SE539686C2 - Balk samt förfarande för att bilda en sådan balk - Google Patents

Abstract

19 SAM |\/IAN DRAG Detta dokument visar ett förfarande för sammanfogning av balkpartier(10a, 10b) kortsida mot kortsida, för att bilda en balk (1) samt ettlantbruksredskap omfattande minst en sädan balk. Förfarandet omfattar attästadkomma första och andra ihäliga balkpartier (10a, 10b), vilka harväsentligen identiska tvärsnitt innefattande ett första par av motstàende inreytpartier (11a, 11b) och ett andra par av motstàende inre ytpartier (12a, 12b),vilka är belägna väsentligen vinkelrätt mot det första paret av ytpartier, attästadkomma första och andra skarvelement (13a, 13b), att införaskarvelementen i bäda balkpartiernas hälrum, sä att vart och ett avskarvelementen anligger mot ett respektive av de första inre ytpartierna (1 1 a,11b) samt mot bäda av de andra inre ytpartierna (12a, 12b), att ästadkommaminst en kil (14a, 14b), vilken införs mellan skarvelementen (13a, 13b) sä attdessa pressas i riktning bort fràn varandra och mot respektive första inreytparti (11a, 11b), och att ästadkomma minst ett tryckkraftsalstrande förband(21 a1 -21 a4; 21 b1-21 b4), vilket pressar de andra inre ytpartierna (12a, 12b) iriktning mot varandra, sä att skarvelementen kläms mellan de andra inreytpartierna (12a, 12b). (Fig 1)

Description

BALK SAMT FÖRFARANDE FÖR ATT BILDA EN SÄDAN BALK Tekniskt område Detta dokument avser ett förfarande för sammanfogning av balkar, enbalk som är bildad av balksegment, vilka sammanfogats enligt förfarandetsamt ett lantbruksredskap omfattande minst en sàdan balk.

BakgrundDet är känt att tillverka lantbruksredskap, sàsom harvar, kultivatorer, sàmaskiner, plogar och liknande, som omfattar en ram, vilken uppbär en ellerflera behàllare, matningssystem, radenheter och/eller markingripandeverktyg.

I sàdana lantbruksredskap fyller ramen en viktig funktion i att kunnabära upp alla komponenter utan att deformeras alltför mycket.

Ramen byggs som regel upp av en eller flera balkar, vanligtvis av stàl,vilka sammanfogas genom svetsning, skruvförband, flänsförband och/ellernitförband, eller liknande.

Balkarna kan vara av godtyckligt tvärsnitt, men är ofta, exempelvis avviktskäl, ihàliga, och vanligen av kvadratiskt, rektangulärt eller cirkulärttvärsnitt.

Efter hand som behovet av större, dvs. i praktiken ofta bredareoch/eller längre, lantbruksredskap ökar, ökar även behovet av större ramar.Av detta följer ett behov av att kunna utnyttja längre balkar. Även om länga enstyckiga balkar finns tillgängliga, kan dessa utgörautmaningar i en befintlig produktionsanläggning, exempelvis till följd av atthanteringsutrustning (transport, lyft, etc.) eller bearbetningsutrustning(tillskärning, mäleri, svetsstationer, etc.) inte är gjorda för att hantera sä längabalkar.

Det finns sàledes behov av att kunna skarva ihop balkar, dvs. attkunna foga samman flera balkar kortsida mot kortsida för att bilda en längrebalk.

En särskild utmaning när det gäller lantbruksredskap är att det ärönskvärt att kunna bibehàlla balkens ytterprofil, för att verktyg, radenhetereller andra komponenter skall kunna monteras, exempelvis med hjälp avkrampor, var som helst längs balken, utan restriktioner som följer av màngakända skarvningsförfaranden.

Det finns sàledes behov av förbättrade metoder för skarvning avbalkar.

SammanfattningEtt allmänt ändamàl är sàledes att àstadkomma en förbättrad metod för skarvning av balkar, och särkilt för balkar som redan ytbehandlats pàsàdant sätt att exempelvis svetsning är icke önskvärd. Särskilda ändamàlinnefattar att àstadkomma en metod för skarvning som ger största möjligafrihet i placering av komponenter längs ramen, samt som är enkel attgenomföra och har god lastupptagningsförmàga.

Enligt en första aspekt àstadkoms ett förfarande för sammanfogning avbalkpartier kortsida mot kortsida, för att bilda en balk. Förfarandet omfattar attàstadkomma första och andra ihàliga balkpartier, vilka har väsentligenidentiska tvärsnitt innefattande ett första par av motstàende inre ytpartier ochett andra par av motstàende inre ytpartier, vilka är belägna väsentligenvinkelrätt mot det första paret av ytpartier, att àstadkomma första och andraskarvelement, att införa skarvelementen i bàda balkpartiernas hàlrum, sä attvart och ett av skarvelementen anligger mot ett respektive av de första inreytpartierna samt mot bàda av de andra inre ytpartierna. Förfarandet omfattarvidare att àstadkomma minst en kil, vilken införs mellan skarvelementen säatt dessa pressas i riktning bort fràn varandra och mot respektive första inreytparti, och att àstadkomma minst ett tryckkraftsalstrande förband, vilketpressar de andra inre ytpartierna i riktning mot varandra, sä attskarvelementen kläms mellan de andra inre ytpartierna.

Skarvelementen kan företrädesvis vara làngsträckta stäng- ellerbalkelement med en profil som är vald för att minst tvà sàdana skarvelementskall kunna passa bredvid varandra inuti balkpartiernas hàlrum.

En längd hos skarvelementen kan vara i storleksordningen 2-10gànger hàlrummets höjd, företrädesvis 3-8 eller 4-6 gànger hàlrummets höjd,sett parallellt med de tryckalstrande förbandens verkningsriktning.

Genom att positionera skarvelement inuti balken enligt vad sombeskrivits ovan, kan huvudsakligen kraftbetingad kraftöverföringàstadkommas, vilket är fördelaktigt ur utmattningssynvinkel.

Förfarandet kan vidare innefatta att anordna nämnda tryckkrafts-alstrande förband i ingrepp med ett, relativt ett övergàngsparti mellan ett avde första ytpartierna och ett av de andra ytpartierna, inàt mot hàlrummetförsänkt ytparti.

Exempelvis kan det första paret av ytpartier och/eller det andra paretav ytpartier vara indragna relativt hörnpartier som bildar nämndaövergàngsparti.

Genom att försänka ett ytparti, och särskilt ett ytparti med vilkettryckkraftsalstrande förband samverkar, är det möjligt att försänka exempelvisbulthuvud tillräckligt för att kunna placera krampor utan hänsyn till bultarnasplacering.

Som ett exempel kan balkpartierna omfatta minst ett pari riktning motvarandra indragna eller försänkta ytpartier. Dessa försänkta ytpartier ärföreträdesvis de ytpartier med vilka det tryckkraftsalstrande förbandetsamverkar.

Enligt förfarandet kan minst ett av skarvelementen ha väsentligen U-formad profil, omfattande ett liv samt tvà flänsar, varvid distala partier hosflänsarna bringas i anliggning mot ett av de första inre ytpartierna.

Enligt förfarandet kan ett spel föreligga mellan skarvelement ochnämnda andra ytpartier under det att skarvelementen förs in i balkpartierna,varvid nämnda tryckkraftsalstrande förband verksamgörs sä att speletelimineras.

Lasten fràn det tryckkraftsalstrande förbandet kan anbringas parallelltmed livets längdriktning, sett i skarvelementens tvärsnitt, sä att en tryckkraftàstadkoms i livets längdriktning. l\/led ”livets längdriktning” avses här en riktning som sträcker sig mellanflänsarna och vinkelrätt mot skarvelementens längdriktning.

Minst ett par av motriktade kilar kan ästadkommas och paret av kilarkan pressas mot varandra med hjälp av ett andra tryckkraftsalstrandeförband.

Nämnda andra tryckkraftsalstrande förband kan ingripa med nämndakilar genom öppningar i nämnda andra ytpartier.

Förfarandet kan vidare omfatta att läsa skarvelementen relativtvarandra, sä att skarvelementen hindras fràn att förskjutas relativt varandra ipartiets längdriktning.

Detta kan ästadkommas med hjälp av en med skarvelementeningripande läsdel. Läsdelen kan omfatta en del som införs i urtagningariskarvelementen. Delen kan exempelvis ha formen av en bricka eller stav,vilken ingriper med urtagningar eller häl i skarvelementen. Exempelvis kansädana urtagningar eller häl vara anordnade i ytor hos skarvelementen, vilkaär vända mot varandra, säsom ovan nämnda balkliv.

Förfarandet kan vidare innefatta att minst ett av skarvelementen frànatt förskjutas relativt ett av balkpartierna, sä att skarvelementet hindras frànatt förskjutas relativt nämnda balkparti i balkens längdriktning närskarvelementet förs in i det andra av balkpartierna.

Exempelvis kan làsdelen tillàtas ingripa med ett av nämndatryckkraftsalstrande förband. Ett sätt att àstadkomma detta är att ge làsdelenformen av en bricka med genomgàende häl, varvid en stav utgörande del avförbandet (exempelvis en bult) löper genom hàlet samt genom häl i de andraytpartierna.

Förfarandet kan vidare omfattande att àstadkomma en säkerhetsdel förformbetingad upptagning av en axiell draglast mellan balkpartierna.

Exempelvis kan en säkerhetsdel omfatta minst en bricka, vilkeningriper med pà respektive sidor om en skarv belägna tryckkraftsalstrandeförband.

Enligt en andra aspekt ästadkoms en balk för bildande av en bärande konstruktion i ett lantbruksredskap, omfattande ett första balkparti, och ett andra balkparti, vilket har en kortsida, som är sammanfogad meden kortsida hos det första balkpartiet. Respektive hälrum föreligger inutibalkpartierna. Balkpartierna har väsentligen identiska tvärsnitt innefattande ett första par av motstäende inre ytpartier och ett andra par av motstàende inreytpartier, vilka är belägna väsentligen vinkelrätt mot det första paret avytpartier. Första och andra skarvelement är anordnade inuti nämnda hälrumoch har utsträckning i bäda balkpartierna. Vart och ett av skarvelementenanligger mot ett respektive av de första inre ytpartierna samt mot bäda av deandra inre ytpartierna. l\/linst en kil är införd mellan skarvelementen, sä attdessa pressas i riktning bort frän varandra och mot respektive första inreytparti, och minst ett tryckkraftsalstrande förband, är anordnat att pressa deandra inre ytpartierna i riktning mot varandra, sä att skarvelementen klämsmellan de andra inre ytpartierna.

Balkpartierna kan ha väsentligen rektangulärt eller kvadratiskt tvärsnitt,sä att nämnda ytpartier är väsentligen plana. l\/led ”väsentligen rektangulärt eller kvadratiskt” avses att tvärsnittet kanvara rektangulärt respektive kvadratiskt, bortsett fràn eventuella radier vidövergängar mellan ytpartier. l\/linst ett av nämnda första och andra ytpartier kan vara försänkt inätmot hälrummet relativt ett övergàngsparti mellan ett av de första ytpartiernaoch ett av de andra ytpartierna. l\/linst ett av skarvelementen kan ha väsentligen U-formad profil,omfattande ett liv samt tvä flänsar, varvid distala partier hos flänsarna kananligga mot ett av de första inre ytpartierna. l\/linst ett av de andra ytpartierna kan vara deformerat i riktning motskarvelementen, sä att de andra ytpartierna anligger mot skarvelementen.

Balken kan omfatta minst ett par av motriktade kilar, vilka pressas motvarandra med hjälp av ett andra tryckkraftsalstrande förband.

Nämnda andra tryckkraftsalstrande förband kan ingripa med nämndakilar genom öppningar i nämnda andra ytpartier.

Nämnda kil kan omfatta en väsentligen prismatisk kropp med ett parkilytor, vilka bildar en inbördes spetsig vinkel samt en tryckyta vars ytnormalsammanfaller med en linje som delar vinkeln i tvä lika stora vinklar.

Genom att ästadkomma en prismatisk kropp kan en linjekontakt medrespektive skarvelement ästadkommas.

Kilen kan vidare omfatta ett genomgående häl, vilket sträcker sigparallellt med ytnormalen. En bult kan vara införbar genom hàlet, sä attbulthuvud och mutter kan samverka med respektive tryckyta, sä att kilarnapressas mot varandra när muttern skruvas ät.

Balken kan vidare omfatta en làsdel, vilken är anordnad att läsaskarvelementen relativt varandra, för att förhindra relativ rörelse mellanskarvelementen längs balkens längdriktning.

Balken kan vidare omfatta en làsanordning som är anordnad att läsaàtminstone det ena av skarvelementen relativt ett av balkpartierna, sä attnämnda skarvelement hindras frän att förskjutas längs balkens längdriktningnär skarvelementet förs in i det andra av balkpartierna.

Läsanordningen kan vara integrerad med ovan nämnda làsdel.

Balken kan alltsä förses med en med skarvelementen ingripandelàsdel. Läsdelen kan omfatta en del som införs i urtagningar iskarvelementen, företrädesvis i skarvelementens balkliv. Läsdelen kanexempelvis ha formen av en bricka eller stav, vilken ingriper med urtagningareller häl i skarvelementen. Exempelvis kan sädana urtagningar eller häl varaanordnade i ytor hos skarvelementen, vilka är vända mot varandra, säsomovan nämnda balkliv. Genom att läta ett eller flera av de tryckkraftsalstrandeförbanden ingripa med läsdelen, ästadkoms läsning av skarvelementen bäderelativt varandra och relativt det ena av balkpartierna.

Balken kan vidare omfatta en säkerhetsdel för formbetingadupptagning av en axiell draglast mellan balkpartierna.

Enligt en tredje aspekt ästadkoms ett lantbruksredskap omfattande enram, vilken omfattar minst en balk enligt vad som beskrivits ovan.

Kort beskrivning av ritnindarna Fig 1 visar en av ett par balkpartier sammanfogad balk.

Fig 2 visar balken i fig 1, sedd ovanifrän.

Fig 3 visar ett längsgäende tvärsnitt av balken i fig 1 och 2, taget längslinjen A-A i fig 2.

Fig 4 visar balken i fig 1-3, sedd frän längsidan.

Fig 5 visar ett tvärsnitt av balken i fig 1-4, taget längs linjen B-B i fig 3.

Fig 6 visar balken i fig 1-5, sedd fràn kortsidan.

Fig 7 visar i perspektivvy balken i fig 1-6, med det ena balkpartietborttaget.

Fig 8 visar en kil för användning i sammanfogningen av balken.

Detal'|erad beskrivningl\/led hänvisning till fig 1 visas en balk 1, vilken är uppbyggd av tvà balkpartier 10a, 10b, vilka sammanfogats kortsida mot kortsida längs ettfogplan.

I det visade exemplet är fogplanet vinkelrätt mot balkens längdriktningL. Detta är dock inte nödvändigt. Fogplanet kan vara vinklat relativt balkenslängdriktning, exempelvis med en vinkel uppgàende till 30°-90°, företrädesvis45°-90°.

Den visade balken 1 och balkpartierna 10a, 10b har s k ”timglasformat”tvärsnitt, innebärande att de formats till att ha ett par av motstàende sidormed indragna eller försänkta ytpartier samt ett par av motstàende sidor somär plana.

Ett timglasformat tvärsnitt kan bildas genom valsning av ett balkämnemed rektangulärt eller kvadratiskt tvärsnitt pà i sig känt sätt. Sàdana ihàligaoch timglasformade balkprofiler finner särskild tillämpning när det är önskvärtatt kunna utnyttja de flänsar som bildas för ingrepp med krampor eller andratyper av monteringsanordningar, och/eller när det önskvärt att kunna försänkaexempelvis bulthuvud eller andra fästelement sä att dessa inte interfererarmed exempelvis krampor eller monteringsanordningar av sàdan typ somsträcker sig runt hela eller delar av balken, varvid större frihet att monterautrustning sàsom radenheter längs balkens längd àstadkoms.

Balkpartierna 10a, 10b, och därmed balken 1, är ihàliga, dvs. bildar etthàlrum med ett första par av motstàende inàt vända väggpartier 11a, 11b ochett andra par av motstàende inàt vända väggpartier 12a, 12b. Det andra paret12a, 12b av väggpartier är orienterat väsentligen vinkelrätt mot det förstaparet av väggpartier 11a, 11b.

Det inses att det häri visade konceptet kan användas pà balkpartieroch balkar vars tvärsnitt saknar indragna sidor samt pä balkpartier och balkarvars tvärsnitt är exempelvis cirkulärt eller ovalt.

I balkpartiernas hälrum har anordnats ett par skarvelement 13a, 13b.Skarvelementen kan utgöras av balk- eller stängämnen med en längdmotsvarande omkring 2-10 gänger hälrummets höjd, företrädesvis 3-8 gängereller 4-6 gänger. l\/led hänvisning till fig 5, kan dessa balk- eller stängämnen ha en höjdHs som motsvarar omkring 95-99,9 °/> av ett avständ Dy2 mellan de andramotstàende ytpartierna 12a, 12b. Höjden Hs skall vara sädan attskarvelementen obehindrat kan föras in i balkpartiernas hälrum, vilket innebäratt ett visst spel bör föreligga, särskilt med hänsyn taget till toleranser. Höjdenskall dock inte vara större än att ytpartierna 12a, 12b kan pressas i riktningmot varandra till anliggning mot motstàende sidoytor skarvelementet.

Vidare kan dessa balk- eller stängämnen ha en bredd Bs som ärmindre än hälften av ett avständ Dy1 mellan de första ytpartierna 11a, 11b.Företrädesvis kan bredden Bs vara sädan att Dy1 > 2Bs+ds där ds ärdiametern hos en kilbult, som kommer att diskuteras i det följande. l det visade exemplet utgörs skarvelementen 13a, 13b av balkar medväsentligen U-formad profil, dvs. av balkar som omfattar ett balkliv 131 somsträcker sig mellan ett par av flänsar 132, 133. Flänsarnas 132, 133proximala partier ansluter till respektive ändar av balklivet och flänsarnasdistala partier sträcker sig parallellt med varandra, vinkelrätt mot etthuvudplan hos balklivet 131. l det visade exemplet är skarvelementen bildade av balkämnen med U-profil, där respektive U-profil vänts sä att balklivet 131 sträcker sig parallelltmed de första ytpartierna 11a, 11b och sä att distala partier av U-profilensflänsar 132, 133 ligger an mot samma första ytparti 11a, 11b.

De bäda skarvelementen är säledes vända ät motsatta häll, sä att detena skarvelementet ligger an mot ett av de bäda första ytpartierna 11a ochdet andra skarvelementet ligger an mot det andra av de bäda förstaytpartierna 1 1b.

Mellan skarvelementen 13a, 13b är förband i form av mutter-bult-förband anordnade.

Dessa omfattar spännbultar 21a1, 21a2, 21a3, 21a4, 21b1, 21b2, 21 b3, 21 b4 vilka är anordnade att ästadkomma en tryckkraft som pressar de andra ytpartierna 12a, 12b mot varandra. Spännbultarnas 21a1, 21a2, 21a3, 21a4, 21 b1, 21 b2, 21 b3, 21 b4 huvud respektive mutter ligger sàledes an motutsidan av de andra ytpartierna 12a, 12b.

Genom àtdragning av spännbultarna pressas de andra ytpartierna 12a,12b mot varandra och deformeras, företrädesvis enbart elastiskt, sä attytpartierna 12a, 12b kommer i kontakt med skarvelementen, varvidskarvelementen kläms mellan ytpartierna 12a, 12b.

Vidare omfattar förbanden kilelement 14a1, 14a2, 14b1, 14b2 ochkilbultar 20a, 20b.

Kilelementen är anordnade sä att deras kilytor sticker in i det utrymmesom föreligger mellan intilliggande skarvelement 13a, 13b. l det visadeexemplet föreligger ett par av motstàende kilelement, vilka verkar pà, sett iskarvelementens längdriktning (vilken är parallell med balkens längdriktningL), samma parti av respektive skarvelement.

En kilbult är anordnad att förbinda detta par av motstàende kilelement,sä att ett kilbultshuvud anligger mot ett av kilelementen, direkt eller via eneller flera brickor, och kilbultsmuttern anligger mot det andra av kilelementen,direkt eller via en eller flera brickor.

Genom att dra ät kilbulten pressas kilelementen mot varandra, sä attkilytorna tvingar skarvelementen i riktning bort fràn varandra, varvidflänsarnas 132, 133 distala partier pressas mot de första ytpartierna 11a, 11b l\/ledan spännbultarna 21a1, 21a2, 21a3, 21a4, 21b1, 21b2, 21b3, 21 b4 ingriper med de andra ytpartierna12a, 12b genom hàl som har mindrestorlek än bulthuvud respektive mutter, har är kilbultarna införda genomöppningar vilka är samma eller större storlek än bulthuvud respektive mutter.Företrädesvis kan öppningarna ha en form som motsvarar kilens form, sett iprojektion pà de andra ytpartierna 12a, 12b, sä att ingrepp mellan kilbultoch/eller kil ä ena sidan och andra ytpartier 12a, 12b ä andra sidan, heltundviks, àtminstone sett i riktning parallellt med kilbultarnas utsträckning.

Med hänvisning till fig 1 kan en eller flera säkerhetsdelar 22åstadkommas, vilken är konfigurerad för att formbetingat uppta en draglast ibalkens 1 längdriktning. Exempelvis kan en säkerhetsdel 22 åstadkommas ivardera försänkt ytparti hos balkprofilen, dvs. en på ovansidan och en påundersidan. Sådana säkerhetsdelar kan vara utformade och dimensioneradeatt ta upp en huvudsaklig last i balkens längdriktning. Det inses attsäkerhetsdelen kan ha längre sträckning längs balkens längdriktning än vadsom visas på ritningarna, och att säkerheš-tsdelen 22 på minst en sida avfogplanet kan ingripa med mer än en spännbult 21a1, 21a3; 21a2, 21 a4.Säkerhetsdelen kan ingripa med ett par av på respektive sidor avfogplanet anordnade spännbultar. Exempelvis kan säkerhetsdelen varautformad som en långsträckt bricka eller stav med genomgående hål förrespektive spännbult.

En sådan säkerhetsdel kan anordnas på den ena eller på bådamotstående sidor av balken 1. Företrädesvis anordnas säkerhetsdelen 22 påsådana sidor som uppvisar försänkta ytpartier enligt vad som visas i fig 1. l\/led hänvisning till fig 6 och 7 kan skarvelementen 13a, 13b försesmed en eller flera låsanordningar 134, 30 för låsning av skarvelementenrelativt varandra, åtminstone i balkens längdriktning L.

Exempelvis kan ett par försänkningar 134, såsom genomgående hål,åstadkommas vid ett eller flera lägen längs skarvelementens 13a, 13b längd,så att försänkning 134 i det ena skarvelementet 13a sammanfaller i höjd- ochlängdläge med motsvarande försänkning i det andra skarvelementet 13b.

I det visade utförandet är ett par sådana hål 134 eller öppningaranordnade vid ett läge i balkens längdriktning L motsvarande ett närmastfogplanet positionerat tryckkraftsalstrande förband 21 a1.

En låsbricka 30 kan anordnas så att denna ingriper med bådaurtagningarna 134, varvid relativ rörelse mellan skarvelementen 13a, 13bförhindras.

Eventuellt kan låsbrickan 30 även förses med ett genomgående hål,varvid en spännbult kan sträcka sig genom hålet och därmed även förhindrarelativ rörelse mellan balkpartiet 10a och skarvelementen 13a, 13b. 11 Med hänvisning till fig 8 kan kilelementet 14a1, 14a2, 14b1, 14b2 varautformat som en prisma med ett par kilytor 141, 142, vilka bildar en spetsigvinkel med varandra samt en anliggningsyta tryckyta 143, vars ytnormalsträcker sig i en riktning som är parallell med ett plan som delar vinkelnmellan kilytorna i tvà lika stora delar.

Själva kilelementet kan ha godtyckligt tvärsnitt, exempelvis triangulärt,eller, som visas i fig 8, pentagonalt.

Kilelementet kan ha ett genomgàende häl 144, vars diameter äranpassad förd den kilbult som skall användas.

Kilelementet kan ha en längd parallellt med längdriktningen L om ca25-50 mm.

Sammanfogning av balkpartier 10a, 10b för bildande av en balk kanàstadkommas enligt följande. Ändpartier hos de balkpartier 10a, 10b som skall sammanfogas försesmed häl för spännbultar samt öppningar för kilbultar och kilelement.

Skarvelement 13a, 13b framställs till önskad längd.

Ett par skarvelement 13a, 13b anordnas balkliv mot balkliv samt införs ibalkpartiet 10a hàlrum sä att flänsarnas distala partier är vända mot de förstaytpartierna 11a, 11b. Skarvelementen kan införas i det första balkpartiet 101till en längd som uppgàr till 40-70 °/> av skarvelementens längd, företrädesvisminst 50 °/°.

Härvid kan alltsà samtliga delar vara pà plats i det ena balkpartiet, menvarken spännbultar eller kilbultar är àtdragnavUnder det att skarvelementeninförs i nämnda första respektive andra balkparti, kan respektive spelföreligga mellan flänsarnas 132, 133 distala partier och de första inre ytorna11a, 11b samt mellan flänsarna 132, 133 och de andra inre ytorna 12a, 12b.

Det andra balkpartiet 10b förs pà över skarvelementen 13a, 13b. Omingen làsanordning 134, 30 utnyttjas, kan detta moment kräva viss försiktighetför att inte skarvelementen skall förskjutas fullständigt in i det förstabalkpartiet 10a.

Kilelement 14a1, 14a2, 14b1, 14b2 införs sedan genom respektiveöppningar i respektive andra ytpartier 12a, 12b, varefter kilbultar anbringas ihälen 144. 12 Kilbultarna dras sedan ät, sä att skarvelementen pressas utàt mot deförsta ytpartierna 11a, 11b. och spelen mellan flänsarnas 132, 133 distalapartier och de första inre ytorna 11a, 11b elimineras.

Spännbultar 21 b1, 21 b2, 21 b3, 21 b4 anordnas i för dessa avsedda häl,men dras inte ät förrän kilbultarna dragits ät.

Efter att kilbultarna dragits ät, dras spännbultarna ät, sä att de andraytpartierna 12a, 12b pressas i riktning mot varandra och kommeri kontaktmed skarvelementen 13a, 13b. Därmed elimineras spelet mellan flänsarna132, 133 och de andra inre ytorna 12a, 12b.

Sàväl spännbultar som kilbultar dras ät för att ästadkomma förmägahos balken att överföra dragspänningar i längdriktningen L. Dennadragspänning kan fördelas mellan av kilbultarna och spännbultarnaästadkommet friktionsförband och eventuella säkerhetsdelar 22.

Om läsanordningar 134, 30 skall utnyttjas, förses skarvelementenlämpligen med häl 134 i samband med att dessa bildas, exempelvis genomlaserskärning. När skarvelementen 13a, 13b anordnats i det första balkpartietkan läsbrickan 30 anordnas i hälen 134 samt motsvarande spännbult införasgenom hälet i läsbrickan 30 och i ingrepp med respektive häl i de andraytpartierna 12a, 12b.

Om en eller flera säkerhetsdelar 22 skall utnyttjas, kan även dessamonteras i samband med att motsvarande spännbult monteras i det förstabalkpartiet 10a.

Balkpartierna 10a, 10b är typiskt sett stälbalkar, även om det härivisade sammanfogningskonceptet kan utnyttjas även pä balkar av andrametalliska material eller pä balkar av polymermaterial.

Skarvelementen 13a, 13b kan ocksä vara bildade av stäl, eller avannat material som befinns lämpligt med hänsyn taget till materialet hos debalkpartier som skall sammanfogas. Exempelvis kan materialet iskarvelementen vara samma som i balkpartierna. Även kilelementen 14a1, 14a2, 14b1, 14b2 kan bildas av godtyckligtmaterial, vilket väljs med hänsyn taget till material i balkpartier ochskarvelement. 13 Läsbrickan 30 kan bildas av valfritt material, eftersom den inte fyllernägon funktion i den lastöverföring som skall åstadkommas av den färdigabalken 1.

Som nämnts är alltsä denna metod för skarvning av balkpartier 10a,10b särskilt lämpad för rektangulära eller kvadratiska balktvärsnitt, ochsärskilt dä sädana som har timglasform.

Genom att utnyttja timglasform med tillräckligt stor försänkning avytpartier 12a, 12b kan bulthuvuds, bultändars och muttrars utstick frän balkenminskas eller rent av elimineras.

Därigenom ökar friheten att placera maskindelar, säsom markingrip-ande verktyg, radenheter eller liknande vid godtyckliga lägen även längsskarvade balkars längd. Denna effekt är särskilt pätaglig när sädan placeringsker med hjälp av balken kringgäende krampor.

Claims (22)

1. Förfarande för sammanfogning av balkpartier (10a, 10b)kortsida mot kortsida, för att bilda en balk (1), omfattande: att ästadkomma första och andra ihàliga balkpartier (1 Oa, 10b), vilkahar väsentligen identiska tvärsnitt innefattande ett första par av motstàendeinre ytpartier (11a, 11b) och ett andra par av motstàende inre ytpartier (12a,12b), vilka är belägna väsentligen vinkelrätt mot det första paret av ytpartier, att ästadkomma första och andra skarvelement (13a, 13b), att införa skarvelementen (13a, 13b) i bäda balkpartiernas hälrum, säatt vart och ett av skarvelementen anligger mot ett respektive av de första inreytpartierna (1 1 a, 11b) samt mot bäda av de andra inre ytpartierna (12a, 12b), att ästadkomma minst en kil (14a, 14b), vilken införs mellanskarvelementen (13a, 13b) sä att dessa pressas i riktning bort frän varandraoch mot respektive första inre ytparti (11a, 11b), och att ästadkom ma minst ett tryckkraftsalstrande förband (21 a1 -21 a4;21 b1-21b4), vilket pressar de andra inre ytpartierna (12a, 12b) i riktning motvarandra, sä att skarvelementen kläms mellan de andra inre ytpartierna (12a,12b).

2. Förfarande enligt krav 1, vidare innefattande att anordnanämnda tryckkraftsalstrande förband (21a1-21a4; 21 b1-21 b4) i ingrepp medett, relativt ett övergàngsparti mellan ett av de första ytpartierna och ett av deandra ytpartierna, inàt mot hälrummet försänkt ytparti.

3. Förfarande enligt nägot av föregäende krav, varvid minst ett av skarvelementen (13a, 13b) har väsentligen U-formad profil, omfattande ett liv (131) samt tvä flänsar (132, 133), varvid distala partier hos flänsarna (132, 133) bringas i anliggning motett av de första inre ytpartierna (11a, 11b).

4. Förfarande enligt nägot av föregäende krav, varvid ett spel föreligger mellan skarvelement (13a, 13b) och nämndaandra ytpartier (12a, 12b) under det att skarvelementen (13a, 13b) förs in ibalkpartierna (10a, 10b), och varvid nämnda tryckkraftsalstrande förband (21 a1 -21 a4; 21 b1-21 b4)verksamgörs sä att spelet elimineras.

5. Förfarande enligt krav 4, varvid lasten fràn dettryckkraftsalstrande förbandet (21 a1 -21 a4; 21b1-21b4) anbringas parallelltmed livets (131) längdriktning, sett i skarvelementens tvärsnitt, sä att entryckkraft àstadkoms i livets längdriktning.

6. Förfarande enligt nàgot av föregàende krav, varvid minst ett parav motriktade kilar (14a1, 14a2; 14b1, 14b2) àstadkoms och varvid paret avkilar pressas mot varandra med hjälp av ett andra tryckkraftsalstrandeförband (20a, 20b).

7. Förfarande enligt krav 6, varvid nämnda andra tryckkrafts-alstrande förband (20a, 20b) ingriper med nämnda kilar (14a1, 14a2; 14b1,14b2) genom öppningar i nämnda andra ytpartier (12a, 12b).

8. Förfarande enligt nàgot av föregàende krav, vidare omfattandeatt läsa skarvelementen (13a, 13b) relativt varandra, sä att skarvelementenhindras fràn att förskjutas relativt varandra i partiets längdriktning.

9. Förfarande enligt nàgot av föregàende krav, vidare innefattandeatt hindra minst ett av skarvelementen (13a, 13 b) fràn att förskjutas relativtett av balkpartierna (1 Oa), sä att skarvelementet hindras fràn att förskjutasrelativt nämnda balkparti i balkens längdriktning när skarvelementet förs in idet andra av balkpartierna (1 Ob).

10. Förfarande enligt nàgot av föregàende krav, vidare omfattandeatt ästadkomma en säkerhetsdel (22) för formbetingad upptagning av enaxiell draglast mellan balkpartierna (10a, 10b). 16

11. Balk (1) för bildande av en bärande konstruktion i ettlantbruksredskap, omfattande: ett första balkparti (1 Oa), och ett andra balkparti (1 Ob), vilket har en kortsida, som är sammanfogadmed en kortsida hos det första balkpartiet, varvid respektive hàlrum föreligger inuti balkpartierna (10a, 10b), och varvid balkpartierna (10a, 10b) har väsentligen identiska tvärsnittinnefattande ett första par av motstàende inre ytpartier (11a, 11b) och ettandra par av motstàende inre ytpartier (12a, 12b), vilka är belägnaväsentligen vinkelrätt mot det första paret av ytpartier, kännetecknad av första och andra skarvelement (13a, 13b), vilka är anordnade inutinämnda hàlrum och har utsträckning i bäda balkpartierna, varvid vart och ett av skarvelementen anligger mot ett respektive av deförsta inre ytpartierna (11a, 11b) samt mot bäda av de andra inre ytpartierna(12a, 12b), minst en kil (14a, 14b), vilken är införd mellan skarvelementen (13a,13b), sä att dessa pressas i riktning bort frän varandra och mot respektiveförsta inre ytparti (11a, 11b), och minst ett tryckkraftsalstrande förband (21 a1 -21a4; 21b1-21b4), vilket äranordnat att pressa de andra inre ytpartierna (12a, 12b) i riktning motvarandra, sä att skarvelementen kläms mellan de andra inre ytpartierna (12a,12b).

12. Balk enligt krav 11, varvid balkpartierna har väsentligenrektangulärt eller kvadratiskt tvärsnitt, sä att nämnda ytpartier är väsentligenplana.

13. Balk enligt krav 11 eller 12, varvid minst ett av nämnda förstaoch andra ytpartier är försänkt inät mot hälrummet relativt ett övergàngspartimellan ett av de första ytpartierna (11a, 11b) och ett av de andra ytpartierna(1 za, 12b). 17

14. Balk enligt nàgot av krav 11-13, varvid minst ett av skarvelementen (13a, 13b) har väsentligen U-formad profil, omfattande ett liv (131) samt tvà flänsar (132, 133), varvid distala partier hos flänsarna (132, 133) anligger mot ett av deförsta inre ytpartierna (11a, 11b).

15. Balk enligt nàgot av krav 11-14, varvid minst ett av de andra ytpartierna (12, 12b) är deformerat iriktning mot skarvelementen, sä att de andra ytpartierna anligger motskarvelementen.

16. Balk enligt nàgot av krav 11-15, varvid balken omfattar minst ettpar av motriktade kilar (Mat *ißiaäç Mbf, Mbêši, vilka pressas mot varandramed hjälp av ett andra tryckkraftsalstrande förband (wa. 2%).

17. Balk enligt krav 16, varvid nämnda andra tryckkraftsalstrandeförband (293, 2%) ingriper med nämnda kilar (Mat Maâ; Mbt. trfbíà)genom öppningar i nämnda andra ytpartier H2. 12b).

18. Balk enligt nàgot av krav 11-16, varvid nämnda kil (Mat, 14212;Mbf. ffibâi) omfattar en väsentligen prismatisk kropp med ett par kilytorhíjíi,1513), vilka bildar en inbördes spetsig vinkel samt en tryckyta (jgëjwvarsytnormal sammanfaller med en linje som delar vinkeln i tvà lika stora vinklar.

19. Balk enligt nàgot av krav 11-18, vidare omfattande en làsdel,vilken är anordnad att läsa skarvelementen (1 Ba. 13b) relativt varandra, för attförhindra relativ rörelse mellan skarvelementen längs balkens längdriktning.

20. Balk enligt nàgot av krav 11-19, vidare innefattande enläsanordning som är anordnad att läsa ätminstone det ena avskarvelementen relativt ett av balkpartierna (1 Oa), sä att nämndaskarvelement hindras fràn att förskjutas längs balkens längdriktning närskarvelementet förs in i det andra av balkpartierna (1 Ob). 18

21. Balk enligt nàgot av krav 11-20, vidare omfattande ensäkerhetsdel (22) för formbetingad upptagning av en axie|| draglast mellanbalkpartierna (1 Oa, 10b).

22. Lantbruksredskap omfattande en ram, vilken omfattar minst enbalk enligt nàgot av krav 11-21.