SE544224C2 - Skrovskyddsanordning - Google Patents

Abstract

En skrovskyddsanordning (10), som motverkar växt av oönskade organismer på under vatten liggande delar av en båt (20), innefattar en flytande skrovskyddsduk (12), på vilken båten (20) körs upp. Skrovskyddsduken (12) har en skåra (14) som möjliggör användning av skrovskyddsanordningen (10) när båten (20) är försedd med köl (22) genom att kölen (22) körs in i skåran (14) när båten körs upp på skrovskyddsduken (12). Skrovskyddsanordningen kan vara försedd med en stabiliseringsanordning (30) som förhindrar skåran (14) från att öppna sig när båten (20) körs upp på skrovskyddsduken (12) eller befinner sig på denna. Den kan också vara försedd med en kölskyddsanordning (16) med två kölskyddsgardiner (18) som vid användning av skrovskyddsanordningen (10) i vatten hänger ner från varsin långsida på skåran (14) för att skydda kölen (22) mot påväxt av oönskade organismer.

Description

SKROVSSKYDDSANORDNING Tekniskt områdeFöreliggande uppfinning hänför sig till en skrovskyddsanordning som är anordnadatt motverka växt av oönskade organismer på under vatten liggande delar av en båt och som innefattar en flytande skrovskyddsduk på vilken båten är avsedd att köras upp.

BakgrundEtt välkänt problem för båtägare är den påväxt av oönskade organismer, såsom musslor, snäckor, alger, sj öpungar och havstulpaner, som sker på under vatten liggandedelar av en båt och som bl. a. leder till ökad friktion mellan båten och vattnet ochdärrned till lägre hastighet och/eller ökad bränsleförbrukning vid köming av båten.Påväxten kan även göra det svårare att manövrera båten.

Det konventionella sättet att förhindra denna påväxt av oönskade organismer harvarit att måla båtens botten med växtskyddsfärg. Detta har dock stora miljömässiganackdelar eftersom de använda växtskyddsfärgema ofta är mer eller mindre giftiga.

Som ett altemativ till målning med växtskyddsfärg har på senare år utvecklatsolika mekaniska anordningar som är avsedda att motverka och förhindra påväxten.

En typ av skrovskyddsanordning, som kallas skrovskyddsduk, säljs undervarumärket Clean Marine av Ekeröds Utveckling AB i Löddeköpinge, Sverige. CleanMarine Skrovskyddsduk är en flytande specialpresenning som placeras och fästs på enbåtplats. När båten ska läggas till körs den upp på skrovskyddsduken. Direktkontaktenmellan skrovskyddsduken och båtens skrov förhindrar påväxt av oönskade organismer.

Skrovskyddsanordningar av denna typ är också kända från patentlitteraturen.

I SE 534 375 beskrivs en flexibel matta, som efter uppköming av ett båtskrovöver densamma, pressas upp mot båtskrovsbotten till en tät kontakt med denna, varvidkontakten och rörelsen mellan mattan och båtskrovsbotten förhindrar tillväxten avoönskade organismer.

En nackdel med kända skrovskyddsanordningar av denna typ är att de inte kananvändas för båtar med köl eftersom sådana båtar inte kan köras upp på skrovskyddsduken eller skrovskyddsmattan.

SammanfattningEtt ändamål med uppfinningen är att åtminstone delvis övervinna en eller flera av begränsningama hos den kända tekniken.

Ett annat ändamål är att åstadkomma en skrovskyddsanordning som kan användasför en båt med köl.

Ett ytterligare ändamål är att åstadkomma en skrovskyddsanordning som skyddaren så stor del som möjligt av en båts under vatten liggande delar.

Ett eller flera av dessa ändamål, såväl som ytterligare ändamål som kan framgå avbeskrivningen, uppnås åtminstone delvis med en skrovskyddsanordning enligt deoberoende kraven. Utföringsforrner av uppfinningen definieras av underkraven.

Enligt en forsta aspekt av uppfinningen avser denna en skrovskyddsanordningsom är anordnad att motverka växt av oönskade organismer på under vatten liggandedelar av en båt och som innefattar en flytande skrovskyddsduk, på vilken båten äravsedd att köras upp. Skrovskyddsduken har en skåra som möjliggör användning avskrovskyddsanordningen när båten är försedd med köl genom att kölen körs in i skåran,när båten körs upp på skrovskyddsduken. Skrovskyddsanordningen är vidare förseddmed en stabiliseringsanordning som förhindrar skåran från att öppna sig när båten körsupp på skrovskyddsduken eller befinner sig på denna.

Genom att skrovskyddsanordningen förses med en skåra kan den användas förbåtar med köl och med hjälp av stabiliseringsanordningen kan skårans bredd stabiliserasså att skrovskyddsduken skyddar de delar av skrovet som ligger ijämnhöjd med kölenoch bakom denna.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen avser denna en skrovskyddsanordningsom är anordnad att motverka växt av oönskade organismer på under vatten liggandedelar av en båt och som innefattar en flytande skrovskyddsduk, på vilken båten äravsedd att köras upp. Skrovskyddsduken har en skåra som möjliggör användning avskrovskyddsanordningen när båten är försedd med köl genom att kölen körs in i skåran,när båten körs upp på skrovskyddsduken. Skrovskyddsanordningen är vidare förseddmed en kölskyddsanordning med två kölskyddsgardiner som är anordnade att vidanvändning av skrovskyddsanordningen i vatten hänga ner från var sin långsida påskåran för att skydda kölen mot påväxt av oönskade organismer när båten befinner sigpå skrovskyddsduken.

Genom att skrovskyddsanordningen förses med en kölskyddsanordning kan denskydda en större del av båten från påväxt av oönskade organismer och därigenomminska de därmed sammanhörande problemen.

Den första och den andra aspekten av uppfinningen kan kombineras för attytterligare förbättra skrovskyddsanordningens funktion.

Ytterligare ändamål med, särdrag hos, aspekter på och fördelar med föreliggandeuppfinning kommer att framgå av den följ ande detaljerade beskrivningen, bifogade patentkrav samt ritningama.

Kort beskrivning av ritningama Utföringsforrner av uppfinningen kommer nu att beskrivas mer i detalj medhänvisning till bifogade schematiska ritningar.

Fig. 1 är en perspektivvy av en skrovskyddsanordning sedd ovanifrån.

Fig. 2 är en sidovy som visar hur en skrovskyddsanordning kan användas för enbåt med köl.

Fig. 3 är en perspektivvy av en skrovskyddsanordning sedd ovanifrån med enförsta utföringsforrn av en stabiliseringanordning.

Fig. 4 är en planvy underifrån av skrovskyddsanordningen i Fig. 3.

Fig. 5 är en sidovy av ett första distanselement.

Fig. 6 är en sidovy av ett andra distanselement.

Fig. 7 är en planvy underifrån av en skrovskyddsanordning med en andrautföringsforrn av en stabiliseringsanordning.

Fig. 8 är en sidovy av ett första och ett tredje distanselement.

Fig. 9 är en perspektivvy av en första profil som kan ingå i en tredje utföringsforrnav en stabiliseringsanordning.

Fig. 10 är en perspektivvy av en andra profil som kan ingå i en tredjeutföringsforrn av en stabiliseringsanordning.

Fig. 11 är en planvy underifrån av en skrovskyddsanordning med en fjärde utföringsforrn av en stabiliseringsanordning.

Detaljerad beskrivning av utföringsexempel I beskrivningen nedan används terrnema ”bakre” och ”främre” gällande olikadelar av en skrovskyddsanordning. Terrnema används genomgående så att ”främre”syftar på en del som ligger närmare bryggan när skrovskyddsanordningen är placerad ien båtplats och närmare fören på en båt när båten är placerad påskrovskyddsanordningen, medan ”bakre” syftar på en del som ligger längre ifrånbryggan när skrovskyddsanordningen är placerad i en båtplats och närmare aktem på enbåt när båten är placerad på skrovskyddsanordningen.

Fig. 1 visar schematiskt en skrovskyddsanordning 10 som är avsedd för attmotverka växt av oönskade organismer på under vattenytan liggande delar av en båt.Skrovskyddsanordningen 10 innefattar en skrovskyddsduk 12, på vilken båten äranordnad att köras upp vid användning av skrovskyddsanordningen 10.Skrovskyddsduken 12 är försedd med en skåra 14, som i detta exempel sträcker sig iskrovskyddsdukens längdriktning från mitten av skrovskyddsdukens ena kortsida.

Skåran 14 möjliggör användning av skrovskyddsanordningen 10 när båten är försedd med köl genom att kölen körs in i skåran 14 när båten körs upp på skrovskyddsduken12.

Såsom visas i f1g. 1 kan skrovskyddsanordningen 10 även vara försedd med enkölskyddsanordning 16 för att skydda kölen mot påväxt av oönskade organismer.Kölskyddsanordningen 16 innefattar två kölskyddsgardiner 18 som är anordnade att vidanvändning av skrovskyddsanordningen 10 i vatten hänga ner från var sin långsida påskåran 14 och på detta sätt helt eller delvis skydda kölen på motsvarande sätt som deunder vatten liggande delama av båtens skrov skyddas av skrovskyddsduken 12, dvs ihuvudsak genom kontakt och rörelse/ friktion mellan båten och skrovskyddsanordningen1 0.

Skrovskyddsanordningen 10 kan vidare vara försedd med en stabiliserings-anordning (visas ej i f1g. 1 och 2) som förhindrar skåran 14 från att öppna sig när båtenkörs upp på skrovskyddsanordningen och som därrned säkerställer skrovskydds-anordningens funktion. Stabiliseringsanordningen kommer att beskrivas närrnare nedanunder hänvisning till f1g. 3-11.

Fig. 2 visar schematiskt hur en skrovskyddsanordning 10 kan användas för en båt20 med köl 22. Båten, som i detta exempel är en segelbåt, är uppkörd med sitt skrov 24på skrovskyddsduken 12 och kölen 22 är inkörd i kölskyddsanordningen 16 via skåran14.

Den i f1g. 2 visade segelbåten 20 har en fenköl. Skrovskyddsanordningen 10 kanemellertid även användas av båtar med andra typer av kölar, exempelvis centerbord,slingerköl, bulbköl, svängköl, och slagköl. Fackmannen inser att vissa mått och detalj erhos skrovskyddsanordningen kan behöva anpassas för specifika utforrnningar av kölar.

Ovan anges att båten 20 körs upp på skrovskyddsduken 12. Givetvis kan denplaceras på denna även på andra sätt. Den kan t. ex. seglas upp på skrovskyddsduken,dras upp på denna eller på annat sätt förflyttas i förhållande till denna så att den placeraspå skrovskyddsduken 12. För enkelhetens skull anges emellertid nedan endast att båtenkörs upp på skrovskyddsduken, men detta uttryckssätt är avsett att även innefatta andrasätt att placera båten 20 på skrovskyddsduken 12. Vidare används uttrycken att båten 20körs upp på skrovskyddsduken 12 och att båten körs upp på skrovskyddsanordningen 10utan åtskillnad.

Sj älva skrovskyddsduken 12 kan vara utformad på motsvarande sätt som kändaskrovskyddsdukar för en båt utan köl. Den kan ha lägre densitet än vatten så att denflyter på vatten. För detta ändamål kan den som ett exempel vara utformad av ett skiktav skum med luftfyllda celler som på sin ovansida är helt eller delvis täckt av enskyddspresenning av ett vävplastmaterial, som kan bestå av polyolef1nplast eller annat plastmaterial, såsom PVC. Skrovskyddsdukens 12 tjocklek kan som ett exempel vara ca 4-10 mm för en segelbåt av fritidstyp. För andra båtar kan tj ockleken vara annorlunda.Forrnen på skrovskyddsduken kan variera beroende på utforrnningen av båtplatsen dården ska anvåndas och typen av båt som den år avsedd för. Norrnalt år den emellertid ihuvudsak rektangulär, men exempelvis kortsidoma kan ha annan utformning såsomkommer att framgå nedan. Skrovskyddsduken kan vara försedd med konventionellaanordningar (visas ej) för att förankra den på ett eller flera stållen till båtplatsen.

Till skillnad från en konventionell skrovskyddsduk för båtar utan köl årskrovskyddsduken 12 för båtar med köl alltså försedd med en skåra 14 som gör detmöjligt för båten med köl att köra upp på skrovskyddsduken 12. Bredden och långdenpå skåran 14 kan anpassas till typen av båt och köl som skrovskyddsanordningen 10 åravsedd för. En bredd på skåran 14 för en segelbåt av fritidstyp kan typiskt vara 15-30cm, företrådesvis 20-25 cm. Det år önskvårt att skåran år så smal som möjligt men attden åndå ger plats för kölen. Långden på skåran 14 anpassas efter var kölen börjar påden typ av båt som skrovskyddsanordningen 10 år avsedd för.

Kölskyddsanordningen 16 kan i vissa utföringsforrner ha en densitet som år någotlågre ån vattnets så att den precis flyter, men åndå inte har någon lyftkraft. Nårskrovskyddsanordningen 10 ligger i vatten år kölskyddsanordningen 16 anordnad atthånga ner från skrovskyddsduken 12, företrådesvis lodrått i vattnet. För detta åndamålkan den vara försedd med vikter i sin nederkant. Kölskyddsanordningen 16 kan varatillverkad av ett våvplastmaterial, som kan bestå av polyolefinplast eller annatplastmaterial, såsom PVC. Den kan vara fast vid skrovskyddsduken långs med skårans14 kanter eller utformade i ett stycke med skrovskyddsdukens 12 skyddspresenning.Kölskyddsanordningen 16 kan företrädesvis ha en obruten yta.

Såsom fackmannen inser kan kölskyddsanordningens 16 djup anpassas till aktuelltyp av köl. I vissa utföringsforrner kan kölskyddsanordningens 16 stråcka sig ner tilleller förbi kölens nederkant. I andra utföringsforrner kan kölskyddsanordningensnederkant vara anordnad att ligga på ett mindre djup ån kölens nederkant. Detta kan tillexempel vara aktuellt når kölen år en bulbköl. Då kan kölskyddsgardinemas 18nederkanter sluta ovanför bulben.

Kölskyddsanordningens 16 vikt eller viktbelastning kan anpassas så att aktuell köl22 smidigt löper in i och ut ur kölskyddsanordningen 16 och så att kontakten mellankölskyddsanordningen 16 och kölen 22 maximeras. Vidare kan flexibiliteten hoskölskyddsanordningen anpassas så att kölskyddsanordningen får tillråckligt kontaktmed och rörelse mot kölen för att påvåxten av oönskade organismer ska förhindras ochså att kölen smidigt löper in i och ut ur kölskyddsanordningen.

Beroende på typ av köl 22 som skrovskyddsanordningen 10 år avsedd för, kan kölskyddsanordningen 16 vara helt sluten, delvis sluten/öppen eller helt öppen nedtill.

I vissa utföringsforrner kan kölskyddsgardinema 18 vara förbundna med varandralängs sina nederkanter direkt eller indirekt via ett bottenparti. På detta sätt kan en fickamed exempelvis V-forrnat eller U-forrnat tvärsnitt bildas för kölen 22. Fackmanneninser att utforrnningen av kölskyddsgardinema 18 och tvärsnittet påkölskyddsanordningen 16 kan varieras på andra sätt för anpassning till olika költyper.Som ett altemativ kan kölskyddsanordningen 16 exempelvis vara utforrnad i ett styckesom en ficka som är sluten nedtill så att kölskyddsanordningen 16 omsluter kölen påsidoma och nedtill. I detta fall utgörs alltså f1ckans sidopartier av kölskyddsgardinema18. En helt eller delvis sluten nederkant på kölskyddsanordningen 16 kan bidra till atthålla kölskyddsgardinema 18 intill kölen.

Beroende på olika förutsättningar för båtplatsen som skrovskyddsanordningen äravsedd för kan kölskyddsanordningen 16 vara helt sluten, delvis sluten/öppen eller heltöppen i sin främre kant, dvs i riktning mot båtens för när båten är placerad påskrovskyddsanordningen.

I vissa utföringsforrner kan kölskyddsgardinema 18 vidare vara direkt ellerindirekt förbundna med varandra vid sina framkanter. Altemativt kankölskyddsanordningen vara utformad i ett stycke som en ficka som är sluten framtill ochvars sidopartier utgör kölskyddsgardinema 18. I detta fall omsluter alltsåkölskyddsanordningen 16 kölen framtill och på sidoma. Såsom nämnts ovan kan fickanäven vara sluten nedtill så att kölen även omslutes nedtill.

I ytterligare andra utföringsforrner kan kölskyddsanordningen 16 vara utformad såatt kölen är anordnad att delvis sträcka sig förbi kölskyddsanordningens 16 främre kant.

I f1g. 3 och f1g. 4 visas schematiskt ett exempel på en skrovskyddsanordning 10 imer detalj. I detta exempel är skrovskyddsduken 12 i huvudsak rektangulär, men denfrämre ändens höm är avskuma för att förhindra att det bildas en yta för fåglar att sättasig på och för att minska skrovskyddsdukens vikt. Den bakre kortsidan är vidareutformad för att göra det lättare att köra in båtens 20 köl 22 i skåran 14.

Såsom visas i f1g. 1, kan kölskyddsanordningens 16 bakre öppning eller närmarebestämt kölskyddsgardinemas 18 bakre kanter sträcka sig vinkelrätt motskrovskyddsduken 12 när skrovskyddsanordningen 10 ligger i vattnet utan någon båt20. De bakre kantema bildar alltså i detta fall en vinkel ß som är 90 grader med skårans14 långsidor eller skrovskyddsdukens 12 plan. För att underlätta för kölen att löpa in ikölskyddsanordningen 16, kan kölskyddsgardinemas 18 bakre kanter vara anordnade attbilda en vinkel ß i intervallet 20-70 grader med skårans 14 långsidor ellerskrovskyddsdukens 12 plan när skrovskyddsanordningen 10 ligger i vattnet utan någonbåt 20. Vinkeln ß kan begränsas av längden på kölen eftersom det är önskvärt att kölskyddsanordningen täcker hela kölen så att påväxt av oönskade organismer undviks.

För att ytterligare underlätta uppkömingen av båten 20 påskrovskyddsanordningen 10, kan den bakre kortsidan av skrovskyddsduken 12 utforrnasså att den bildar en styming för båten i riktning mot skåran 14 och så att skårans 14mynning synliggörs för båtens förare. Detta kan åstadkommas genom attskrovskyddsduken 12 utformas så att en vinkel y mellan dess långsidor och dess bakrekanter år mindre ån 90 grader.

Når skrovskyddsduken 12 förses med skåran 14 uppkommer ett problem attskåran riskerar att öppna sig når båten körs upp på skrovskyddsanordningen 10 ochbefinner sig på denna. Nårrnare beståmt kan skåran 14 öppna sig som ett omvånt V sett iriktning mot skrovskyddsdukens 12 fråmre del, vilket medför att de under vattenliggande delama av skrovet som ligger i jåmnhöjd med kölen och bakom denna intetåcks att skrovskyddsduken 12. Om skrovskyddsanordningen år försedd med enkölskyddsanordning kan åven problemet uppkomma att kölskyddsanordningen intekommer tillråckligt nåra kölen och dårigenom inte skyddar denna på båsta sått.Dessutom riskerar skrovskyddsduken 12 att vecka sig utmed skårans 14 långd och flytaupp mot sidoma av båten når båten körs upp på skrovskyddsanordningen 10. Även dettakan bidra till att skrovskyddsanordningen 10 inte skyddar båten på optimalt sått. Det åralltså önskvårt att skrovskyddsanordningen 10 år utformad så att skåran 14 hålls ihoplångs hela sin långd.

För att helt eller delvis lösa ovannåmnda problem kan skrovskyddsanordningen 10vara försedd med en stabiliseringsanordning 30 som förhindrar att skåran 14 öppnar signår en båt körs upp på eller befinner sig på skrovskyddsanordningen.

Stabiliseringsanordningen 30, vilken såsom visas i fig. 3 och 4 kan vara monteradpå undersidan av skrovskyddsduken 12, innefattar nårrnare beståmt en förstastabiliseringsmekanism som år anordnad att motverka att skåran öppnar sig i sin fråmredel och en andra stabiliseringsmekanism som år anordnad att motverka att skåranöppnar sig i sin bakre del, når båten 20 körs upp på eller befinner sig påskrovskyddsanordningen. Stabiliseringsanordningen år alltså anordnad att stabiliserabredden på skåran 14 med hj ålp av den första och den andra stabiliseringsmekanismenså att bredden håller sig våsentligen konstant.

Den första stabiliseringsmekanismen kan innefatta två skårstavar 32 som stråckersig i långdled långs skårans 14 långsidor. Skårstavama 32 har företrådesvis störreböjmotstånd i skårans tvårled ån i skårans långdled. Dårigenom skapas en begrånsningav skrovskyddsdukens 12 rörelser vinkelrått mot skårans 14 långdriktning menbibehållen flexibilitet och böj lighet för skrovskyddsduken 12 i dess långdriktning så attden kan följa båtens skrov. För detta åndamål kan skårstavama 32 exempelvis ha ett rektangulårt tvårsnitt och deras bredd vara betydligt större ån deras höjd. Skårstavama 32 kan stråcka sig från skårans 14 bakre kant till ett stycke förbi skårans främre kant. Ivissa utföringsforrner år skårstavama 32 anordnade i kanaler 34, företrädesvis med snåvpassning, så att veckning av skrovskyddsduken 12 motverkas. Skårstavama 32 kanexempelvis bestå av ett kompositmaterial dår ingående fibrer kan vara av glas, eller avett polymert material.

Den första stabiliseringsmekanismen innefattar vidare ett första distanselement 36som stråcker sig i tvårled mellan skårstavama 32 framför skårans fråmre ånde,företrådesvis nåra skårans fråmre ånde, och som år anordnat att motverka attskårstavama 32 förs isår vid den fråmre ånden av skåran 14 når en båt körs upp påskrovskyddsduken 12 eller befinner sig på denna. Det första distanselementet 36 kanvara flexibelt så att det följ er båtens skrov och underlåttar för båten att komma upp påskrovskyddsduken 12. Det år anordnat att ta upp dragkrafter som verkar på skårstavama32 når båten körs upp på skrovskyddsanordningen 10 eller befinner sig på denna. Fördetta åndamål kan det första distanselementet 36 vara uppbyggt av ett material med högelasticitetsmodul och mycket hög draghållfasthet. Det kan till exempel vara tillverkat avett kraftigt våvplastrnaterial, som kan bestå av olefinplast eller annan typ avplastmaterial, såsom PVC. I vissa utföringsforrner år det utformat i ett stycke medskrovskyddsdukens skyddspresenning. Det första distanselementet 36 år fast iskårstavama 32.

I f1g. 5 visas ett exempel på en tånkbar utfornming av det första distanselementet36. I detta fall har distanselementet i vardera ånde ett faste 38 som hår har formen av enögla. Det första distanselementet 36 kan fastas i tvårled mellan skårstavama 32 genomatt skårstavama 32 trås in i ögloma 38. Om skårstavama år placerade i kanaler 34 så kanöppningar behöva tas upp i dessa dår det första distanselementet 36 ska fastas.

Stabiliseringsanordningen 30 kan såsom nåmnts åven innefatta en andrastabiliseringsmekanism som förhindrar att skåran 14 öppnar sig i sin bakre del. Nedanbeskrivs några olika utföringsforrner av den andra stabiliseringsmekanismen.

I en första utföringsforrn av den andra stabiliseringsmekanismen innefattar dennaett andra distanselement 40 som stråcker sig i tvårled mellan skårstavama 32 framfördet första distanselementet 36 och som år anordnat att motverka att skårstavama 32 försmot varandra i sina fråmre delar når båten 20 körs upp på skrovskyddsanordningen ellerbefinner sig på denna. Det andra distanselementet 40 år alltså anordnat att ta uppkompressionskrafter som verkar på skårstavama 32 i den fråmre delen av dessa nårbåten körs upp på respektive befinner sig på skrovskyddsduken 12. För detta åndamålkan det andra distanselementet 40 bestå av metall eller annat material med högtböjmotstånd. Det kan alltså vara stelt. För att underlåtta för båten 20 att köra upp på skrovskyddsmattan 12 kan det andra distanselementet 40 ha en form som år anpassad till ett båtskrov. Avståndet mellan det första distanselementet 36 och det andradistanselementet 40 kan variera beroende på storleken på den typ av båt somskrovskyddsanordningen 10 år avsedd för.

I och med att det andra distanselementet 40 förhindrar att skårstavama 32 trycksmot varandra vid sina fråmre åndar så kan skåran 14 inte öppna sig i sin bakre del nåren båt kör upp på skrovskyddsduken 12 eller befinner sig på denna.

Fig. 6 visar ett exempel på en tånkbar utfornming av det andra distanselementet40. På motsvarande sått som det första distanselementet 36 har det andradistanselementet 40 ett faste 42 i vardera ånden, som hår har formen av en ögla. Detandra distanselementet 40 kan fastas i tvårled mellan skårstavama 32 genom attskårstavama 32 trås in i ögloma.

I fig. 7 visas schematiskt en andra utföringsforrn av den andrastabiliseringsmekanismen, vilken år låmpad för båtplatser med Y-bommar 50 ochtillhörande flytkroppar 52 vid Y-bommamas bakre åndar eller för andra båtplatser somhar någon form av motsvarande stöd i den bakre delen av båtplatsen, t ex stolpar som årförankrade i botten och stråcker sig upp över vattenytan. I denna utföringsforrninnefattar den andra stabiliseringsmekanismen två sidokantsstavar 70, som stråcker siglångs skrovskyddsdukens 12 sidokanter, och ett tredje distanselement 72, som stråckersig i tvårled mellan sidokantsstavama 70 och som år anordnat att begrånsa avståndetmellan sidokantstavama 70 vid skårans fråmre ånde når båten körs upp påskrovskyddsduken 12 eller befinner sig på denna. Sidokantsstavama 70 kan stråcka sigfrån skrovskyddsdukens 12 bakre ånde till åtminstone förbi de fråmre åndama påskårstavama 32. De kan på ett eller flera stållen vara förankrade motskrovskyddsdukens 12 sidokanter. De bakre åndama av sidokantsstavama 70 åranordnade att ligga nåra intill eller ligga an mot insidan av respektive flytkropp 52 nårskrovskyddsanordningen 10 år monterad i båtplatsen, såsom visas i fig. 7.

Sidokantsstavama 70 kan ha högt böjmotstånd i båda riktningama. De kanexempelvis ha ett rektangulårt eller cirkulårt tvårsnitt. I vissa utföringsforrner kan devara tillverkade av kompositmaterial dår ingående fibrer kan vara av glas eller av ettpolymert material. Altemativt kan de vara tillverkade av ett rent polymert material ellerav trå.

Det tredje distanselementet 72 kan bestå av material som har högelasticitetsmodul och mycket hög draghållfasthet. Det kan exempelvis vara uppbyggt avett kraftigt våvplastrnaterial, som kan bestå av olefinplast eller av annan typ avplastmaterial, såsom PVC. I vissa utföringsforrner fasts det tredje distanselementet 72 isidokantsstavama 70 framför skårans 14 fråmre kant. Det första distanselementet 36 kan då vara fast förbundet med det tredje distanselementet 72. Det kan t ex vara fastsvetsat på detta. I andra utföringsforrner kan det första distanselementet 36 och det tredjedistanselementet 72 Vara placerade på olika avstånd från skårans 14 främre kant, dvs påolika platser.

I den i fig. 7 visade utföringsforrnen förhindrar sidokantstavama 70, via sinanliggning mot flytkroppama 52, att skåran 14 öppnar sig i sin bakre del när en båt körupp på skrovskyddsduken 12 eller befinner sig på denna.. Samtidigt förhindrar dettredje distanselementet 72 att de främre delama av sidokantstavama 70 förs isär ochsäkerställer därigenom att sidokantstavamas 70 anliggning mot flytkroppama 52.

Fig. 8 visar en tänkbar utformning av det tredje distanselementet 72 med det förstadistanselementet 36 fast därpå. Det tredje distanselementet 72 har i vardera änden ettfäste 74, som här har formen av en ögla genom vilken respektive sidokantsstav 70 kanträs in.

I en tredje utföringsforrn av den andra stabiliseringsmekanismen innefattar dennaett fjärde distanselement i form av en profil 90 som är förankrad i skrovskyddsdukens12 bakre del eller i bakkanten på kölskyddsanordningen 16. Profilen 90 kan ha en formsom ansluter till tvärsnittet för en köl på en båt som skrovskyddsanordningen 10 äravsedd för och därrned ett tvärsnitt som ansluter till ett önskat tvärsnitt påkölskyddsanordningen 16. Profilen 90 tjänar till att stabilisera skåran 14 och förhindraatt denna öppnar sig när en båt kör upp på eller befinner sig påskrovskyddsanordningen. Den kan även bidra till att underlätta för kölen att komma in ioch ut ur kölskyddsanordningen. I vissa utföringsforrner kan profilen 90 bestå avkompositmaterial i form av en rektangulär eller rund stav där ingående fiber kan vara avglas eller av ett polymert material. Altemativt kan den bestå av ett rent polymertmaterial.

I fig. 9 och 10 visas schematiskt två tänkbara utforrnningar av profilen 90. Den ifig. 9 visade profilen 90 har ett väsentligen U-forrnat tvärsnitt med två sidoarrnar 92som sträcker sig i tvärriktningen i förhållande till skåran 14. Den i fig. 10 visadeprofilen 90 är rundad i sin nedre del för att passa exempelvis en bulbköl.

Kölskyddsanordningen 16 kan i vissa utföringsforrner förses med stavar som löperi horisontella kanaler på kölskyddsgardinemas 18 utsidor. Dessa stavar kan bidra till attskapa ett önskat tvärsnitt hos kölskyddsanordningen för anpassning till olika költyper.

I fig. 11 visas schematiskt en fjärde utföringsforrn av den andrastabiliseringsmekanismen som är en variant på den i fig. 7 visade utföringsforrnen. Idenna fjärde utföringsforrn utgör sidokantsstavama 70 del av en ram 100 som sträckersig längs skrovskyddsdukens 12 sidokanter och i kanten av dess främre del. Omskrovskyddsduken 12 är rektangulär kan ramen alltså bestå av två sidokantsstavar 70 som sträcker sig längs skrovskyddsdukens 12 sidokanter och en framkantsstav 104 som 11 sträcker sig längs skrovskyddsdukens 12 främre kortsida. Om skrovskyddsduken 12 haren annan forrn i sin främre del kan ramen 100, förutom två sidostavar 70 och enframkantsstav 104, ha ytterligare stavar som följ er skrovskyddsdukens kanter i denfrämre delen av skrovskyddsduken. I f1g. ll Visas ett exempel där ramen 100 innefattartvå snedkantsstavar 106 som ramar in den främre spetsiga delen av skrovskyddsduken12. De olika stavama som ingår i ramen 100 kan vara utformade på motsvarande sättsom beskrivits för sidokantsstavama 70 i samband med f1g. 7. Ramen 100 kanföreträdesvis vara flytande. På motsvarande sätt som den i f1g. 7 visade utföringsforrnenav den andra stabiliseringsmekanismen, innefattar denna utföringsforrn det tredjedistanselementet 72 som sträcker sig mellan sidokantsstavama 70 och som är anordnatatt begränsa avståndet mellan sidokantsstavama 70 vid skårans 14 främre ände.

Den i f1g. 11 visade utföringsforrnen kan vara lämplig att användas närskrovskyddsanordningen 10 ska användas vid en brygga där det varken finns stolpar, Y-bommar eller andra liknande anordningar. I och med att ramen 100 är stel och attskrovskyddsduken 12 är förankrad i denna, förhindrar sidokantstavama 70 skåran 14från att öppna sig i sin bakre del när en båt körs upp på eller befinner sig påskrovskyddsduken 12. Det tredje distanselementet 72 tar upp krafter som verkar för attföra isär sidokantstavama 70.

I samtliga ovan beskrivna utföringsforrner kan skrovskyddsduken 12 vidare varaförsedd med tvärgående stavar 60 som sträcker sig från skrovskyddsdukens 12sidokanter, där de kan vara fästa i sidokantema eller i sidokantsstavama 70.Utformningen av de tvärgående stavama 60 och kanalema 62 väljs företrädesvis så attde tillsammans motverkar att skrovskyddsduken 12 veckar sig när en båt körs upp påeller befinner sig på skrovskyddsduken 12.

De tvärgående stavama 60 kan ha ett rektangulärt tvärsnitt. De kan i vissautföringsforrner vara tillverkade av kompositmaterial där ingående fiber kan vara glaseller av ett polymert material och det är önskvärt att de har ett böjmotstånd som gör demtillräckligt styva för att förhindra veckbildning men tillräckligt flexibla för att följaskrovets böjda yta ut mot vattenlinj en. Böjmotståndet för de tvärgående stavama 60 kanbehöva varieras beroende på utformningen av segelbåtens skrov och kanalemas 62vinkel ot mot skårans 14 längdriktning kan vara olika beroende på utformningen avbåtens skrov.

Det ska slutligen nämnas att den i anslutning till f1g. 9 och 10 beskrivna profilen90 skulle kunna användas i kombination med den första eller den andra eller den fjärdeutföringsforrnen av den andra stabiliseringsmekanismen för att bidra till att hålla ihop den bakre delen av skåran 14 och underlätta för båten 20 att köra in i denna.

Claims (9)

1. Skrovskyddsanordning (10) som år anordnad att motverka våxt av oönskadeorganismer på under vatten liggande delar av en båt (20) och som innefattar en flytande skrovskyddsduk (12), på vilken båten år avsedd att köras upp och vilken har en skåra (14) sim man :w som möjliggör anvåndningav skrovskyddsanordningen (10) når båten (20) år försedd med köl (22) genom att kölen körs in i skåran (14) når båten körs upp på skrovskyddsduken; varvid skrovskyddsanordningen år försedd med enstabiliseringsanordning (3 0) som förhindrar skåran (14) från att öppna sig nårbåten körs upp på skrovskyddsduken (12) eller befinner sig på denna.kånnetecknad av att stabiliseringsanordningen (3 0) innefattar en första stabiliseringsmekanism(32, 36) som år anordnad att hindra skåran från att öppna sig i dess fråmre delnår båten (20) körs upp på skrovskyddsduken (12) eller befinner sig på denna;och att den första stabiliseringsmekanismen innefattar två skårstavar (32) somstråcker sig i långdled långs skårans (14) långsidor och ett förstadistanselement (36) som stråcker sig i tvårled mellan skårstavama (32)framför skårans (14) fråmre ånde och som år anordnat att motverka attskårstavama (32) förs isår vid den fråmre ånden av skåran (14) når båten (20) körs upp på skrovskyddsduken (12) eller befinner sig på denna.

2. Skrovskyddsanordning (10) enligt krav 1, kånnetecknad av attstabiliseringsanordningen (3 0) innefattar en andra stabiliseringsmekanism somår anordnad att förhindra att skåran öppnar sig i sin bakre del når båten (20) körs upp på skrovskyddsduken (12) eller befinner sig på denna.

3. Skrovskyddsanordning (10) enligt krav 2, kånnetecknad av att den andrastabiliseringsmekanismen innefattar ett andra distanselement (40) somstråcker sig i tvårled mellan skårstavama (32) framför det förstadistanselementet (3 6) och som år anordnat att motverka att skårstavama (32)förs mot varandra i sina fråmre åndar når båten (20) körs upp på skrovskyddsduken (12) eller befinner sig på denna.

4. Skrovskyddsanordning (10) enligt krav 2, kännetecknad av att den andra stabiliseringsmekanismen innefattar två sidokantstavar (70) som sträcker siglängs skrovskyddsdukens (12) sidokanter och vars bakre ändar är anordnadeatt ligga an mot varsitt stöd när skrovskyddsanordningen är monterad i enbåtplats och båten (20) körs upp på eller befinner sig påskrovskyddsanordningen, och ett tredje distanselement (72) som sträcker sig itvärled mellan sidokantstavama (70) och som är anordnat att begränsaavståndet mellan sidokantstavama (70) vid skårans främre ände när båten (20) körs upp på skrovskyddsduken (12) eller befinner sig på denna.

5. Skrovskyddsanordning (10) enligt krav 2, kännetecknad av att den andrastabiliseringsmekanismen innefattar en ram (100) för skrovskyddsduken (12),vilken ram innefattar två sidokantstavar (70) som sträcker sig längsskrovskyddsdukens (12) sidokanter och en framkantsstav (104) som sträckersig mellan sidokantstavama (70) vid skrovskyddsduken (12) främre ände, ochvarvid den andra stabiliseringsmekanismen vidare innefattar ett tredjedistanselement (72) som sträcker sig i tvärled mellan sidokantstavama (70)och som är anordnat att begränsa avståndet mellan sidokantstavama vid skårans (14) främre ände .

6. Skrovskyddsanordning (10) enligt något av krav 2-5, kännetecknad av att denandra stabiliseringsmekanismen innefattar ett fjärde distanselement (90), somär anordnat att begränsa avståndet mellan skårans (14) sidokanter i den bakredelen av skåran (14) och som har ett tvärsnitt som gör det möjligt för båtens(20) köl (22) att passera det fjärde distanselementet (90).

7. Skrovskyddsanordning (10) enligt något av föregående krav, kännetecknad avatt skrovskyddsanordningen innefattar en kölskyddsanordning (16) med tvåkölskyddsgardiner (18) som är anordnade att vid användning avskrovskyddsanordningen (10) i vatten hänga ner från var sin långsida påskåran (14) för att skydda kölen (22) mot påväxt av oönskade organismer närbåten (20) befinner sig på skrovskyddsduken (12).

8. Skrovskyddsanordning (10) enligt krav 7, kännetecknad av attkölskyddsgardinemas (18) bakre kanter bildar en vinkel ß med skårans (14)långsidor, varvid vinkeln ß är 30 - 90 grader.

9. Skrovskyddsanordning (10) enligt något av föregående krav, kännetecknad avatt skrovskyddsduken (12) är försedd med tvärgående stavar (60) mellanskrovskyddsdukens (12) sidokanter och skårans (l4) sidokanter, vilkatvärgående stavar är placerade i kanaler (62) och anordnade att motverka veckning av skrovskyddsduken (12).