SE539925C2 - Förfarande för kalibrering av matningstakt hos en utmatningsanordning, en utmatningsanordning samt ett lantbruksredskap försett med en sådan utmatningsanordning - Google Patents

Abstract

Detta dokument visar ett förfarande för kalibrering av matningstakt hos en utmatningsanordning (1) för luftflödesburen utmatning av granulärt material i ett lantbruksredskap. Utmatningsanordningen (1) innefattar en första volumetrisk matare (5, 50) med en första matarrotor som är anordnad att mata ett första granulärt material (M1) till en luftflödeskanal (3, 30, 31, 32), och en andra volumetrisk matare (7, 70) med en andra matarrotor som är anordnad att mata ett andra granulärt eller pulverformigt material (M2) till luftflödeskanalen (3, 30, 31, 32). Förfarandet omfattar att framföra lantbruksredskapet under en första tidsperiod, att under den första tidsperioden driva den första matarrotorn (5, 50) med en första rotationshastighet för matning av ett första granulärt material (M1), att medelst en granulräkningsanordning (10a 10b) räkna ett antal utmatade granuler i luftflödeskanalen (3, 30, 31, 32) av det första granulära materialet, att, baserat på antalet granuler samt den första rotationshastigheten, beräkna en första matningstakt hos den första mataren (5, 50), att framföra lantbruksredskapet under en andra tidsperiod, att under den andra tidsperioden driva den första matarrotorn (5, 50) så att en första förutbestämd granulutmatningstakt åstadkoms, och att under den andra tidsperioden driva den andra matarrotorn (7, 70), så att både det första (M!) och det andra (M2) materialet matas i luftflödeskanalen (3, 30, 31, 32).Dokumentet visar även en utmatningsanordning och ett lantbruksredskap omfattande sådan utmatningsanordning.

Description

FÖRFARANDE FÖR KALIBRERING AV IVIATNINGSTAKT HOS ENUTIVIATNINGSANORDNING. EN SAMÃÅUTIVIATNINGSANORDNING SAMTETT LANTBRUKSREEÉKÅP FÖRSETT MED EN SÄDANUTEVlATNENÉSANÜFšÛNlNG Tekniskt område Detta dokument avser ett förfarande för kalibrering av matningstakt hosen utmatningsanordning för luftflödesburen utmatning av granulärt material iett lantbruksredskap. Förfarandet kan användas i lantbruksredskap vilkaanvänder sig av luftflödesburen utmatning, säsom sàmaskiner.

Dokumentet hänför sig även till en utmatningsanordning förluftflödesburen utmatning av granulärt material i ett lantbruksredskap vilkenkan kalibreras enligt ovanstäende förfarande samt till ett lantbruksredskap ornfattande en sådan utanatnindaanordnind.

BakgrundDet är känt att i lantbruksredskap säsom exempelvis sämaskiner använda sig av ett genererat luftflöde för att transportera granulärt ellerpulverformigt material, säsom utsäde, gödning eller bekämpningsmedel, fränen behällare, via en fördelare och vidare genom kanaler till ett flertalutmatningsverktyg säsom säbillar osv. En matare med en rotor kan användasför att mata material frän behällaren till luftflödet. Genom att använda enmatare kan man se till att rätt mängd material matas fram till luftflödet.

Sädana volumetriska matare har tidigare använts tillsammans med enmekanisk koppling till ett skovelhjul, som ingriper med jorden, varvidmatarens hastighet styrts mekaniskt i förhällande till marken.

Pä senare är har i allt större utsträckning elektriskt eller hydraulisktdrivna matare börjat tillämpas, vilket ger större frihet att styra mataren iförhällande till framkörningshastighet.

Ytterligare en trend är att öka precisionen i sädden, dvs. att mer exaktstyra hur mycket utsäde som matas ut per areaenhet, vilket i sin tur ger möjlighet att optimera avkastning och tillväxt. 2 Det är säledes önskvärt att kunna kalibrera mataren, för att kunnasäkerställa att rätt mängd material matas ut per ytenhet. Sä är exempelvisfallet vid sädd, där man vanligtvis önskar säkerställa en viss mängd utsädeper ytenhet av exempelvis en äker. Önskad mängd utsäde per ytenhet kanbero pä ett flertal parametrar sä som typ av gröda, granulernas storlek,jordmän etc.

Ett sätt att kalibrera en matare är att med hjälp av en eller flerasensorer räkna antalet granuler som passerar pà ett eller flera ställen iluftflödeskanalerna och att sedan baserat pä dessa uppmätta värden justeramatarens utmatningstakt sä att önskad utmatad mängd uppnäs. Ett exempelpà kalibrering av en matare hos ett lantbruksredskap med luftflödesmatningav utsäde finns i US 2014/0076217.

I ett flertal situationer kan det vara fördelaktigt att vid sädd även mataut en eller flera ytterligare produkter fràn lantbruksredskapet, utöver dengröda som ska säs, sä kallad mix-sädd. Exempelvis kan en mindre mängdgödning med fördel matas ut tillsammans med fröna. Pä sä sätt ges plantantillgàng till lite extra näring, vilket främjar dess etablering. Det kan ocksäfinnas anledning att sä tvà eller flera olika typer av grödor samtidigt,exempelvis dä en gröda fungerar som stödplanta till en annan gröda eller däman helt enkelt vill sä olika grödor pà samma äker. Vid mix-sädd finnssäledes en behällare med den gröda som ska säs samt ytterligare en ellerflera behällare innehàllande exempelvis gödning eller nägon ytterligare gröda.lnnehället frän behällarna matas in i en kanal och förs med hjälp av ettluftflöde vidare till ett antal utmatningsverktyg, säsom säbillar, för att sedanfördelas över äkern.

En svärighet med kalibrering vid mix-sädd är att räkningen av granulerinte ger korrekta värden dä ett okänt antal partiklar läggs till i luftflödet. Närdet kommer till gödning varierar dessutom partiklarna mycket i storlek, vanligtär frän damm och upp till ärtstorlek. Blandningen av granuler i luftflödet gör attmängdbestämningen inte kan utföras med räkning dä sensorerna för dettainte kan skilja pà vad som är granuler som ska räknas och vad som inte ärdet. 3 Det vore således önskvärt att åstadkomma ett förbättrat kalibrerings-förfarande samt en i detta avseende förbättrad anordning.

SammanfattningEtt ändamål är att åstadkomma ett förbättrat förfarande för kalibrering av matningstakt hos en utmatningsanordning för luftflödesburen utmatning avgranulärt material i ett Iantbruksredskap, samt en således förbättradutmatningsanordning för luftflödesburen utmatning av granulärt material i ettlantbruksredskap.

Uppfinningen definieras av bifogade självständiga patentkrav.Utföringsformer framgår av de osjälvständiga patentkraven, av den följandebeskrivningen och av ritningarna.

Enligt en första aspekt åstadkoms ett förfarande för kalibrering avmatningstakt hos en utmatningsanordning för luftflödesburen utmatning avgranulärt material i ett Iantbruksredskap, varvid utmatningsanordningeninnefattar en första volumetrisk matare med en första matarrotor som äranordnad att mata ett första granulärt material till en luftflödeskanal, varvidförfarandet omfattar: att framföra lantbruksredskapet under en första tidsperiod, att under den första tidsperioden driva första matarrotornmed en första rotationshastighet för matning av ett första granulärt material, att medelst en granulräkningsanordning ,“_räkna ett antal utmatade granuler i luftflödeskanalen av det forsta granulara materialet, att beräkna, baserat på antalet granuler samt den förstarotationshastigheten, en första matningstakt hos den första mataren, att framföra lantbruksredskapet under en andra tidsperiod, att under den andra tidsperioden driva matarrotorn hos den första mataren så att en första förutbestämd granulutmatningstakt åstadkoms, 4 att under den andra tidsperioden mata ett andra granulärt ellerpulverformigt material medelst en andra matare till luftflödeskanalen, sä attbàde det första och det andra materialet matas i luftflödeskanalen.

Genom att framföra lantbruksredskapet under en första period ochunder den perioden endast driva den första matarrotorn, medan ingenmatning fràn den andra behållaren till luftflödeskanalen sker, kan den förstamataren kalibreras separat. Under denna tidsperiod finns endast det förstagranulära materialet i luftflödet vilket gör att räkningen av granuler medgranulräkningsanordningen blir korrekt. lnga störningar uppstàr till följd avövrigt material i utmatningsanordningen. Äterkoppling frän granulräknings-anordningen gällande antal utmatade granuler i luftflödeskanalen av detförsta granulära materialet, samt att den första rotationshastigheten hosmatarrotorn är känd, medför att en beräkning av en första matningstakt hosden första mataren kan göras.

Granulutmatningstakten är säledes antal utmatade granuler av ettgranulärt material, exempelvis granuler/m2.

Efter kalibrering under den första tidsperioden vet man säledes antaletgranuler för en viss rotationshastighet, alternativt antalet granuler per stegeller annan vinkelenhet hos matarrotorn. Ytterligare kända parametrar iberäkningen är lantbruksredskapets hastighet samt bredden över vilkenlantbruksredskapet matar ut.

Följaktligen kan dä rotationshastigheten sedan ställas in under denandra tidsperioden för att uppnä önskad utmatningstakt fràn den förstamataren.

Rotationshastighet hos en volumetrisk matare kan beskrivas som antalpulser eller steg matarrotorn ska vridas per körd sträcka.

Den förutbestämda granulutmatningstakten kan vara förprogrammeradeller matas in av användaren. Vilket värde som önskas beror exempelvis pàtyp av gröda, önskad sätäthet, jordmän med mera.

Det andra materialet kan tillföras luftflödeskanalen nedströmsmatningen fràn den första mataren men uppströms granulräknings- anordningen, sett i luftflödets riktning. I konventionell kalibrering skulle en 5 räkning av antal granuler bli missvisande dä tvà material är blandade iluftflödet och räkningen utförs efter tillförsel av tvà material i luftflödeskanalen.l förfarandet ovan kan dock en korrekt kalibrering utföras trots att ett andramaterial tillförs luftflödeskanalen efter tillförseln av det första granuläramaterialet men före granulräkningsanordningen, sett i luftflödets riktning.l\/laterial fràn luftflödeskanalen kan matas via en fördelare till ett flertal utmatningsverktyg hos lantbruksredskapet. Granulräkningen kan utförasnedströms fördelaren sett i luftflödets riktning. Exempelvis kan sensorerplaceras pà nägra eller alla luftflödeskanaler som leder mellan fördelarensfördelarhuvud och utmatningsverktygen. Detta medför ett sä korrekt värdesom möjligt pä antal granuler som passerar kan erhällas dä man kan användavärden fràn ett flertal sensorer och beräkna exempelvis ett medel- ellermedianvärde för granulantalet. Ett felaktigt värde, exempelvis om en avsensorerna slutar fungera, päverkar dä inte lika mycket som om bara enenstaka sensor används.

Förfarandet kan vidare innefatta att motta inmatning fràn en användareavseende en önskad förändring i granulutmatningstakt med 110 °/>, samt attjustera matarrotorns rotationshastighet sä att en förändring av denförutbestämda granulutmatningstakten med 110 °/> ästadkoms. Under gängkan en användare säledes justera ett förprogrammerat eller tidigare inmatatvärde pà önskad utmatningstakt av ett granulärt material vilket kan varafördelaktigt om användaren vid sàdd upptäcker att en ökning eller minskningskulle vara lämplig vid de för tillfället rädande omständigheterna.

Vidare kan förfarandet innefatta att för den andra volumetriska matarenutföra stegen: att framföra lantbruksredskapet under en tredje tidsperiod vilken ärskild fràn den första och den andra tidsperioden samt infaller före den andratidsperioden, att under tredje tidsperioden driva matarrotorn hos den andra matarenmed en andra rotationshastighet för matning av ett granulärt material, att medelst granulräkningsanordningen räkna ett antal utmatadegranuler i luftflödeskanalen av det andra granulära materialet, 6 att beräkna, baserat pä antalet granuler per tidsenhet samt den andramatarrotorns rotationshastighet, en matningstakt hos den andra mataren,samt att under den andra tidsperioden driva matarrotorn hos den andramataren sä att en andra förutbestämd granulutmatningstakt àstadkoms. l det fall dä den andra behàllaren innehàiier granulärt material,exempelvis vid samtidig sàdd av tvà olika grödor, kan sàledes den andrabehàllaren kalibreras separat under en tredje tidsperiod före det att det förstaoch andra materialet blandas i luftflödeskanalen.

Under den tredje tidsperioden kan den andra mataren drivas och den förstamataren inte drivas, sä att nämnda antal utmatade granuler endast motsvarardet antal granuler som matas av den andra mataren.

Därmed erhälles separata uppmätta värden för de första och andramatarna.

Alternativt kan, under den tredje tidsperioden, bàde den första mataren ochden andra mataren drivas, sä att nämnda antal utmatade granuler motsvararen summa av antalet granuler som matas fràn den första mataren och antaletgranuler som matas fràn den andra mataren.

Därmed erhälles alltsä först ett värde motsvarande matningstakten hos denförsta mataren och därefter ett värde motsvarande summan avmatningstakter hos de första och andra matarna. Baserat pà summavärdetkan matningstakten hos den andra mataren härledas. l\/lotsvarande principer kan tillämpas även pà arrangemang med treeller flera matare. l ett fall dä utmatningsanordningen vidare omfattar en tredjevolumetrisk matare med en matarrotor som är anordnad att mata ett tredjegranulärt material till luftflödeskanalen, kan förfarandet vidare omfatta att förden tredje volumetriska mataren utföra stegen: att framföra lantbruksredskapet under en fjärde tidsperiod vilken ärskild fràn den första, den andra och den tredje tidsperioden samt infaller före den andra tidsperioden, 7 att under fjärde tidsperioden driva matarrotorn hos den tredje matarenmed en tredje rotationshastighet för matning av ett tredje granulärt material, att medelst granulräkningsanordningen räkna ett antal utmatadegranuler i luftflödeskanalen av det tredje granulära materialet, att beräkna, baserat pä antalet granuler samt den tredje matarrotornsrotationshastighet, en matningstakt hos den tredje mataren, att under den andra tidsperioden driva matarrotorn hos den tredjemataren sä att en tredje förutbestämd granulutmatningstakt ästadkoms, samt att under den andra tidsperioden mata det tredje granulära materialettill luftflödeskanalen, sä att bàde det första, det andra samt det tredjematerialet matas i luftflödeskanalen.

En tredje behällare kan användas exempelvis vid sädd av tvä olikagrödor plus gödning, eller vid sädd av tre olika grödor. Den tredje behällarenkalibreras dä separat under en fjärde tidsperiod och säledes kan enrotationshastighet för matarrotorn hos den tredje mataren sedan ställas in föratt erhàlla önskad utmatningstakt av det tredje granulära materialet.

Utöver detta kan tänkas ytterligare behällare som matar material tillluftflödeskanalen vilka i sädant fall kalibreras enligt vad som angivits för dentredje behällaren ovan.

Den första tidsperiodens längd kan bestämmas baserat pà ettvariationsmàttavseende nämnda antal utmatade granuler i luftflödeskanalen,företrädesvis baserat pä att variansen under en viss tid understiger ettförutbestämt värde. Vidare kan ett förhällande mellan framkörningshastighetoch rotationshastighet baserat pà nämnda varians fastställas. Pà sä visframförs lantbruksredskapet under sä läng tidsperiod att värdet fràngranulräkningsanordningen kan anses stabilt och därmed lämpligt attanvända i kalibreringsberäkningen. Härigenom är det möjligt att kompenseraför sädana variationer som kan uppstä till följd av skakningar härrörande frànlantbruksredskapets framförsel, och/eller fràn variationer i granulernas förmäga att rinna under gravitationens inverkan. 8 Enligt en andra aspekt åstadkoms en utmatningsanordning förluftflödesburen utmatning av granulärt material i ett lantbruksredskap,innefattande: en första behållare för ett första granulärt material, en första volumetrisk matare med en första matarrotor anordnad attmata det första materialet från den första behållaren till en luftflödeskanal, en andra behållare för ett andra granulärt eller pulverformigt material, en andra volumetrisk matare med en andra matarrotor anordnad attmata det andra materialet från den andra behållaren till luftflödeskanalen, varvid den andra mataren är anordnad att mata det andra materialet tillluftflödeskanalen nedströms den första mataren sett i en luftflödesriktning ikanalen, och luftflödeskanalen är anordnad att leda det första och andra materialettill ett flertal utmatningsverktyg hos lantbruksredskapet, en granulräkningssanordning för räkning av antalet granuler somtransporteras i luftflödeskanalen, varvid granulräkningsanordningen äranordnad nedströms den första och den andra mataren, samt en styrenhet för styrning av den första och andra mataren, varvidstyrenheten är anordnad: att under en första tidsperiod driva endast den första matarrotorn meden första rotationshastighet, att under den första tidsperioden inhämta data frångranulräkningsanordningen representerande antal granuler, att beräkna, baserat på nämnda antal utmatade granuler samtmatarrotorns första rotationshastighet, en första matningstakt hos den förstamataren, samt att under en andra tidsperiod driva den första och den andra matarenvarvid den första mataren drivs för att åstadkomma en första förutbestämdgranulutmatningstakt.

Utmatningsanordning kan vidare innefatta en fördelare förvidareforsling av material från luftflödeskanalen till utmatningsverktygen via ett flertal luftflödeskanaler. 9 Granulräkningsanordningen kan vara anordnad nedströms fördelarensett i luftflödets riktning.

Utmatningsanordningen kan vidare innefatta ett användargränssnitt förpresentation av information till en användare samt mottagande avkommandon frän användaren. Pä sä vis kan information presenteras föranvändaren exempelvis gällande antal granuler hos matarna, antal räknadegranuleri luftflödet, rädande granulutmatningstakt osv. Användaren har ocksämöjlighet att mata in instruktioner till utmatningsanordningen exempelvisgällande önskad granulutmatningstakt med mera.

Styrenheten hos utmatningsanordningen kan vara vidare anordnad: att under en tredje tidsperiod, vilken är skild frän den första och denandra tidsperioden samt infaller före den andra tidsperioden, drivamatarrotorn hos den andra mataren med en andra rotationshastighet, att under den tredje tidsperioden inhämta data fràngranulräkningsanordningen gällande antal granuler av det andra granuläramaterialet, att beräkna, baserat pä antal utmatade granuler samt matarrotornsandra rotationshastighet, en andra matningstakt hos den andra mataren,samt att under den andra tidsperioden driva den andra mataren för attästadkomma en andra förutbestämd granulutmatningstakt av det andragranulära materialet.

Pä sä vis kalibreras utmatningen frän den andra behällaren separatfrän kalibreringen av den första behällaren, exempelvis när de tvä behällarnainnehäller tvä olika grödor som ska planteras.

Vidare kan utmatningsanordningen även innefatta en tredje behällareför ett tredje granulärt material, samt en tredje volumetrisk matare med enmatarrotor anordnad att mata det tredje granulära materialet frän den tredjebehällaren till luftflödeskanalen, och styrenheten kan vara vidare anordnad: att under en fjärde tidsperiod, vilken är skild frän den första, den andraoch den tredje tidsperioden samt infaller före den andra tidsperioden, drivamatarrotorn hos den tredje mataren med en tredje rotationshastighet, att under den fjärde tidsperioden inhämta data fràngranulräkningsanordningen gällande antal granuler av det tredje granuläramaterialet, att beräkna, baserat pà antal utmatade granuler samt matarrotornstredje rotationshastighet, en tredje matningstakt hos den tredje mataren, samt att under den andra tidsperioden driva den första, den andra samt dentredje mataren varvid den tredje mataren drivs för att åstadkomma en, för dentredje mataren, tredje förutbestämd granulutmatningstakt av det tredjegranulära materialet.

Detta innebär att separat kalibrering av en tredje behàllareinnehàllande granulärt material kan utföras.

Granulräkningsanordningen kan innefatta en eller flera sensorer förräkning av granuler pà ett eller flera ställen i luftflödeskanalen och/eller i defràn fördelaren till utmatningsverktygen utgàende luftflödeskanalerna.

Sensorerna registrerar antal granuler som passerar och värdena frànett flertal sensorer kan användas för att säkerställa sä korrekta resultat sommöjligt.

Enligt en tredje aspekt àstadkoms ett lantbruksredskap omfattandeen utmatningsanordning enligt vad som beskrivits ovan.

Lantbruksredskapet kan vara en sàmaskin, en precisionssàmaskinmed en s k nursingfunktion en anordning för spridning av gödning eller bekämpningsmedel, eller en kombination av dessa.

Kort beskrivning av ritninqarna Fig. 1 visar en schematisk representation av en utmatningsanordningför utmatning av granulärt material. jFig 2joPN1jvisar ett lantbruksredskap omfattande en matningsanordningenligt fig 1.

Fig. 3a-3d visar olika matningsscenarier som kan àstadkommas med ett system som det i lantbruksredskapet i fig 1.

Detaljerad beskrivning 11 Fig 1 visar en schematisk vy av en utmatningsanordning förluftflödesburen utmatning av granulärt material i ett lantbruksredskap.Utmatningsanordningen 1 omfattar en första behållare 4 för ett förstagranulärt material l\/l1, en andra behållare 6 för ett andra granulärt ellerpulverformigt material l\/l2. Den första behållaren ansluter till en första matare5 och den andra behållaren innefattar en andra matare 7. Vidare omfattarutmatningsanordningen 1 en fläkt 2, en luftflödeskanal 3 samt en fördelare 8.Fördelaren omfattar ett fördelarhuvud samt ett flertal luftflödeskanaler vilkaleder till ett antal utmatningsverktyg 9a-9d hos lantbruksredskapet.Utmatningsanordningen 1 omfattar vidare en granulräkningsanordning meden eller flera sensorer 10a, 10b samt en styrenhet 11.

Den första behållaren 4 är ansluten till luftflödeskanalen 3 via denförsta mataren 5. På motsvarande sätt är den andra behållaren 6 ansluten tillluftflödeskanalen 3 via den andra mataren 7. Fläkten 2 är ansluten till ettuppströmsparti hos luftflödeskanalen och ett nedströmsparti hosuftflödeskanalen ansluter till fördelaren 8. Fördelaren 8 omfattar ettfördelarhuvud med ett flertal utlopp förbundna, med var sitt utmatningsverktyg9a-9d via var sin luftflödeskanal, exempelvis i form av rör eller slang.

Granulräknaranordningens sensorer 10a, 10b äri Fig 1 anordnadeianslutning till från fördelarhuvudet 8 utgående luftflödeskanaler.

Styrenheten 11 är ansluten till matarna 5, 7 och tillgranulräkningsanordningens sensorer 10a, 10b.

Granulärt material l\/l1 från den första behållaren 4 matas tillluftflödeskanalen 3 via den första mataren 5. l\/lataren är företrädesvis envolumetrisk matare, men kan även vara av någon annan typ. l\/laterial sombefinner sig i behållaren 4 faller huvudsakligen under inverkan avgravitationen via ett materialinlopp till mataren 5. l\/lataren 5 är utformad meden matarrotor, vilken exempelvis är uppdelad i ett flertal avgränsade fack somär öppna längs matarrotorns omkrets, och där varje fack rymmer enförutbestämd volym. Då matarrotorn roterar tas material från materialinloppetin genom en inloppsöppning så att fack som är uppåt öppna fylls. Dåmatarrotorn fortsätter att rotera kommer respektive facks öppning att vändas 12 mot luftflödeskanalen 3, vilket medför att de granuler som befinner sig därimed hjälp av gravitationen faller ner i kanalen 3. l\/latarrotorns rotationshastighet kan styras med hjälp av styrenheten 11vilket medför att en ökad eller minskad mängd granuler matas ut frànbehållaren 4 till kanalen 3. Exempelvis kan mataren drivas av en stegmotoreller av en motor med varvtalsstyrning. l luftflödeskanalen 3 matas material vidare i anordningen med hjälp avett genererat luftflöde F. Luftflödet F ästadkoms pä konventionellt sätt medhjälp av en eller flera fläktar 2, som kan vara hydrauliskt eller elektriskt driven.Fläkten genererar ett luftflöde som transporterar materialet fràn matarens 5utlopp i luftflödeskanalen 3 till utmatningsverktygen 9a-9d vialuftflödeskanalen 3, fördelarhuvudet och fördelarens luftflödeskanaler.

Frän den andra behällaren 6 kan ett granulärt eller pulverformigtmaterial l\/l2 matas via en andra matare 7 till luftflödeskanalen 3. Den andrabehällaren 6 kan exempelvis innehälla gödningsmedel som ska tillsättas dengröda som ska planteras, eller en ytterligare gröda i komplement till detgranulära material som matas ut frän den första behällaren 4, exempelvis s k”companion crop”. Den andra mataren 7 kan vara av samma typ som denförsta mataren 5 eller vara av en annan typ, beroende pà vilket material somska matas ut fràn den andra behällaren 6. Den andra behällaren 6 kan varaplacerad sä att material fràn den matas ut nedströms, i luftflödets F riktning,matningen fràn den första mataren 5, men den skulle även kunna varaplacerad sä att matningen sker uppströms matningen fràn den förstabehällaren 4.

Utmatningsanordningen 1 i Fig 1 omfattar även en granulräknings-anordning. Granulräkningsanordningen kan omfatta en eller flera sensorer10a, 10b för räkning av granuler. Sensorerna kan vara utplacerade pà olikaställen i utmatningsanordningen 1. Företrädesvis är ett flertal sensoreranordnade i alla eller nägra av de luftflödeskanaler som leder ut frànfördelarhuvudet. Alternativt, eller som komplement, kan en eller flera sensoreranordnas i luftflödeskanalen 3 uppströms fördelaren 8, sett i luftflödetsriktning. 13 Sensorerna som används för räkning av granuler som passerar iluftflödet vid en viss tidpunkt kan exempelvis vara av typen optisk, magnetiskeller ultraljud, men även andra typer av sensorer kan tänkas användas.Genom att registrera objekt som passerar dess avkänningsomràde kanuppgift fäs om antal granuler som passerar en viss position per tidsenhet.

Dä ett flertal sensorer används för räkning kan antalet granuler sompasserar per tidsenhet beräknas genom att sammanställa data fràn samtligasensorer och utifrän detta beräkna ett värde, exempelvis ett medelvärdeutifrän samtliga sensorers utdata. Pä sä vis säkerställs ett acceptabelt resultatav räkningen även om nägon enskild sensor av nägon anledning skulleäterge ett felaktigt värde.

Information frän sensorerna 10a, 10b sänds till styrenheten 11 förvidare behandling. Styrenheten 11 är anordnad att ta emot signaler fränsensorerna 10a, 10b, utföra beräkningar samt sända utsignaler till andraenheter exempelvis till en eller flera matare 5, 7 i utmatningsanordningen 1.Styrenheten 11 kan omfatta en enskild styrenhet eller ett flertal samverkandestyrenheter. Den kan även vara anordnad att kommunicera med andraanordningar pà lantbruksredskapet säsom en anordning för presentation avinformation för en användare samt för mottagande av kommandon fränanvändaren. Tänkbart är ocksä att styrenheten 11 är anordnad att sända ochta emot signaler fràn enheter som ej är anordnade pä lantbruksredskapetsäsom en avlägsen server för lagring av data, eller en informationsenhet förövervakning av lantbruksredskapets status och sä vidare.

Kalibrering av utmatningen av det första granulära materialet l\/l1 fränden första behàllaren 4 genomförs genom att styrenheten 11 driver endastden första mataren 5 under en första tidsperiod för att mata ut granuler av detförsta materialet i luftflödeskanalen 3. Den andra mataren 2c hos den andrabehàllaren 6 (samt övriga matare tillhörande ytterligare behällare om sädanafinns) drivs inte. Lantbruksredskapet framförs med en första hastighet V1samt har en känd bredd B över vilken granulärt material matas ut. För detförsta granulära materialet finns en första förbestämd matningstakt perareaenhet TA1 som önskas uppnàs. Den förbestämda matningstakten per 14 areaenhet beror pà vilken sorts gröda som är aktuell, granulstorlek, jordmànmed mera. Det förutbestämda värdet kan vara förprogrammerat eller angesav användaren vid användning av lantbruksredskapet.

Dä lantbruksredskapet framförs under den första tidsperioden räknargranulräkningsanordningen genom användning av en eller flera sensorer hurmànga granuler som passerar per tidsenhet vid drivande av den förstamatarens matarrotor i en första rotationshastighet Rf. Denna informationsänds till styrenheten med vilken beräkningar kan göras utifràn de erhàllnavärdena. Genom att rotationshastigheten FH samt antal granuler pertidsenhet i luftflödet är kända variabler kan antal granuler som matas ut pervarv eller per steg hos den första mataren 5 bestämmas.

Genom att även lantbruksredskapets hastighet V samt bredden B (hosden del av maskinens arbetsbredd som matas av systemet) är kändavariabler kan sàledes styrenheten efter kalibrering driva den förstamatarrotorn i en hastighet som gör att det önskade antal utmatade granulerper areaenhet uppnàs.

Utmatningsanordningen kan vidare omfatta en tredje behàllare (ejvisad) med granulärt eller pulverformigt material ansluten till luftflödeskanalen3 via en tredje matare. lbland kan det exempelvis vara önskvärt att sä tvàeller flera grödor samtidigt eller att ha flera behàllare för att fä plats med mermaterial pà lantbruksredskapet. Det är även tänkbart att inkludera ytterligarebehàllare i utmatningsanordningen, anslutna till luftflödeskanalen 3.

I den händelse att man har flera behàllare med material, kan varjematare kalibreras för sig under en respektive tidsperiod till dess att önskadutmatningsmängd per areaenhet för det aktuella materialet uppnàs.

Kalibrering enligt ovan kan sàledes utföras för samtliga behàllare medtillhörande matare för granulärt material som används i utmatnings-anordningen. Genom att kalibrera varje behàllare separat under en visstidsperiod störs inte granulräkningsanordningen av ovidkommande partiklar,utan en korrekt räkning av de aktuella granulerna àstadkoms.

Det inses att kalibrering kan göras genom att köra en matare i taget, varvid mätvärden för var och en av matarna àstadkoms.

Alternativt kan matarna aktiveras sekventiellt, varvid varje aktiveringföljs av en mätning/räkning innan nästa matare aktiveras. Varje mätvärdekommer säledes att motsvara summan av matningarna fràn de matare somär aktiva.

Sändning av information inom utmatningsanordningen 1 samt till ochfrän densamma kan ske tràdiöst eller tràdbundet beroende pä ràdandeomständigheter.

Den första tidsperiodens längd kan vara ett förutbestämt värde,exempelvis motsvarande en viss tid. Alternativt kan periodens längd motsvaraen viss sträcka och alltsä vara beroende av framkörningshastigheten underden första tidsperioden.

Som ytterligare ett alternativ kan tidsperiodens längd vara dynamisk,exempelvis beroende av ett mätt pä variansen hos den utmatningstakt somuppmäts. Variansen kan dä mätas rullande under en förutbestämd tidsperiod,exempelvis 10-30 sekunder, fram tills det att ett förutbestämt tidsmedelvärdepä variansmättet uppnätts. Som variansmàtt kan exempelvis nägon form avmätt pä varians eller standardavvikelse användas.

Om sädant tidsmedelvärde inte uppnäs inom en viss tid, kanproceduren startas om, felmeddelande ästadkommas, eller det förutbestämdatidsmedelvärdet justeras uppät, sä att större variation tilläts. l fig 2 visas ett lantbruksredskap 100, vilket omfattar ett par behällare40, 60 samt ett par parallellt verkande matningssystem motsvarande vad sombeskrivits ovan: ett höger matningssystem och ett vänster matningssystem.

I det visade exemplet hämtar bäda matningssystemen material frànbäda behällarna 40, 60. Det inses att respektive system kan ha egen,separat, behällare. l\/latningssystemet omfattar en fläkt 20, vilken är anordnad attästadkomma ett luftflöde enligt vad som beskrivits ovan. l det visade exemplet, matar fläkten luftflödet till ett hälrum inuti ett partiav lantbruksredskapets ram 30.

I det följande kommer endast höger matningssystem att beskrivas, ochdä under hänvisning till Fig 3a-3d, men det inses att vänster matningssystem 16 kan vara uppbyggt pà analogt sätt. Det inses ocksà att fler än tvàmatningssystem kan ästadkommas, exempelvis tre, fyra eller fem parallelltverkande matningssystem.

I fig 3a-3d ästadkoms alltsà en första matningskrets, genom vilken enbakre fördelare 80b matas, samt en andra matningskrets, genom vilken enfrämre fördelare 80f matas.

Fràn hàlrummet leder ett första utlopp 33 till en första kanal som bildaren första matningskrets. Vidare leder ett andra utlopp 34 fràn hàlrummet tillen andra kanal 32, vilken bildar en andra matningskrets.

Utloppen kan vara försedda med respektive styrbara ventiler (pà i sigkänt sätt), sä att utmatningen fràn mataren selektivt kan ledas till en eller fleraalternativa eller kompletterande, kanaler, vilket gör det möjligt attästadkomma större flexibilitet i utmatningen.

I det visade exemplet förekommer alltsà tvà behällare 40, 60 (fig 2)samt med respektive behällare associerade matare 50, 70, vilka bädaselektivt kan mata material till bäda kanalerna 31, 32.

Genom detta arrangemang är det alltsà möjligt att selektivtästadkomma matning av tvà eller flera grödor eller material till tvà eller flerafördelare.

I det visade systemet har alltsà bäda matarna en respektive ”växel”som gör det möjligt att styra utmatningen fràn respektive matare 50, 70 till enav tvà parallella kanaler 31, 32. Pä fig 3a-3d indikeras stängt utlopp med Härigenom är det möjligt att ästadkomma ett antal olika matnings-scenarier.

Enligt ett första scenario, vilket visas i fig 3a, används endast de bakresàbillarna 90b, vilka matas via den bakre fördelaren 80b.

I detta scenario kan material matas fràn den främre behällaren 40 ochfràn den bakre behällaren 60. Bäda materialen matas dä via respektivematares första utlopp till samma kanal 31 och matarnas andra utlopp ärstängda. Ventilen som styr tilloppet 33 till den första kanalen 30 är här öppenoch ventilen som styr tilloppet 34 till den andra kanalen 32 kan här varastängd. 17 Enligt ett andra scenario, vilket visas i fig 3b, används endast defrämre sàbillarna, vilka matas via den främre fördelaren 80f. l detta scenario kan material matas fràn bäda behällarna via den andrakanalen 32, varvid ventilen som styr tilloppet 34 är öppen, och ventilen somstyr tilloppet 33 till den första kanalen 31 kan vara stängd.

Bäda matarnas första utlopp är här stängda, och bäda matarnas andrautlopp är öppna, sä att material matas till den andra kanalen 32.

De i fig 3a och 3b visade scenarierna kan användas vid sä kallad ”mix-sàddï Enligt ett tredje scenario, som visas i fig 3c, kan bäda tilloppen 33, 34vara öppna och den främre matarens 50 första utlopp är stängt och den bakrematarens 70 andra utlopp är stängt. Säledes matas material fràn den förstamataren 50 via den bakre fördelaren 80b till de bakre sàbillarna och materialfrän den andra mataren 70 matas via den främre fördelaren 80f till de främresàbillarna.

Enligt ett fjärde scenario, som visas i fig 3d, kan bäda tilloppen 33, 34vara öppna och den främre matarens 50 andra utlopp är stängt och den bakrematarens 70 första utlopp är stängt. Säledes matas material fràn den förstamataren 50 via den främre fördelaren 80f till de främre sàbillarna och materialfrän den andra mataren 70 matas via den bakre fördelaren 80b till de bakresàbillarna.

De i fig 3c och 3d visade scenarierna kan användas vid sä kallad”kombi-sàdd”.

Exempelvis kan det fràn den främre mataren ästadkomna materialetutgöra en huvudgröda och det frän den bakre mataren ästadkomna materialetkan utgöra ett andra material, exempelvis gödning eller en ”companion crop”.

Det inses att det vänstra, eller ytterligare, matningssystemet kanutformas och drivas pä samma sätt.

Det inses även att ett varje matningssystem kan omfatta fler än tvämatare, exempelvis 3, 4 eller 5 matare, vilka sekventiellt matar material etteller flera luftflöden. 18 Kalibrering av respektive matare kan ästadkommas enligt vad sombeskrivits ovan, dvs. genom att en kaiibreringskörning med granulräkninggörs för varje matare under det att övriga matare är avstängda.

Vidare inses att för matare som matar material som inte lämpar sig förräkning med hjälp av granulräknare, sàsom exempelvis gödning ellerbekämpningsmedel, kan kalibrering göras individuellt, pà känt sätt, genom s kdragprov.

Vidare inses att även om det inte är möjligt att med acceptabeltillförlitlighet räkna granuler under körning, kan granulräkningssensorerna10a, 10b ändà användas under pägäende körning.

Exempelvis kan granulräknarna användas för att ästadkommaindikation pà om matning sker eller inte: även om matarna inte visar korrektantal granuler, kan de ändà visa att materialflöde förekommer i respektiveledning, vilket alltsä kan utnyttjas som en indikation pà att matningenfungerar.

Vidare kan granulräknarna utnyttjas för att bedöma om fördelningenmellan fràn fördelaren 9, 80 utgäende kanaler befinner sig inom godtagbaragränser, eller om stopp inträffat i nägon utgäende ledning.

Genom att förse samtliga kanaler med granulräknare kan sädanindikation ästadkommas för samtliga kanaler.

Beroende pä typ material som matas, är det även möjligt att över tidfölja fördelningen för en given kombination av material, även om man inte fär exakt värde pà antal granuler.

Claims (17)

1. Förfarande för kalibrering av matningstakt hos enutmatningsanordning (1) för luftflödesburen utmatning av granulärt material iett lantbruksredskap, varvid utmatningsanordningen (1) innefattar: en första volumetrisk matare (5, 50) med en första matarrotor som äranordnad att mata ett första granulärt material (l\/l1) till en luftflödeskanal (3,30,31, 32), och en andra volumetrisk matare (7, 70) med en andra matarrotor som äranordnad att mata ett andra granulärt eller pulverformigt material (l\/l2) tillluftflödeskanalen (3, 30, 31, 32), varvid förfarandet är kännetecknat av att detomfattar: att framföra lantbruksredskapet under en första tidsperiod, att under den första tidsperioden driva jguden första matarrotorn (5, 50) med en första rotationshastighet för matning av ett första granulärtmaterial (l\/l1), att medelst en granulräkningsanordning (10a 10b) ' räkna ett antal utmatade granuler iluftflödeskanalen (3, 30, 31, 32) av det första granulära materialet, att, baserat pà antalet granuler samt den första rotationshastigheten,beräkna en första matningstakt hos den första mataren (5, 50), att framföra lantbruksredskapet under en andra tidsperiod, att under den andra tidsperioden driva den första matarrotorn (5, 50)sä att en första förutbestämd granulutmatningstakt àstadkoms, och att under den andra tidsperioden driva den andra matarrotorn (7, 70),sä att bäde det första (l\/l_jš__~ï~) och det andra (l\/l2) materialet matas i luftflödeskanalen (3, 30, 31, 32).

2. Förfarande enligt krav 1, varvid det andra materialet (l\/l1) tillförsluftflödeskanalen (3, 30, 31, 32) nedströms matningen fràn den förstamataren (5, 50) men uppströms granulräkningsanordningen (10a, 10b), sett iluftflödets (F) riktning.

3. Förfarande enligt krav 1, varvid det andra materialet (l\/l2) tillförsluftflödeskanalen (3, 30, 31, 32) uppströms matningen fràn den förstamataren (5, 50) men uppströms granulräkningsanordningen (10a, 10b), sett iluftflödets (F) riktning.

4. Förfarande enligt nàgot av föregående krav, varvid material frànluftflödeskanalen (3, 30, 31, 32) matas via en fördelare (8, 80hb, 80vb, 80hf)till ett flertal utmatningsverktyg (9a-9d) hos lantbruksredskapet.

5. Förfarande enligt krav 3, varvid nämnda antal utmatade granulerper tidsenhet av det första granulära materialet räknas nedströms fördelaren(8, 80hb, 80vb, 80hf) sett i luftflödets (F) riktning.

6. Förfarande enligt nàgot av föregàende krav vidare innefattandeatt, under den andra tidsperioden, motta inmatning fràn en användare avseende en önskad förändring igranulutmatningstakt, samt justera matarrotorns rotationshastighet sä att en motsvarandeförändring av den förutbestämda granulutmatningstakten ästadkoms.

7. Förfarande enligt nàgot av föregàende krav, varvid förfarandetvidare innefattar: att för den andra volumetriska mataren (7, 70) utföra stegen: att framföra lantbruksredskapet under en tredje tidsperiod vilken ärskild fràn den första och den andra tidsperioden samt infaller före den andratidsperioden, att under tredje tidsperioden driva matarrotorn hos den andra mataren(7, 70) med en andra rotationshastighet för matning av ett granulärt material(M2), 21 att medelst granulräkningsanordningen räkna ett antal utmatadegranuleri luftflödeskanalen (3, 30, 31, 32) av det andra granulära materialet(M2), att, baserat pä antalet granuler per tidsenhet samt den andramatarrotorns rotationshastighet, beräkna en matningstakt hos den andramataren (7, 70), samt att under den andra tidsperioden driva matarrotorn hos den andramataren (7, 70) sä att en andra förutbestämd granulutmatningstakt perareaenhet àstadkoms.

8. Förfarande enligt krav 7, varvid under den tredje tidsperioden,den andra mataren drivs och den första mataren inte drivs, sä att nämndaantal utmatade granuler endast motsvarar det antal granuler som matas av den andra mataren.

9. Förfarande enligt krav 7, varvid under den tredje tidsperioden,bäde den första mataren och den andra mataren drivs, sä att nämnda antalutmatade granuler motsvarar en summa av antalet granuler som matas fràn den första mataren och antalet granuler som matas fràn den andra mataren.

10. Förfarande enligt nägot av föregäende krav, varvid den förstatidsperiodens längd bestäms baserat pä ett mätt pä variationen hos nämndaantal utmatade granuler i luftflödeskanalen, företrädesvis baserat pä att envarians eller en standardavvikelse, under en viss tid, understiger ett förutbestämt värde.

11. Utmatningsanordning (1) för luftflödesburen utmatning avgranulärt material i ett lantbruksredskap, innefattande: en första behällare (4, 40) för ett första granulärt material (l\/l1), en första volumetrisk matare (5, 50) med en första matarrotoranordnad att mata det första materialet frän den första behällaren till enluftflödeskanal (3, 30, 31, 32), 22 en andra behàllare (6, 60) för ett andra granulärt eller pulverformigtmaterial (l\/|2), en andra volumetrisk matare (7, 70) med en andra matarrotoranordnad att mata det andra materialet fràn den andra behållaren tillluftflödeskanalen (3, 30, 31, 32), varvid den andra mataren (7, 70) är anordnad att mata det andramaterialet till luftflödeskanalen (3, 30, 31, 32), och luftflödeskanalen (3, 30, 31, 32) är anordnad att leda det första ochandra materialet till ett flertal utmatningsverktyg (9a-9d) hoslantbruksredskapet, en granulräkningssanordning (10a, 10b) för räkning av antalet granulersom transporteras i luftflödeskanalen, varvid granulräkningsanordningen äranordnad nedströms den första och den andra mataren, samt en styrenhet (11) för styrning av den första och andra mataren, varvidstyrenheten är i<ännetecl att under en första tidsperiod driva endast den första matarrotorn meden första rotationshastighet, att under den första tidsperioden inhämta data fràngranulräkningsanordningen representerande antal granuler, att beräkna, baserat pà nämnda antal utmatade granuler per tidsenhetsamt matarrotorns första rotationshastighet, en första matningstakt hos denförsta mataren (5, 50), samt att under en andra tidsperiod driva den första och den andra mataren(5, 7; 50, 70) varvid den första mataren drivs för att àstadkomma en första förutbestämd granulutmatningstakt.

12. Utmatningsanordning enligt krav 11, vidare innefattande enfördelare (8, 80hb, 80vb, 80hf) för vidareforsling av material fràn luftflödes-kanalen (3, 30, 31, 32) till utmatningsverktygen (9a-9d) via ett flertal luftflödeskanaler. 23

13. Utmatningsanordning enligt krav 11, varvidgranulräkningsanordningen är anordnad nedströms fördelaren (8, 80hb, 80vb,80hf) sett i luftflödets (F) riktning.

14. Utmatningsanordning enligt nàgot av kraven 11-13, vidareinnefattande ett användargränssnitt för presentation av information till en användare samt mottagande av kommandon fràn användaren.

15. Utmatningsanordning enligt nàgot av kraven 11-14, varvidstyrenheten (11) är vidare anordnad: att under en tredje tidsperiod, vilken är skild fràn den första och denandra tidsperioden samt infaller före den andra tidsperioden, drivamatarrotorn hos den andra mataren (7, 70) med en andra rotationshastighet, att under den tredje tidsperioden inhämta data fràngranulräkningsanordningen representerande antal granuler per tidsenhet avdet andra materialet (l\/l2), att beräkna, baserat pà antal utmatade granuler per tidsenhet samtmatarrotorns andra rotationshastighet, en andra matningstakt hos den andramataren, samt att under den andra tidsperioden driva den andra mataren (7, 70) föratt àstadkomma en andra förutbestämd granulutmatningstakt per areaenhetav det andra materialet (lVl2).

16. Utmatningsanordning enligt nàgot av kraven 11-15, varvidgranulräkningsanordningen innefattar en eller flera sensorer (10a, 10b) förräkning av granuler pà ett eller flera ställen i luftflödeskanalen (3, 30, 31, 32)och/eller i de fràn fördelaren (8, 80hb, 80vb, 80hf) till utmatningsverktygen(9a-9d) utgàende luftflödeskanalerna.

17. Lantbruksredskap omfattande minst en utmatningsanordning enligt nàgot av krav 11-16.