SE543008C2 - Förfarande och system för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät - Google Patents

Förfarande och system för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät

Info

Publication number
SE543008C2
SE543008C2 SE1851448A SE1851448A SE543008C2 SE 543008 C2 SE543008 C2 SE 543008C2 SE 1851448 A SE1851448 A SE 1851448A SE 1851448 A SE1851448 A SE 1851448A SE 543008 C2 SE543008 C2 SE 543008C2
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
sub
temperature
central
substation
calculated
Prior art date
Application number
SE1851448A
Other languages
English (en)
Other versions
SE1851448A1 (sv
Inventor
Quirin Hamp
Original Assignee
Stockholm Exergi Ab
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Stockholm Exergi Ab filed Critical Stockholm Exergi Ab
Priority to SE1851448A priority Critical patent/SE543008C2/sv
Priority to CN201980075734.7A priority patent/CN113260944B/zh
Priority to CA3120443A priority patent/CA3120443A1/en
Priority to EP19845627.9A priority patent/EP3884354B1/en
Priority to PCT/SE2019/051180 priority patent/WO2020106210A1/en
Priority to KR1020217016237A priority patent/KR20210102218A/ko
Priority to JP2021527158A priority patent/JP7369190B2/ja
Priority to US17/294,622 priority patent/US11994302B2/en
Publication of SE1851448A1 publication Critical patent/SE1851448A1/sv
Publication of SE543008C2 publication Critical patent/SE543008C2/sv

Links

Classifications

    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F24—HEATING; RANGES; VENTILATING
    • F24D—DOMESTIC- OR SPACE-HEATING SYSTEMS, e.g. CENTRAL HEATING SYSTEMS; DOMESTIC HOT-WATER SUPPLY SYSTEMS; ELEMENTS OR COMPONENTS THEREFOR
    • F24D19/00—Details
    • F24D19/10—Arrangement or mounting of control or safety devices
    • F24D19/1006—Arrangement or mounting of control or safety devices for water heating systems
    • F24D19/1009—Arrangement or mounting of control or safety devices for water heating systems for central heating
    • F24D19/1015—Arrangement or mounting of control or safety devices for water heating systems for central heating using a valve or valves
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F24—HEATING; RANGES; VENTILATING
    • F24D—DOMESTIC- OR SPACE-HEATING SYSTEMS, e.g. CENTRAL HEATING SYSTEMS; DOMESTIC HOT-WATER SUPPLY SYSTEMS; ELEMENTS OR COMPONENTS THEREFOR
    • F24D10/00—District heating systems
    • F24D10/003—Domestic delivery stations having a heat exchanger
    • G—PHYSICS
    • G05—CONTROLLING; REGULATING
    • G05B—CONTROL OR REGULATING SYSTEMS IN GENERAL; FUNCTIONAL ELEMENTS OF SUCH SYSTEMS; MONITORING OR TESTING ARRANGEMENTS FOR SUCH SYSTEMS OR ELEMENTS
    • G05B19/00—Programme-control systems
    • G05B19/02—Programme-control systems electric
    • G05B19/04—Programme control other than numerical control, i.e. in sequence controllers or logic controllers
    • G05B19/042—Programme control other than numerical control, i.e. in sequence controllers or logic controllers using digital processors
    • G—PHYSICS
    • G05—CONTROLLING; REGULATING
    • G05D—SYSTEMS FOR CONTROLLING OR REGULATING NON-ELECTRIC VARIABLES
    • G05D23/00—Control of temperature
    • G05D23/19—Control of temperature characterised by the use of electric means
    • G05D23/1927—Control of temperature characterised by the use of electric means using a plurality of sensors
    • G05D23/193—Control of temperature characterised by the use of electric means using a plurality of sensors sensing the temperaure in different places in thermal relationship with one or more spaces
    • G05D23/1932—Control of temperature characterised by the use of electric means using a plurality of sensors sensing the temperaure in different places in thermal relationship with one or more spaces to control the temperature of a plurality of spaces
    • G05D23/1934—Control of temperature characterised by the use of electric means using a plurality of sensors sensing the temperaure in different places in thermal relationship with one or more spaces to control the temperature of a plurality of spaces each space being provided with one sensor acting on one or more control means
    • G—PHYSICS
    • G05—CONTROLLING; REGULATING
    • G05D—SYSTEMS FOR CONTROLLING OR REGULATING NON-ELECTRIC VARIABLES
    • G05D7/00—Control of flow
    • G05D7/06—Control of flow characterised by the use of electric means
    • G05D7/0617—Control of flow characterised by the use of electric means specially adapted for fluid materials
    • G—PHYSICS
    • G05—CONTROLLING; REGULATING
    • G05D—SYSTEMS FOR CONTROLLING OR REGULATING NON-ELECTRIC VARIABLES
    • G05D7/00—Control of flow
    • G05D7/06—Control of flow characterised by the use of electric means
    • G05D7/0617—Control of flow characterised by the use of electric means specially adapted for fluid materials
    • G05D7/0629—Control of flow characterised by the use of electric means specially adapted for fluid materials characterised by the type of regulator means
    • G05D7/0635—Control of flow characterised by the use of electric means specially adapted for fluid materials characterised by the type of regulator means by action on throttling means
    • G05D7/0641—Control of flow characterised by the use of electric means specially adapted for fluid materials characterised by the type of regulator means by action on throttling means using a plurality of throttling means
    • G05D7/0664—Control of flow characterised by the use of electric means specially adapted for fluid materials characterised by the type of regulator means by action on throttling means using a plurality of throttling means the plurality of throttling means being arranged for the control of a plurality of diverging flows from a single flow
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F24—HEATING; RANGES; VENTILATING
    • F24D—DOMESTIC- OR SPACE-HEATING SYSTEMS, e.g. CENTRAL HEATING SYSTEMS; DOMESTIC HOT-WATER SUPPLY SYSTEMS; ELEMENTS OR COMPONENTS THEREFOR
    • F24D2220/00—Components of central heating installations excluding heat sources
    • F24D2220/02—Fluid distribution means
    • F24D2220/0292—Fluid distribution networks
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F24—HEATING; RANGES; VENTILATING
    • F24D—DOMESTIC- OR SPACE-HEATING SYSTEMS, e.g. CENTRAL HEATING SYSTEMS; DOMESTIC HOT-WATER SUPPLY SYSTEMS; ELEMENTS OR COMPONENTS THEREFOR
    • F24D2220/00—Components of central heating installations excluding heat sources
    • F24D2220/04—Sensors
    • F24D2220/042—Temperature sensors
    • G—PHYSICS
    • G05—CONTROLLING; REGULATING
    • G05B—CONTROL OR REGULATING SYSTEMS IN GENERAL; FUNCTIONAL ELEMENTS OF SUCH SYSTEMS; MONITORING OR TESTING ARRANGEMENTS FOR SUCH SYSTEMS OR ELEMENTS
    • G05B2219/00—Program-control systems
    • G05B2219/20—Pc systems
    • G05B2219/26—Pc applications
    • G05B2219/2614—HVAC, heating, ventillation, climate control
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y02—TECHNOLOGIES OR APPLICATIONS FOR MITIGATION OR ADAPTATION AGAINST CLIMATE CHANGE
    • Y02B—CLIMATE CHANGE MITIGATION TECHNOLOGIES RELATED TO BUILDINGS, e.g. HOUSING, HOUSE APPLIANCES OR RELATED END-USER APPLICATIONS
    • Y02B30/00—Energy efficient heating, ventilation or air conditioning [HVAC]
    • Y02B30/17—District heating
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y02—TECHNOLOGIES OR APPLICATIONS FOR MITIGATION OR ADAPTATION AGAINST CLIMATE CHANGE
    • Y02B—CLIMATE CHANGE MITIGATION TECHNOLOGIES RELATED TO BUILDINGS, e.g. HOUSING, HOUSE APPLIANCES OR RELATED END-USER APPLICATIONS
    • Y02B30/00—Energy efficient heating, ventilation or air conditioning [HVAC]
    • Y02B30/70—Efficient control or regulation technologies, e.g. for control of refrigerant flow, motor or heating
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y02—TECHNOLOGIES OR APPLICATIONS FOR MITIGATION OR ADAPTATION AGAINST CLIMATE CHANGE
    • Y02E—REDUCTION OF GREENHOUSE GAS [GHG] EMISSIONS, RELATED TO ENERGY GENERATION, TRANSMISSION OR DISTRIBUTION
    • Y02E20/00—Combustion technologies with mitigation potential
    • Y02E20/14—Combined heat and power generation [CHP]
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y10—TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC
    • Y10T—TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER US CLASSIFICATION
    • Y10T137/00—Fluid handling
    • Y10T137/1842—Ambient condition change responsive
    • Y10T137/1939—Atmospheric
    • Y10T137/1963—Temperature

Landscapes

  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Physics & Mathematics (AREA)
  • General Engineering & Computer Science (AREA)
  • Thermal Sciences (AREA)
  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Combustion & Propulsion (AREA)
  • Mechanical Engineering (AREA)
  • General Physics & Mathematics (AREA)
  • Automation & Control Theory (AREA)
  • Remote Sensing (AREA)
  • Supply And Distribution Of Alternating Current (AREA)
  • Management, Administration, Business Operations System, And Electronic Commerce (AREA)
  • Control Of Temperature (AREA)
  • Steam Or Hot-Water Central Heating Systems (AREA)
  • Air Conditioning Control Device (AREA)
  • Domestic Hot-Water Supply Systems And Details Of Heating Systems (AREA)

Abstract

Ett förfarande för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät innefattande ett flertal undercentraler, varvid varje undercentral innefattar åtminstone en primärsida ansluten till fjärrvärmenätet för överföring av värme mellan fjärrvärmenätet och undercentralen, en sekundärsida ansluten till åtminstone en rumsuppvärmningskrets för uppvärmning av åtminstone ett utrymme ansluten till undercentralen, och en justerbar ventil (102) anordnad mellan undercentralen och fjärrvärmenätet, varvid ventilen (102) i varje undercentral styrs av en värmekurva / som definierar en beräknad tilloppstemperatur (Ttillopp, ber) för rumsuppvärmningskretsen på undercentralens sekundärsida som en funktion av en uppmätt utomhustemperatur (Tutomhus). Förfarandet innefattar vidare ett steg med värmekurvekompensation för varje undercentral och beståndskompensation för alla undercentraler i beståndet. Resultatet används sedan för att styra ventilen (102) i respektive undercentral.

Description

FÖRFARANDE ocH SYSTEM FÖR BALANSERING Av MAssFLöDEUNDER PRODUKTIONSSTÖRNING ELLER -BRIST I ETT FJÄRR-VÅRMENÅT Teknikområde 1. 1. id="p-1" id="p-1" id="p-1" id="p-1" id="p-1" id="p-1"
[0001] Föreliggande uppfinning hänför sig i en första aspekt till ett förfa-rande för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ettfjärrvärmenät. I en ytterligare aspekt hänför sig uppfinningen till ett systemanpassat att utföra förfarandet enligt den första aspekten. I ytterligareaspekter hänför sig uppfinningen till en datorprogramprodukt och bärare för utförande av förfarandet enligt den första aspekten.
Teknikens ståndpunkt[0002] Vid produktionsbrister eller -störningar i ett fjärrvärmenät kanden tillgängliga effekten pä primärsidan (tilloppet) vara otillräcklig för atttäcka efterfrågan pä sekundärsidan (anslutna fastigheter). Ett vanligt symp-tom är att tilloppstemperaturen pä primärsidan sjunker. En annan konse-kvens är sänkt eller utebliven distributionskapacitet i form av massflöde förundercentraler i den bortre änden av distributionsledningarna, dvs. de under-centraler som är belägna på längst avstånd från värmeverk som producerarfjärrvärme och/eller från pumpstationer i fjärrvärmenätet som befinner sig vidstrategiska punkter beroende av distributionsnätet. Kunder i fastigheter/un-dercentraler belägna på långt avstånd från värmeverk/pumpstationer upple-ver att flöde och temperatur sjunker betydligt under acceptabla värden jämfört med fastigheter/undercentraler på kort eller medellångt avstånd som lyckas upprätthålla flöde och temperatur. 3. 3. id="p-3" id="p-3" id="p-3" id="p-3" id="p-3" id="p-3"
[0003] En effektbrist i uttryck av vare sig temperatur- eller tryckskillnadhar samma konsekvens. Datorundercentraler (DUC), som lokalt styr tillopp avfjärrvärme i fastigheter som är anslutna till fjärrvärmenätet, försöker upprätt- hålla effektuttaget genom att öppna ventilerna på undercentralens primärsida för att således öka massflödet över sina vårmevåxlare. Detta medför attminskningen av tryckskillnaden mellan tillopps- och returledningen ökar överdistributionsledningarna. Som en konsekvens kan problem med distribution till så kallade "ånden-av-röret"-undercentraler uppstå. 4. 4. id="p-4" id="p-4" id="p-4" id="p-4" id="p-4" id="p-4"
[0004] En produktions- och/eller distributionsbrist orsakar en kedja av konsekvenser på mätningarna för en DUC: 1. Minskning av tilloppstemperaturen på undercentralens primårsida 2. Minskning av tilloppstemperaturen på undercentralens sekundårsida,till rumsuppvårmnings- och varmvattenkretsarna 3. Minskning av distribuerad effekt till element (radiatorer) i utrymmetsom ska vårmas upp 4. Minskning av returtemperatur från rumsuppvårmnings- och varmvat-tenkretsarna . Minskning av temperaturskillnaden mellan tillopp och retur på under-centralens sekundårsida i rumsuppvårmningskretsen 6. Reaktion i styrlogik implementerad i en DUC som öppnar ventilerna ibåda rumsuppvårmnings- och varmvattenkretsarna 7. Minskning av tryckskillnaden mellan tillopp- och returledningen på undercentralens primårsida . . id="p-5" id="p-5" id="p-5" id="p-5" id="p-5" id="p-5"
[0005] Hydraulisk balansering beskrivs i patentskriften US 9,766,633 ut-tryckligen för fjårrvårmenåt. Den bygger på en central måtning av massflödet.En annan metod för automatisk balansering presenteras i EP 3 179 173. Båda har gemensamt att ett visst nominellt flöde för varje konsument beråknas. 6. 6. id="p-6" id="p-6" id="p-6" id="p-6" id="p-6" id="p-6"
[0006] EP 2 728 269 beskriver en metod för hur man kalibrerar ett upp- vårmningssystem men tar inte upp hur man hanterar "ånden-av-röret"-proble-matiken. Ingen av de ovannåmnda publikationerna relaterar emellertid till va-rierande distributionskapacitet som uppstår når ett distributionsnåt segment- eTaS. 7. 7. id="p-7" id="p-7" id="p-7" id="p-7" id="p-7" id="p-7"
[0007] EP 3 120 201 beskriver hur man styr tryckskillnaden i ett försörj- ningsnät. Det bygger emellertid också på en karaktärisering av enskilda agen- ter/konsumenter. 8. 8. id="p-8" id="p-8" id="p-8" id="p-8" id="p-8" id="p-8"
[0008] I EP 2 021 696 presenteras en lösning för toppbelastningsutjäm-ning medan en viss servicekvalitet (QOS) upprätthålls. Det tar dock inte upp "änden-av-röret"-problematiken. 9. 9. id="p-9" id="p-9" id="p-9" id="p-9" id="p-9" id="p-9"
[0009] traler är problemet som sökes lösas av föreliggande uppfinning. Under situat- ioner med bortfall i produktion av fjärrvärme (så kallade brist- eller störnings- situationer) krävs således en lösning för att uppnå två syften: 1. Eliminera onödiga tryckfall i en undercentral2. Tryckfallet i varje undercentral ska garantera att undercentraler hos kunder belägna i den bortre änden av distributionsledningarna har till- räcklig tryckskillnad och sålunda tillräckligt med massflöde för effektut- tag . . id="p-10" id="p-10" id="p-10" id="p-10" id="p-10" id="p-10"
[0010]formas som säkerställer att undercentralerna som har tillräckligt tryckfall föratt styra massflödet inte tar ut för mycket effekt under det att de inte sänkertryckskillnaden för mycket, medan undercentralerna belägna nära röretsbortre ände kommer att kunna ha ett högre massflöde på grund av högre tryckskillnad och mer effekt genom att öka deras effektuttag.
Sammanfattning av uppfinningen 11. 11. id="p-11" id="p-11" id="p-11" id="p-11" id="p-11" id="p-11"
[0011] Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att avhjälpa åt- minstone några av problemen som beskrivs ovan, och tillhandahålla en för- bättrad lösning för att motverka "änden-av-röret"-problematiken för undercen- traler belägna nära den bortre änden av distributionsledningarna i ett fjärr- värmenät.
Kollaps av massflödet för dessa så kallade "änden-av-röret"-undercen- Därför behöver en samordnad åtgärd bland alla undercentraler ut- 1() 12. 12. id="p-12" id="p-12" id="p-12" id="p-12" id="p-12" id="p-12"
[0012] Detta uppnås i en första aspekt av uppfinningen som hänför sig tillett förfarande för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät innefattande ett flertal undercentraler, varvid varjeundercentral innefattar åtminstone en primärsida ansluten till fjärrvärmenä-tet för överföring av värme mellan fjärrvärmenätet och undercentralen, en se-kundärsida ansluten till åtminstone en rumsuppvärmningskrets för uppvärm-ning av åtminstone ett utrymme ansluten till undercentralen, och en justerbarventil anordnad mellan undercentralen och fjärrvärmenätet, varvid ventilen ivarje undercentral styrs av en värmekurva som definierar en beräknad till-loppstemperatur för rumsuppvärmningskretsen på undercentralens sekundär-sida som en funktion av en uppmätt utomhustemperatur, varvid förfarandetinnefattar stegen att, för varje undercentral i fjärrvärmenätet: a) mäta en utomhustemperatur och ställa in en emulerad utomhustemperaturlika med den uppmätta utomhustemperaturen; b) upprätta en första styrtemperatur och en andra styrtemperatur; c) bestämma den beräknade tilloppstemperaturen på undercentralens sekun-därsida från värmekurvan baserat på den emulerade utomhustemperatu-ren; d) mäta en tilloppstemperatur på undercentralens primärsida; e) jämföra den beräknade tilloppstemperaturen på undercentralens sekundär-sida med den uppmätta tilloppstemperaturen på undercentralens primär-sida; - om den beräknade tilloppstemperaturen på undercentralens sekun-därsida är högre än den uppmätta tilloppstemperaturen på undercen-tralens primärsida, ställa in den första styrtemperaturen lika med in-versen av värmekurvan beräknat med den uppmätta tilloppstempera-turen på undercentralens primärsida som invärde; eller - om den beräknade tilloppstemperaturen på undercentralens sekun-därsida är lägre än eller lika med den uppmätta tilloppstemperaturenpå undercentralens primärsida, ställa in den första styrtemperaturen lika med den emulerade utomhustemperaturen; 1() varvid förfarandet vidare innefattar stegen att: f) mäta åtminstone en variabel associerad med ett effektuttag för respektiveundercentral; g) beräkna en statistisk fördelning av nämnda åtminstone en variabel associe-rad med effektuttaget för hela beståndet av undercentraler; h) jämföra den aktuella beräknade statistiska fördelningen med en statistiskfördelning från en tidigare tidpunkt med tillräcklig produktion; och - om den aktuella beräknade statistiska fördelningen skiljer sig frånden tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produktion, ökaden andra styrtemperaturen med en korrigeringsfaktor; eller - om den aktuella beräknade statistiska fördelningen är lika med dentidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produktion, behålladen andra styrtemperaturen; i) beräkna en ventilstyrningstemperatur för respektive undercentral som enfunktion av den första styrtemperaturen för respektive undercentral ochden andra styrtemperaturen; och j) uppdatera den emulerade utomhustemperaturen för respektive undercen-tral genom att ställa in den lika med ventilstyrningstemperaturen för re-spektive undercentral, och använda den uppdaterade emulerade utomhus-temperaturen för respektive undercentral för att styra ventilen i respektive undercentral. 13. 13. id="p-13" id="p-13" id="p-13" id="p-13" id="p-13" id="p-13"
[0013] Förfarandet enligt uppfinning innefattar två huvudsteg, ett förstasteg kallat värmekurvekompensation (V KK) motsvarande stegen c) till e) ovanoch ett andra steg kallat beståndskompensation (BK) motsvarande stegen f)till h) ovan. Det första steget syftar till att kompensera för beräknade tillopps-temperaturer i undercentralerna som är fysiskt ouppnåeliga, dvs. högre än denfaktiska tilloppstemperaturen på undercentralens primärsida. Detta görs ge- nom en styrmodell där ett invärde ger ett utgångsvärde för varje undercentral i beståndet. Det andra steget är en iterativ process som syftar till att säker- ställa en råttvis fördelning av massflöde och effekt över hela beståndet av un-dercentraler. Detta genomförs genom att uppdatera styrtemperaturen somskickas till undercentralerna och år en styrmodell dår ett flertal invården ger ett och samma utgångsvårde till alla undercentraler i beståndet. 14. 14. id="p-14" id="p-14" id="p-14" id="p-14" id="p-14" id="p-14"
[0014] Resultatet från de två huvudstegen mynnar ut i en ventilstyr-ningstemperatur som år en funktion av ett första argument baserat på vårme-kurvekompensationen som år individuellt anpassat för den enskilda undercen-tralen utifrån dess parametrar, och ett andra argument baserat på bestånds-kompensationen som år ett och samma för alla undercentraler utifrån denstatistiska fördelningen över hela beståndet. Ventilstyrningstemperaturen skickas sedan till respektive undercentral i form av en emulerad utomhustem- peratur och anvånds för att styra ventilen i respektive undercentral. . . id="p-15" id="p-15" id="p-15" id="p-15" id="p-15" id="p-15"
[0015] I steget b) initieras de variabler som dårefter uppdateras i förfa-randets huvudsteg. Låmpliga startvården för första och andra styrtemperatu- ren kan våljas, exempelvis noll eller utomhustemperaturen. 16. 16. id="p-16" id="p-16" id="p-16" id="p-16" id="p-16" id="p-16"
[0016] Med hjålp av förfarandet enligt föreliggande uppfinning uppnås enförbåttrad styrning av ett bestånd av undercentraler i ett fjårrvårmenåt, vari-genom en balansering av massflödet och effektuttaget i undercentralerna upp-nås så att distribution till undercentraler belågna i den bortre ånden av led- ningarna kan uppråtthållas, med en viss reduktion för hela beståndet jåmfört med normal drift. 17. 17. id="p-17" id="p-17" id="p-17" id="p-17" id="p-17" id="p-17"
[0017] Det utmårkande med lösningen enligt föreliggande uppfinning åratt den inte kråver styrning av pumpstationerna som genererar tryckskillna-den mellan fjårrvårmenåtets tillopp- och returledningar. Dessutom behövsinget massflöde måtas på globala distributionsledningar. Hur som helst årdessa massflödesmåtningar i praktiken begrånsade i antal och endast tillgång-liga i diskreta positioner. Problematiken år vanligtvis inte observerbar med dessa måtningar, sårskilt inte i ett redundant fjårrvårmenåt. Ett annat sår- drag är att lösningen inte kräver någon karakterisering av de enskilda agen-terna eller utövar någon individuell styrning av enskilda undercentraler, utanalla undercentraler styrs som en grupp med hänsyn tagen till förutsättning- arna (värmekurva etc.) i varje enskild undercentral. 18. 18. id="p-18" id="p-18" id="p-18" id="p-18" id="p-18" id="p-18"
[0018] Huvudskillnaden jämfört med den kända tekniken, det vill sägaden innovativa delen av föreliggande lösning, är att istället för att uteslutandeförlita sig på individuell bedömning av konsumentsituationer och anpassa de-ras individuella beteende, är den automatiska hydrauliska balanseringen ba-serad på en statistisk analys av hela det berörda beståndet av konsumenterutan att ta hänsyn till styrningen av distributionsnätet, dvs. tryckskillnader, situationer för pumpstationer eller segmenteringsstatus för distributionsnätet. 19. 19. id="p-19" id="p-19" id="p-19" id="p-19" id="p-19" id="p-19"
[0019] Vidare kan samma korrigerande åtgärd för att mildra hydrauliskavvikelse tillämpas på alla konsumenterna. Åtgärden utförs tills en statistiskfördelning av nämnda åtminstone en variabel associerad med effektuttaget lik-nar fördelningen utan produktionsbristen. Det finns flera sätt att beskrivadessa statistiska fördelningar och att detektera en avvikelse från en nominellstatistisk fördelning. Ett vanligt sätt skulle vara att detektera antalet moder ien Gaussisk blandningsmodell vilka kan identifieras av exempelvis en förvänt-ningsmaximeringsalgoritm. Under normal drift bör en normalfördelning avmassflöden föreligga. Under produktionsbrist eller -störning ökar dock antaletmoder som återspeglar de minst två klasserna av konsumenter som uppstår idenna situation: de med tillräckligt massflöde och de utan. För att avgöra om de statistiska fördelningarna liknar varandra jämförs de detekterade mo- derna. . . id="p-20" id="p-20" id="p-20" id="p-20" id="p-20" id="p-20"
[0020] I en föredragen utföringsform minskas den uppmätta tilloppstempe-raturen på undercentralens primärsida med en säkerhetsparameterförskjut-ning innan den jämförs med den beräknade tilloppstemperaturen på undercen-tralens sekundärsida. Genom att på detta vis sätta en övre gräns för den upp- mätta tilloppstemperaturen på undercentralens primärsida säkerställs att ventilerna i undercentralerna verkligen stängs i de fall där ventilerna har öpp- nats fullständigt som följd av produktionsbrist eller -störning. 21. 21. id="p-21" id="p-21" id="p-21" id="p-21" id="p-21" id="p-21"
[0021] I en alternativ utföringsform innefattar förfarandet vidare ett steg in-nan steg j) att för varje undercentral jämföra den beräknade ventilstyrnings-temperaturen med den aktuella emulerade utomhustemperaturen, varvid ven-tilstyrningstemperaturen som används i steg j) ställs in lika med maximum avden beräknade ventilstyrningstemperaturen och den aktuella emulerade ut-omhustemperaturen. Genom att använda maxvärdet av de två temperatu-rerna säkerställs att den till en var tid högsta temperaturen används för attstyra undercentralen, och därigenom uppnås en snabbare balansering avmassflödet över hela beståndet av undercentraler. I praktiken kommer den be- räknade ventilstyrningstemperaturen oftast att vara högre då den ökas inkre- mentellt vid varje iteration av stegen i förfarandet. 22. 22. id="p-22" id="p-22" id="p-22" id="p-22" id="p-22" id="p-22"
[0022] I en ytterligare utföringsform kontrolleras efter steget j) ifall produkt- ionsstörningen eller -bristen har upphört, och: - om produktionsstörningen eller -bristen har upphört, avbryts balanserings-förfarandet; eller - om produktionsstörningen eller -bristen inte har upphört, upprepas stegen c) till j). 23. 23. id="p-23" id="p-23" id="p-23" id="p-23" id="p-23" id="p-23"
[0023] Kontrollen utförs för att säkerställa att balanseringsförfarandet end-ast fortlöper så länge som produktionsstörningen eller -bristen föreligger föratt undvika onödig styrning av massflöde och effektuttag i undercentralerna.Förfarandet undviker återställning av den emulerade utomhustemperaturentill den uppmätta utomhustemperaturen i steg a) och återställning av denförsta och andra styrtemperaturen till noll, utan fortsätter istället kompensat- ionen baserad på den emulerade utomhustemperaturen samt den första och andra styrtemperaturen från föregående iteration av stegen c) till j). 24. 24. id="p-24" id="p-24" id="p-24" id="p-24" id="p-24" id="p-24"
[0024] I en fördelaktig utföringsform upprepas stegen c) till j) med en för- dröjning tills produktionsstörningen eller -bristen har upphört. Genom att upprepa stegen i förfarandet med en fördröjning hinner massflödet och effekt-uttaget över hela beståndet av undercentraler att stabiliseras innan ytterli-gare styrning genomförs. Samtidigt säkerställs att styrtemperaturen inte ökasför mycket under kort tid, vilket skulle medföra en onödigt stor reduktion av effektuttag över hela beståndet av undercentraler. . . id="p-25" id="p-25" id="p-25" id="p-25" id="p-25" id="p-25"
[0025] I en föredragen utföringsform innefattar nämnda åtminstone envariabel associerad med effektuttaget ett massflöde genom undercentralen,börvärde för ventilens öppningsgrad i undercentralen, effektuttaget i under-centralen och/eller en kombination av dessa. En eller flera variabler som är as-socierade med effektuttaget kan kombineras på olika sätt för att beräkna entillförlitlig statistisk fördelning, vilket ger ett tillräckligt underlag för en jäm- förelse av den statistiska fördelningen mellan olika tidpunkter. 26. 26. id="p-26" id="p-26" id="p-26" id="p-26" id="p-26" id="p-26"
[0026] I en alternativ utföringsform utförs styrning av ventilen i respek-tive undercentral genom att använda den uppdaterade emulerade utomhus-temperaturen som invärde till värmekurvan eller för att bestämma en för-skjutning av värmekurvan för respektive undercentral. Styrningen av ventileni respektive undercentral kan utföras på olika sätt beroende på deras enskilda förutsättningar såsom exempelvis hur styrlogiken är utformad. 27. 27. id="p-27" id="p-27" id="p-27" id="p-27" id="p-27" id="p-27"
[0027] I en andra aspekt hänför sig föreliggande uppfinning till ett systemför balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärr-värmenät innefattande ett flertal undercentraler, varvid varje undercentral in-nefattar åtminstone en värmeväxlare uppvisande en primärsida ansluten tillfjärrvärmenätet för överföring av värme mellan fjärrvärmenätet och undercen-tralen, en sekundärsida ansluten till åtminstone en rumsuppvärmningskretsför uppvärmning av åtminstone ett utrymme ansluten till undercentralen, och en justerbar ventil anordnad mellan värmeväxlaren och fjärrvärmenätet på undercentralens primärsida, varvid ventilen i varje undercentral styrs av en 1() värmekurva som definierar en beräknad tilloppstemperatur för rumsuppvärm- ningskretsen pä undercentralens sekundärsida som en funktion av en uppmätt utomhustemperatur, varvid systemet innefattar: processorkretsar; ett minne, varvid nämnda minne innehåller instruktioner som är exe-kverbara av nämnda processorkretsar; och medel för att kommunicera med varje undercentral i fjärrvärmenätet,varvid systemet är operativt för att, för varje undercentral i fjärrvärmenätet. a) mäta en utomhustemperatur och ställa in en emulerad utomhustemperaturlika med den uppmätta utomhustemperaturen; b) upprätta en första styrtemperatur och en andra styrtemperatur; c) bestämma den beräknade tilloppstemperaturen pä undercentralens sekun-därsida från värmekurvan baserat pä den emulerade utomhustemperatu-ren; d) mäta en tilloppstemperatur pä undercentralens primärsida; e) jämföra den beräknade tilloppstemperaturen pä undercentralens sekundär-sida med den uppmätta tilloppstemperaturen pä undercentralens primär-sida; - om den beräknade tilloppstemperaturen pä undercentralens sekun-därsida är högre än den uppmätta tilloppstemperaturen pä undercen-tralens primärsida, ställa in den första styrtemperaturen lika med in-versen av värmekurvan beräknat med den uppmätta tilloppstempera-turen pä undercentralens primärsida som invärde; eller - om den beräknade tilloppstemperaturen pä undercentralens sekun-därsida är lägre än eller lika med den uppmätta tilloppstemperaturenpä undercentralens primärsida, ställa in den första styrtemperaturenlika med den emulerade utomhustemperaturen; varvid förfarandet vidare innefattar stegen att: f) mäta åtminstone en variabel associerad med ett effektuttag för respektive undercentral; 11 g) beräkna en statistisk fördelning av nämnda åtminstone en variabel associe-rad med effektuttaget för hela beståndet av undercentraler; h) jämföra den aktuella beräknade statistiska fördelningen med en statistiskfördelning från en tidigare tidpunkt med tillräcklig produktion; och - om den aktuella beräknade statistiska fördelningen skiljer sig frånden tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produktion, ökaden andra styrtemperaturen med en korrigeringsfaktor; eller - om den aktuella beräknade statistiska fördelningen är lika med dentidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produktion, behålladen andra styrtemperaturen; i) beräkna en ventilstyrningstemperatur för respektive undercentral som enfunktion av den första styrtemperaturen för respektive undercentral ochden andra styrtemperaturen; och j) uppdatera den emulerade utomhustemperaturen för respektive undercen-tral genom att ställa in den lika med ventilstyrningstemperaturen för re-spektive undercentral, och använda den uppdaterade emulerade utomhus-temperaturen för respektive undercentral för att styra ventilen i respektive undercentral. 28. 28. id="p-28" id="p-28" id="p-28" id="p-28" id="p-28" id="p-28"
[0028] Enligt andra aspekter tillhandahålls även datorprogram och bärare,vars detaljer kommer att beskrivas i patentkraven och den detaljerade be- skrivningen. 29. 29. id="p-29" id="p-29" id="p-29" id="p-29" id="p-29" id="p-29"
[0029] Ytterligare möjliga egenskaper och fördelar med denna lösning kom- mer att framgå av den detaljerade beskrivningen nedan.
Kort beskrivning av ritningar . . id="p-30" id="p-30" id="p-30" id="p-30" id="p-30" id="p-30"
[0030] Uppfinningen beskrivs nu mer i detalj med hjälp av exemplifierande utföringsformer och med hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka: 12 Fig. 1 visar en schematisk vy av en undercentral i ett fjårrvårmenåt; Fig. 2a-2c illustrerar tryckskillnad, massflöde och effekt i ett antal undercen-traler i ett fjårrvårmenåt på ökande avstånd från ett vårmeverk under olikaproduktionstillstånd; Fig. 3 visar en enkel schematisk vy av ett system för styrning av ventilen i enundercentral i ett fjårrvårmenåt; Fig. 4 visar ett flödesschema för ett förfarande för balansering av massflödeunder produktionsstörning eller -brist i ett fjårrvårmenåt innefattande ett fler-tal undercentraler enligt en eller flera utföringsformer av föreliggande uppfin-ning; Fig. 5 visar en detaljerad vy av ett system för styrning av ventilerna i ett be-stånd av undercentraler i ett fjårrvårmenåt; Fig. 6a och 6b visar exempel på frekvensfördelningen av massflödet i ett be-stånd av undercentraler före respektive under en produktionsbrist eller -stör-ning; och Fig. 7 visar en schematisk vy av ett system för balansering av massflöde i en utföringsform enligt föreliggande uppfinning.
Detaljerad beskrivning av utföringsformer 31. 31. id="p-31" id="p-31" id="p-31" id="p-31" id="p-31" id="p-31"
[0031] I det följande presenteras en detaljerad beskrivning av ett förfarandeför balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjårr-vårmenåt enligt föreliggande uppfinning. I ritningarna betecknar lika hånvis-ningsbeteckningar identiska eller motsvarande element i flera av figurerna.Det inses att dessa figurer endast år avsedda att illustrera och inte på något sått begrånsar uppfinningens omfång. 32. 32. id="p-32" id="p-32" id="p-32" id="p-32" id="p-32" id="p-32"
[0032] I sammanhanget för föreliggande uppfinning baseras lösningen påföljande antaganden och begrånsningar. Lösningen får inte förlita sig på måt- ningar av tryckskillnad eller pumpstationsmåtningar i fjårrvårmenåtet ef- 13 tersom de befinner sig i diskreta punkter och inte bidrar till att identifiera "än-den-av-röret"-undercentralerna i ett redundant nätverk om deras distribution inte täcker hela klustret. 33. 33. id="p-33" id="p-33" id="p-33" id="p-33" id="p-33" id="p-33"
[0033] mas på grund av det redundanta distributionsnät som kan komma att utveck- På samma sätt ska positionen för varje undercentral likaså försum- las över tiden. 34. 34. id="p-34" id="p-34" id="p-34" id="p-34" id="p-34" id="p-34"
[0034] deller finns i ett kluster och de skiljer sig åt i deras styrlogik av ventilen. Där- Ventilerna ska inte styras direkt eftersom flera typer av DUC-mo- för ska styrmålet uppnås med användning av en indirekt styrning med an-vändning av en individuellt anpassad styrsignal, exempelvis i form av en emu- lerad, fiktiv utomhustemperatur eller förskjutning av värmekurvan. . . id="p-35" id="p-35" id="p-35" id="p-35" id="p-35" id="p-35"
[0035] Det antas att beståndet av undercentraler som skall balanseras inne-fattar åtminstone en undercentral belägen nära värmeverket/pumpstationenoch åtminstone en undercentral belägen långt borta från värmeverket/pump-stationen. Därutöver förutsetts att det finns en tillräckligt stor andel under-centraler i beståndet som kan styras. Detta för att uppnå visibilitet av "änden-av-röret"-problematiken och kunna utföra betydande statistisk analys och där-igenom lösa "änden-av-röret"-problematiken. Det antas att det finns en tjänst eller medel att kontinuerligt kunna beräkna och utvärdera den statistiska för- delningen av förhållandet mellan effekt och massflöde i undercentralerna. 36. 36. id="p-36" id="p-36" id="p-36" id="p-36" id="p-36" id="p-36"
[0036] central i ett fjärrvärmenät. Föreliggande uppfinning har som syfte att styra ett Fig. 1 illustrerar i ett hydrauliskt schema ett exempel på en under- bestånd av undercentraler för att uppnå balansering av massflöde och effekt-uttag över hela beståndet. Fjärrvärmenätet uppvisar ett distributionsnät medtvå rörledningar, en tilloppsledning till vänster för tillförsel av uppvärmt vär-memedium (vatten) från ett värmeverk och en returledning till höger för åter-försel av nedkylt vatten till värmeverket. Undercentralen är ansluten till fjärr-värmenätet på en primärsida (till vänster i Fig. 1) genom anslutningar till till- lopps- respektive returledningen för överföring av värme från fjärrvärmenätet 14 till undercentralen. Detta uppnås exempelvis genom att undercentralen står idirekt eller indirekt fluidförbindelse med fjärrvärmenätets tillopps- respektive returledning. 37. 37. id="p-37" id="p-37" id="p-37" id="p-37" id="p-37" id="p-37"
[0037] Undercentralen uppvisar också en sekundärsida, till höger i Fig. 1,med anslutning till en eller flera fastigheter/byggnader, som i sin tur innefat-tar ett eller flera utrymmen/lägenheter avsedda att uppvärmas. Till detta än-damål innefattar varje fastighet en rumsuppvärmningskrets ansluten till un-dercentralens sekundärsida och som löper i en eller fler slingor i de utrymmensom ska värmas upp och avger värme exempelvis genom radiatorer och/ellergolvslingor 107. Ett exempel på hur en sådan slinga kan vara anordnad visas iFig. 1 där fjärrvärmenätets tillopps- respektive returledning i är ansluten tillrumsuppvärmningskretsens tillopps- respektive returledning via en värmeväx-lare 104 vilket ger en indirekt anslutning. Givetvis är det också möjligt inomramen för föreliggande uppfinning att styra undercentraler med direkt anslut-ning till fjärrvärmenätet, dvs. utan värmeväxlare. I en sådan direkt anslut-ning flödar fjärrvärmenätets värmemedium (vatten) även i undercen-tralens/fastighetens rumsuppvärmningskrets, men styrs av en ventil 102 och/eller en lokal pump 100 i undercentralen. 38. 38. id="p-38" id="p-38" id="p-38" id="p-38" id="p-38" id="p-38"
[0038] För att styra flödet i rumsuppvärmningskretsen uppvisar undercen-tralen en justerbar ventil 102, i Fig. 1 anordnad på returledningen på under-centralens primärsida. Givetvis är andra positioner möjliga inom ramen för fö-religgande uppfinning. Undercentralen innefattar en datorundercentral (DUC)som är anordnad att styra ventilens 102 öppningsgrad för att bestämma flödet och därigenom effektuttaget från fjärrvärmenätet. 39. 39. id="p-39" id="p-39" id="p-39" id="p-39" id="p-39" id="p-39"
[0039] Det finns olika DUC-modeller med olika styrimplementeringar. Deflesta använder två signaler för att styra ventilen 102 och därigenom rums-uppvärmningskretsen, vilka är utomhustemperaturen Tutomhus och tilloppstem- peraturen Tanopp, sekundär på undercentralens sekundärsida. DUC:en i undercen- tralen eftersträvar att den uppmätta tilloppstemperaturen Trrubpp, Sekundär (är-värde) på undercentralens sekundärsida motsvarar en beräknad tilloppstem-peratur (börvärde) som bestäms baserat på utomhustemperaturen T utomhus. Be-stämningen sker med hjälp av en värmekurva f som definierar den beräknadetilloppstemperaturen T rrnbpp, ber för rumsuppvärmningskretsen på undercen-tralens sekundärsida som en funktion av den uppmätta utomhustemperaturen Tutemhue enligt ekvation (1): Ttilloppber = fcrutomhus) (1) 40. 40. id="p-40" id="p-40" id="p-40" id="p-40" id="p-40" id="p-40"
[0040] Värmekurvan kan parametriseras på olika sätt beroende på DUC-mo-dell. Funktionen f kan exempelvis vara linjär eller bestå av polynomiska kur- vor. Andra faktorer som hysteresinställningar kan påverka funktionen. 41. 41. id="p-41" id="p-41" id="p-41" id="p-41" id="p-41" id="p-41"
[0041] Den tekniska beskrivningen av en typiskt förekommande DUC speci-ficerar att rumsuppvärmningskretsens ventil 102 styrs av en 3-punktsstyr-ning. Om den uppmätta tilloppstemperaturen T rrnepp, Sekundär på undercen-tralens sekundärsida är lägre än den beräknade tilloppstemperaturen Trrnbpp,ber för rumsuppvärmningskretsen på undercentralens sekundärsida öppnasventilen 102 mer för att öka effektuttaget genom värmeöverföring från fjärr-värmenätet. I motsats, om det är för varmt, stängs ventilen 102 för att sänkaeffektuttaget. Detta beteende tar dock inte hänsyn till tilloppstemperaturenTanepp på undercentralens primärsida, dvs. från fjärrvärmenätet. I det fall dåtilloppstemperaturen Trrubpp på undercentralens primärsida är lägre än den be-räknade tilloppstemperaturen T rrnbpp, ber för rumsuppvärmningskretsen på un-dercentralens sekundärsida, dvs. den tillförda värmen från fjärrvärmenätet ärinte tillräcklig för att uppnå den beräknade tilloppstemperaturen Trrnbpp, ber förrumsuppvärmningskretsen på undercentralens sekundärsida, öppnas ventilen 102 maximalt, vilket orsakar ett oönskat differentialtryckfall mellan fjärrvär- menätets tillopps- och returledning. 16[0042] Undercentralen innefattar även en ytterligare krets för varmvattensom kan ha en egen anslutning till fjärrvärmenätet via en separat värmeväX-lare 105 där tillförseln av värme styrs av en ventil 103. Av förklarliga skäl ärdenna krets delvis öppen då det använda varmvattnet försvinner i avloppetoch ersätts med kallvatten från fastighetens huvudkran. Dock cirkuleras vat-ten i varmvattenkretsen med hjälp av en pump 101. Inom ramen för förelig-gande uppfinning avses inte att styra massflöde och effektuttag i undercen-tralernas varmvattenkretsar då behovet för uppvärmning i dessa är av mer sporadisk och kortvarig natur. 43. 43. id="p-43" id="p-43" id="p-43" id="p-43" id="p-43" id="p-43"
[0043] Undercentralen innefattar även en mätpunkt för att mäta tillopps- Tünopp respektive returtemperaturen Tfetuf, samt även massflödet rñprimäroch/eller effektuttaget Ppflmäf, på undercentralens primärsida. Denna mät-punkt innefattar även medel för kommunikation (inte visat) med ett centraltsystem 600 för övervakning, styrning och debitering av levererad fjärrvärme. Ien utföringsform innefattar undercentralen även mätare för att mäta utom-hustemperaturen Tutomhus, ventilens 102 position/öppningsgrad aR eller dessbörvärde, tillopps- Tanopp, Sekundär respektive returtemperaturen Tfetuf, Sekundär,samt även massflödet rñsekundär och/eller effektuttaget Psekundäf, i rumsupp-värmningskretsen på undercentralens sekundärsida. Undercentralen är an-ordnad att kommunicera med det centrala systemet 600 för att tillhandahållade uppmätta värdena och ta emot information såsom exempelvis notiser omproduktionsbrist eller -störning eller styrsignaler för styrning av ventilen 102 i enlighet med förfarandet enligt föreliggande uppfinning. 44. 44. id="p-44" id="p-44" id="p-44" id="p-44" id="p-44" id="p-44"
[0044] Fig. 2a-2c illustrerar hur trycket i tillopps- respektive returledning-arna, samt även massflöde och effektuttag, i ett antal undercentraler i ettfjärrvärmenät, påverkas under olika situationer. Fig. 2a visar situationen un-der tillräcklig produktion, dvs. då produktionen tillfredsställer efterfrågan påfjärrvärme, och där siffrorna 1-7 betecknar olika undercentraler belägna på ett ökande avstånd från värmeverket. Den övre röda kurvan visar trycket i tilloppsledningen och den undre blå kurvan visar trycket i returledningen vid 17 respektive undercentral 1-7. Som kan utrönas från kurvorna sjunker trycket itilloppsledningen med ökande avstånd från värmeverket medan trycket i re-turledningen ökar med avståndet. Tryckskillnaden mellan tillopps- och retur-ledningen är således högst för undercentralen 1 belägen närmast värmeverketoch lägst för undercentralen 7 belägen på längst avstånd från värmeverket.Siffran 70 i Fig. 2a betecknar öppningsgraden i procent för ventilen i respek-tive undercentral 1-7 och utgör ett antagande om förväntad öppningsgrad vid tillräcklig produktion. 45. 45. id="p-45" id="p-45" id="p-45" id="p-45" id="p-45" id="p-45"
[0045] Längst ned i Fig. 2a-2c visas i samma diagram hur massflödet (grönhelstreckad linje) och effektuttaget (rosa streckad linje) varierar med ökandeavstånd från värmeverket. Under tillräcklig produktion som i Fig. 2a är flödetoch effektuttaget i undercentralerna väsentligen konstant för alla undercen- traler 1-7. 46. 46. id="p-46" id="p-46" id="p-46" id="p-46" id="p-46" id="p-46"
[0046] Fig. 2b illustrerar en situation där produktionsbrist eller -störning fö-religger, dvs. när värmeverket inte förmår att tillhandahålla tillräckligt meduppvärmt vatten till undercentralerna i fjärrvärmenätet. Trycket i tilloppsled-ningen följer väsentligen samma utveckling som i Fig. 2a vid tillräcklig pro-duktion, dvs. trycket sjunker med ökande avstånd från värmeverket. Trycket ireturledningen däremot ökar snabbare än i Fig. 2a vid tillräcklig produktion,till den grad att i undercentral 6 och 7 belägna längst bort från värmeverket ärtryckskillnaden försumbar, väsentligen lika med noll. Detta medför att mass-flödet i dessa undercentraler inte kan upprätthållas och därför, tillika med ef-fektuttaget, sjunker till noll. Siffran 100 i Fig. 2b betecknar likt i Fig. 2b venti-lernas öppningsgrad i procent, dvs. alla ventiler förväntas vara fullständigtöppna beroende på att tilloppstemperaturen T tinopp på undercentralens primär-sida är lägre än den beräknade tilloppstemperaturen Ttmopp, ber på undercen- tralens sekundärsida. 47. 47. id="p-47" id="p-47" id="p-47" id="p-47" id="p-47" id="p-47"
[0047] Fig. 2c illustrerar en situation där produktionsbrist eller -störning fö- religger, men där styrning av ventilerna genomförs i enlighet med förfarandet 18 enligt föreliggande uppfinning i syfte att återställa tryckskillnaden mellan till-lopps- och returledningen i alla undercentraler till en situation liknande dennär produktionskapaciteten i fjärrvärmenätet är tillräcklig, dvs. när ingenstörning eller brist föreligger, och därigenom balansera massflödet och effekt-uttaget. Som kan utrönas från linjerna längst ned i Fig. 2c är flödet och effekt-uttaget väsentligen konstanta i alla undercentraler 1-7 med ökande avståndfrån värmeverket, men på en lägre nivå än i Fig. 2a, beroende på produktions- bristen eller -störningen. 48. 48. id="p-48" id="p-48" id="p-48" id="p-48" id="p-48" id="p-48"
[0048] Som beskrivet ovan i samband med Fig. 1 används den uppmätta ut- omhustemperaturen T utomhus som insignal till undercentralens tillordnade vär-mekurva för att styra öppning och stängning av ventilen i en undercentral. Så-ledes är det möjligt att styra undercentralernas ventiler genom att påverka vilken insignal som skickas till undercentralernas DUC:er. 49. 49. id="p-49" id="p-49" id="p-49" id="p-49" id="p-49" id="p-49"
[0049] Fig. 3 illustrerar i en förenklad schematisk vy huvudstegen i ett förfa-rande enligt föreliggande uppfinning. Förfarandet innefattar två huvudsteg;en individuellt anpassad värmekurvekompensation för varje undercentral i ettbestånd av undercentraler och en generell beståndskompensation för alla un-dercentraler i beståndet. En styrlogik skickar en styrsignal i form av en emule-rad, fiktiv utomhustemperatur T aktiv som insignal till det första huvudsteget.Den emulerade utomhustemperaturen Taküv motsvarar initialt den verkliga,uppmätta utomhustemperaturen Tutomhus, men uppdateras under förfarandetsgång för att uppnå syftet att balansera flödet och effektuttaget i beståndet avundercentraler. Som ytterligare insignaler används värmekurvans parametrarför varje undercentral och den uppmätta tilloppstemperaturen Tünopp på un- dercentralens primärsida. Värmekurvekompensationen resulterar i en utsig- nal i form av en styrtemperatur TVKK. 50. 50. id="p-50" id="p-50" id="p-50" id="p-50" id="p-50" id="p-50"
[0050] Därefter följer det andra huvudsteget benämnt beståndskompensat-ion. Som insignal används åtminstone en uppmätt variabel som är associerad med effektuttaget i respektive undercentral. Denna åtminstone ena variabel 19 kan exempelvis väljas från ett uppmätt massflöde i respektive undercentral,ett uppmätt effektuttag i respektive undercentral och/eller ett börvärde förventilens öppningsgrad i respektive undercentral. Beståndskompensationen resulterar i en utsignal i form av en andra styrtemperatur TBK. 51. 51. id="p-51" id="p-51" id="p-51" id="p-51" id="p-51" id="p-51"
[0051] Den första och andra styrtemperaturen TVKK och TBK kombineras se-dan till en ventilstyrningstemperatur Tvs som skickas till styrlogiken i respek-tive undercentral i beståndet av undercentraler för att styra ventilen 102 i rumsuppvärmningskretsen i respektive undercentral. 52. 52. id="p-52" id="p-52" id="p-52" id="p-52" id="p-52" id="p-52"
[0052] I ett eventuellt efterbehandlingssteg kan den andra styrtemperaturenTBK jämföras med den emulerade utomhustemperaturen Takav, där den högstaav dessa sätts som styrtemperatur Taküv, Bm att användas som invärde till vär-mekurvan f för respektive undercentral. Således påverkas den beräknade till-loppstemperaturen Tanopp, ber på undercentralens sekundärsida, vilket i sin tur styr öppning/stängning av ventilen för respektive undercentral. 53. 53. id="p-53" id="p-53" id="p-53" id="p-53" id="p-53" id="p-53"
[0053] Fig. 4 illustrerar i mer detalj ett flödesschema över förfarandet enligtföreliggande uppfinning. Initialt identifieras en produktionsbrist eller -stör-ning då värmeverket i fjärrvärmenätet inte kan tillhandahålla tillräckligt medvärme för att möta efterfrågan i det anslutna beståndet av undercentraler.Den andra styrtemperaturen TBK ställs då in lika med noll. Sedan inhämtas iett första steg för varje undercentral i ibeståndet, tilloppstemperaturen Ttmopp,i på undercentralens primärsida och åtminstone en variabel associerad med ef-fektuttaget såsom massflödet i undercentralen rñpn-mäm- och/eller undercen-tralens rumsuppvärmningskrets rñsekundäni, effektuttaget i undercentralen PPK.mår och/eller undercentralens rumsuppvärmningskrets Psekundäf och/eller bör-värdet för ventilens 102 öppningsposition aB. Givetvis kan inhämtningen avnämnda åtminstone en variabel associerad med effektuttaget ske separat i ettsenare steg eftersom denna variabel används först i steget med beståndskom- pensation. 54. 54. id="p-54" id="p-54" id="p-54" id="p-54" id="p-54" id="p-54"
[0054] dercentral i. Detta görs genom att mäta utomhustemperaturen T utomhus och I nästa steg genomförs sedan värmekurvekompensation för varje un- ställa in en emulerad utomhustemperatur Tekrrv lika med utomhustemperatu-ren T utomhus Och baserat på denna, bestämma den beräknade tilloppstempera-turen T rrnepp, ber på sekundärsidan i undercentralens rumsuppvärmningskrets med hjälp av värmekurvan f enligt ekvation (1) ovan. 55. 55. id="p-55" id="p-55" id="p-55" id="p-55" id="p-55" id="p-55"
[0055] sida med den beräknade tilloppstemperaturen Trrnepp, ber på sekundärsidan i un- Sedan jämförs tilloppstemperaturen Trrnepp på undercentralens primär- dercentralens rumsuppvärmningskrets. Om den beräknade tilloppstemperatu-ren T rrnepp, ber på undercentralens sekundärsida är högre än tilloppstemperatu-ren Trrnepp på undercentralens primärsida sätts en första styrtemperatur TVKKlika med inversen f "l av värmekurvan beräknad med tilloppstemperaturenTrrnepp på undercentralens primärsida som invärde. Således säkerställs att un-dercentralen inte styrs för att uppnå en högre temperatur än vad fjärrvärmenä- tet kan leverera. 56. 56. id="p-56" id="p-56" id="p-56" id="p-56" id="p-56" id="p-56"
[0056] centralens sekundärsida är lägre än eller lika med tilloppstemperaturen Trrnepp Om däremot den beräknade tilloppstemperaturen Trruepp, ber på under- på undercentralens primärsida sätts den första styrtemperaturen TVKK likamed den emulerade utomhustemperaturen Tekrrv. I detta fall behöver inte denförsta styrtemperaturen TVKK justeras då undercentralen redan styrs för attuppnå en temperatur som är lägre än den som levereras från fjärrvärmenätet.
Detta samband sammanfattas i ekvation (2): fflÜwtinoppl Om fÜaktiv) > Ttillopp (2) TVKK = [Taktiv annars 57. 57. id="p-57" id="p-57" id="p-57" id="p-57" id="p-57" id="p-57"
[0057] fall då ventilerna är fullständigt öppna, kan en övre gräns för tilloppstempera- För att säkerställa att undercentralernas ventiler 102 stängs i de turen Tenepp, hm på undercentralens primärsida definieras med hjälp av en sä- kerhetsparameterförskjutning enligt ekvation (3): 21 TtilloppJim I Tti11opp_ATsaf (3) 58. 58. id="p-58" id="p-58" id="p-58" id="p-58" id="p-58" id="p-58"
[0058] Denna övre gräns för tilloppstemperaturen Tünopp, hm på undercen- tralens primärsida används sedan vid jämförelsen i ekvation (2) ovan. 59. 59. id="p-59" id="p-59" id="p-59" id="p-59" id="p-59" id="p-59"
[0059] Efter det första huvudsteget med värmekurvekompensation er-hålls således en första styrtemperatur T VKK för respektive undercentral. Däref-ter utförs det andra huvudsteget med beståndskompensation, där en andrastyrtemperatur initialt ställts in lika med noll. I detta steg inhämtas ovannämnda åtminstone en variabel associerad med effektuttaget (massflödemprimär, effektuttag Ppflmäf, börvärdet för ventilposition ag etc.) i varje under-central om denna inte redan har inhämtats. Därpå utförs en statistisk analysav nämnda inhämtade åtminstone en variabel associerad med effektuttagetöver hela beståndet av undercentraler för att erhålla en statistisk fördelningav variabeln. Som statistisk fördelning väljs med fördel en typ av fördelningsom möjliggör differentiering av två olika fördelningar, dvs. vid olika tidpunk-ter eller mättillfällen. Exempelvis beräknas en frekvensfördelning för massflö-det i beståndet av undercentraler, men även andra typer av fördelningar,såsom sannolikhetsfördelningar (normalfördelning, Students t-fördelning,Weibullfördelning), och variabler, såsom effektuttaget eller ett inställt värde(börvärde) för ventilernas position i beståndet av undercentraler, kan använ-das. Som nämnt ovan antas inom ramen för föreliggande uppfinning att detfinns tillgång till kontinuerligt, eller med lämpliga (regelbundna eller oregel-bundna) intervaller inhämtade data och möjlighet att utföra statistisk analysav sådana data vid förflutna tidpunkter, exempelvis en tidigare tidpunkt då tillräcklig produktion förelåg. Data kan var kontinuerliga eller diskreta. 60. 60. id="p-60" id="p-60" id="p-60" id="p-60" id="p-60" id="p-60"
[0060] Den aktuella beräknade statistiska fördelningen jämförs sedanmed en statistisk fördelning från en tidigare tidpunkt med tillräcklig produkt-ion. Om de statistiska fördelningarna skiljer sig från varandra ökas den andrastyrtemperaturen TBK med en korrigeringsfaktor ATBK. Korrigeringsfaktorn kan vara en summa eller en multiplikation av termer som tillsammans leder 22 till en ökning av den andra styrtemperaturen TBK, vilket syftar till att sänkaden eftersträvade tilloppstemperaturen på sekundärsidan i undercentralen och därigenom leda till minskat massflöde och effektuttag. 61. 61. id="p-61" id="p-61" id="p-61" id="p-61" id="p-61" id="p-61"
[0061] Om däremot de statistiska fördelningarna är lika eller liknarvarandra till en viss förutbestämd grad behålls den andra styrtemperaturenTBK. Denna andra styrtemperatur TBK är samma för hela beståndet av under- centraler. 62. 62. id="p-62" id="p-62" id="p-62" id="p-62" id="p-62" id="p-62"
[0062] Slutligen erhålls en ventilstyrningstemperatur för varje undercen-tral genom att beräkna en funktion av den första styrtemperaturen TvKK förrespektive undercentral och den andra styrtemperaturen TBK för alla under- centraler i enligt ekvation (4): TVS; = gfTvKKpTßKl (4) 63. 63. id="p-63" id="p-63" id="p-63" id="p-63" id="p-63" id="p-63"
[0063] Funktionen g kan exempelvis utgöras av summan av den förstaoch andra styrtemperaturen med eller utan viktning, men även andra kombi-nationer är möjliga inom ramen för föreliggande uppfinning. Ventilstyrnings-temperaturen Tvs används sedan för att styra ventilen 102 i respektive under-central. Annorlunda uttryckt uppdateras den emulerade utomhustemperatu- ren T aktiv som skickas till undercentralen genom att den ställs in lika med ven- tilstyrningstemperaturen. 64. 64. id="p-64" id="p-64" id="p-64" id="p-64" id="p-64" id="p-64"
[0064] Då styrlogiken i undercentralernas DUC:ar kan vara olika, somförklarat ovan, kan styrningen av respektive undercentral utföras på olika sättgenom att anpassa eller konvertera styrsignalen till styrlogiken i respektiveundercentral. I en utföringsform utförs styrningen genom att använda denuppdaterade emulerade utomhustemperaturen Taküv som invärde för värme-kurvan f i respektive undercentral för att således bestämma en ny beräknad tilloppstemperatur på undercentralens sekundärsida och därigenom styra un- dercentralens ventil för att styra flödet i undercentralen och dess tillhörande 23 rumsuppvärmningskrets. Alternativt används den uppdaterade emulerade ut-omhustemperaturen Taküv för att beräkna en (negativ) förskjutning av värme-kurvan i respektive undercentral. En kombination av dessa två styrningar kananvändas beroende på styrlogiken i respektive undercentral. Båda typer avstyrning resulterar i att den beräknade tilloppstemperaturen Ttmopp, ber på un-dercentralens sekundärsida sänks med ett värde som beror pä den uppdate-rade emulerade utomhustemperaturen T aktiv och som i vart fall är lägre ännormalfallet, då den beräknade tilloppstemperaturen T tinopp, ber på undercen-tralens sekundärsida bestäms med användning av den faktiska, uppmätta ut- omhustemperaturen T utomhus. 65. 65. id="p-65" id="p-65" id="p-65" id="p-65" id="p-65" id="p-65"
[0065] I ett eventuellt efterbehandlingssteg jämförs ventilstyrningstempe-raturen för varje undercentral med den emulerade utomhustemperaturen Tak.av, varpå det högsta av dessa värden enligt ekvation (5) används för att styra ventilen i respektive undercentral:Taktmim; = max (Taktiw Tvsi) (5) 66. 66. id="p-66" id="p-66" id="p-66" id="p-66" id="p-66" id="p-66"
[0066] Därmed säkerställs att den till en var tid högsta temperaturen, vil-ken ger det lägsta massflödet/effektuttaget, används för att styra undercen- tralernas ventiler 102 67. 67. id="p-67" id="p-67" id="p-67" id="p-67" id="p-67" id="p-67"
[0067] Slutligen kan en kontroll utföras för att verifiera om produktions-bristen har upphört. Om så är fallet avslutas balanseringsförfarandet medcentral styrning av undercentralerna. Om bristen fortfarande föreligger uppre-pas stegen med värmekurvekompensation och beståndskompensation, eventu- ellt med en tidsfördröjning At. 68. 68. id="p-68" id="p-68" id="p-68" id="p-68" id="p-68" id="p-68"
[0068] och deras ventiler. Varje undercentral 1, 2, ..., N innefattar en styrlogik 1, 2, Fig. 5 illustrerar i detalj systemet för styrning av undercentralerna ..., N. För varje undercentral 1, 2, ..., N genomförs värmekurvekompensation (V KK) enligt beskrivningen ovan för att erhålla den första, individuella styr- 24 temperaturen. Därpå genomförs beståndskompensation (BK) för alla under-centraler 1, 2, ___, N i beståndet genom statistisk analys med hjälp av en sta-tistikanalysator för att beräkna en statistisk fördelning och jämförelse medhjälp av en statistikkomparator med avseende pä undercentralernas avståndfrån värmeverk/pumpstationer enligt beskrivningen ovan för att erhålla denandra, gemensamma styrtemperaturen. Den andra styrtemperaturen TBKskickas sedan i form av en styrsignal från en styrsignalgenerator till alla un-dercentraler 1, 2, ___, N och kombineras med den första styrtemperaturen TVKKför att beräkna en ventilstyrningstemperatur Tvs med hjälp av funktionen genligt ekvation (4) ovan, vilken eventuellt jämförs med den emulerade utom-hustemperaturen T aktiv för att sedan användas som styrsignal till styrlogiken i varje undercentral 1, 2, ___, N. 69. 69. id="p-69" id="p-69" id="p-69" id="p-69" id="p-69" id="p-69"
[0069] I Fig. 6a och 6b presenteras ett exempel på en statistisk fördelningatt användas i ett förfarande enligt föreliggande uppfinning. Här visas såledesfrekvensfördelningen av massflödet i ett antal utvalda undercentraler 1-5 un-der två 30-minutersperioder före respektive under en produktionsbrist. Under-centralen 4 påverkas negativt av produktionsbristen i det att massflödet sjun-ker från ett värde på omkring 3 m3/h till omkring 0,5 m3/h, medan massflödet ide andra undercentralerna 1, 2, 3 och 5 förblir väsentligen konstanta eller tilloch med ökar något. Slutsatsen som kan dras från detta är att undercentralen4 troligtvis är belägen längre bort från pumpstationen/värmeverket, och därfördrabbas av "änden-av-röret"-problematiken när uppströms belägna undercen- traler 1, 2, 3 och 5 ökar sitt massflöde (och därigenom effektuttag) genom att öppna sina ventiler. 70. 70. id="p-70" id="p-70" id="p-70" id="p-70" id="p-70" id="p-70"
[0070] Fig. 7 tillsammans med figur 1 visar ett system 600 som kan utförabalansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvär-menät innefattande ett flertal undercentraler. Systemet 600 innefattar proces-sorkretsar 603 och ett minne 604. Processorkretsen 603 kan innefatta en eller flera programmerbara processorer, applikationsspecifika integrerade kretsar, fältprogrammerbara grinduppsättningar eller kombinationer av dessa (ej vi-sade) anpassade för att utföra instruktioner. Minnet innehåller instruktionersom kan utföras av nämnda processorkretsar, varigenom systemet 600 är ope-rativt för att från ett bestånd av undercentraler i = 1, ..., N inhämta nödvän-diga data (uppmätta och beräknade temperaturer, massflöden, effektuttag,börvärdet för ventilpositioner etc.). Systemet 600 är vidare operativt för att be-stämma den beräknade tilloppstemperaturen T rrnepp, ber på undercentralens se-kundärsida från värmekurvan f baserat på den emulerade utomhustempera- turen T aktiv. 71. 71. id="p-71" id="p-71" id="p-71" id="p-71" id="p-71" id="p-71"
[0071] Systemet 600 är vidare operativt för att mäta en tilloppstempera-tur Trrnepp på undercentralens primärsida. Systemet 600 är vidare operativt föratt jämföra den beräknade tilloppstemperaturen T rruepp, ber på undercentralenssekundärsida med den uppmätta tilloppstemperaturen Trruepp på undercen-tralens primärsida; och om den beräknade tilloppstemperaturen T rrnepp, ber påundercentralens sekundärsida är högre än den uppmätta tilloppstemperaturenTrmepp på undercentralens primärsida, ställa in den första styrtemperaturenTvKK lika med inversen f "l av värmekurvan beräknat med den uppmätta till-loppstemperaturen Trmepp på undercentralens primärsida som invärde, ellerom den beräknade tilloppstemperaturen Trmepp, ber på undercentralens sekun-därsida är lägre än eller lika med den uppmätta tilloppstemperaturen Trruepppå undercentralens primärsida, ställa in den första styrtemperaturen TVKK lika med den emulerade utomhustemperaturen T aktiv. 72. 72. id="p-72" id="p-72" id="p-72" id="p-72" id="p-72" id="p-72"
[0072] Systemet 600 är vidare operativt för att mäta åtminstone en varia-bel associerad med ett effektuttag för respektive undercentral. Systemet 600är vidare operativt för att beräkna en statistisk fördelning av nämnda åt-minstone en variabel associerad med effektuttaget för hela beståndet av un- dercentraler. 73. 73. id="p-73" id="p-73" id="p-73" id="p-73" id="p-73" id="p-73"
[0073] Systemet 600 är vidare operativt för att jämföra den aktuella be- räknade statistiska fördelningen med en statistisk fördelning från en tidigare 26 tidpunkt med tillräcklig produktion; och om den aktuella beräknade statist-iska fördelningen skiljer sig från den tidigare statistiska fördelningen vid till-räcklig produktion, öka den andra styrtemperaturen TBK med en korrigerings-faktor AT BK, eller om den aktuella beräknade statistiska fördelningen är likamed den tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produktion, behålla den andra styrtemperaturen TBK. [007 4] Systemet 600 är vidare operativt för att beräkna en ventilstyr-ningstemperatur Tvs för respektive undercentral som en funktion av denförsta styrtemperaturen TvKK för respektive undercentral och den andra styr-temperaturen TBK. Systemet 600 är vidare operativt för att uppdatera denemulerade utomhustemperaturen Taküv för respektive undercentral genom attställa in den lika med ventilstyrningstemperaturen Tvs för respektive under-central, och använda den uppdaterade emulerade utomhustemperaturen Taküv för respektive undercentral för att styra ventilen 102 i respektive undercen- tral. 75. 75. id="p-75" id="p-75" id="p-75" id="p-75" id="p-75" id="p-75"
[0075] I en utföringsform är systemet 600 vidare operativt för att minskaden uppmätta tilloppstemperaturen Ttmopp på undercentralens primärsida meden säkerhetsparameterförskjutning ATsaf innan den jämförs med den beräk- nade tilloppstemperaturen T tiuopp, ber på undercentralens sekundärsida. 76. 76. id="p-76" id="p-76" id="p-76" id="p-76" id="p-76" id="p-76"
[0076] I en utföringsform är systemet 600 vidare operativt för att i ettsteg innan steg j för varje undercentral jämföra den beräknade ventilstyr-ningstemperaturen Tvs med den aktuella emulerade utomhustemperaturenTakav, varvid ventilstyrningstemperaturen Tvs som används i steg j ställs in lika med maximum av den beräknade ventilstyrningstemperaturen TVS och den aktuella emulerade utomhustemperaturen T aktiv. 77. 77. id="p-77" id="p-77" id="p-77" id="p-77" id="p-77" id="p-77"
[0077] I en utföringsform är systemet 600 vidare operativt för att efter steget j) kontrollera ifall produktionsstörningen eller -bristen har upphört, och 27 om produktionsstörningen eller -bristen har upphört, avbryts balanseringsför-farandet, eller om produktionsstörningen eller -bristen inte har upphört, upp- repas stegen c) till j). 78. 78. id="p-78" id="p-78" id="p-78" id="p-78" id="p-78" id="p-78"
[0078] I en utföringsform är systemet 600 vidare operativt för att upprepastegen c) till j) med en fördröjning tills produktionsstörningen eller -bristen har upphört. 79. 79. id="p-79" id="p-79" id="p-79" id="p-79" id="p-79" id="p-79"
[0079] I en utföringsform är den statistiska fördelningen en frekvensför-delning, eller en sannolikhetsfördelning vald från någon av normalfördelning, Students t-fördelning och Weibullfördelning. 80. 80. id="p-80" id="p-80" id="p-80" id="p-80" id="p-80" id="p-80"
[0080] I en utföringsform är systemet 600 vidare operativt för att i steget g) detektera antalet moder i en blandningsmodell och jämföra moderna. 81. 81. id="p-81" id="p-81" id="p-81" id="p-81" id="p-81" id="p-81"
[0081] I en utföringsform innefattar nämnda åtminstone en variabel asso- cierad med effektuttaget ett massflöde (rñprimär, rñsekundär) genom undercen-tralen, öppningsgrad (aR) för ventilen (102) i undercentralen, effektuttaget (Ppflmäf, Psekundäf) i undercentralen och/eller en kombination av dessa. 82. 82. id="p-82" id="p-82" id="p-82" id="p-82" id="p-82" id="p-82"
[0082] I en utföringsform är systemet 600 vidare operativt för att styraventilen (102) i respektive undercentral genom att använda den uppdateradeemulerade utomhustemperaturen (Taküv) som invärde till värmekurvan f ellerför att bestämma en förskjutning av värmekurvan f för respektive undercen- tral. 83. 83. id="p-83" id="p-83" id="p-83" id="p-83" id="p-83" id="p-83"
[0083] I vissa utföringsformer kan de komponenter i systemet 600, t.eX.processorkretsarna 603 och minnet 604, som utför förfarandestegen, vara engrupp av nätverksnoder, där funktionalitet för att utföra förfarandet är spriddut över olika fysiska eller virtuella noder i nätverket. Med andra ord kan kom-ponenterna i systemet 600 som utför förfarandestegen vara en molnlösning, dvs. komponenterna i systemet 600 som utför förfarandestegen kan utplaceras som molntjänstresurser som kan distribueras i nätverket. 28[0084] Systemet 600 innefattar vidare en kommunikationsenhet 602, vil-ken kan anses utgöra konventionella medel för kommunikation med relevantaenheter, såsom andra datorer eller anordningar som den är operativt anslutentill, exempelvis undercentraler i fjärrvärmenätet. Anvisningarna som kan utfö-ras av nämnda processorkretsar 603 kan vara anordnade som ett datorpro-gram 605 lagrat t.ex. i minnet 604. Processorkretsarna 603 och minnet 604kan vara anordnade i ett underarrangemang 601. Underarrangemanget 601kan vara en mikroprocessor och lämplig mjukvara och lagring därför, en pro-grammerbar logisk enhet, PLD eller annan elektronisk komponent (er)/proces- sorkretsar som är konfigurerade för att utföra de ovan nämnda förfarandena. 85. 85. id="p-85" id="p-85" id="p-85" id="p-85" id="p-85" id="p-85"
[0085] Datorprogrammet 605 kan innefatta datorläsbara kodmedel somvid körning i ett system 600 medför att systemet 600 utför de steg som besk-rivs i någon av de beskrivna utföringsformerna av systemet 600. Datorpro-grammet 605 kan bäras av en datorprogramprodukt som kan anslutas till pro-cessorkretsen 603. Datorprogramprodukten kan vara minnet 604. Minnet 604kan realiseras som exempelvis ett RAM-minne (Random Access Memory), ettROM-minne (Read-only Memory), ett PROM-minne (Programmerbar ROM),ett (E)EPROM-minne ((Electrically) Erasable PROM). Vidare kan datorpro-grammet bäras av ett separat datorläsbart medium, såsom en CD, DVD ellerett flashminne, från vilket programmet kan laddas ner till minnet 604. Alter-nativt kan datorprogrammet lagras på en server eller någon annan enhet somär ansluten till systemet 600, till vilken systemet 600 har åtkomst via kommu-nikationsenheten 602. Datorprogrammet kan sedan laddas ner från servern till minnet 604. 86. 86. id="p-86" id="p-86" id="p-86" id="p-86" id="p-86" id="p-86"
[0086] Föredragna utföringsformer av ett förfarande för balansering avmassflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät enligtuppfinningen har beskrivits. Fackmannen inser emellertid att detta kan varie-ras inom ramen för de bifogade patentkraven utan att avvika från uppfinning- ens idé. 29 87. 87. id="p-87" id="p-87" id="p-87" id="p-87" id="p-87" id="p-87"
[0087] Alla beskrivna alternativa utföringsformer ovan eller delar av en ut-föringsform kan kombineras fritt eller användas separat från varandra utan att avvika från uppfinningens idé så länge som kombinationen inte år motså- gelsefull.
Hånvisningsbeteckningar Tmiopp Tmiopp, iim ATsaf Tretur Tutomhus Takfiv Takfiv, iimTtillopp, sekundärTretur, sekundär Tmiopp, ber TVKKTBKA TBK TVSTVVTKV Tinomhus, i mprimär msekundär mvv P primär P sekundär Tilloppsternperatur på undercentralens prirnårsidaGräns för tilloppsternperaturen på undercentralens pri-rnårsida Såkerhetspararneterförskjutning för tilloppsternperatu-ren på undercentralens primårsida Returternperatur på undercentralens primårsidaUtomhusternperatur Emulerad utornhusternperatur Maxvårde för den ernulerade utornhusternperaturenTilloppsternperatur på undercentralens sekundårsidaReturternperatur på undercentralens sekundårsidaBeräknad tilloppsternperatur (börvårde) på undercen-tralens sekundårsida Första styrternperatur (efter vårrnekurvekornpensation)Andra styrtemperatur (efter beståndskornpensation)Korrigeringsfaktor för den andra styrternperaturen (un-der beståndskornpensation) Ventilstyrningstemperatur Varrnvattenternperatur Kallvattenternperatur Inornhustemperatur i utrymme/lägenhet i på undercen-tralens sekundårsida Massflöde på undercentralens primårsida Massfiöde i rurnsuppvårrnningskrets på undercen-tralens sekundårsida Massflöde i varrnvattenkrets på undercentralens sekun-dårsida Effekt(uttag) på undercentralens prirnårsidaEffekt(uttag) i rurnsuppvårrnningskrets på undercen- tralens sekundårsida GR aVV 100101102103104105106107600 601602603604605 31 Effekt(uttag) i varmvattenkrets på undercentralens se-kundärsida Börvärde för Ventilposition (öppningsgrad) för rums-uppvärrnningskretsens styrventil Börvärde för ventilposition (öppningsgrad) för varmvat-tenskretsens styrventil Pump för rumsuppvärmningskrets Pump för varmvattenskrets Styrventil för rumsuppvärmningskrets Styrventil för varmvattenskrets Värmeväxlare för rumsuppvärmningskretsVärmeväxlare för varmvattenskrets Termostatventil för rumsuppvärmningskrets Radiator för rumsuppvärmningskrets System för balansering av rnassflödet i ett fiärrvärrne-nät Undergruppering Kommunikationsenhet Processorkretsar Minne Datorprogram

Claims (13)

1. Förfarande för balansering av massflöde under produktionsstör-ning eller -brist i ett fjärrvärmenät innefattande ett flertal undercentraler,varvid varje undercentral innefattar åtminstone en primärsida ansluten tillfjärrvärmenätet för överföring av värme mellan fjärrvärmenätet och undercen-tralen, en sekundärsida ansluten till åtminstone en rumsuppvärmningskretsför uppvärmning av åtminstone ett utrymme ansluten till undercentralen, ochen justerbar ventil (102) anordnad mellan undercentralen och fjärrvärmenätet,varvid ventilen (102) i varje undercentral styrs av en värmekurva f som defi-nierar en beräknad tilloppstemperatur (T brnepp, ber) för rumsuppvärmningskret-sen på undercentralens sekundärsida som en funktion av en uppmätt utom-hustemperatur (Terembee), kännetecknat av att förfarandet innefattar stegenatt, för varje undercentral i fjärrvärmenätet: a) mäta en utomhustemperatur (Tebembee) och ställa in en emulerad utom-hustemperatur (Tekbrv) lika med den uppmätta utomhustemperaturen; b) upprätta en första styrtemperatur (TVKK) och en andra styrtemperatur(TBK); c) bestämma den beräknade tilloppstemperaturen (T rruepp, ber) på undercen-tralens sekundärsida från värmekurvan f baserat på den emulerade ut-omhustemperaturen (Term) d) mäta en tilloppstemperatur (Tbrnepp) på undercentralens primärsida; e) jämföra den beräknade tilloppstemperaturen (Trrnepp, ber) på undercen-tralens sekundärsida med den uppmätta tilloppstemperaturen (Tbrnepp)på undercentralens primärsida; - om den beräknade tilloppstemperaturen (T rrnepp, ber) på undercen-tralens sekundärsida är högre än den uppmätta tilloppstempera-turen (Tbrnepp) på undercentralens primärsida, ställa in den första styrtemperaturen (TVKK) lika med inversen f "1 av värmekurvan 33 beräknat med den uppmätta tilloppstemperaturen (Tanopp) på un-dercentralens primärsida som invärde; eller- om den beräknade tilloppstemperaturen (T tinopp, ber) på undercen- tralens sekundärsida är lägre än eller lika med den uppmätta till-loppstemperaturen (Ttmopp) på undercentralens primärsida, ställain den första styrtemperaturen (TVKK) lika med den emulerade ut- omhustemperaturen (Taküvfi varvid förfarandet vidare innefattar stegen att: f) s) mäta åtminstone en variabel associerad med ett effektuttag för respek-tive undercentral;beräkna en statistisk fördelning av nämnda åtminstone en variabel as- socierad med effektuttaget för hela beståndet av undercentraler; h) jämföra den aktuella beräknade statistiska fördelningen med en statist- i) j) isk fördelning från en tidigare tidpunkt med tillräcklig produktion; och- om den aktuella beräknade statistiska fördelningen skiljer sigfrån den tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produkt-ion, öka den andra styrtemperaturen (TBK) med en korrigerings-faktor (ATBKX eller- om den aktuella beräknade statistiska fördelningen är lika medden tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produktion,behålla den andra styrtemperaturen (TBK)beräkna en ventilstyrningstemperatur (T Vs) för respektive undercentralsom en funktion g av den första styrtemperaturen (TVKK) för respektiveundercentral och den andra styrtemperaturen (TBK) ochuppdatera den emulerade utomhustemperaturen (Takav) för respektiveundercentral genom att ställa in den lika med ventilstyrningstempera-turen (T Vs) för respektive undercentral, och använda den uppdateradeemulerade utomhustemperaturen (Taküv) för respektive undercentral för att styra ventilen (102) i respektive undercentral. 34
2. Förfarande enligt krav 1, varvid den uppmätta tilloppstemperatu-ren (Tniiopp) på undercentralens primärsida minskas med en säkerhetsparame-terförskjutning (ATSaf) innan den jämförs med den beräknade tilloppstempera- turen (Tanopp, ber) på undercentralens sekundärsida.
3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, vidare innefattande ett steg innansteg j) att för varje undercentral jämföra den beräknade ventilstyrningstempe-raturen (TVS) med den aktuella emulerade utomhustemperaturen (Taküv), var-vid ventilstyrningstemperaturen (TVS) som används i steg j) ställs in lika medmaximum av den beräknade ventilstyrningstemperaturen (TVS) och den aktu- ella emulerade utomhustemperaturen (Taküv).
4. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid efter steget j)kontrolleras ifall produktionsstörningen eller -bristen har upphört, och:- om produktionsstörningen eller -bristen har upphört, avbryts balanse-ringsförfarandet; eller- om produktionsstörningen eller -bristen inte har upphört, upprepas ste- gen c) till j).
5. Förfarande enligt krav 4, varvid stegen c) till j) upprepas med en fördröjning tills produktionsstörningen eller -bristen har upphört.
6. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid den statistiskafördelningen är en frekvensfördelning, eller en sannolikhetsfördelning vald från någon av normalfördelning, Students t-fördelning och Weibullfördelning.
7. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid steget g) inne- fattar att detektera antalet moder i en blandningsmodell och jämföra moderna.
8. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid nämnda åt- minstone en variabel associerad med effektuttaget innefattar ett massflöde (rhprimär, msekundär) genom undercentralen, börvärde för ventilens (102) öpp- ningsgrad (ag) i undercentralen, effektuttaget (Ppflmär, Psekundäf) i undercen- tralen och/eller en kombination av dessa.
9. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid styrning avventilen (102) i respektive undercentral utförs genom att använda den uppda-terade emulerade utomhustemperaturen (Taküv) som invärde till värmekurvanf eller för att bestämma en förskjutning av värmekurvan f för respektive un- dercentral.
10. System för balansering av massflöde under produktionsstörning el-ler -brist i ett fjärrvärmenät innefattande ett flertal undercentraler, varvidvarje undercentral innefattar åtminstone en primärsida ansluten till fjärrvär-menätet för överföring av värme mellan fjärrvärmenätet och undercentralen,en sekundärsida ansluten till åtminstone en rumsuppvärmningskrets för upp-värmning av åtminstone ett utrymme ansluten till undercentralen, och enjusterbar ventil (102) anordnad mellan undercentralen och fjärrvärmenätet,varvid ventilen (102) i varje undercentral styrs av en värmekurva f som defi-nierar en beräknad tilloppstemperatur (T ünopp, ber) för rumsuppvärmningskret-sen på undercentralens sekundärsida som en funktion av en uppmätt utom-hustemperatur (Tutomhus), kännetecknat av att systemet innefattar:processorkretsar (603);ett minne (604), varvid nämnda minne innehåller instruktioner somär exekverbara av nämnda processorkretsar; ochmedel (602) för att kommunicera med varje undercentral i fjärrvär-menätet,varvid systemet är operativt för att, för varje undercentral i fjärrvärmenätet:a) mäta en utomhustemperatur (Tutomhus) och ställa in en emulerad utom-hustemperatur (Taküv) lika med den uppmätta utomhustemperaturen;b) upprätta en första styrtemperatur (TVKK) och en andra styrtemperatur (TBK); 36 c) bestämma den beräknade tilloppstemperaturen (T rrubpp, ber) på undercen- tralens sekundärsida från värmekurvan f baserat på den emulerade ut- omhustemperaturen (Tarm) d) mäta en tilloppstemperatur (Trmbpp) på undercentralens primärsida; e) jämföra den beräknade tilloppstemperaturen (Trrnbpp, ber) på undercen- tralens sekundärsida med den uppmätta tilloppstemperaturen (Trmbpp) på undercentralens primärsida; om den beräknade tilloppstemperaturen (T rrnbpp, ber) på undercen-tralens sekundärsida är högre än den uppmätta tilloppstempera-turen (Trrnbpp) på undercentralens primärsida, ställa in den förstastyrtemperaturen (TVKK) lika med inversen f "1 av värmekurvanberäknat med den uppmätta tilloppstemperaturen (Trmbpp) på un-dercentralens primärsida som invärde; eller om den beräknade tilloppstemperaturen (T rrnbpp, ber) på undercen-tralens sekundärsida är lägre än eller lika med den uppmätta till-loppstemperaturen (Trmbpp) på undercentralens primärsida, ställain den första styrtemperaturen (TVKK) lika med den emulerade ut- omhustemperaturen (Tarm) varvid systemet (600) vidare är operativt för att: f) mäta åtminstone en variabel associerad med ett effektuttag för respek- tive undercentral; g) beräkna en statistisk fördelning av nämnda åtminstone en variabel as- socierad med effektuttaget för hela beståndet av undercentraler; h) jämföra den aktuella beräknade statistiska fördelningen med en statist- isk fördelning från en tidigare tidpunkt med tillräcklig produktion; och om den aktuella beräknade statistiska fördelningen skiljer sigfrån den tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produkt- ion, öka den andra styrtemperaturen (TBK) med en korrigerings- faktor (ATBK); eller 37 - om den aktuella beräknade statistiska fördelningen är lika medden tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produktion,behålla den andra styrtemperaturen (TBK); i) beräkna en ventilstyrningstemperatur (TVS) för respektive undercentralsom en funktion g av den första styrtemperaturen (TVKK) för respektiveundercentral och den andra styrtemperaturen (TBK); och j) uppdatera den emulerade utomhustemperaturen (Taküv) för respektiveundercentral genom att ställa in den lika med ventilstyrningstempera-turen (T Vs) för respektive undercentral, och använda den uppdateradeemulerade utomhustemperaturen (Taküv) för respektive undercentral för att styra ventilen (102) i respektive undercentral.
11. System enligt krav 10, vidare operativt för att utföra förfarandet enligt något av kraven 2-9.
12. Datorprogram (605) innefattande datorläsbart kodmedel avsett attexekveras i ett system (600) för balansering av massflöde under produktions-störning eller -brist i ett fjärrvärmenät innefattande ett flertal undercentraler,varvid varje undercentral innefattar åtminstone en primärsida ansluten tillfjärrvärmenätet för överföring av värme mellan fjärrvärmenätet och undercen-tralen, en sekundärsida ansluten till åtminstone en rumsuppvärmningskretsför uppvärmning av åtminstone ett utrymme ansluten till undercentralen, ochen justerbar ventil (102) anordnad mellan undercentralen och fjärrvärmenätet,varvid ventilen (102) i varje undercentral styrs av en värmekurva f som defi-nierar en beräknad tilloppstemperatur (Tünopp, ber) för rumsuppvärmningskret-sen på undercentralens sekundärsida som en funktion av en uppmätt utom-hustemperatur (Tutomhus), kännetecknat av att nämnda datorläsbara kodme-del (605) när det exekveras i systemet (600) bringar systemet (600) att utföraföljande steg, för varje undercentral i fjärrvärmenätet: a) mäta en utomhustemperatur (Tutomhus) och ställa in en emulerad utom- hustemperatur (Taküv) lika med den uppmätta utomhustemperaturen; 38 b) upprätta en första styrtemperatur (TVKK) och en andra styrtemperatur(TBK); c) bestämma den beräknade tilloppstemperaturen (T rrubpp, ber) på undercen-tralens sekundärsida från värmekurvan f baserat på den emulerade ut-omhustemperaturen (Tarm) d) mäta en tilloppstemperatur (Trmbpp) på undercentralens primärsida; e) jämföra den beräknade tilloppstemperaturen (Trrnbpp, ber) på undercen-tralens sekundärsida med den uppmätta tilloppstemperaturen (Trrnbpp)pä undercentralens primärsida; - om den beräknade tilloppstemperaturen (T rrnbpp, ber) på undercen-tralens sekundärsida är högre än den uppmätta tilloppstempera-turen (Trrnbpp) på undercentralens primärsida, ställa in den förstastyrtemperaturen (TVKK) lika med inversen f "1 av värmekurvanberäknat med den uppmätta tilloppstemperaturen (Trrnbpp) på un-dercentralens primärsida som invärde; eller - om den beräknade tilloppstemperaturen (T rrnbpp, ber) på undercen-tralens sekundärsida är lägre än eller lika med den uppmätta till-loppstemperaturen (Trmbpp) på undercentralens primärsida, ställain den första styrtemperaturen (TVKK) lika med den emulerade ut- omhustemperaturen (Tarm) varvid systemet (600) vidare bringas att utföra stegen att: f) mäta åtminstone en variabel associerad med ett effektuttag för respek-tive undercentral;g) beräkna en statistisk fördelning av nämnda åtminstone en variabel as-socierad med effektuttaget för hela beståndet av undercentraler;h) jämföra den aktuella beräknade statistiska fördelningen med en statist-isk fördelning från en tidigare tidpunkt med tillräcklig produktion; och- om den aktuella beräknade statistiska fördelningen skiljer sigfrån den tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produkt-ion, öka den andra styrtemperaturen (TBK) med en korrigerings- faktor (ATBK); eller 39 - om den aktuella beräknade statistiska fördelningen är lika medden tidigare statistiska fördelningen vid tillräcklig produktion,behålla den andra styrtemperaturen (TBK) i) beräkna en ventilstyrningstemperatur (TVS) för respektive undercentral5 som en funktion g av den första styrtemperaturen (TVKK) för respektiveundercentral och den andra styrtemperaturen (TBK) ochj) uppdatera den emulerade utomhustemperaturen (Taküv) för respektiveundercentral genom att ställa in den lika med ventilstyrningstempera-turen (T Vs) för respektive undercentral, och använda den uppdaterade10 emulerade utomhustemperaturen (Taküv) för respektive undercentral för att styra ventilen (102) i respektive undercentral.
13. Bärare innehållande datorprogrammet (605) enligt krav 12, varvidbäraren är en av en elektronisk signal, optisk signal, radiosignal eller dator- läsbart lagringsmedium.
SE1851448A 2018-11-22 2018-11-22 Förfarande och system för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät SE543008C2 (sv)

Priority Applications (8)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE1851448A SE543008C2 (sv) 2018-11-22 2018-11-22 Förfarande och system för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät
CN201980075734.7A CN113260944B (zh) 2018-11-22 2019-11-21 用于在区域供热网中的生产故障或不足期间平衡质量流量的方法和系统
CA3120443A CA3120443A1 (en) 2018-11-22 2019-11-21 Method and system for balancing mass flow during production failure or insufficiency in a district heating network
EP19845627.9A EP3884354B1 (en) 2018-11-22 2019-11-21 Method and system for balancing mass flow during production failure or insufficiency in a district heating network
PCT/SE2019/051180 WO2020106210A1 (en) 2018-11-22 2019-11-21 Method and system for balancing mass flow during production failure or insufficiency in a district heating network
KR1020217016237A KR20210102218A (ko) 2018-11-22 2019-11-21 지역 난방 네트워크에서의 생산 실패 또는 불충분 동안 질량 흐름을 밸런싱하기 위한 방법 및 시스템
JP2021527158A JP7369190B2 (ja) 2018-11-22 2019-11-21 地域暖房ネットワークにおける熱発生の機能停止または機能不全中に質量流量を平衡状態にする方法及びシステム
US17/294,622 US11994302B2 (en) 2018-11-22 2019-11-21 Method and system for balancing mass flow during production failure or insufficiency in a district heating network

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE1851448A SE543008C2 (sv) 2018-11-22 2018-11-22 Förfarande och system för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät

Publications (2)

Publication Number Publication Date
SE1851448A1 SE1851448A1 (sv) 2020-05-23
SE543008C2 true SE543008C2 (sv) 2020-09-22

Family

ID=69374349

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE1851448A SE543008C2 (sv) 2018-11-22 2018-11-22 Förfarande och system för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät

Country Status (8)

Country Link
US (1) US11994302B2 (sv)
EP (1) EP3884354B1 (sv)
JP (1) JP7369190B2 (sv)
KR (1) KR20210102218A (sv)
CN (1) CN113260944B (sv)
CA (1) CA3120443A1 (sv)
SE (1) SE543008C2 (sv)
WO (1) WO2020106210A1 (sv)

Families Citing this family (4)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
CN113028493B (zh) * 2021-03-16 2022-04-05 西安交通大学 区域供热系统供热量与需热量在线匹配调节方法
CN114114958B (zh) * 2021-11-17 2023-09-29 天津大学 一种考虑源荷温度控制特性的供热系统状态离散仿真方法
CN114909708A (zh) * 2022-05-16 2022-08-16 陕西拓普索尔电子科技有限责任公司 基于无线智能阀控调控室温的模型预测控制方法
CN118031274B (zh) * 2024-04-11 2024-08-06 深圳市前海能源科技发展有限公司 区域集中供冷供暖系统及其方法、电子设备、介质

Family Cites Families (32)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
JPS5932726A (ja) * 1982-08-19 1984-02-22 Osaka Gas Co Ltd 集中方式の暖房給湯設備
JPH04359725A (ja) * 1991-06-04 1992-12-14 Taikisha Ltd 空調設備における流量制御弁の制御方法
GB9212122D0 (en) 1992-06-09 1992-07-22 Technolog Ltd Water supply pressure control apparatus
ATE406547T1 (de) * 2001-05-03 2008-09-15 Matts Lindgren Verfahren und anordnung zur steuerung der temperatur des abgehenden stroms von einem wärmetauscher und messung von erzeugter hitze
DE102004001379B4 (de) * 2004-01-09 2005-11-24 Danfoss A/S Mehrstufen-Wärmetauscheranordnung
NL1025309C2 (nl) * 2004-01-23 2005-07-26 Nedap Nv Systeem voor het onafhankelijk regelen van de temperaturen in verschillende ruimten en van de temperaturen van één of meerdere warmwaterboilers.
DE102006004183B4 (de) * 2006-01-27 2007-10-11 Danfoss A/S Ventilanordnung zum Anschließen eines Wärmetauschers einer Warmwasserentnahmevorrichtung an ein Fernwärmenetz
SE530080C2 (sv) * 2006-05-23 2008-02-26 Nodais Ab Fjärrvärmesystem
CN100489700C (zh) * 2007-03-23 2009-05-20 沈新荣 平衡控制节流一体化的阀门控制方法及阀门装置
CN102216691B (zh) * 2008-07-25 2014-07-16 贝利莫控股公司 用于加热或冷却系统的液压平衡和调节的方法以及用于该加热或冷却系统的平衡及调节阀
CN101604160A (zh) * 2008-12-25 2009-12-16 天津滨海创业能源技术有限公司 大区域供热运行自动监控系统装置
EP2394099A1 (en) 2009-01-30 2011-12-14 D-Con District heating substation control
CA2744811A1 (en) * 2010-06-25 2011-12-25 Lorden Oil Company, Inc Self calibrating home site fuel usage monitoring device and system
SE535445C2 (sv) 2010-11-30 2012-08-14 Ekofektiv Ab Förfarande för att reglera effektuttaget i ett fjärrvärmenät.
DE102010053211B4 (de) 2010-12-03 2019-05-09 Thermia Ab Verfahren zum Betreiben und Einstellen der Wärmekurve eines Heizungssystems
CH705143A1 (de) 2011-06-30 2012-12-31 Belimo Holding Ag Verfahren und Vorrichtungen zum Abgleichen einer Gruppe von Verbrauchern in einem Fluidtransportsystem.
CN102927619A (zh) * 2011-08-09 2013-02-13 牟端 一种区域供热分户计量调控站及其调控方法
CN102520743B (zh) * 2011-11-28 2014-05-07 华为技术有限公司 温度控制方法、系统和基站设备
CH706736A1 (de) * 2012-07-09 2014-01-15 Belimo Holding Ag Verfahren zum Betrieb eines Wärmetauschers sowie HVAC-Anlage zur Durchführung des Verfahrens.
AT513733A1 (de) 2012-10-30 2014-06-15 Vaillant Group Austria Gmbh Verfahren zum hydraulischen Abgleich eines Heizungssystems
JP6235937B2 (ja) * 2014-03-12 2017-11-22 アズビル株式会社 熱源機器制御装置および空調システム
DE102014205332A1 (de) 2014-03-21 2015-09-24 Siemens Aktiengesellschaft Verfahren zur Druckregelung in einem Versorgungsnetz, Vorrichtung sowie Versorgungsnetz
WO2016086986A1 (en) * 2014-12-03 2016-06-09 Grundfos Holding A/S An electronic converter unit for retrofitting to an external part of a housing of a pump unit
DE102016102014A1 (de) * 2015-02-04 2016-08-04 PEWO Beteiligungs GmbH Thermische Desinfektion von Wärmeübertragern als Trinkwasservorwärmer
GB2535769B (en) * 2015-02-27 2019-03-06 Energy Tech Institute Llp Method and apparatus for controlling an environment management system within a building
DE102015014378A1 (de) * 2015-11-09 2017-05-11 Wilo Se Verfahren zur Regelung einer Kreiselpumpe sowie zugehöriges Pumpensystem
EP3168541B1 (en) 2015-11-16 2019-02-27 Danfoss A/S Heating load balancing
DE102015121418B3 (de) 2015-12-09 2017-03-16 Oventrop Gmbh & Co. Kg Verfahren zum automatischen hydraulischen Abgleich von Verbrauchern in einer Heizungs- und/oder Kühlanlage
WO2018015508A1 (en) * 2016-07-20 2018-01-25 Vito Nv Reduction of the return temperature in district heating and increasing of the return temperature in district cooling
CN108266778B (zh) * 2016-12-30 2020-03-06 青岛海尔新能源电器有限公司 一种热泵采暖系统及热泵采暖方法
CN107726442B (zh) * 2017-10-18 2020-10-23 烟台华蓝新瑞节能科技有限公司 一种热网平衡调控方法
CN108844120B (zh) 2018-04-16 2022-05-31 瑞纳智能设备股份有限公司 基于流量的二次侧供热自动平衡调节方法及其智能能耗监控系统

Also Published As

Publication number Publication date
EP3884354B1 (en) 2023-06-07
CN113260944A (zh) 2021-08-13
CN113260944B (zh) 2022-07-15
EP3884354A1 (en) 2021-09-29
CA3120443A1 (en) 2020-05-28
KR20210102218A (ko) 2021-08-19
US20220010972A1 (en) 2022-01-13
EP3884354C0 (en) 2023-06-07
JP2022509951A (ja) 2022-01-25
WO2020106210A1 (en) 2020-05-28
SE1851448A1 (sv) 2020-05-23
US11994302B2 (en) 2024-05-28
JP7369190B2 (ja) 2023-10-25

Similar Documents

Publication Publication Date Title
SE543008C2 (sv) Förfarande och system för balansering av massflöde under produktionsstörning eller -brist i ett fjärrvärmenät
US11385607B2 (en) Variable air volume modeling for an hvac system
US11774923B2 (en) Augmented deep learning using combined regression and artificial neural network modeling
US10739029B2 (en) Systems and methods for intelligent pic valves with agent interaction
US20190013023A1 (en) Systems and methods for conversational interaction with a building automation system
US10317261B2 (en) Systems and methods for controlling flow rate using differential pressure measurements
US11774125B2 (en) Smart transducer plug and play control system and method
US12078367B2 (en) HVAC system with waterside and airside disturbance rejection
EP3528082A1 (en) System and method for output compensation in flow sensors
US20190353385A1 (en) Systems and methods for flow estimation using differential pressure sensor across valve
EP3531225A1 (en) System and method for output compensation in flow sensors using pulse width modulation
US11624524B2 (en) Systems and methods for expedited flow sensor calibration
US11068000B2 (en) Valve assembly with delay compensation for proportional variable deadband control
US11519631B2 (en) HVAC control system with adaptive flow limit heat exchanger control
CN105988390B (zh) 即插即用通用输入致动器
US20210207836A1 (en) Systems and methods for improving building control systems via command compensation
Wu Primary chilled water system control optimization integrated with secondary system linerization