta där endast påbörjande och avslutande kopplingselement är anordnade på respektive länk.

Figur 20 visar en utföringsform vari en länk är försedd med avslutande och mellanliggande kopplingselement.

Figur 21 visar en föredragen utföringsform av matta där länkarna är anordnade med tre olika kopplingselement, pàbörjande, mellanliggande och avslutande.

Figur 22 visar en utföringsform där kopplingselement från fyra intilliggande länkar bildar enkonvergerande serie av sammankopplade kopplingselement och där varje länk är försedd medminst en grupp kopplingselement bestående av ett pàbörjande, två mellanliggande samt ett avslutande kopplingselement placerade efter varandra i länkens längdled.Figur 23 visar ännu en utföringsform av en uppfinningsenlig matta.

Figur 24a och b visar en annan utformning av kopplingselement försedda med snedställda sidoben.

Figur 25a och b visar en ytterligare utformning av kopplingselement där tre båg- ellerbygelformade kopplingselement är sammankopplade till varandra på motsvarande sätt som i figurema 23a,b.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Figur 1 visar en perspektivbild av ett pekdon 1 avsett att placeras mellan en användare ochett vanligt förekommande tangentbord, ej visade. Pekdonet 1 är försett med en uppfinnings-enlig flexibel/böjlig matta 2 formad till en cylinder. l pekdonets 1 övre höljesdel 3a är anordnaten uppåt, mot användaren, riktad öppning, en s.k. manöveröppning 4, vilken exponeraråtminstone en del av mattans/cylinderns 2 uppåt riktade yta, mattans 2 ovansida. Enanvändare kan med ett eller flera fingrar nå cylinderns ovansida och förflytta mattan/cylindern2 valfritt i två riktningar/dimensioner, i sidled och tvärs pekdonet 1. Pekdonet 1 har lämpligen knappar 5a-c för ytterligare ej här närmare specificerade funktioner.

Figur 2 visar en vy i perspektiv av pekdonet 1 med höljets övre del (ej visad) avtagen. Mattan2, här mer tydligt formad som en cylinder, består av ett antal tunna och Iångsträckta länkarsom är vridbart kopplade till varandra. Mattan/cylindern 2 omsluter en företrädesvis platt ochrektangulärt formad platta eller bom 6. Cylinderns längd är typiskt större än halva dessomkrets. Cylinderns övre del vilar mot bommens 6 väsentligen platta ovansida, dess stödyta 7.

Cylindern är här tangentiellt uppspänd över bommen 6 och i det här fallet över två, längs bommens 6 långsidor, belägna stavar 8a,b, som var och en är anordnad att rotera kring, ochglida axiellt på, var sin stång 9a,b. Det är också tänkbart att använda endast en stav (ej visat)placerad utefter en av bommens 6 långsidor varvid cylindern kommer att rotera direkt mot bommens 6 kant på dess motstående sida.

När användaren manuellt förflyttar cylindern, dvs roterar den eller förskjuter mattan 2 i axiellled eller utför en kombination av dessa rörelser, detekteras mattans/cylínderns 2 förflyttning aven i figur 3 schematiskt visad sensor 10 och information om rörelsen/förflyttningen överförs iform av en signal till exempelvis en ansluten dator (ej visad), resulterande i t.ex. att en markörförflyttas på motsvarande sätt som cylindern men på datorns bildskärm. Cylinderns sidledesrörelse, dvs i axiell led, ger alltså lämpligen upphov till en rörelse i horisontell led av markörenpå bildskärmen och rotation av cylindern ger upphov till en vertikal rörelse av markören påbildskärmen. Diagonala förflyttningar av markören är en kombination av nämnda förflyttningarav cylindern och markören kan därmed förflyttas i alla tänkbara riktningar på bildskärmen.

Figur 3a visar, i ett snitt tvärs genom pekdonets 1 hölje 3, en ändvy av höljets övre 3a ochnedre 3b del samt mattan/cylindern 2 och bommen 6 kring vilken mattan/cylindern 2 roterar.Här visas cylindern roterande enbart kring bommen 6 och dess kanter utan användning avstavar/stänger 8a,b. Detta kräver normalt att bommen 6 är tillverkad av, eller belagd med, ettmaterial som ger tillräckligt låg friktion mot mattan/cylindern 2. Cylindern hålls tillräckligttangentiellt sträckt genom lämpligt val av bommens 6 bredd iförhållande till cylindernsomkrets. Sensorn 10, t.ex. en sensor av optisk typ, är anordnad att detektera mattans/- cylindems 2 rörelser.

Figur 3b visar mer i detalj en del av mattan/cylindern 2, här riktad nedåt ifiguren. Mattanl-cylindem 2 är sammansatt av ett antal länkar 11a-c (se även figur 4), vars konstruktionbehandlas detaljerat i det följande. Högfriktionselement 12 är anordnade på länkarnas 11a-cövre/yttre yta (d.v.s. den yta av mattan som är vänd utåt i förhållande till cylinderns centrum)för att underlätta användarens manövrering av pekdonet 1 och lågfriktionselement 13, ocksåplacerade på länkarnas 11a-c yttre ytor, är anordnade att minska friktionen mellan mattan/-cylindern 2 och pekdonets inre/nedre bottenyta 14. Bottenytan 14 kan som alternativ, och isyfte att minska friktionen, givetvis i sig förses med en yta, t.ex. en platta täckt med, ellerbestående av, ett material som ger låg friktion och lågt slitage mot lågfriktionselementen 13.Det är en stor fördel att mattan/cylindern 2 endast är så spänd kring bommen 6 i cylindernstangentiella riktning, att mattan/cylindern 2 hänger ned något under bommen 6 och släparnågot mot höljets 3 inre bottenyta 14. Härigenom minimeras den tangentiella spänningen hosmattan/cylindern 2, vilket i sin tur minimerar mattans/cylínderns 2 anliggningskraft motkanterna hos bommen 6, innebärande att mattan/cylinderns 2 friktion mot bommens 6 kanterminimeras, vilket väsentligt underlättar användarens förflyttning av mattan/cylindern 2 och ökar användarens komfort. 11 Mattans/cylinderns 2 Iängdriktning definieras här som riktningen tvärs länkarnas axiellautbredning. Cylinderns "axiella längd" definieras däremot som längden sett i cylindems axelriktning.

Figur 4 visar en perspektivvy snett uppifrån av tre intilliggande och sammankopplade länkar11a-c vardera försedda med ett flertal kopplingselement 15a-c. Kopplingselementen 15a-c äranordnade med olika längd för att möjliggöra/underlätta sammansättningen av mattan 2. Vidmontering av en matta 2 skjuts en andra länks 11b kopplingselement 15b helt enkelt in i enförsta länks 11a kopplingselement 15a, varefter en tredje länks 11c kopplingselement 15cskjuts in i den andra länkens 11b kopplingselement 15b osv. För varje monterad länk 11a-bökar mattans 2 längd och mattans 2 Iängdriktning LR visas av den dubbelriktade streckadepilen LR ifig. 4.

Kopplingselementet 15c kan efter montering sägas befinna sig i, vara beläget genom,kopplingselementet 15b, vilket på motsvarande sätt kan sägas befinna sig i kopplings-elementet 15a. Var och en av länkarna 11a-c kan med fördel vara tillverkad av ett och samma gods/material och bildar därmed en integrerad enhet.

Figuren 4 visar också några exempel av de på länkarna 11a-c anordnade högfriktionselement- en 12 och lågfriktionselementen 13. Dessa täcker delvis länkens 11a-c yttre yta.

Länkarna 11a-c tillverkas av ett tunt plattformat gods/material, lämpligen en folie, och före-trädesvis en metallfolie vars tjocklek med fördel är 0,025 - 0,30 mm, varvid mattans/cylinderns2 totala vikt kan hållas låg, typiskt 10 gram eller mindre. Detta underlättar förflyttningen avcylindem då friktionen i pekdonet/systemet minimeras. Länkarnas 11a-c material kan naturligt-vis både vara tjockare eller tunnare, beroende av tillämpning, materialstyvhet och andra omständigheter.

Länkarna 11a-c kan med fördel etsas fram ur en tunn stålfolie. Etsningen kan ske på ettkostnadseffektivt sätt då materialet är tunt. En stor precision kan även uppnås likväl som att spänningsfria och gradfria länkar 11a-c kan erhållas utan annan ytterligare bearbetning.

Alternativt kan finklippning, laserskärning eller 3D-printning användas för att framställa de uppfinningsenliga länkarna 11a-c.

Förutom av metall kan länkama 11a-c vara tillverkade av ett material ur gruppen: plast, glasfiber, kolfiber, ett keramiskt material eller andra material med liknande egenskaper.

Länkarna 11a-c är på så stor yta som möjligt belagda med, av ett väsentligen mjukt materialbestående, högfriktionselement 12, då en matta/cylinder 2 av metall-länkar utan anordnadehögfriktionselement 12 kan upplevas såsom alltför hal och därmed svårmanövrerad av en användare. Högfriktionselementen 12, som löser detta problem, är lämpligen anordnade helt 12 eller delvis på länkarnas 11a-c yttre ytor med en tjocklek av ca 0,1 mm, men kan naturligtvisutformas med en annan tjocklek och består med fördel av ett silikongummi eller annat material med liknande egenskaper.

Mattans/cylinderns 2 länkar 11a-c är också här och var försedda med lågfriktionselement 13anordnade i form av små "öar" eller "droppar", vilka sträcker sig ut några tiondels mm längreän anbringade högfriktionselement 12, räknat från länkarnas 11a-c utåt riktade ytor. Diameternav lågfriktionselementen 13 är lämpligen ca 1 mm. Lågfriktionselementen 13 är avsedda att gåi kontakt med bottenytan 14 av pekdonets nedre höljesdel 3b (se särskilt figur 3b), eller enseparat på eller nära pekdonets 1 botten särskilt anordnad yta som företrädesvis ger låg friktion mot lågfriktionselementen 13.

Förutsatt att lågfriktionselementen 13 inte är alltför glest utplacerade på länkarna 11a-c,kommer högfriktionselementen 12 aldrig att nå ned till pekdonets bottenyta 14 och skapa enofördelaktig förhöjd friktion. Dä lågfriktionselementen 13 består av ett hårt och glatt materialsåsom akrylplast eller liknande, minimeras mattans/cylinderns 2 friktion mot pekdonets botten14 varvid mattan/cylindern 2 blir lätt flyttbar. Lågfriktionselementen 13 är små och relativt få såanvändarens fingertoppar når alltid med lätthet ned till högfriktionselementen 12, via manöver- öppningen 4, vilket ger användaren ett bra fäste/grepp mot mattan/cylindern 2.

Utan lågfriktionselement 13 skulle högfriktionselementen 12 kontakta pekdonets inre bottenyta14, resulterande i kraftigt höjd friktion i mattans/cylinderns 2 rörelser vilket väsentligt skulleförsvåra användarens förflyttning av mattan/cylindern 2.

Figur 5 visar ett exempel på hur lågfriktionselementen 13 kan vara utplacerade på vissa avlänkama i en matta/cylinder 2. Länken 11b är t.ex. således anordnad med dels högfriktions-element 12 men också med lågfriktionselement 13.

Som lågfriktionselement 13 kan små utbuktningar, tungor eller bulor också formas av länkens11b egna material (ej visat), vilka då fungerar som lågfriktionselement 13. Fördelen är att ingetextra material behöver tillsättas.

Ytterligare ett alternativ är att små kulor, skivor el. dyl. av ett relativt hårt material, anbringaspå länken 11b. Hur lågfriktionselementen 13 är konstruerade, eller av vilket material de äruppbyggda är inte avgörande, det väsentliga enligt föreliggande uppfinning är att lågfriktions-element 13, bestående av ett hårdare eller åtminstone mer lågfriktivt material än högfriktions-elementen, når längre ut, högre upp, från länkens yttre yta än omgivande högfriktionselement12.

Ett alternativ till att anordna lågfriktionselement 13 som vilar på pekdonets bottenyta är att viabommens 6 kanter, eller via stavar 8, spänna ut mattan/cylindern 2 så mycket att den hänger ned mycket litet, minimalt, på undersidan av bommen 6 och därför inte når ned till pekdonets 13 inre bottenyta 14. Detta möjliggör ett förhållandevis lågt (tunt) pekdon 1 men ökar, p.g.a.mattans/cylinderns 2 i detta fall oundvikligt höga tangentiella spänning, mattans/cylinderns 2friktion mot bommens 6 kanter, eller stavarnas 8 friktion mot de stänger 9 på vilka de glider och roterar, vilket väsentligt skulle försvåra användarens förflyttning av mattan/cylindern 2.

Ett annat alternativ år att låta mattan/cylindern 2 fritt hänga ned en god bit under bommen 6vilket visserligen möjliggör en god gång/rotation för mattan/cylindern 2 omkring bommen 6men kräver samtidigt ett stort avstånd mellan bommens 6 undersida och pekdonets 1bottenyta 14. Detta ökar pekdonets 1 bygghöjd (tjocklek) väsentligt vilket inte är önskvärt.

Problemet är alltså att utforma ett pekdon 1 med låg bygghöjd samtidigt som mattan/cylindern2 med lätthet måste kunna roteras kring bommen 6. Högfriktionselement 12 anordnade påstora ytor av länkarna 11a-c och små lågfriktionselement 13 anordnade på valda ställen av länkarnas yttre ytor är en förutsättning för lösning av detta problem.

Figur 6a visar länken 11b, från figur 5, bestående av ett basparti 16a, det parti i figuren sombefinner sig inom det streckade området och som utgör den i längdled mest styva delen.Länken 11b är utefter sin ena långsida försedd med ett antal väsentligen U-formade kopplíngs- element 15b, med en yttre längd L och en inre längd l.

Varje kopplingselement 15b sträcker sig ut från länkens 11b basparti med en bredd B.Kopplingselementen 15b är här alltså anordnade på länkens 11b ena långsida medan denandra långsidan saknar kopplingselement. Varje kopplingselement 15b är format med enurtagning och kan sägas bilda en "ögla" innefattande sidoben 17a,b, vilka alltså är infästadel-anordnade i eller vid länkens 11b basparti 16a. Sidobenen 17a,b är förbundna med varandra isina andra ändar via en sammanbindande balk 18a. Dessa balkar 18a är anordnade väsent-ligen parallella med länkens 11b tänkta centrumlinje C som sträcker sig parallellt med länkens längd, och befinner sig mitt emellan länkens långsidor.

Baspartiet 16a kan vara försett med en breddad yta 16b, utefter delar av länken 11b, och somkan sträcka sig in i kopplingselementets inre hålutrymme, i syfte att öka den yta som kanbeläggas med högfriktionselement 12 och/eller lågfriktionselement 13. Sidobenen 17a,b är häranordnade i väsentligen rät vinkel mot länkens 11a-c centrumlinje C, men kan självklart anordnas i annan vinkel.Kopplingselementens 15b yttre och inre längd, L resp. l, definieras nedan som följer: Ett kopplingselements 15b yttre längd L är det största avståndet mellan sidobenens 17a,b yttrekanter som kan mätas längs en linje parallell med länkens axiella utbredning, eller dess centrumlinje C. 14 Ett kopplingselements 15b inre längd l är det största avståndet mellan sidobenens 17a,b inre kanter som kan mätas längs en linje parallell med länkens centrumlinje C.

Dessa definitioner gäller även sidoben med oregelbunden utformning, som beskrivs i det följande.

Kopplingselementen 15b är försedda med vinkelställda kontakt- eller ledkanter 19a,banordnade att skapa lagringspunkter P mellan intilliggande och sammankopplade länkar 11a,b(se t.ex. figurerna 8b och c) i syfte att åstadkomma väsentligen glappfri och friktionsfrivridning/rotation av länkarna 11a,b i förhållande till varandra, när mattan 2 är utspänd i sinlängdriktning. Sådana vinklade inre kontakt- eller ledkanter 19a är anordnade bl.a. vidsidobenens 17a,b anslutning till den sammanbindande balken 18a, och närmare bestämt påinsidoma av de hörn som där bildas. På motsvarande sätt är sidobenen 17a,b, nära länkensbasparti 16a, på sina utsidor också försedda med vinklade kontaktkanter 19b. Kontaktkanterna19a,b är, iområdet för lagringspunktema P mellan två sammankopplade kopplingselement15a,b, företrädesvis anordnad med en vinkel oi av mellan 15 - 75 grader i förhållande till länkens 11b centrumlinje C. Vinkeln d är dock typiskt ca 45 grader.

Baspartiet 16a är breddat mellan varje kopplingselements sidoben 17a,b och mellan respek-tive kopplingselement 15b, för att öka den yta som kan förses med högfriktionselement 12och/eller lågfriktionselement 13. Även den sammanbindande balken 18a kan med fördel vara belagd med högfriktionselement 12 (ej visat).

Figur 6b visar hur kontaktkanterna 19a,b, här specifikt kontaktkanten 19b, även kan utformaskonkavt böjd/bågformad.

Figur 6c visar att det också är möjligt att anordna Kontaktkanterna 19a,b parallellt medlänkens tänkta centrumlinje C. I denna variant av kopplingselement 15d,e uppstår denmekaniska' kontakten mellan länkarna 11d,e mellan baspartiet 16a hos en länk 11e, och densammanbindande balken 18a hos en intilliggande länk 11d, varvid kontaktkanterna 19a kansägas vara integrerade i balken 18a, och kontaktkanterna 19b kan på motsvarande sätt sägasvara integrerade i länkarnas 11d,e baspartier 16a, helt enkelt genom deras utformning.

Problem med denna utföringsform kan vara att det axiella glappet mellan länkarna 11d,e kanöka ofördelaktigt.

Figur 6d visar principiellt olika tänkbara konstruktioner av en länks basparti 16a och dessaolika Iänkars 11f-i kopplingselement 15a där några av kopplingselementen 15a tillsammansmed baspartiet 16a bildar slutna öglor, varvid respektive länks 11f,g basparti 16a är förseddmed en förslutning/överbryggning 18b i området mellan dessa kopplingselements 15asidobens 17a,b anslutningspunkter till länkens 11f,g basparti 16a. Andra kopplingselement15a bildar "öppna öglor" där länkarnas 11h,i baspartier 16a saknar överbryggningar och är öppna mellan dessa kopplingselements 15a sidoben 17a,b. Figuren visar även hur delar avbaspartiet 16a kan vara breddat i syfte att styva upp länkarna 11f,h i deras axiella led och/eller att öka utrymmet för högfriktionselement 12 och/eller lågfriktionselement 13 (ej visade).

Figur 7 visar hur kopplingselement 15a-c hos intilliggande länkar 11a-c är utformade medyttre längder, L1, L2 och L3, som skiljer sig från varandra. Monteringen av länkama 11a-cbörjar med länken 11a, varpå länkens 11b kopplingselement 15b träs in i länkens 11akopplingselement 15a, varpå länkens 11c kopplingselement 15c träs in i länkens 11bkopplingselement 15b. i Den yttre längden L3 hos kopplingselementet 15c är mindre än den inre längden l2 hoskopplingselementet 15b. Den yttre längden L2 hos kopplingselementet 15b är mindre än deninre längden I3 hos kopplingselementet 15a. Detta säkerställer att länkarnas 11a-c kopplings-element 15a-c utan hinder kan träs in i varandra, vilket möjliggör en rationell tillverkning/sammansättning.

Det ska också noteras att de yttre längderna hos länkarna 11a-c skiljer sig från varandra.Detta gäller även om det instuckna kopplingselementets yttre längd har ett litet övermåttrelativt den inre längden hos nästkommande länk.

Figur 8a visar mer i detalj den principiella konstruktionen för en uppfinningsenlig länk 11a, setti länkens 11a ändvy. På den yttre ytan av länkens 11a basparti 16a är anordnat högfriktions-element 12 och lågfriktionselement 13. Sidobenen 17a,b (varav endast 17b kan ses i visadändvy i figuren) sträcker sig ut och nedåt från länkens 11a basparti 16a. Sidobenen 17a,b ärbockade utefter två linjer BL (se figur 8c) i ett första område 20a nära länkens 11a basparti16a och bockade utefter ytterligare två linjer BL (se figur 8c) i ett andra område 20b nära denyttre delen av sidobenen 17a,b och därmed nära den sammanbindande balk 18a somsammanbinder sidobenens 17a,b yttre ändar. I varje bockningsområde 20a,b är alltsåanordnat två bockningspunkter 21a,b per sidoben 17a,b; vardera bockning viker godset/folientill vinkeln ß. Den sammanbindande balken 18a är anordnad i väsentligen samma nivå/plansom länkens 11a basparti 16a, dvs i mattans manöveryta 22. Sträckningen S hos sidobenen17a,b kan även vara något välvd/bågformad men är huvudsakligen parallell med baspartiets16a och den sammanbindande balkens 18a övre ytor, dock inte anordnad i samma plan, ochanordnad att utgöra mattans 2 mekaniska/fysiska kontakt mot ett underlag, såsom t.ex.stödytan 7 hos en bom 6, åtminstone då mattan/cylindern 2 befinner sig i området avpekdonets 1 manöveröppning 4.

Vinklarna ß, visade i figur 8a, är lämpligen ca 160 grader men ligger företrädesvis inomområdet 135 - 170 grader. En för stor vinkel ß försvårar eller förhindrar att mattan 2 kansträckas i en rak linje, vilket i sin tur innebär att mattan inte kan ligga plant mot ett underlag såsom bommens 6 stödyta 7. En för liten vinkel ß riskerar att leda till plastisk deformation 16 särskilt i länkens 11a bockningspunkter 21b om en användare med sina fingertopparapplicerar en större separerande kraft/dragspänning mot mattans 2 länkar 11a-c i mattans längdriktning.

Figur 8b visar de två länkarna 11a och 11b något roterade med en vinkel y iförhållande tillvarandra. I en normal tillämpning av uppfinningen kan vinkeln y mellan två intilliggande länkar11a,b vid mattans/cylinderns 2 rotation variera inom området 0 - 90 grader, beroende av ivilket läge länkarna 11a,b befinner sig kring bommen 6 och beroende av den diameter hoskanten för den bom 6 eller stav 8 som länkarna 11a,b roterar omkring. Länkarnas sidoben17a,b är bockade så att de i länkarnas 11a,b monterade tillstånd vid varje lagringspunkt P därett kopplingselement 15a står i mekanisk kontakt med en intilliggande länks kopplingselement15b kan sägas bilda ett kryss sett i länkarnas 11a,b ändvy, när mattan 2 är utspänd i sinlängdriktning.

Figur 8c visar att den mekaniska kontakten mellan två intilliggande länkar 11a,b uppstår ilagringspunkterna P, belägna inom området 20a när mattan 2 är monterad och utspänd i sinlängdriktning. Den ena länkens 11a kopplingselement 15a sträcker sig från sin infästning ibaspartiet 16a in under intilliggande länks 11b basparti 16a och kopplas därefter mekaniskt tilldenna nästföljande länks 11b kopplingselement 15b. Åtminstone ett, men företrädesvis alla, av en länks kopplingselement är anordnade på detta sätt.

I figur 8c visas också hur bockningspunkterna 21a,b i bockningsområdena 20a,b för respektivesidoben ligger placerade utefter böjnings- eller bockningslinjerna BL (streckade) som löperparallellt med länkens 11a tänkta centrumlinje C.

Figur 9 visari ändvy hur länkarna 11a-c roterar/vrids i förhållande till varandra när de passeraren stav 8, placerad utanför bommens 6 ena sidokant. Här kan också ses hur sidobenen 17b ärnågot välvda för att bättre anpassas till radien av staven 8. Denna välvda form kan göras större eller mindre eller givetvis saknas helt.

Figur 10a visar i ändvy en variant av länk som sett i ändvy är bockad längs endast två linjerBL. En uppfinningsenlig matta 2 kan givetvis vara uppbyggd av ett antal sådana länkar. Dettahar dock den nackdelen att länkarnas uppåt riktade båda yttre ändar/kanter kan kännasskarpa/vassa, och därmed obekväma, för användaren. Eventuellt anbringade högfriktions-beläggningar (ej visade) blir då inte heller inbördes parallella eller parallella med manöverytan 22, vilket försvårar användarens mekaniska kontakt med högfriktionsbeläggningarna.

Figur 10b visar i ändvy principiellt hur en länk kan böjas bockas med en stor radie så attlänken blir delvis bågformad sett i länkens ändvy, och detta gäller alla bockgeometrier. Enbockning behöver alltså inte vara skarp med en liten radie utan kan utföras med en störreradie. 17 Figur 10c visar två sammankopplade alternativa länkar, var och en bockade längs endast en bockningslinje BL, sett i länkarnas ändvy.

Figur 10d visar två sammankopplade länkar, var och en bockad med en mycket stor radie så att ett väsentligen helt välvt/böjt eller bågformad länk åstadkoms.

Figur 10e visar en länk där baspartier och sammanbindande balkar är belägna i samma plan,och parallella med mattans manöveryta 22. Även utföringsformerna visade i figur 10a-d och10f, kan givetvis kompletteras på liknande sätt.

Figur 10f visar en kombination av två olika sammankopplade länkar, varav en är bågformadoch en är väsentligen rak, sett i ändvy. Genom att kombinera dem och koppla dem omväx-lande till varandra uppnås att mattan/cylindern 2 ändå kan ligga plant mot ett underlag när denär utspänd i sin längdriktning, trots att varannan länk saknar bockning.

Gemensamt för alla utföringsformer är att kontakten mellan länkarna bildar ett kryss sett i länkarnas ändvy (visas inringat i figur 10c).

Figur 11 visar en alternativ utföringsform av kopplingselement 15f, försedda med relativtlänkens basparti 16a snedställda sidoben 17a,b. Längden av dessa kopplingselement 15f ärstörre vid dess sammanbindande yttre balk 18a än vid dess inre del, vid infästningen ibaspartiet 16a. Härigenom kan länkar 11j med samma yttre längd hos kopplingselementen 15fteoretiskt sammankopplas med varandra men en nackdel är att tillverkningen väsentligtförsvåras då den sammanbindande balken 18a hos varje kopplingselement 15f måste böjaskraftigt för att kunna skjutas in i motsvarande kopplingselement 15fi nästkommande länk 11j.

Figur 12 visar en länk 11k där baspartiet 16a är öppet mellan kopplingselementens 15asidoben 17a,b. En fördel med denna konstruktion är att länken 11k har en lägre vikt vilketbidrar till en lägre friktion vid förflyttning av mattan/cylindern 2 men samtidigt minskar denaxiella styvheten för varje länk 11k, liksom utrymmet för anbringande av högfriktionselement 12 och lågfriktionselement 13.

Figur 13a-c visar en s.k. mittlänk 11l till vilken andra länkar (ej visade här) kopplas på varderasida, och ut i två riktningar, via urtagningama 15g. Figur 13a visar mittlänken 11l i hela desssträckning och figur 13b visar en del av mittlänkens 11l yttre ändparti mera i detalj. I figur '13cframgår i en ändvy hur mittlänken 11l är bockad.

Denna symmetriska mittlänk 11l är, på samma sätt som övriga länkar, företrädesvis bockad itvå områden 20a,b med vardera två bockningspunkter 21a,b. De båda yttre längsgåendekanterna 24a,b är belägna i väsentligen samma plan.

Figur 14 visar en utföringsform av en matta 2, där länkar 11a-c,m har monterats symmetriskt utgående från nämnda mittlänk 11l. 18 Figur 15a visar mer i detalj hur man vid tillverkning av en utföringsform av en matta 2 utgårfrån en mittlänk 11l och trär in en första länks 11a kopplingselement 15a i de urtagningar 15g,motsvarande utrymmet mellan ett kopplingselements sidoben 17a,b, som är anordnade imittlänken 11l. Den inre längden I (se fig. 13a) hos urtagningarna 15g i mittlänken 11l är störreän den yttre längden av den första länkens 11a kopplingselement 15a. l nästatillverkningssteg träs en andra länk 11b in i den första länken 11a varvid den inre längden hosden första länkens 11a kopplingselement 15a är större än den yttre längden hos den andralänkens 11b kopplingselement 15b osv. Varje tillkommande länk 11a-c,m är därefter förseddmed gradvis kortare kopplingselement 15a-c, men placerade på motsvarande axiella läge pålänkarna 11a-c,m. Vid tillverkningen träs länkar 11a-c,m in både uppåt och nedåt, sett i figuren15a, från mittlänken 11l åt båda håll tills en symmetrisk matta 2 erhålls.

De sista/yttersta länkarna, kallade anslutningslänkar 11m, kan, men behöver inte vara,försedda med skarvkopplingselement 25, här visade i form av "skarvtungor" och bockade iendast två punkter 21a,b, visat i ändvyn i Fig. 15b. Anslutningslänken 11m på ena sidan idenna matta 2 kan via sina skarvkopplingselement 25 skarvas ihop, via en överlappsfog 26(se figur 16a,b), med skarvkopplingselementen 25 hos anslutningslänken 11m på den andrasidan av mattan 2 så att en sluten cylinder erhålls. Alternativt, och företrädesvis, kan flerasådana mattor skarvas ihop till en godtyckligt lång matta 2, eller cylinder med större omkrets.En mattas 2 båda yttersta länkar 11m kan alltså sammanfogas till varandra, ellersammanfogas till de yttersta länkarna 11m hos ytterligare mattor 2, för att bilda en cylinder av valfri omkrets eller en matta 2 av valfri längd.

Figur 16a och 16b visar hur skarvkopplingselementen 25 lämpligen svetsas till varandra medhjälp av exempelvis punktsvetsning och bildar därmed en överlappsfog 26. Skarvkopplings- elementen 25 kan även fästas till varandra på annat sätt, t.ex. genom lödning eller limning.

I alla ovan beskrivna utföringsformer är länkarna 11a-c,m i mattorna 2, när dessa väl ärhopskarvade via sina yttersta länkar 11m till en cylinder, omöjliga att separera. Dock ärtillverkningen av en matta 2 för pekdon 1 bestående av flera mattor 2 i praktiken komplicerad,då mattorna 2 är mekaniskt svårhanterliga och med precision måste placeras relativt de andramattorna 2 inför hopsvetsning. Det skulle vara fördelaktigt om en godtyckligt lång matta 2enligt föreliggande uppfinning kunde byggas i ett stycke, och det har visat sig att detta faktisktär möjligt.

Figur 17 visar en grupp av länkar 11n-q, försedda med kopplingselementen 15h-k respektive.Monteringen av länkarna 11n-q påbörjas med en första länk 11n, vilken därför kan sägas varaförsedd med ett påbörjande kopplingselement 15h. Därefter monteras två i montageordningenmellanliggande länkar 110 och 11p, försedda med kopplingselementen 15i,j respektive. Den i montageordningen avslutande länken 11q kan sägas vara försedd med ett avslutande 19 kopplingselement 15k, då inget ytterligare kopplingselement är inskjutet i dettakopplingselement 15k. Kopplingselementen 15i,j är mekaniskt, och även räknat imonteringsordning, mellanliggande det påbörjande kopplingselementet 15h och detavslutande kopplingselementet 15k och kan därför sägas vara mellanliggandekopplingselement 15i,j.

Påbörjande, mellanliggande och avslutande kopplingselement definieras härmed som följer: Ett påbörjande kopplingselement är inte inskjutet/beläget i något annat kopplingselement menhar ett kopplingselement inskjutet/beläget i sig.

Ett mellanliggande kopplingselement är inskjutet/beläget i ett påbörjande eller mellanliggandekopplingselement och har ett ytterligare mellanliggande eller avslutande kopplingselementinskjutet/beläget i sig.

Ett avslutande kopplingselement är inskjutet/beläget i ett påbörjande eller mellanliggandekopplingselement men har inget ytterligare kopplingselement inskjutet i sig.

Detta innebär att mittlänken 11l, visad t.ex. ifig. 13 a-c, är anordnad med påbörjandekopplingselement, här benämnda med 15g.

Här har termen "inskjutet" använts, men definitionerna nämnda ovan gäller även om allalänkar och kopplingselement framställs med en metod som eliminerar behovet av attkopplingselementen verkligen mekaniskt/fysiskt träs/skjuts in i varandra. En sådan metod kant.ex. vara 3D-printning, där mekaniken visad t.ex. ifigur 17 kan framställas i en enda processdär länkama redan är placerade, eller "inskjutna/belägna", i varandra. Det väsentliga är attkopplingselementen är möjliga att träs/skjutas in i varandra så att ett kopplingselement "befinner sig i" det andra, inte nödvändigvis att de verkligen har skjutits in i varandra.

Det är viktigt att notera att med undantag av det avslutande kopplingselementet 15k i figur 17kan inget av kopplingselementen 15h-k glida ut ur det kopplingselement det är inskjutet i, dådetta mekaniskt förhindras av det i monteringsordningen "nästföljande" kopplingselementet.Det avslutande kopplingselementet 15k har dock i monteringsordning inget nästföljandekopplingselement som kan förhindra ett utträde (en separation). Detta gäller generellt; endastett avslutande kopplingselement 15k kan potentiellt glida ut ur det kopplingselement det är inskjutet i.

I figuren 17 visas streckade linjer som sammanbinder de lagríngspunkter P där kontakt före-ligger mellan intilliggande länkars kopplingselement 15h-k, och hur dessa linjer väsentligenlöper diagonalt och konvergerar mot en gemensam punkt P2. Kopplingselementen 15h-k kandärför sägas bilda en konvergerande serie. Det kan noteras att de yttre längderna hos länkamas kopplingselement 15h-k är olika. Det är uppenbart att antalet kopplingselement som kan bilda en konvergerande serie är begränsat, då man vid montering förr eller senareovillkorligen kommer till ett avslutande kopplingselement i vilket inget ytterligarekopplingselement kan träs in. Det ska dock noteras att ett avslutande kopplingselementmycket väl kan vara utfört t.ex. med sidoben och sammanbindande balk i likhet med övrigabeskrivna kopplingselement, så att det principiellt skulle vara möjligt att trä in ytterligare ettkopplingselement men att detta inte har skett. l den följande texten beskrivs olika utföranden av mattor enligt föreliggande uppfinning somkan göras godtyckligt långa, utan behov av skarvning/fogning. Dessa mattor kan sedan viaendast en enda skarv förvandlas till en cylinder. Mattorna innefattari sin enklaste form minsten länk som är försedd med minst ett, företrädesvis flera, avslutande kopplingselement ochminst ett, företrädesvis flera, påbörjande kopplingselement. En separering av två kopplings-element kan hos denna typ av matta ske när/om det avslutande kopplingselementet glider urdet kopplingselement det är inskjutet i. Om alla kopplingselement mellan två intilliggandelänkar separerar så separerar givetvis dessa länkar. Dessa mattor måste därför hållas i spänttillstånd för att minska/eliminera risken för separering av kopplingselement och i värsta fall,länkar. Detta kan göra dem olämpliga att användas i pekdon, då en användare med fingramaskulle kunna trycka samman länkari manöverområdet så att åtminstone något eller någrakopplingselement separerar, vilket åtminstone skulle störa den tangentiella böjbarheten hos mattan och därmed minska mattans mjuka och lätta gång omkring bommen.

Figur 18 visar en matta med ett antal länkar där antalet mellanliggande kopplingselementivarje konvergerande serie är sex. Antalet mellanliggande kopplingselement i olikakonvergerande serier kan både vara större och mindre i andra utföringsformer. Också ifigur18 kan konvergerande serier identifieras. Den sista länken i varje konvergerande serie ärförsedd med både avslutande kopplingselement och påbörjande kopplingselement, vilketmöjliggör att en ytterligare länk försedd med mellanliggande kopplingselement kan träs in i denna länk.

På detta sätt kan en godtyckligt lång matta tillverkas genom att mönstret av länkar/kopp-lingselement enligt figur 18 upprepas. Mattor av denna typ bör alltid hållas spända då de avslutande kopplingselementen annars kan glida ur de kopplingselement de är inträdda i.

Antalet mellanliggande kopplingselement i varje konvergerande serie av kopplingselement äralltså valfritt. Det maximalt möjliga antalet mellanliggande kopplingselement bestäms av depåbörjande kopplingselementens längd och sidobenens bredd hos nästföljandekopplingselement.

Figur 19 visar den förmodligen enklaste utföringsformen av en matta 2 enligt uppfinningen,där mellanliggande kopplingselement i varje konvergerande serie av kopplingselementsaknas. Länkarna 11r består här av en enda typ/utformning, försedd med både påbörjande 21 och avslutande kopplingselement 15h,k placerade utefter länkens 11r ena sida, varannanpåbörjande, varannan avslutande. Även mattor 2 enligt denna utföringsform bör hållas spända då kopplingselement 15h,k och därmed hela länkar 11r annars kan separera.

Det är dock möjligt att konstruera godtyckligt långa mattor med den mycket fördelaktiga egen-skapen att kopplingselement och därmed länkar svårligen eller aldrig i praktiken separerar frånvarandra, även om mattan inte är utspänd. Gemensamt för alla sådana varianter av mattor äratt länkar försedda med avslutande kopplingselement också är försedda med mellanliggandekopplingselement.

Separering av kopplingselement försvåras än mer om de avslutande kopplingselementen påen länk sträcker sig åtminstone delvis in under baspartiet på den i montageordningen näst-följande länken, sett i vinkelrät vy uppifrån och mot mattan (visat i figur 20, 21 och 22).

I figur 20 visas en utföringsform av en sådan typ av matta 2 där separation av länkarna ipraktiken är eliminerad. Här är en länk 11t försedd med minst ett avslutande kopplingselement15k, men också försedd med minst ett mellanliggande kopplingselement 15i,j. Det avslutandekopplingselementet 15k är anordnat att sträcka sig in under baspartiet 16a hos dennästföljande länken 11u, vilket bidrar till att försvåra separation av kopplingselementen 15koch 15i. Mönstret av kopplingselement 15i,j,k upprepas med fördel i länkarnas axiella riktning,så att länken 11t är försedd med mellanliggande kopplingselement 15j, placerade på varjesida om de avslutande kopplingselementen 15k.

Gemensamt för alla utföringsformer av mattor enligt föreliggande uppfinning är att allakopplingselement på en länk inte behöver vara i kontakt med kopplingselement hos intill-liggande länk, eftersom de i figur 6a nämnda kontakt- eller ledkanterna 19a,b kan saknas hosnågra av kopplingselementen på en länk. Lagringen till en intilliggande länk sker i detta fall via kontaktkanterna 19a,b hos länkens övriga kopplingselement.

Figur 21 visar en föredragen utföringsform av matta 2, lämplig att slutas till en cylinder förpekdon 1. Antalet mellanliggande kopplingselement 15i i varje konvergerande serie 27 avkopplingselement 15h,i,k är det minsta möjliga för att kopplingselement inte ska riskera attseparera, dvs ett enda, och antalet kopplingselement i varje konvergerande serie 27 är alltsåtre (ett påbörjande 15h, ett mellanliggande 15i och ett avslutande 15k). Varje länk 11v harsamma utformning som övriga länkar i denna matta 2, vilket underlättar tillverkning och montering.

Länken 11v är försedd med ett avslutande kopplingselement-15k, ett mellanliggandekopplingselement 15i, samt ett påbörjande kopplingselement 15h vilka utgör en grupp 28 avkopplingselement 15h,i,k anordnade efter varandra längs länkens 11v basparti 16a. Efter denförsta gruppen 28 av kopplingselement 15h,i,k på länken 11v kommer en ny liknande grupp 28 22 av kopplíngselement 15h,i,k, sett i länkarnas 11v axiella riktning. Övriga länkar 11v är förseddamed motsvarande axiellt sett upprepade grupper av avslutande, mellanliggande ochpåbörjande kopplíngselement 15h,i,k anordnade i respektive länks 11v axiella riktning.Kopplingselementen 15h,i,k på en länk 11v ärförskjutna iförhållande till motsvarandekopplíngselement 15h,i,k på en intilliggande länk 11v, sett i länkarnas axiella riktning.

Risken för separation av kopplíngselement 15h,i,k och därmed länkar 11v även om mattan 2inte är sträckt är minimerad, dels därför att länkar 11v som är försedda med avslutandekopplíngselement 15k (i detta fall alla länkar 11v), också är försedda med mellanliggandekopplíngselement 15i, samtidigt som alla avslutande kopplíngselement 15k sträcker sig inunder baspartiet 16a på intilliggande länk 11v.

Figur 22 visar en utföringsform där varje konvergerande serie 27 av kopplíngselement 15h-k imattan 2 innefattar fyra kopplíngselement 15h-k på lika många länkar 11w. Varje länk 11winnefattar axiellt upprepade grupper av kopplíngselement 15h-k där varje sådan gruppinnefattar ett påbörjande kopplíngselement 15h, två mellanliggande kopplíngselement 15i,j ochett avslutande kopplíngselement 15k.

Givetvis kan de länkar och länkgrupper som i föreliggande ansökan visas identiska konstru-eras med inbördes skillnader.

Figur 23 visar en matta 2 som även den uppfyller kravet att länkar 11x med avslutandekopplíngselement 15k även är försedda med mellanliggande kopplíngselement 15i,j, samtidigtsom de avslutande kopplingselementen 15k sträcker sig in under baspartiet 16a på intilliggande länk 11y, varför länkarna 11x,y ej lätt kan separera även om mattan 2 är osträckt.

Figur 24a och b visar en annan utformning av kopplíngselement. Här visas tre olika långamen snarlikt utformade kopplíngselement 15l-n monterade till varandra, varvidkopplíngselement 15n är beläget i eller genom kopplíngselement 15m och kopplíngselement15m är beläget i eller genom kopplíngselement 15l. I denna form av kopplíngselement 15l-nlutar alla sidoben 17a,b, med en vinkel i förhållande till länkens basparti 16a. Denna vinkel kanvariera men är här ca 45 grader. I figur 24a är baspartiet 16a mellan sidobenen 17a,b slutetmed en överbryggning 18b varvid "slutna öglor" kan sägas bildas. Figur 24b visarmotsvarande kopplíngselement 15l-n men här saknar länkens basparti 16a överbryggningarvid respektive kopplíngselement 15l-n dvs kopplingselementen 15l-n kan sägas bilda "öppnaöglor". l båda dessa varianter av kopplíngselement 15l-n saknas de speciella kontaktkantersom beskrivits tidigare men den mekaniska kontakten mellan länkarna uppstår mellankopplingselementens 15l-n sidoben varvid kontaktkanterna kan sägas vara integrerade i kopplingselementen 15l-n genom deras utformning. 23 Figur 25a och b visar en ytterligare utformning av kopplingselement. Här visas tre båg- ellerbygelformade kopplingselement 15o,p,q belägna i varandra på motsvarande sätt som ifigurema 24a,b. En skillnad här är att några regelrätta sidoben eller sammanbindande balkar inte kan identifieras då väsentligen hela kopplingselementet 15o,p,q är bågformat.

Av figurerna 24a,b och 25a,b inses alltså att kopplingselementen 15l-q kan utformas på en rad olika sätt inom ramen för uppfinningstanken.

Den uppfinningsenliga konstruktionen av en cylinder kan användas som transportband,boggiband, larvband, drivrem/transmissionselement mm. l sådana fall roterar cylindernföreträdesvis kring hjul och cylinderns tangentiella längd överstiger ofta cylinderns bredd.Länkarna behöver i dessa tillämpningar oftast utföras betydligt större och kraftigare än vadsom krävs för ett pekdon, och godstjockleken kan i stället för en storleksordning av tiondelsmillimeter uppgå till ett antal millimeter. Ett sådant band har fördelen att vara robust, kunnatillverkas och monteras till låg kostnad och ge låg friktion vid rotation omkring hjulen och därmed låg effektförbrukning för sitt framdrivande.

Beskrivningen ovan är i första hand avsedd att underlätta förståelsen av uppfinningen ochskyddsomfånget är inte begränsat till de här angivna utföringsformerna utan även andravarianter och utföringsexempel av uppfinningen ärfullt möjliga och tänkbara inom ramen för uppfinningstanken och de efterföljande patentkravens skyddsomfång.

Claims (6)

1. Flexibel matta (2), företrädesvis avsedd att användas för, men inte begränsad till, ett pekdon(1) anordnat att styra rörelsen av en markör på en bildskärm vid exempelvis en dator ellerliknande elektronisk anordning, varvid mattan (2) består av ett flertal i sin axiella riktningväsentligen styva långsträckta länkar (11a-y) tillverkade av ett material med väsentligen jämntjocklek som anordnade sida vid sida blir inbördes roterbara en begränsad vinkel genom attlänkama (11a-y) är anordnade med minst ett, företrädesvis flera, kopplingselement (15a-q),kännetecknad av att en länk (11a-y) och dess kopplingselement (15a-q) är anordnade att bilda en integreradenhet att kopplingselement (15a-q) i en andra länk (11a-y), av två intilliggande länkar, är anordnadeatt sträcka sig genom kopplingselement (15a-q) i en första länk (11a-y) varvid länkarna (11a-y) är i mekanisk och ledbar kontakt med varandra då mattan (2) är utspänd i sin längdriktning.

2. Flexibel matta (2) enligt patentkrav 1, kännetecknad av att länken (11a-y) och dess kopplingselement (15a-q) är tillverkade i ett och sammagods/material varvid kopplingselementen (15a-q) och länkens basparti (16a) alltså bildar en integrerad enhet.

3. Flexibel matta (2) enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att länken (11a-y) ärförsedd med ett basparti (16a) sig sträckande i länkens (11a-y) längs-gående/axiella riktning, att minst ett, företrädesvis ett antal, kopplingselement (15a-q) är anordnade i eller vid länkens(11a-y) basparti (16a), att minst ett kopplingselement (15a-q) är U- eller bygelformat, att åtminstone ett av en länks kopplingselement (15a-q) är mekaniskt kopplad till en intilliggandelänks kopplingselement (15a-q), genom att länkens kopplingselement (15a-q) åtminstone delvisär inskjutet/beläget i eller genom den intilliggande länkens kopplingselement (15a-q), varvid nämnda intilliggande länkar (11a-y) i mattan förblir inbördes roter- eller vridbara enbegränsad vinkel iförhållande till varandra när länkarna (11a-y) äri kontakt med varandra i sina lagringspunkter.

4. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att länken (11a-y) består av, eller är tillverkad av, ett väsentligen folieformat material/gods,

5. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att länken (11a-y) och/eller kopplingselementet (15a-q) är bockat/böjt utefter minst enbockningslinje (BL) :ffëvx nämnda bockningslinje (BL) sträcker sig väsentligen parallellt med centrumlinjen (C).

6. Flexibel matta (2) enligt något föregående patentkrav,kännetecknad avatt bockningslinjen (BL) är anordnad med en radie bildande en delvis respektive en helt välvd/böjd eller bågformad länk (11a-y), sett i ändvy. J-.FlexilaeLma-ttaL-(Z)--enligt-+1åget4ëregàen i .. I Iatt~länken~(44-a~ kepplingselementßfäa-efiel-N-ïTlïlå-»är-tillverkaeleav-tràdfermat m-avte-rial/g-edsqælvsinte-bestár-»av-en---vàsent-ligen»run«d----träet--e-v-»metal-lï 81. Flexibel matta (2) enligt något föregående patentkrav,kännetecknad av att mattan (2) och dess länkar (11a-y) är anordnade att bilda en cylinder. 9§. Flexibel matta (2) enligt patentkrav 8,kännetecknad av att cylinderns axiella längd är lika med eller större än dess omkrets/diameter. 192. Flexibel matta (2) enligt patentkrav 8 eller 9,kännetecknad av att åtminstone en del av cylindern vilar mot ett underlag såsom exempelvis en bom (6). HiQ. Flexibel matta (2) enligt något föregående patentkrav, kännetecknad av att ett kopplingselement (15a-q) innefattar sidoben (17a,b) infästade vid länkens (11a-y)basparti (16a) samt en mellan sidobenens (17a,b) yttre ändar anordnad balk (18a), sig sträckande i länkens (11a-y) axiella led. 4211. Flexibel matta (2) enligt patentkrav 11, 26 kännetecknad avatt kopplingselementens (15a-q) balk (18a) är anordnad väsentligen parallell med länkens (11a- y) tänkta centrumlinje (C). 4312, Flexibel matta (2) enligt patentkrav 11 eller 12,kännetecknad av att kopplingselementets (15a-q) balk (18a) är anordnad väsentligen i samma plan som länkens(11a-y) basparti (16a). 441; Flexibel matta (2) enligt något föregående patentkrav, kännetecknad av att åtminstone ett av en första länks (11a-y) kopplingselement (15a-q) är mekaniskt kopplad tillen andra länks (11a-y) kopplingselement (15a-q), genom att den andra länkens (11a-y)kopplingselement (15a-q) åtminstone delvis är inskjutet/beläget genom den första länkens (11a-y) kopplingselement (15a-q), och att en tredje länks (11a-y) kopplingselement (15a-q) ärinskjutet/beläget genom den andra länkens (11a-y) kopplingselement (15a-q). 11-515. Flexibel matta (2) enligt något föregående patentkrav,kännetecknad av att kopplingselementen (15a-q) är väsentligen U- eller bygelformade. MSE. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att länkens (11a-y) basparti (16a) sluter/överbryggar området mellan sidobenen (17a,b) hosåtminstone några kopplingselement (15a-q) varvid kopplingselementet (15a-q) tillsammans med baspartiet (16a) kan sägas bilda en sluten ögla. 4133 Flexibel matte (2) enllgl patentkrav 1-15,kännetecknad avatt länkens (11a-y) basparti (16a) är öppet i området mellan sidobenen (17a,b) hos åtminstone några kopplingselement (15a-q). 1811. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att sammankopplade kopplingselement (15a-q) hos två närliggande länkar (11a-y) är utformademed en yttre längd (L) som skiljer sig från varandra, varvid kopplingselementet (11a-y) som åtminstone delvis är beläget genom intilliggande länks (11a) kopplingselement (15a) är 27 anordnat med en kortare yttre längd (L2). -191_8_. Flexibel matta (2) enligt patentkrav 17,kännetecknad avatt en länks (11a) kopplingselements (15a-q) inre längd (l3) är lika med eller större än den yttre längden (L2) hos ett sammankopplat kopplingselement (15b) hos en intilliggande länk (1 1 b). I 2012. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad avatt kopplingselement (15a-q) hos minst två intilliggande länkar (11a-y) i mattans (2)sammankopplade tillstånd bildar en konvergerande serie av kopplingselement (27). 2-12Q. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att mattan (2) är försedd med en mittlänk (11l), varvid kopplingselementen (15a-q) hos de länkar(11a-y) som är kopplade till mittlänken (11l) på var sin sida om denna har kortare yttre längd (L) än mittlänkens (11l) motsvarande kopplingselement (15a-z). 21221. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att en mattas (2) båda yttersta länkar (1 1 m) är sammanfogade till varandra, eller sammanfo-gade till de yttersta länkarna (1 1 m) hos ytterligare mattor (2). | 2322. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att flera mattor (2) är hopfogade till varandra för att bilda en cylinder. 2423. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att sammanfogningen av de yttersta länkarna (11m) i varje matta (2) sker via överlappsfogar(26) där kopplingselementen (15a-q) i de yttersta länkarna (1 1 m) exempelvis består av gods utformat som skarvbleck (25). | 25251. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att länken (11a-y) består av en metallfolie, företrädesvis en folie av stål. | Zêgå. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, 30, l 28 kännetecknad avatt materialet i länken (11a-y) är anordnat med en tjocklek av upp till ca 1 mm, men företrädesvis med en tjocklek av 0,025 - 0,3 mm. 21%. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att kopplingselementens (15a-q) sidoben (17a,b) är bockade så att de vid varje punkt där enlänk (11a-y) ståri mekanisk kontakt med en intilliggande länk (11a-y) bildar ett kryss, settilänkamas (11a-y) ändvy, när mattan (2) är rakt utspänd i sin längdriktning. Zêfl. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att kopplingselementens (15a-q) sidoben (17a,b) är bockade i minst två områden (20a,b), sett ilänkens (11a-y) ändvy, varvid sidobenen (17a,b) i dessa områden bildar en vinkel (ß) iförhållande till länkens basparti (16a). Z-QZQ. Flexibel matta (2) enligt patentkrav 28kännetecknad avatt vinkeln (ß) är inom området 135 - 180 grader. 3922. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att kontaktkanter (19a,b) är anordnade i kopplingselementen (15a-q) och/eller i länkens basparti(16a) och ämnade att bilda lagringspunkter (P) mellan intilliggande länkar (11a-y) i syfte atttillåta en väsentligen glappfri och friktionsfri vridning/rotation av länkarna (11a-y) i förhållande till varandra, när mattan (2) är utspänd i sin längdriktning. ßiëg. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att kontaktkanterna (19a,b), i området för lagringspunkterna (P) mellan två intilliggande länkar(11a-y), företrädesvis är anordnade med en vinkel (d) av mellan 15-75 grader i förhållande till länkarnas (11a-y) axiella utbredning, och företrädesvis mellan 40-50 grader. Sâål. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav,kännetecknad av att kontaktkantema (19a,b) är anordnade/utformade böjda/bågformade. 332,2. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, 29 kännetecknad avatt åtminstone delar av åtminstone en länks (11a-y) ytor är försedda med en friktionshöjande beläggning (12). 343; Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att länkens (11a-y) basparti (16a) är utformad med en breddad yta (jfiblmellankopplingselementens (15a-q) sidoben (17a,b), vilken sträcker sig åtminstone delvis in ikopplingselementens (15a-q) inre hålutrymme med syfte att öka tillgänglig yta för högfriktionselement (12) och/eller lågfriktionselement (13). 35%. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att länkens basparti (16a) mellan åtminstone två kopplingselement (15a-q) är utformat med enbreddad yta (16b) med syfte att öka tillgänglig yta för anordnande av högfriktionselement (12)och/eller lågfriktionselement (13). 36_3_§. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att en länk (11a-y) i mattan (2) är försedd med minst ett avslutande kopplingselement (15k) i enkonvergerande serie (27) och minst ett påbörjande kopplingselement (15p) i en annan konvergerande serie (27). 313_6. Flexibel matta (2) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att minst en länk (11a-y) i mattan (2) är försedd med minst ett avslutande kopplingselement(15k) i en konvergerande serie (27) och minst ett mellanliggande kopplingselement (15i,j) i en annan konvergerande serie. -38§__7_. Flexibel matta (2) enligt krav något av kraven 36-37, kännetecknad av att avslutande kopplingselement (15k) hos en länk sträcker sig åtminstone delvis in underbaspartiet (16a) på den intiIliggande/nästföljande länken (11a-y), när mattan (2) är utspänd i sin längdriktning. 39§§. Flexibel matta (2) enligt något av patentkraven 36-38,kännetecknad av att minst en länk (1 1v) är försedd med upprepade grupper av kopplingselement (28), placerade efter varandra i länkens (11v) axiella riktning, där varje grupp kopplingselement (28) består avett avslutande kopplingselement (15k), ett mellanliggande kopplingselement (15i,j) och ettpåbörjande kopplingselement (15h). 4933. Flexibel matta (2) enligt patentkrav 39, kännetecknad av att grupperna av kopplingselement (28) anordnade på en första länk (11v) är något förskjutna iförhållande till grupperna av kopplingselement (28) anordnade på en intilliggande andra länk(11v) och förskjutna i förhållande till grupperna av kopplingselement (28) på en till den andralänken (11v) intilliggande tredje länk (11v) på så sätt att ett mellanliggande kopplingselement(15i,j) på den andra länken (11v) är inskjutet/beläget genom ett påbörjande kopplingselement(15h) på den första länken (11v) och att ett avslutande kopplingselement (15k) på den tredjelänken (11v) är inskjutet/beläget genom den andra länkens (11v) mellanliggande kopplingselement (15i,j). 4-1--gt_Q. Flexibel matta (2) enligt något av patentkraven 37 - 38, kännetecknad av att en första typ av länk (1 1x) innefattar avslutande kopplingselement (15k) i en konvergerandeserie och mellanliggande kopplingselement (15i) i en annan konvergerande serie, och en andratyp av länk (11y) innefattar påbörjande kopplingselement (15h) i en konvergerande serie och mellanliggande kopplingselement (15j) i en annan konvergerande serie. 42fl. Länk (11a-y) " t-el-ler--nàgra-av----krave-n-1-44fföreträdesvis avsedd att användas i en flexibel matta för ett pekdon (1) anordnat att styra rörelsen av en markör pä en bildskärm vid exempelvis en dator eller liknande elektroniskanordninq, och tillverkad av ett material med väsentligen jämn tjocklek, kännetecknad av att länken (11a~v) ärförsedd med minst ett, företrädesvis flera, kopplingselement (15a-q)anordnade att bilda en integrerad enhet med länken (1 1a-v), och att kopplinqselementen (15a-d) är anordnade att kunna sträcka sig genom motsvarandekopplingselement (1 Sa-q) i en intilliggande länk (11a-v) varvid mekanisk och ledbar kontaktuppstår mellan intilliggande länkar (11a-y). 4352. Metod att tillverka länkar (11a-y) enligt näget-avgatent-kravetn 4-41 för sammansättningtill en flexibel matta (2), företrädesvis avsedd att användas för, men inte begränsad till, ettpekdon (1) anordnat att styra rörelsen av en markör på en bildskärm vid exempelvis en dator eller liknande elektronisk anordning, 31 kännetecknad avatt länkarna (11a-y) och/eller dess kopplingselement (15a-q) stansas eller etsas ur ett platt- och/eller folieformat material/gods. 5 4412:. Användning av en flexibel matta (2) utformad enligt patentkrav 1 såsom transportband, jalusi och/eller drivrem/transmissionselement.