SE541167C2 - Hästsadel med benstöd - Google Patents

Abstract

Hästsadel (3) med två sadelkåpor (4a, 4b) kännetecknad av att framdelen av vardera sadelkåpan (4a, 4b) är försedd med ett skålformat benstöd (5a, 5b), avsett att ta emot åtminstone en del av ryttarens knä och åtminstone en del av framsidan av ryttarens underben (11), där benstödet (5a, 5b) är fäst eller fästbart vid sadelkåpan (4a, 4b).

Description

HÄSTSADEL MED BENSTÖD TEKNISKT OMRÅDE Denna uppfinning gäller en förbättrad hästsadel.

BAKGRUND Traditionella sadlar för ridning har stigbyglar som underlättar för ryttaren att hålla sig fast i sadeln och att resa sig upp under komplicerade rörelser som galopp, hopp och så kallad "lätt ridning" i trav. De första beläggen för stigbygeln härrör från Indien straxt före år noll, vår tideräkning.

Sadlar brukar vidare, på varje sida, ha en sadelkåpa försedd med ett vulster, vilket är en förtjockad, ibland stoppad del, av sadelkåpan, mot vilken ryttaren kan vila en del av sina ben.

Kapplöpning med hästar sker traditionellt i galopp, där hästen rids av en jockey. En särskild form av kapplöpning är monté, där hästen uteslutande travar (till skillnad från vanliga travtävlingar där en kusk styr hästen från en sulky). Montéridning är skumpigare än vanlig ridning och det är särskilt vanligt att ryttaren blir avkastad av, eller faller från, hästen. Montéridning skiljer sig från vanlig ridning vid trav, som vanligen sker som så kallad "lätt ridning", där ryttaren omväxlande reser sig och sätter sig i takt med hästens steg.

EP 1783093 visar en sadel där vulstret är format för att matcha ryttarens lår.

WO 201610430 visar en säkerhetsanordning som är rörligt fäst med leder vid sadeln (sid 1 och Fig. 29, Fig. 38B och 38G). Ryttaren har en traditionell sits på sadeln där den absoluta merparten av ryttarens vikt vilar på sittytan hos sadeln och på stigbyglarna. Syftet hos WO201610430 är att tillhandahålla en säkerhetsanordning.

Det finns behov av en förbättrad sadel för tävlingsridning vid trav och galopp.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN I en första aspekt av tillhandahålles en hästsadel med två sadelkåpor där framdelen av vardera sadelkåpan är försedd med ett skålformat benstöd, avsett att ta emot åtminstone en del av ryttarens knä och åtminstone en del av framsidan av ryttarens underben, där benstödet är fäst eller fästbart vid sadelkåpan och där benstödet håller ryttarens underben i en vinkel av mellan 0 och 45 grader.

Sadelns konstruktion medför att ryttarens egenvikt bärs upp av benstöden i stället för som traditionellt, av sadelns sittyta och av stigbyglarna. Benstöden medför att ryttaren får en lägre ridställning, och kan inta en ställning som kan betecknas som en Z-ställning, vilket ger lägre luftmotstånd som är en stor fördel vid kapplöpning. Vidare medför benstöden att ryttaren får bättre kontroll. Ryttaren kommer att sitta längre ned än med vanliga sadlar, vilket gör att denne får en lägre tyngdpunkt, vilket ger bättre balans.

Benstödet kan vidare vara utformat för att ta emot åtminstone en del av framsidan av ryttarens lår eller det område där ryttarens knä går över i låret. Detta ger ökad stabilitet.

Vidare kan benstödet täcka åtminstone en del av utsidan av ryttarens ben. Detta ger ökad stabilitet.

Benstödet håller ryttarens underben i en vinkel av mellan 0 och 45 grader, mer föredraget mellan 0 och 30 grader, i förhållande till horisontalplanet. Stiglädren kan ha ungefär samma förhållande till horisontalplanet när ryttaren är uppsutten. Detta gör att ryttare kan trycka sig fram mot benstödet med hjälp av stigbygeln.

Benstödet kan vara utformat som en skål eller korg av ett huvudsakligen jämntjockt material.

Benstödet kan ha en övre del som förhindrar att ryttarens ben rör sig uppåt och en undre del på vilken ryttarens underben vilar, där den övre delen och den undre delen kan röra sig i förhållande till varandra.

Benstödet kan ha en utlösningsmekanism som lösgör ryttaren från benstödet vid en viss förutbestämd kraft. Detta ökar säkerheten hos anordningen.

I en utföringsform löper stiglädret innanför sadelkåpan.

RITNINGAR Fig. 1 visar en ryttare, häst och sadel.

Fig. 2 och 3 visar en sadel.

Fig. 4 visar ett benstöd.

Fig. 5 visar sitsen hos en ryttare.

Fig. 6 visar ryttare häst och sadel.

Fig. 7-8 visar en sadel.

Fig. 9 visar en sadel.

Fig. 10 visar en sadel.

Fig. 11 visar en sadel med stiglädret fäst under sadelkåpan.

Generellt visar Fig. 2, 3, 7, 8, 9, 10 och 11 stigläder och stigbyglar sträckta bakåt, dvs i den position som de har när ryttaren använder dessa.

DETAUERAD BESKRIVNING Fig. 1 visar ryttare 1, häst 2, sadel 3 med vänster sadelkåpa 4a försedd med benstöd 5a. Sadeln 3 kan i huvudsak ha en traditionell konstruktion med avseende på materialval och design. Sittytan 6 kan dock, i vissa utföringsformer, göras enklare på sätt som liknar en jockeysadel, eller, i vissa utföringsformer, till och med elimineras, eftersom ryttaren vid användning av sadeln 3 vanligen inte vilar mot sadelns sittyta 6. Vidare kan sadelkåporna 4 göras väsentligt enklare och mindre än hos konventionella sadlar. Vidare kan stiglädren 7, i vilket stigbyglarna 8 är fästa, vara annorlunda i jämförelse med vanliga sadlar, vilket förklaras i mer detalj nedan.

Fig. 2-3 visar en sadel 3 med två benstöd 5a, 5b. Nedan hänvisas för enkelhets skull till benstödet 5, men det förutsätts att sadeln 3 har två benstöd 5a, 5b. Benstödet 5 är skålformat för att ta emot åtminstone en del av ryttarens knä och en del av framsidan av ryttarens underben 11, och i en föredragen utföringsform, åtminstone en del av framsidan av ryttarens lår eller den del av benet där ryttarens knä går över i låret.

Benstödet 5 som visas i Fig. 1-5 tar emot ungefär lika mycket av låret och underbenet, men det kan vara lämpligt att den del som tar emot underbenet 11 är längre än den del som tar emot låret, då detta fördelar tyngden på en större del av ryttarens underben 11 på sätt som visas i Fig. 6-10. Samtidigt är det viktigt att en alltför stor del av ryttarens lår och underben sammantaget inte omsluts av benstödet 5 eftersom det gör det svårare för ryttaren att ta sig loss i en farlig situation samt även att svårt att få in benet/knäet i benstödet 5 vid uppsittning. Den del av benstödet 5 som stödjer underbenets 11 framsida kan föredraget ha en längd av mellan 2 och 35 cm, merföredraget mellan 5 och 30 cm och mest föredraget mellan 7 och 25 cm. Den del av mottaningsorganet som stödjer lårets framsida kan föredraget ha en längd av från 0 till 18 cm, mer föredraget från 2 till 10 cm och mest föredraget från 3 till 8 cm.

Ryttaren 1 rör sig i förhållande till hästen 2 under rittens olika moment och hästens olika gångarter, och eventuella hopp. Benstöden 5a, 5b skall vara utformade för att tillsammans bära hela eller en del av ryttarens 1 vikt under åtminstone vissa moment av ridningen. Under andra moment av ridningen kan ryttaren, i vissa utföringsformer, välja att sitta i en mer vanlig sits på sittytan 6. 1 en föredragen utföringsform bär benstöden 5a, 5b tillsammans en huvuddel av ryttarens 1 vikt. I en än mer föredragenutföringsform bär benstöden 5a, 5b tillsammans hela ryttarens 1 vikt. Detta gör att stiglädren 7, och stigbyglarna 8, som hos konventionella sadlar är gjorda för att bära hela ryttarens 1 vikt under åtminstone vissa moment av ridningen (såsom tex lätt trav, galopp eller hopp), kommer att bära en västenligt mindre del av ryttarens 1 vikt i förhållande till vanliga sadlar. Stigbyglarna 8 och stiglädren 7 kan därför göras lättare och med en något enklare infästning än traditionellt.

Benstödet 5 ska ta emot ryttaren 1 så att ryttarens knä och ben inte rör sig nämnvärt i förhållande till benstödet 5 under ritt. Ryttaren 1 ska dock kunna snabbt ta sig loss från benstödet 5 vid behov, t ex. när ryttaren vill sitta av, eller vid farliga situationer. I en föredragen utföringsform täcker benstödet 5 åtminstone en del av utsidan av ryttarens knä eller underben, och en föredragen utföringsform, även en del av utsidan av ryttarens lår. Med utsidan menas den del av ryttarens ben som är vett bort från hästen, dvs. den vänstra sidan på ryttarens vänstra ben och den högra sidan av ryttarens högra ben.

Benstödet 5 kan utformas som en skål eller en korg. Benstödet 5 kan vara utformat i ett huvudsakligen jämtjockt material såsom visas i Fig. 1-10. Lämpliga material kan vara glasfiber, kolfiber, eller annat polymermaterial såsom plast, eller aluminium, stål eller kraftigt läder. Benstödet 5 kan vara delvis utformat i ett nätmaterial, t ex. ett kraftigt nät av nylon. Benstödet 5 kan var utformat som från sadelkåpan 4 utstående huvudsakligen avlånga organ, böjda för att ta emot ryttarens knä. Dessa organ kan t ex. vara utformade som ringar eller klor.

Benstödet 5 måste tåla ryttarens 1 tyngd och rörelser under ritt men kan lämpligen ha en viss inneboende flexibilitet, för att dämpa ryttarens 1 rörelser under ritt, samt för att underlätta för ryttaren att ta sig loss från sadeln och benstödet 5. Materialet kan väljas för att uppnå önskad flexibilitet.

Delar av benstödet 5 kan ha stoppning för att höja komforten hos ryttaren 1. Stoppningen kan innehålla ett fjädrande material.

Benstödet 5 kan även helt eller delvis vara utformat som en skålformad kudde eller liknande. I en utföringsform innefattar benstödet en skålformad kudde som tar emot ryttarens 1 knä, där kudden fortsätter i en platta som tar emot ryttarens underben 11.

Benstödet 5 kan vara delat i en övre del 14 och en undre del 15, där den undre delen 15 huvudsakligen tar emot åtminstone en del av ryttarens underben 11 och därvid tar emot ryttarens vikt, och en övre del 14 som hindrar att ryttarens ben, tex ryttarens lår, rör sig uppåt. Den övre delen 14 kan vara utformad för att ta emot ryttarens lår eller den del där knäet går över i låret. Den övre delen kan vara utformad som ett band eller stropp, tex band eller stropp 18.

I en föredragen utföringsform kan den övre del 14 och den undre delen 15 röra sig i förhållande till varandra. Föredraget kan de röra sig vertikalt i förhållande till varandra.

Såsom visas i Fig. 1-5 kan benstödet 5 kan vara försett med en huvudsakligen horisontell slits 13. Slitsen 13 delar benstödet 5 i en övre del 14 och en undre del 15. Den övre delen 14 och den undre delen 15 kan vara förenade med ett åtminstone ett huvudsakligen lodrätt och rörelsebegränsande organ 16, som kan vara ett nylonband eller kraftigt gummiband eller stropp som går över slitsen 13. Fig. 4 visar två organ 16a, 16b. Den övre delen 14 och den undre delen 15 kan lämpligen flexa i förhållande till varandra eller kan vara förenade med en led 17 i benstödets 5 framkant. Fig. 9 visar en utföringsform där den övre delen 14 och den undre delen 15 av benstödet 5 är förenade med en led 17 i benstödets framkant.

Benstödet 5 kan ha en utlösningsmekanism som lossnar vid en förutbestämd belastning, då hästen tvärbromsar så att ryttaren kastas framåt. Särskilt så kallade rotationsfall, där ryttaren kastas framåt över hästen, är farliga. Ryttaren riskerar då att få hästen över sig, vilket i värst fall kan leda till allvarliga skador hos ryttaren eller till och med dödsfall. Ett rotationsfall kan uppstå tex om hästen stannar så att ryttaren kastas framåt över hästen hals. Utlösningsmekanismen kan vara anordnad så att benstödet 5 öppnar sig så att ryttaren lösgörs. Det kan tex öppna sig vertikalt eller horisontellt, eller båda, där en utlösningsmekanism som öppnar sig åtminstone vertikalt är föredragen eftersom det skyddar vid rotationsfall. I en föredragen utföringsform kan ryttaren 1 röra sig uppåt eller framåt eller både uppåt och framåt i förhållande till hästen 2 vid utlösning. Utlösningsmekanismen kan vara anordnad tex genom en del som brister vid en viss kraft (offerdel) eller att ett flexibelt organ, tex en gummistropp lossnar. Utlösningsmekanismen kan föredraget anta ett fasthållande tillstånd och ett öppet tillstånd, där ryttaren 1 är mer fäst vid sadeln 3 i det öppna tillståndet än det fasthållande tillståndet. Utlösning kan medföra att den övre delen 14 rör sig bort från den undre delen 15. Utlösningsmekanismen kan vara anordnat så att den ska lösa ut vid en viss typ av händelser, tex om hästen tvärstoppar eller om hästen faller åt sidan. Kraften som ska resultera i utlösning kan enkelt testas fram. De kan tex vara den kraft som en normalstor ryttare 1 orsakar i förhållande till sadeln 3 om hästen 2 de-accelererar genom att tvärstanna vid galopp.

Fig. 6-9 visar utföringsformer där utlösningsmekanismen innefattar en eller flera band eller stroppar 18, tex gummistroppar, fästa över ryttarens lår. Banden eller stropparna lossnar vid en förutbestämd kraft, så att ryttaren lättare kan ta sig loss, eller då ryttaren kastas loss. Fig. 9 visar en utföringsform där banden eller stropparna 18 har kombinerats med en led 17, där leden och stropparna samverkar vid utlösning. Leden 17 gör det möjligt för benstödets övre del 14 att röra sig i förhållande till benstödets undre del 15. Föredraget möjliggör leden 17 rörelsen i vertikal led, såsom visas i Fig. 9 men man kan även tänka sig att leden kan möjliggöra horisontell rörelse hos en del av benstödet 5. Ryttaren kan även lösgöras från benstödet med hjälp av en inneboende flexibilitet hos benstödet.

Utföringsformen som visas i Fig. 4 kan en utlösningsmekanism som består i att det rörelsebegränsande organet 16 lossnar eller går av, så att den övre delen 14 lösgörs från den undre delen 15.

Vid uppsittning kan ryttaren föredraget anordna utlösningsmekanismen, tex genom att spänna åt stropp 18 eller det rörelsebegränsande organet 16 så att det sitter lagom hårt.

Fig. 10 visar en utföringsform som liknar utföringsformerna i Fig. 6-9, fast utan led 17 eller stroppar 18 Benstödet 5 är fäst eller fästbart vid sadeln 3, lämpligen fästbart vid sadelkåpan 4, varvid återigen ska poängteras att sadelkåpan 4 kan göras väsentligt mindre än hos konventionella sadlar. Fästbarheten medför att benstödet 5 inte rör sig nämnvärt under ritt i förhållande till resten av sadeln 3, eller sadelkåpan 4. Benstödet 5 kan tex vara fäst med nitar, band, remmar, stålwire eller liknande. I Fig. 7, 9 och 10 visas hur benstödet 5 är fäst i sadeln med ett flertal nitar 19. Benstödet 5 kan vara fäst i ett i sadeln internt ok 20. Oket 20 kan fördela ryttarens tyngd från stigbyglarna mot hästens rygg.

Den eventuella inneboende flexibiliteten hos benstödet 5 kan göra så att delar av benstödet 5, rör sig något i förhållande till resten av sadel 3 (eller sadelkåpan 4) under ritt på grund av benstödets eventuella inneboende flexibilitet. Fästbarheten utesluter inte att benstödet 5 kan justeras i förhållande till resten av sadeln 3. T ex. kan det finnas behov av att kunna höja eller sänka benstödet 5 på sadelkåpan 4. Sådan justering behöver dock inte ske under ritt, utan görs lämpligen när ryttaren 1 är avsutten.

Att benstödet 5 är fäst eller fästbart betyder att benstödet 5 som helhet inte rör sig nämnvärt i förhållande till resten av sadeln 3. 1 synnerhet innebär det att den eller de punkter hos benstödet 5 som är fäst vid resten av sadeln 3 inte rör sig i förhållande till sadeln.

Benstödet 5 kan föredraget medföra att ryttaren 1 har en ställning där underbenet 11 har väsentligt mindre vinkel i förhållande till horisontalplanet än hos konventionella sadlar. Detta framgår bland annat av Fig. 1, 5 och 6. Den del av benstödet 5 som tar emot underbenet 11 kan således vara fäst i sadelkåpan 4 i en sådan vinkel att ryttarens underben 11 får önskvärd vinkel. Fig. 5 visar vinkeln ? mellan horisontalplanet 9 och riktningen 10 hos ryttarens underben 11. I en utföringsform håller benstödet 5 ryttaren 1 så att vinkeln ? mellan ryttarens underben 11 och horisontalplanet är högst 45°, mer föredraget högst 30°, och mest föredraget högst 20°. Hos konventionella sadlar är a vanligen mellan 90° och 70°. Benstödet 5 samverkar härvid med stiglädret 7 och stigbygeln 8 på så sätt att stiglädret 7 och stigbygeln 8 gör det möjligt för ryttaren 1 att med foten 12 pressa fram knäet i benstödet 5. Stiglädren 7 kan företrädesvis ha en vinkel av högst 45°, mer föredraget högst 30° och mest föredraget 20° i förhållande till horisontalplanet 9. Såsom framgår av Fig. 5 kan stiglädrets 7 riktning vara huvudsakligen parallell med underbenets riktning 10.

Stiglädren 7 är fästa i sadeln 3. I en utföringsform, som visas i Fig. 11 löper stiglädren 7 innanför sadelkåpan 4. Detta kan minska risken för skavning mellan underbenet 11 och stiglädret 7. Stiglädren 7 är här fästa innanför sadelkåpan 4, tex fäst i oket 20 eller annan del av sadeln 3. Stiglädren 7 hänger rakt ned om de inte används, i figurerna visas stiglädrens positioner när de används av en ryttare.

Claims (6)

PATENTKRAV

1. Hästsadel (3) med två sadelkåpor (4a, 4b) där framdelen av vardera sadelkåpan (4a, 4b) är försedd med ett skålformat benstöd (5a, 5b), avsett att ta emot åtminstone en del av ryttarens knä och åtminstone en del av framsidan av ryttarens underben (11), där benstödet (5a, 5b) är fäst eller fästbart vid sadelkåpan (4a, 4b) kännetecknad av att benstödet (5a, 5b) håller ryttarens underben (11) i en vinkel av mellan 0 och 45 grader i förhållande till horisontalplanet (9).

2. Hästsadel (3) enligt krav 1 där benstödet (5a, 5b) är utformat för att ta emot åtminstone en del av framsidan av ryttarens lår eller det område där ryttarens knä går över i låret.

3. Hästsadel (3) enligt krav 1 eller 2 där benstödet (5a, 5b) täcker åtminstone en del av utsidan av ryttarens ben.

4. Hästsadel (3) enligt något av kraven 1 till 3kännetecknad av att benstödet (5a, 5b) håller ryttarens underben (11) i en vinkel av mellan 0 och 30 grader i förhållande till horisontalplanet (9).

5. Hästsadel (3) enligt något av kraven 1 till 4kännetecknad av att benstödet (5a, 5b) är utformat som en skål eller korg av ett huvudsakligen jämntjockt material.

6. Hästsadel (3) enligt något av kraven 1 till 5 där stiglädren (7) löper innanför sadelkåpan (4a, 4b).