SE538526C2 - System och metod för övervakning av rörledningssystem - Google Patents

Abstract

538 526 SAM MAN DRAG En metod for detektion av handelser i ett rorledningssystem vilket innefattar en aystangningsventil; a) sampla varden harrorande till flode i rorledningssystemet; ur de erhallna vardena harrorande till flode erhalla ett flodesmonster for rorledningssystemet; ur flodesmonstret bestamma en eller flera parametrar; Overvaka och/eller testa rorledningssystemet under anvandande av ett eller flera av de 10 bestamda parametrarna. Ett system innefattar en ventilenhet 8 aysedd att kopplas in i rorledningssystemet 2 samt en styrenhet 10. Ventilenheten innefattar en aystangningsventil 12, en tryckmatare 14 nedstrOms aystangningsventilen och en flOdesmatare 16. Styrenheten ar utformad for att kommunicera med aystangningsventilen for att styra stangning och/eller oppning av denna, med flodesmataren for att erhalla matdata fran flodesmataren, och med tryckmataren for att erhalla matdata fran tryckmataren. Styrenheten ar utformad att kommunicera med ventilenheten for att utfora metoden ovan.

Description

Föreliggande uppfinning avser en styrenhet, ett system innefattande en styrenhet och enventilenhet, och ett förfarande för att övervaka och detektera olika typer av läckage i rörledningssystem, samt för att vidta åtgärder vid detektion av läckage.

BAKGRUND Läckage i vattenledningssystem i fastigheter orsakar årligen stora skador. I sådanavattenledningssystem kan en rad olika typer av läckage förekomma. Då dessa typer avvattenledningssystem är trycksatta, innebär detta att om läckaget förblir oupptäckt, eller om ingen åtgärd vidtas, fortgår läckaget med stora skador som följd.

Ett brustet vattenledningsrör i ett tappvattensystem kan orsaka ett omfattande läckage dåstora mängder vatten snabbt flödar ut i omgivande utrymme. Det är därför av vikt att ettsådant läckage upptäcks snarast samt att vattentillförseln automatiskt stängs av då ett sådant läckage uppträder. Även mindre läckage, till exempel orsakade av defekta tätningar längs en rörledning, ettmindre hål i en rörledning, en läckande ventil, osv, ofta refererade till som droppläckage,kan orsaka stora skador eftersom dessa kan vara svåra att upptäcka. Får dessa fortgåutan åtgärd kan de orsaka stora skador på omgivande konstruktionselement, såsomväggar, tak, golv, bjälklag, etc. Andra typer av droppläckage, orsakade av t.ex. en otätkran i ett handfat eller liknande, kan bli kostsamma om de får fortgå en längre tid utan åtgärd.

Känd teknik använder sig av fuktsensorer vilka placeras ut på olika ställen i fastighetendär risk för läckage bedöms föreligga, såsom i kök, badrum, tvättstuga osv. Dessafuktsensorer kan anordnas så att de kommunicerar med en central styrenhet i fastigheten,vilken kan vara konfigurerad så att någon form av alarm avges då en fuktsensordetekterar läckage, och/eller så att en avstängningsventil stängs så att tillförseln av vatten i tappvattensystemet stängs av. Ett problem med denna teknik är att endast läckage vilket sker i den direkta närheten av en fuktsensor detekteras.

Annan känd teknik använder sig av trycktestning för att upptäcka läckage ivattenledningssystem. Därvid stängs ofta en del av vattenledningssystemet av, ochtrycket övervakas. Detta beskrivs i till exempel NO 329802. Ett problem är att detta börske vid tidpunkter då ingen förbrukning sker i vattenledningssystemet, eftersom felaktigamätvärden erhålls om en användare under pågående trycktestning t.ex. öppnar en kranför att tappa vatten. Detta innebär också en olägenhet för brukaren. Viss tidigare kändteknik har försökt lösa detta problem genom att trycktestning sker vid förbestämdatidpunkter vilka på förhand antas vara förbrukningsfria, ofta under vissa klockslag på natten, eller att trycktestning sker när brukaren stänger ventilen.

Andra kända tekniker utgår från att mäta flödesmängd, flödeslängd eller flödeshastighet,vilketjämförs med ett förbestämt gränsvärde, för att detektera läckage. Ett exempel på ettsådant system är känt från US 7,174,771 B2. Ett problem är att dessa system inte tarhänsyn till aktiviteter där tillfälligt en större förbrukning än vad som är normalt sker, såsomtill exempel vid påfyllning av en pool eller liknande. Därvid finns risk att alarm avges felaktigt, och/eller att vattentillförsel stängs av under pågående efterfrågan.

Gemensamt för ovan beskrivna kända tekniker är att de inte tar hänsyn till de individuellaförutsättningar och förbrukningsmönster som råder i olika fastigheter, samt variationeroch/eller förändringar i dessa förutsättningar och förbrukningsmönster. Till exempel harolika hushåll olika vanor vad gäller under vilka tidpunkter vattenförbrukning sker, samt hurstor vattenförbrukning som kan anses vara normal. Dessa vanor kan dessutom ävenändras eller variera med tiden. Sådan ändring eller variation i förbrukningsmönsterinnebär att tidigare satta gränsvärden för parametrar relaterade till flöde eller tidpunkter då det sannolikt inte sker någon förbrukning inte längre är korrekta.

SAM |\/IAN FATTN I N G Nedan presenteras förfaranden, styrenheter samt system för att lösa eller i allafallminimera de problem som beskrivits ovan. Ett ändamål är att åstadkomma automatiskanpassning till de individuella förutsättningar som råder i det specifikavattenledningssystem som övervakas. Ett ändamål är att åstadkomma automatisk uppdatering av de parametrar baserat på vilka slutsatser angående händelser såsom läckage eller oavsiktlig förbrukning dras. Dessa parametrar uppdateras automatiskt medtiden, för att återspegla användarnas vanor eller förändringar av dessa vanor. Med de härpresenterade förfaranden, styrenheter samt system kan flera typer av läckage, från små droppläckage till stora flödesläckage, detekteras.

Den här beskrivna metoden, samt systemet och styrenheten, är särskilt lämpad förvattenledningssystem, såsom tappvattensystem för vattentillförsel för bostäder, bådeenfamiljhus och flerfamiljshus, men även för andra typer av fastigheter såsom kontor ellerindustrilokaler. Används systemet i flerfamiljshus, kan ett system anordnas för varje lägenhet, eller ett system gemensamt för fastigheten.

De här presenterade metoderna, system och styrenheter beskrivs specifikt medhänvisning till vattenledningssystem för fastigheter. De kan dock likaväl appliceras påandra typer av rörledningssystem, till exempel gasledningar i fastigheter. Lösningarna ärinte heller begränsade till rörledningssystem såsom gas- eller vattenledningarifastigheter, utan kan likväl tillämpas på andra typer av rörledningssystem i olika typer av tillämpningar.

Det här presenterade systemet är utformat så att det lär känna det enskildavattenledningssystemet. Styrenheten är konfigurerad så att den genom enlärandefunktion lär sig känna igen förbrukningsmönstret för det specifikavattenledningssystem till vilket den är anordnad. I fallet då systemet är inkopplat till enenfamiljsbostad, speglar förbrukningsmönstret hushållets vanor. Systemet är utformat såatt de olika parametrar, såsom gränsvärden relaterade till olika flödesstorheter samtperioder vilka vanligtvis är flödesfria, vilka kan användas för att identifiera en avvikandehändelse, är karakteristiska för det specifika vattenledningssystemet. Genom att systemethar en lärandefunktion uppdateras dessa parametrar kontinuerligt, varvid de anpassas till en förändrad situation.

Ett ändamål är att baserat på vilken specifik händelse som detekterats utföra en eller fleraåtgärder. Sådan åtgärd kan vara att automatiskt stänga av tillförseln tillvattenledningssystemet, samt att utfärda olika typer av larm eller indikationer, för attinformera en användare, fastighetsägare, eller service-personal om att en oönskad händelse, såsom ett läckage eller en oväntad förbrukning, har inträffat.

Nedan beskrivs först metoden i detalj. Den sedan presenterade styrenheten, samt systemet i vilket styrenheten kan ingå, är konfigurerade för att utföra metoden.

En metod presenteras för övervakning av ett rörledningssystem och/eller detektion av eneller flera händelser i ett rörledningssystem. Rörledningssystemet innefattar enavstängningsventil, anordnad i rörledningssystemet. Metoden innefattar följande steg: a) kontinuerligt eller väsentligen kontinuerligt sampla värden härrörande till flöde irörledningssystemet; b) ur de i steg a) erhållna värdena härrörande till flöde erhålla ett flödesmönster förnämnda rörledningssystem; c) ur flödesmönstret bestämma en eller flera parametrar; d) övervaka och/eller testa rörledningssystemet under användande av ett eller flera av de i steg c) bestämda parametrarna.

Metoden kan även innefatta ett steg att genom att erhålla ett flödesmönster enligt steg b)för ett antal förbestämda tidsperioder, såsom ett antal konsekutiva dygn eller delar av ettantal dygn, erhålla en trend för flöde i nämnda rörledningssystem. De en eller flera parametrarna kan därefter bestämmas ur denna trend.

En händelse kan vara ett läckage, till exempel ett droppläckage, eller ett stort läckage. Ettstort läckage kan visa sig genom ett flöde som avviker från vad som tidigare harregistrerats för det specifika rörledningssystemet. En händelse kan vara ett flöde vilket ärstörre och/eller längre än tidigare registrerade flöden, eller ett flöde vilket förändrassnabbare än vad som kan anses vara normalt för rörledningssystemet i fråga. Detta kanbero på ett läckage, såsom ett stort och/eller plötsligt läckage, till exempel på grund av ett brustet rör, eller på otillåten tappning, en kran som lämnats öppen, etc.

Avstängningsventilen ärfördelaktigen en ventil vars stängning och öppning kan aktiverasvia en elektronisk signal från en styrenhet. Avstängningsventilen är fördelaktigenanordnad och konfigurerad för att stängas av automatiskt vid detektion av en eller flerahändelser. Avstängningsventilen kan fördelaktigen vara en magnetventil eller enmotorstyrd ventil såsom till exempel en kulventil. Det kan dessutom även vara möjligt att manuellt stänga eller öppna ventilen.

Värden härrörande till flöde kan vara det mått på flödet (flödesvolym per tidsenhet) som mäts med flödesmätaren. Värden härrörande till flöde kan även vara en flödesförändringmellan konsekutiva samplingar, och/eller en tidslängd under vilket ett sammanhängande flöde registreras, eller andra parametrar härrörande till flöde.

Metoden ovan kan utföras under en tidsperiod, så att flödesmönstret erhålls baserat påvärden relaterade till flöde samplade för ett antal tidsperioder, såsom ett förbestämt antaltidsperioder. Till exempel kan flödesmönstret erhållas baserat på värden relaterade tillflöde för ett förbestämt antal konsekutiva dygn, eller delar av dygn. Även andratidsperioder eller tidslängder är dock möjliga. Med ett antal dygn avses fördelaktigen ettflertal dygn, men man kan även tänka sig tillfällen då endast ett dygn avses. Medkonsekutiva avses på varandra följande dygn. Under denna tidsperiod registrerasåtminstone vissa flödesvärden eller flödesrelaterade värden, så att utifrån dessaflödesvärden ett eller flera flödesmönster kan skapas, vilka återspeglar karakteristiskastorheter relaterade till förbrukningen. Med flödesmönster kan avses ett eller flera värdeneller flödesrelaterade data vilka återger karakteristiska värden för förbrukningen och/ellerflödet i rörledningssystemet. Ur detta flödesmönster kan även en trendkurva bestämmas,vilken illustrerar hur förbrukningen i systemet varierar med tiden, t.ex. för det antal konsekutiva dygn eller annan tidsperiod under vilka flödesvärden har samplats.

Att erhålla flödesmönster eller trender kan innefatta att grafer beräknas, av den typ somkan visualiseras på en bildskärm. Detta är dock inte nödvändigt för metodens funktion.Flödesmönster behöver inte innefatta beräknande av grafer vilka kan visualiseras, utankan innefatta att ur samplade värden härrörande till flöde i rörledningssystemet registreraoch lagra ett eller flera flödesrelaterade data, företrädesvis ett eller flera flödesrelateradedata för förbestämda tidsenheter, t.ex. varje dygn. Fördelaktigen sparas för varje dygn dethögsta värdet för varje data vilken representerar uppmätta värden härrörande till flöde.Uppmäts senare under samma dygn ett högre värde, ersätts det tidigare värdet med dettavärde. Detta beskrivs mer i detalj senare. Till exempel kan för varje dygn, eller annantidsperiod, information sparas rörande vilka tidpunkter under tidsperioden som ärflödesfria, största flöde, längsta sammanhängande flöde, största flödesförändring, etc. Etteller flera av dessa värden utgör då ett flödesmönster för respektive tidsperiod, t.ex. dygn.Utifrån detta kan ett flödesmönster över en längre tid erhållas, såsom ett flödesmönsteröver ett antal tidsperioder. En trend kan innefatta en sammanställning av dessarespektive data över ett antal konsekutiva dygn eller andra tidsperioder. Ur detta flödesmönster, eller ur en trend, kan sedan en eller flera parametrar bestämmas.

Med ett flödesmönster kan avses en sammanställning av olika typer av flödesrelateradestorheter, ur vilken olika parametrar, vilka beskrivs nedan, kan bestämmas. Metoden kandock likväl innefatta att för varje typ av flödesrelaterad storhet generera ett specifikt flödesmönster, så att ur varje trend en typ av parameter kan bestämmas.

I steg c) kan en parameter vara förekomsten av en eller flera flödesfria perioder. Steg d)innefattar då företrädesvis följande steg: d1) att utföra trycktestning under minst en flödesfri period bestämd enligt c); varvidtrycktestningen företrädesvis utförs genom att stänga avstängningsventilen och övervakatrycket i rörledningssystemet nedströms avstängningsventilen. Flödesfria perioder kanvara perioder, eller tidsintervall, vilka har varit flödesfria under föregående förbestämda tidsperioder, till exempel under ett föregående antal dygn eller delar av dygn.

Ett flödesmönster innefattar här en sammanställning över perioder med respektive utanflöde under en föregående tidsperiod. Till exempel en översikt av flödesfria perioder underett eller flera dygn, eller del av dygn. En trend kan innefatta en översikt över perioder med respektive utan flöde för ett antal dygn, eller annan tidsenhet.

Genom att bestämma om det finns en eller flera tidsperioder vilka har varit flödesfriaupprepade gånger under en föregående tid, t.ex. ett antal föregående dygn, samt närdessa inträffat, kan sannolikheten för att efterfrågan skulle ske under pågående trycktestning minimeras.

Trycktestning kan ske genom att detektera ett eventuellt tryckfall, genom att beräknadifferensen mellan det tryck uppmätt vid trycktestningens början och tryck uppmätt vidtrycktestningens slut. Förekomsten samt eventuellt storleken på detta tryckfall används föratt dra slutsatser angående förekomsten av droppläckage. Ett uppmätt tryckfall i steg d1)kan jämföras med ett tryckfallsgränsvärde för detektering av förekomst av läckage irörledningssystemet. Om tryckförändring sker, kan detta tyda på läckage. Ett litet, ellerrelativt litet, tryckfall kan indikera droppläckage, såsom en otät kran eller ett litet hål längs med rörledningen.

Trycket kan även samplas under trycktestningen. Tryckfallet kan beräknas mellanangränsande samplingar, och detta värde kan jämföras med ett andra tryckfallsgränsvärde. Överskrider tryckfallet detta andra tryckfallsgränsvärde kan detta tyda på att flöde sker, d.v.s. förbrukning kan ha inträffat, t.ex. genom att en användare haröppnat en kran. Metoden kan innefatta att avbryta trycktestningen då tryckfallet överstigerett tryckfallsgränsvärde. Metoden kan vidare vara utformad så att trycktestning initierasigen vid ett senare tillfälle. Trycktestningen kan utföras igen vid nästa schemalagdatrycktestningstillfälle, och/eller vid nästa flödesfria period. Detta andra tryckfallsgränsvärde kan vara samma som tryckfallsgränsvärdet ovan, eller ett annat tryckfallsgränsvärde.

Metoden kan utformas så att dygnet uppdelas i perioder om förbestämd längd. Det kanäven vara möjligt att utforma perioderna så att de är olika långa under olika delar avdygnet. Perioden bör vara så pass lång att tillförlitlig trycktestning kan utföras, det vill sägaatt perioden är så pass lång att även ett droppläckage ger upphov till ett tryckfall undertrycktestningen. Perioden bör också vara så pass lång, att den med viss säkerhetåterspeglar flödesmönster under perioden. Dessa perioder är fasta och förbestämda, såatt de infaller under samma tidsintervall varje dygn. Metoden är därmed utformad för atthitta en eller flera sådana perioder, vilka har varit flödesfria under ett förbestämt antal dygn. En eller flera av dessa flödesfria perioder väljs ut, för att utföra trycktest.

Ett annat alternativ kan vara att istället för att dela in dygnet i förbestämda perioder,registrera flöde i ett löpande tidsschema, och att ur dessa data bestämma flödesfriatidsintervaller under dygnet, dvs. tidpunkter mellan vilka inget flöde sker. Genom att pådetta sätt bestämma flödesfria perioder under ett antal dygn, samtjämföra dessa data föratt hitta tidsperioder vilka har varit flödesfria under ett förbestämt antal dygn, kanflödesfria perioder bestämmas. Om dessa är tillräckligt långa, enligt vad som beskrivits ovan, kan trycktest utföras under en sådan period.

Fördelaktigen kan trycktestning utföras under ett tidsinterall vilket befinner sig inom, samtär kortare än en flödesfri period. Trycktestning kan alltså lämpligtvis utföras under en delav en flödesfri period, företrädesvis under en del i mitten av den flödesfria perioden. På såsätt kan sannolikheten att flöde ska inträffa under trycktestning ytterligare minskas.Sträcker sig den flödesfria perioden från tidpunkt t1 till tidpunkt t2, kan således trycktestning väljas att utföras mellan tidpunkterna t1+At1 och t2-At2.

Trycktestning kan utföras under ett flertal flödesfria perioder varje dygn. Dessa flödesfriaperioder ärfördelaktigen inte är tidsmässigt angränsande till varandra. Trycktestning kan således utföras vid olika tillfällen under dygnet.

Metoden kan vara utformad så att en åtgärd utförs om förekomst av läckage detekterats.Åtgärden kan innefatta ett eller flera av följande steg: att hålla ventilen stängd; att skicka en signal till en annan elektronisk enhet; att avge ett larm.

Genom att hålla ventilen stängd kan eventuella skador eller andra följder avdroppläckaget förhindras. Att skicka en signal till en annan elektronisk enhet kan innefattaett eller flera av följande: att skicka ett SMS, e-post eller annat meddelande via en trådlös förbindense, att skicka en signal till exempelvis ett bostadslarm.

Metoden kan vara utformad så att en slutsats att droppläckage föreligger dras först då etttryckfall motsvarande droppläckage har detekterats under ett förbestämt antaltrycktestningar, företrädesvis under ett förbestämt antal konsekutiva trycktestningar.Slutsats om droppläckage kan alltså dras redan efter att tryckfall har detekterats under entrycktestning, eller först efter ett flertal trycktestningar. Metoden, samt styrenheten, kanvara utformade så att åtgärderna ovan, såsom ett larm eller annan indikation avges då slutsatsen har dragits att droppläckage föreligger.

I steg c) kan en parameter vara ett flödeslängdgränsvärde. Steg d) kan innefatta följandesteg: d2) att registrera den tid under vilken ett flöde pågår; d3) jämföra denna tid med flödeslängdgränsvärdet, och d4) vid överskridande av detta flödeslängdgränsvärde utföra en åtgärd.

Flödesmönstret kan här innefatta ett eller flera värden relaterade till flödeslängd, t.ex.längden på det längsta, eller ett visst antal längsta flöden. Flödesmönstret kan vidareinnefatta en översikt eller sammanställning över dessa längsta flödeslängder under en föregående tidsperiod, såsom ett antal dygn.

Om flödet pågår en längre tid än flödeslängdgränsvärdet, kan detta indikera ett långtflöde. Detta kan bero till exempel på ett läckage. Åtgärden kan även utföras då gränsvärdet har uppnåtts. Åtgärden kan innefatta att utföra ett eller flera av följande steg:i) att stänga ventilen för att sedan öppna den igen; ii) att stänga ventilen; iii) att skicka en signal till en annan elektronisk enhet; iv) att avge ett larm.

Att stänga ventilen för att öppna den igen kan innebära att ventilen stängs under enrelativt kort period, exempelvis i storleksordning av ett antal sekunder, för att sedanöppnas igen. Då ventilen stängs bryts vattentillförseln. En användare kan på detta sättinformeras om att Vattenförbrukning har skett under en längre tid än vad som är brukligt isystemet. Användaren kan då välja att exempelvis stänga den kran ur vilken han tapparvatten. Då avstängningsventilen öppnas sker i såfall inget flöde. Systemet kan då återgå till normal drift.

Metod kan vara utformad så att en åtgärd enligt ii)-iv) enligt ovan utförs och/eller att ettlångt flöde detekteras om flödeslängdgränsvärdet igen uppnås eller överskrids efter att ventilen har öppnats enligt åtgärd i).

Metoden kan vara utformad så att ett långt flöde detekteras först då flödeslängdgränsvärdet har uppnåtts, eller överskridits, ett bestämt antal gånger.

Flödeslängdgränsvärdet kan uppdateras enligt följande: uppmätt flödeslängd jämförs med sparat högsta värde för flödeslängd; om uppmätt flödeslängd är större än sparat högsta värde för flödeslängd, sparas uppmättflödeslängd som högsta värde för flödeslängd, och flödeslängdsgränsvärdet uppdateras baserat på detta.

Flödeslängdgränsvärdet kan bestämmas som den längsta tiden under vilket ettsammanhängande flöde har registrerats, multiplicerat med en koefficient. Dennakoefficient kan företrädesvis vara större än 1. Det är dock även möjligt att använda enkoefficient mindre än 1. I de fall då uppmätt flödeslängd uppgår till eller överskrideraktuellt flödeslängdgränsvärde och ventilen stängs enligt åtgärd i) eller ii) ovan, kommerventilen att stängas så snart gränsvärdet har uppnåtts. Registreras denna flödeslängdsom ny längsta flödeslängd, kan det medföra en ökning av gränsvärdet, beroende av koefficientens storlek. Det kan även vara möjligt, att med hjälp av en algoritm avgöra om ett uppmätt värde vilket är högre än det sparade högsta värdet härrör till en händelse, och i så fall välja att inte spara detta värde som ett högsta värde.

Såsom nämnts ovan registreras värden härrörande till flöde kontinuerligt eller väsentligenkontinuerligt. Ett eller flera högsta värden sparas, företrädesvis även ett eller flera högstavärden som uppmätts varje tidsenhet, vilken exempelvis kan vara ett dygn, eller del avdygn. Då flödesmönstret baseras på flödesvärden uppmätta under de senaste y1 antaldygnen, och kontinuerligt uppdateras till att baseras på värden uppmätta de senaste y1 antal dygnen, uppdateras således även det eller de högsta uppmätta värdena.

I steg c) kan en parameter vara ett flödesförändringsgränsvärde. Steg d) innefattar dåföljande steg: d5) att beräkna flödesförändring mellan två samplade flödesvärden; d6) jämföra denna flödesförändring med flödesförändringsgränsvärdet, och d7) vid överskridande av detta flödesförändringsgränsvärde utföra en åtgärd.

Flödesmönstret kan här innefatta ett eller flera värden relaterade till flödesförändring, t.ex.storleken på den största, eller ett visst antal största, flödesförändringar, samt en översikteller sammanställning över dessa största flödesförändringar över en tidsperiod, t.ex. över ett antal föregående dygn.

Metoden kan alternativt vara utformad så att åtgärden utförs då den beräknade flödesförändringen är lika stor som eller större än flödesförändringsgränsvärdet.

Om flödesförändringen mellan två konsekutiva samplingar är större änflödesförändringsgränsvärdet, kan detta indikera ett plötsligt läckage, t.ex. p.g.a. ett brustet rör.

Nämnda åtgärd kan innefatta ett eller flera av följande steg:i) att stänga ventilen för att sedan öppna den igen; ii) att stänga ventilen; iii) att skicka en signal till en annan elektronisk enhet; iv) att avge ett larm. 11 Dessa åtgärder är analoga med de åtgärder som beskrivits ovan för parametern flödeslängdgränsvärde.

Att stänga ventilen för att öppna den igen kan innebära att ventilen stängs under enrelativt kort period, exempelvis i storleksordning av ett antal sekunder, för att sedanöppnas igen. Då ventilen stängs bryts vattentillförseln. En användare som medvetetförbrukar vatten kommer då sannolikt att märka att vattentillförseln har brutits, ochkommer då sannolikt att till exempel vrida på kranen alternativt på annat sätt undersökavad som har hänt. Detta kan medföra att flödet då ventilen öppnas igen inte har sammavärde som innan ventilen stängdes, alternativt sker inget flöde om kranen är stängd då ventilen öppnas igen.

Metod kan vara utformad så att en åtgärd enligt ii)-iv) enligt ovan utförs och/eller att enstor flödesförändring detekteras om flödesförändringsgränsvärdet igen överskrids efter att ventilen har öppnats enligt åtgärd i).

Metoden kan vara utformad så att en stor flödesförändring detekteras först dåflödesförändringsgränsvärdet har överskridits ett bestämt antal gånger, analogt med vad som beskrivits ovan för flödeslängdgränsvärdet.

Flödesförändringsgränsvärdet kan uppdateras och bestämmas på samma sätt som flödeslängdgränsvärdet.

Flödesförändringsgränsvärdet kan uppdateras enligt följande: uppmätt flödesförändring jämförs med sparat högsta värde för flödesförändring; om uppmätt flödesförändring är större än sparat högsta värde för flödesförändring sparasuppmätt flödesförändring som högsta värde för flödesförändring, och flödeförändringsgränsvärdet uppdateras baserat på detta.

Flödesförändringsgränsvärdet kan bestämmas som den största flödesförändring vilkenregistrerats multiplicerat med en flödesförändringskoefficient. Denna koefficient kanföreträdesvis vara större än 1. Det är dock även möjligt att använda en koefficient mindre än1. 12 I steg c) kan en parameter vara ett flödesgränsvärde. Steg d) innefattar då följande steg:d8) att jämföra ett samplat flödesvärde med ett flödesgränsvärde;d9) jämföra detta flödesvärde med flödesgränsvärdet, och d10) vid överskridande av detta flödesgränsvärde utföra en åtgärd.

Flödesmönstret kan här innefatta ett eller flera värden relaterade till flöde, t.ex. värdet pådet största flödet, eller ett visst antal största flöden, samt en översikt eller sammanställning över dessa största flödesvärden över en tidsperiod, t.ex. för ett antal dygn.

Denna åtgärd kan vara en åtgärd såsom ovan beskrivits för flödeslängd samt flödesförändring.

Flödesgränsvärde kan bestämmas och uppdateras analogt med vad som ovan beskrivits för flödeslängd samt flödesförändring.

Metoden kan vara utformad så att ett stort flöde detekteras först då flödesgränsvärdet har överskridits ett bestämt antal gånger.

Flödesmönstret kan initialt bestämmas under en inlärningsperiod. Underinlärningsperioden registreras förbrukningsmönster för rörledningssystemet, dvs.systemet, och i synnerhet styrenheten, lär sig känna igen normalt förbrukningsmönster.Som utgångspunkt kan fördefinierade startvärden för de olika parametrarna användas. Istyrenheten kan dessa fördefinierade värden utgöras av fabriksinställningar. Underinlärningsperioden uppdateras dessa med parametrar karakteristiska för det specifikarörledningssystemet, på samma sätt som beskrivits ovan för uppdatering av parametrar. lnlärningsperioden kan vara en period under vilken ingen detektion av händelser sker.

Flödesmönstret kan uppdateras kontinuerligt. Detta kan innebära att flödesmönstretuppdateras enligt ett rullande schema, där flödesmönstret kontinuerligt uppdaterasutgående från värden härrörande till flöde registrerade under en förbestämd tidsperiod,t.ex. ett förbestämt antal dygn. Flödesmönstret kan bestämmas över ett första antal y1dygn. Om flödesmönstret baseras på y1 antal dygn, uppdateras det kontinuerligt så attdet baseras på mätvärden som sträcker sig y1 dygn bakåt i tiden, från den innevarande dagen. De parametrar som bestäms ur flödesmönstret, och/eller ur de registrerade värden 13 vilka härrör till flöde, uppdateras således även de kontinuerligt enligt det rullande schemat.

Det specifika antalet dygn y1 kan vara förbestämt, eller kan bestämmas utifrån hur snabbtförbrukningsmönster i rörledningssystemet förväntas variera. Det är dock viktigt att väljay1 så långt att normala variationer på parametrar såsom flödeslängd, flödesförändringsamt maximalt flöde täcks in. Ofta väljs y1 i storleksordningen några veckor eller någon månad.

Metoden beskriven ovan kan utföras kontinuerligt, varvid flödesmönstret kan uppdateraskontinuerligt. Detta kan företrädesvis ske enligt ett rullande schema, så att flödesmönstretalltid sträcker sig över en föregående tidsperiod av förbestämd längd, t.ex. ett förbestämtantal föregående dygn, d.v.s. över ett antal dygn direkt föregående innevarande dygn.Därmed uppdateras flödesmönstret kontinuerligt till att återspegla rådandeomständigheter i det specifika rörledningssystemet och förbrukningsvanorna hos dess användare.

Enligt metoden kan för varje dygn det högsta, eller ett antal högsta, uppmätta värdena förolika flödesparametrar, såsom flödeslängd, flöde, samt flödesförändring, sparas. Dåflödesmönstret uppdateras kontinuerligt enligt ett rullande schema, används bara värdenafrån de senaste y1 antal dygnen. Tidigare värden tas inte med i beräkningen avparametrar. Gränsvärden beräknas därmed ur det, för varje flödesparameter, högstauppmätta värdet under de senaste y1 dygnen. Därmed kan gränsvärden uppdateraskontinuerligt som funktion av rådande omständigheter och förbrukningsmönster. Detta innebär att gränsvärden med tiden kan förändras både uppåt och nedåt.

Parametrarna flödeslängdgränsvärde, flödesgränsvärde, och/eller ettflödesförändringsgränsvärde kan bestämmas ur ett flödesmönster baserat på nämnda första antal dygn y1, eller annan tidslängd y1.

De flödesfria perioderna kan bestämmas ur ett flödesmönster baserat på ett andra antaldygn y2, vilket är mindre än nämnda första antal dygn y1. Detta innebär att de flödesfriaperioderna kan baseras på en kortare period, det vill säga på en delmängd av det totalaflödesmönstret. De flödesfria perioderna bestäms därmed ur de senaste y2 dygnen. Detta är fördelaktigt eftersom de specifika tidpunkter under dygnet när förbrukning sker ofta 14 varierar snabbare än förbrukningen som sådan, dvs. flödeslängd, flödesförändring ochflöde. Parametern flödesfria perioder uppdateras därmed snabbare än övriga parametrar.

Här kan det typiskt röra sig om ett antal dagar eller någon vecka.

Detta innebär att flödeslängdgränsvärde, flödesgränsvärde, och/eller ett flödesförändringsgränsvärde uppdateras långsammare än de flödesfria perioderna.

Ett datorprogram för att utföra en metod enligt ovan presenteras. Detta datorprogram kaninnehålla algoritmer och/eller instruktioner för att utföra den metod som beskrivits ovan,enligt en eller flera av de olika möjligheter som beskrivits. Detta datorprogram kanlevereras för att uppdatera en styrenhet som beskrivs nedan. Detta datorprogram kanlevereras för att uppdatera en befintlig styrenhet kopplad till en avstängningsventil, en flödesmätare och eventuellt en tryckmätare inkopplade i ett rörledningssystem.

I vissa tillämpningar kan det vara tänkbart att övervaka endast flöde samt händelserrelaterade till flödeslängd, flödesförändring och/eller flödesmängd. Det kan i såfall varatillräckligt att datorprogrammet samt styrenheten är konfigurerade för att utföra de delar av metoden som härrör till dessa parametrar.

En styrenhet presenteras, vilken är konfigurerad att kommunicera med en ventilenhet i ettrörledningssystem för utförande av en metod enligt ovan. Styrenheten kan vara enstyrenhet såsom beskrivs nedan med hänvisning till systemet för övervakning av ettrörledningssystem. Styrenheten kan således vara den styrenhet som ingår i systemetnedan. Styrenheten kan även vara en separat styrenhet konfigurerad att anordnas till enbefintlig ventilenhet som beskrivs nedan, för att utföra en metod som beskrivits ovan.

Styrenheten kan därför vara programmerad enligt datorprogrammet ovan.

Ett system för övervakning av flöde och/eller detektion av en eller flera händelser i ettrörledningssystem presenteras. Systemet innefattar en ventilenhet avsedd att kopplas in irörledningssystemet samt en styrenhet utformad att kommunicera med ventilenheten.Ventilenheten innefattar en avstängningsventil utformad att öppna och/eller stänga ettinlopp till rörledningssystemet, en tryckmätare anordnad nedströms ventilen för att mätatryck i rörledningssystemet nedströms ventilen, samt en flödesmätare anordnad för attmäta flöde i rörledningssystemet. Styrenheten är utformad för att kommunicera med avstängningsventilen för att styra stängning och/eller öppning av denna, med flödesmätaren för att erhålla och registrera mätdata från flödesmätaren, samt medtryckmätaren för att erhålla mätdata från tryckmätaren. Styrenheten är utformad attkommunicera med ventilenheten för att utföra en metod i enlighet med vad som beskrivits OVan.

Styrenheten är konfigurerad att kommunicera med avstängningsventilen, flödesmätarenoch i relevanta fall även med tryckmätaren, för att kunna utföra metoden enligt en, flera av, eller alla de olika möjligheter som beskrivs ovan.

Ventilenheten kan vara en sammansatt fysik komponent vilken innefattar enavstängningsventil, en flödesmätare och en tryckmätare, där åtminstone tryckmätaren äranordnad nedströms ventilen. Flödesmätaren kan även den vara anordnad nedströmsventilen. Ventilenheten är dock inte nödvändigtvis en enhetlig, sammansatt fysiskkomponent, utan kan utgöras av separata delar enligt ovan, vilka är avsedda att kopplasin i ett rörledningssystem. Avstängningsventilen är en ventil vars öppning respektivestängning, samt i vissa utföringsformer även graden av öppning, kan kontrolleras avstyrenheten. Avstängningsventilen kan vara en motorstyrd ventil, till exempel en kulventil,eller en magnetventil. Styrenheten kan därmed automatiskt aktivera stängning av ventilendå trycktestning ska ske. Styrenheten kan vara utformad att aktivera stängning av ventilenbaserat på detektion av en eller flera av följande händelser såsom läckage, droppläckage, lång tid under vilket flöde pågår, stor flödesförändring, stort flöde.

Systemet är avsett att monteras på en inkommande vattenledning, nedströmshuvudvattenkranen och eventuella sprinkleranordningar. Finns en vattenmätare, vilkenregistrerar vattenförbrukning för avläsning av och/eller kommunikation med vattenleverantören, bör systemet monteras nedströms denna.

Styrenheten är således även konfigurerad för att analysera erhållna mätdata för attdetektera förekomsten av eventuella händelser. Baserat på resultat avjämförelse ellerannan analys av mätdata med sparade parametrar, samt lagrade instruktioner kanstyrenheten aktivera en eller flera av de åtgärder som beskrivits ovan. Bl.a. kanstyrenheten aktivera stängning av ventilen, utfärdande av indikation att en händelse möjligen föreligger, utfärdande av larm, skickande av signal till annan enhet, etc. 16 Styrenheten kan innefatta diverse olika delkomponenter som möjliggör utförande avmetoden som beskrivits ovan samt även de ytterligare funktioner som beskrivs nedan.Styrenheten kan därför innefatta komponenter såsom en eller flera processorenheter,minnesenheter, display, kommunikationsenheter, ingångar samt utgångar förkommunikation med andra enheter, inmatningsenheter, samt indikatorer för en eller flera händelser.

Processorenheten kan vara konfigurerad för att registrera och analysera mätdata frånflödesmätaren och tryckmätaren, samt att ge instruktioner angående eventuell åtgärdbaserat på detektion av en händelse. Processorenheten, eller en annan enhet inom styrenheten, kan vara konfigurerad så att den kontrollerar stängning samt öppning av ventilen.

Styrenheten innefattar lämpligtvis även en eller flera minnesenheter, för lagrande avmätdata, främst flödesmönster erhållna enligt metoden ovan, samt parametrar vilka harbestämts urflödesmönstren. Minnesenheten kan även innehålla datorprogram, instruktioner och/eller algoritmer för att utföra olika aspekter av metoden.

Kommunikationsenheterna kan vara konfigurerade för kommunikation med andra enheter,t.ex. för kommunikation av larm och/eller signaler eller data, t.ex. relaterade tillflödesmönster, förbrukning, trender, detektion av händelser och/eller andra resultat avanalyser av mätdata till annan enhet, för att informera användare, fastighetsägare,larmcentral, eller liknande. Kommunikationsenheterna kan därför vara utformade för att möjliggöra trådburen och/eller trådlös kommunikation med diverse andra enheter.

Styrenheten kan vara konfigurerad att aktivera ett andra brukstillstånd om inget flödedetekterats under en tidsperiod vilken överskrider ett förbestämt gränsvärde för aktiveringav nämnda andra brukstillstånd. Ett sådant andra brukstillstånd kan även refereras tillsom bortaläge, semesterläge, eller liknande, och kan vara ett tillstånd som aktiveras dåingen förbrukning skeri rörledningssystemet, till exempel på grund av att ingen användare bedöms vara närvarande i fastigheten.

Styrenheten kan vara konfigurerad så att vid det andra brukstillståndet ersätts nämndagränsvärden flödesförändringsgränsvärde och/eller flödestidsgränsvärde med ett andra flödesförändringsgränsvärde respektive ett andra flödestidsgränsvärde, vilka är lägre än 17 flödesförändringsgränsvärde respektive flödestidsgränsvärde. Dessa andra gränsvärdenkan vara förbestämda gränsvärden, eller kan vara definierade till att utgöra en bestämdproportion av de utifrån mätdata beräknade gränsvärdena. Styrenheten kan alltså varakonfigurerad så att de gränsvärden som erhållits ur uppmätta flödesvärden och/ellerflödesmönster, ersätts med lägre gränsvärden då systemet går in i det andrabrukstillståndet. Detta är fördelaktigt, eftersom läckage eller andra oönskade händelser därmed kan detekteras snabbare.

Styrenheten kan vara utformad att kopplas till och/eller kommunicera med bostadslarmeller liknande. Styrenheten kan vara utformad så att det andra brukstillståndet kanaktiveras automatiskt då bostadslarmet aktiveras, och/eller kan aktiveras manuellt av användaren. Styrenheten kan vara konfigurerad att sända alarm via bostadslarmet.

Systemet kan innefatta en larm- eller indikationsenhet utformad att avge ett larm eller enindikation härrörande till detektion av en händelse eller en sannolik händelse. Enindikation innebär att det indikeras att en händelse har detekterats, men att för övrigtingen åtgärd vidtas. Styrenheten kan vara konfigurerad så att larm avges om en indikation har avgetts ett förbestämt antal gånger.

Denna larm- och indikationsenhet kan utgöra en del av styrenheten, eller kan varakopplad därtill. Styrenheten vara konfigurerad att kommunicera signaler för larm ochindikationer till andra enheter, t.ex. genom att skicka en eller flera signaler via SMS till etteller flera telefonnummer, t.ex. till fastighetsägaren, fastighetsskötare, eller en larmcentral,eller genom att överföra information via internet, eller genom att skicka en elektrisk signaltill en annan elektronisk enhet, till exempel ett fastighetslarm, vilket i sin tur kan skicka vidare till en larmcentral.

Då styrenheten innefattar en larm- eller indikationsenhet, kan detta innebära attstyrenheten är utformad för att avge en akustisk och/eller optisk signal. Till exempel kanstyrenheten vara försedd med en eller flera indikatorer för att indikera förekomsten, ellermöjlig förekomst, av en eller flera händelser. Styrenheten kan även vara konfigurerad attavge en ljudsignal då en händelse har detekteras. Eventuellt kan olika typer av ljudsignaler avges beroende på typen av händelse som har detekteras. 18 lndikatorer för en eller flera händelser kan innefatta t.ex. lysdioder (LEDs) vilka genom sinfärg kan indikera att en viss händelse har detekterats. Såsom beskrivits ovan, kanmetoden vara utformad så att det krävs att en specifik händelse har detekterats ett antalgånger innan larm avges. Styrenheten kan därför vara konfigurerad så att indikatorernalyser grönt då ingen händelse har detekterats, d.v.s. då rörledningssystemet antasfungera såsom avsett. Då en händelse har detekterats en gång, kan motsvarandeindikator byta färg till orange, för att övergå till röd då motsvarande händelse hardetekterats ett förbestämt antal gånger och då larm avges. Till exempel kan metoden varautformad så att larm för droppläckage avges först då droppläckage har detekterats vid xantal konsekutiva trycktestningar. Motsvarande indikator kan då vara konfigurerad så attdå inget droppläckage har detekterats, lyser den grön. Har droppläckage detekterats viden till x-1 antal konsekutiva trycktestningar, lyser indikatorn orange. Detekteras ingetdroppläckage under nästa trycktestning, går indikatorn tillbaka till grön. Detekterasdäremot även vid den x:e konsekutiva trycktestningen, så övergår indikatorn till att avge rött ljus. Motsvarande kan gälla för övriga parametrar.

Styrenheten kan vara utformad så att ventilen stängs, om larm avges.

Styrenheten, och systemet, kan vara konfigurerat så att varje överskridande av ett ellerflera gränsvärden registreras, men att en händelse först bedöms ha inträffat då ett specifikt gränsvärde har överskridits ett förbestämt antal gånger.

Systemet kan även innefatta en eller flera fuktsensorer, varvid styrenheten ärkonfigurerad att kommunicera med dessa fuktsensorer för att registrera mätdata fråndessa fuktsensorer. Dessa fuktsensorer, ibland även refererade till som vattensensorereller vattendetektorer, kan placeras på ställen i fastigheten där risk för vattenläckagefinns, som t.ex. under elleri närheten av tvättmaskiner, diskmaskiner, etc. Styrenhetenkan vara konfigurerad för att utföra en åtgärd, analogt med de åtgärder som beskrivits ovan, baserat på mätdata från dessa fuktsensorer.

Styrenheten kan innefatta en USB port eller liknande för utläsning av data, nedladdning av data, och/eller programvaruuppdatering. 19 Styrenheten kan vara utformad att trådlöst kunna uppkopplas mot internet och/eller vianätverk, för att styras och/eller avläsas via telefon, speciellt via en s.k. smartphone, dator eller liknande.

Systemet kan vara utformat så att det även kan stängas av och på manuellt, och att olikafunktioner kan aktiveras manuellt. Systemet kan vara utformat så att öppning ellerstängning av avstängningsventilen kan aktiveras manuellt. Styrenheten kan varakonfigurerad så att det är möjligt att tillfälligt koppla ur dess funktion, för att tillfälligt stängaav registrering av flödesmätvärden och/eller detektion av händelser. Det kan vara möjligtatt koppla bort alla eller några av de olika funktionerna trycktestning, övervakning av långtflöde, samt övervakning av flödesförändring. Detta kan vara fördelaktigt till exempel dåman tillfälligt vill kunna överskrida fastställda gränsvärden utan att dessa uppdateras ochutan att åtgärd vidtas, till exempel vid en medvetet stor tappning såsom vid poolfyllning.Styrenheten kan vara utformad så att denna avstängning är begränsad till en viss tid, eftervilken övervakningen av rörledningssystemet automatiskt återupptas. Denna tid kan varaförinställd, eller kan väljas av användaren då denne tillfälligt kopplar bort flödesövervakningen.

Systemet kan vara utformat så att trycktestning kan initieras manuellt. Detta kan varafördelaktigt till exempel då man misstänker droppläckage någonstans i rörledningssystemet.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Utföringsformer av den ovan beskrivna metoden och det ovan beskrivna systemet samtdess olika komponenter kommer nedan att beskrivas i närmare detalj under hänvisning till bifogade ritningar, varvid: Fig. 1 illustrerar schematiskt en utföringsform av systemet; Fig. 2 illustrerar en perspektivbild av systemet enligt en utföringsform; Fig. 3 illustrerar ett exempel på ett flödesmönster; Fig. 4 illustrerar en tabell för bestämning av parametern flödesfria perioder;Fig. 5A illustrerar parametern flödeslängd representerad i tabellform; Fig. 5B illustrerar parametern flödeslängd representerad i form av en graf; Fig. 6 illustrerar parametern flödesförändring representerad i form av en graf.

DETALJERAD BESKRIVNING Nedan beskrivs några av de föredragna utföringsformerna av metoden, systemet och deviktigaste ingående komponenterna, samt styrenheten som beskrivits ovan. Ibeskrivningen nedan hänvisas till ett tappvattensystem, d.v.s. ett vattenledningssystem förtilloppsvatten i en fastighet. Systemet, styrenheten och metoden kan dock analogttillämpas även på andra typer av rörledningssystem. Det bör förstås att systemet ochstyrenheten är konfigurerade, eller kan konfigureras, att utföra alla varianter av metoden som beskrivits ovan.

Fig. 1 illustrerar schematiskt ett system 1 för övervakning av flöde och/eller detektion aven eller flera händelser i ett rörledningssystem 2. Ett sådant rörledningssystem innefattarett flertal förgreningar 4 samt tappningspunkter 6, i form av ex. vattenkranar, toaletter,tvättmaskin, diskmaskin etc. Med händelse kan avses en eller flera typer av oönskadaktivitet i rörledningssystemet, såsom ett läckage, till exempel ett droppläckage, lång tidunder vilket flöde pågår, stor flödesförändring, eller ett stort flöde. Att ett flöde pågår underlång tid, kan till exempel bero på ett pågående läckage i ett rör eller i en tappningspunkt,eller på en vattenkran vilken lämnats öppen. En plötslig, stor flödesändring kan indikeraatt ett rör har brustit. Detta ger ett stort läckage. Ett stort flöde kan likväl indikera ett stortläckage någonstans i rörledningssystemet, eller att en eller flera tappningspunkter 6 lämnats fullt, eller nära fullt, öppna.

Systemet 1 innefattar en ventilenhet 8 avsedd att kopplas in i rörledningssystemet 2 samten styrenhet 10 utformad att kommunicera med ventilenheten 8. I Fig. 1 illustrerasventilenheten 8 schematiskt i form av de ingående komponenterna anordnade till ettrörledningssystem 2. Fig. 2 illustrerar en schematisk perspektivbild av en ventilenhet 8 iform av en sammansatt, fysisk enhet. Ventilenheten 8 innefattar en avstängningsventil 12utformad att öppna och/eller stänga ett inlopp till rörledningssystemet, en tryckmätare 14och en flödesmätare 16 anordnade nedströms avstängningsventilen 12 för att mäta tryckrespektive flöde i rörledningssystemet 2 nedströms ventilen 12. Styrenheten 10 kankommunicera med avstängningsventilen 12 för att styra och kontrollera stängningoch/eller öppning av denna. Styrenheten 10 kommunicerar även med flödesmätaren 16för att erhålla och registrera mätdata från flödesmätaren 16, dvs. flödesdata, och medtryckmätaren 14 för att erhålla mätdata från tryckmätaren. Styrenheten 10 är konfigurerad att kommunicera med ventilenheten 8 för att utföra metoden som beskrivits ovan. 21 Styrenheten 10 är särskilt utformad för att sampla och registrera data, samt analyseradessa i enlighet med metoden. Styrenheten 10 är vidare konfigurerad för att initiera eneller flera åtgärderi respons till detektion av en eller flera händelser, såsom beskrivitsovan. Figur 2 visar även en enhet 13 vilken utför stängning eller öppning avavstängningsventilen, baserat på en signal utfärdad av styrenheten 10. Om avstängningsventilen 12 är en motorstyrd ventil, kan enheten 13 vara en motor.

Styrenheten 10 innefattar olika delkomponenter som möjliggör utförande av metoden ochde funktioner som beskrivits i sammanfattningen ovan. Styrenheten 10 i det illustreradeexemplet innefattar därför en processorenhet 18, en minnesenhet 20, en display 22, enkommunikationsenhet 24 för kommunikation med andra enheter, inmatningsenheter 26, samt indikatorer 28, vilka till exempel kan innefatta lysdioder.

Processorenheten 18 är konfigurerad för att registrera och analysera mätdata frånflödesmätaren 16 och tryckmätaren 14, att aktivera öppning eller stängning avavstängningsventilen 12, samt att ge instruktioner angående eventuell åtgärd baserat på detektion av en händelse.

Displayen 22 kan visa olika typer av information. Till exempel kan aktuell status hossystemet indikeras, såsom normal funktion, att vissa händelser har registrerats, översiktav avgivna larm, valmenyer för inställningar, menyer för aktivering eller avaktivering avolika funktioner, osv. lnmatningsenheter 26 kan vara till exempel rattar och/eller knappar för att stega sig igenom menyer och utföra val och inställningar, kvittering av larm, osv.

Via kommunikationsenheten 24 kan styrenheten kommunicera med andra enheter, t.ex.för överföring av larm, signaler och/eller data t.ex. relaterade till flödesmönster,förbrukning, trender, detektion av händelser och/eller andra resultat av analyser avmätdata till annan enhet. Styrenheten innefattar även en minnesenhet 20, i vilken tillexempel de i metoden erhållna flödesmönstren samt därur bestämda parametrarnalagras. I minnesenheten 20 kan även ett datorprogram med algoritmer för utförande av metoden lagras.

Såsom framgår av Fig. 1 och 2 är styrenheten 10 konfigurerad för att, viaprocessorenheten 18, kontrollera stängning av avstängningsventilen 12 baserat på detektion av en eller flera händelser såsom läckage, droppläckage, flöde vilket pågår 22 under lång tid, stor flödesförändring, stort flöde. Dessa händelser detekteras fördelaktigenutgående från mätdata från tryckmätaren 14 och/eller flödesmätaren 16. Då styrenheten10 i vissa utföringsformer även kommunicerar med till exempel fuktsensorer (ejillustrerade) utplacerade på olika ställen i fastigheten, kan processorenheten 18 varautformad att initiera stängning av avstängningsventilen 12 baserat på mätdata från en eller flera sådana fuktsensorer.

Systemet 1 kan innefatta en larmenhet i form av indikatorer 28, vilka är avsedda attindikera förekomst av olika händelser samt att indikera larm då en eller flera händelserhar fastställts, såsom beskrivits ovan. Styrenheten 10 kan vidare vara konfigurerad att viaen av kommunikationsenheterna 24 kopplas till ett bostadslarm (ej illustrerat), för att vidfastställande av förekomsten av en eller flera händelser kunna avge larm viabostadslarmet. Styrenheten 10 kan även vara utformad så att det automatiskt går in i detovan beskrivna andra brukstillståndet, även refererat till som bortaläge, när en användare aktiverar bostadslarmet och lämnar fastigheten.

Via inmatningsenheterna 26 kan systemet, i synnerhet styrenheten 10, stängas av ochpå, samt kan en rad olika menyval göras, t.ex. menyval gällande vad som visas pådisplayen 22, manuell aktivering eller avaktivering av olika funktioner, utläsning eller översikt över avgivna alarm, etc.

Styrenheten 10 samplar kontinuerligt eller väsentligen kontinuerligt värden härrörande tillflöde från flödesmätaren 16. Ur dessa flödesvärden skapas flödesmönster förrörledningssystemet, ur vilka de olika parametrarna kan bestämmas, vilket illustreras i Fig.4 till 6.

Fig. 3 illustrerar schematiskt flöde över tiden, i detta fall över ett dygn. Såsom kan ses här,varierar förbrukningen över dygnet, både i form av förekomst av förbrukning samt storlekoch förändringshastighet hos förbrukningen. I Fig. 3 ses ett antal tidsperioder under vilkainget flöde har registrerats. Systemet är utformat för att använda en eller flera av dessaparametrar för att övervaka och/eller testa rörledningssystemet. Styrenheten är programmerad att utföra metoden beskriven ovan.

Fig. 4 illustrerar hur parametern flödesfria perioder bestäms enligt en utföringsform.

Styrenheten är konfigurerad att kontrollera systemet för att utföra metoden, i enlighet med 23 vad som beskrivits ovan. I det här exemplet utgörs flödesmönstret av en tabell överförekomst eller frånvaro av flöde under förbestämda tidsperioder, under en föregåendetidslängd, vilken här motsvaras av ett visst antal y2 föregående dygn. I den här beskrivnautföringsformen delas dygnet in i m förbestämda tidsperioder. Är flödet noll under en helsådan tidsperiod är detta en flödesfri period. För varje dygn noteras vilka tidsperioder 1 tillm som har varit flödesfria. Perioder vilka har varit flödesfria under alla y2 dygn utgörlämpliga flödesfria perioder för trycktestning, och utgör därför parametern flödesfriaperioder. I exemplet i Fig. 4 har period 2, m-x och m-4 varit flödesfria under de senaste y2dygnen. Styrenheten är konfigurerad att i första hand att trycktesta under dessa perioder.Styrenheten kan vidare vara programmerad så att om inga perioder finns, vilka har varitflödesfria under alla y2 dygnen, söker programmet efter perioder vilka varit flödesfriaunder flest antal dygn, och initierar trycktestning under en eller flera av dessa perioder.Tabellen i Fig. 4 uppdateras minst en gång per dygn, så att den alltid representerar desenaste y2 dygnen. Vilka perioder som har varit flödesfria under alla y2 dygnen, ellerunder flest antal föregående dygn, uppdateras därmed kontinuerligt, så att parameternflödesfria perioder alltid uppdateras efter rådande förhållanden och bestäms ur enföregående tidslängd, här de föregående dygnen. I den här beskrivna utföringsformendelas varje dygn in i m tidsperioder, och tar systemet företrädesvis hänsyn till de föregående y2 dygnen.

Då rörledningssystemet ska testas för droppläckage, är parametern förekomsten av eneller flera flödesfria perioder. Trycktestning utförs genom att styrenheten 10 vid denflödesfria periodens början eller under den flödesfria perioden skickar en signal omstängning av avstängningsventilen 12. När avstängningsventilen 12 har stängts samplastrycket via tryckmätaren 14, och registreras av processorenheten 18. Tryckskillnadenmellan samplingar beräknas och jämförs med ett tryckfallsgränsvärde, för att kontrolleraatt förbrukning inte sker. Skulle ett tryckfall större än ett gränsvärde detekteras, avbrytstrycktestningen eftersom detta kan indikera att en användare har öppnat en kran eller påannat sätt efterfrågat vatten. För att avgöra om droppläckage föreligger, beräknastryckfallet över hela trycktestningsperioden och jämförs denna med etttryckfallsgränsvärde. Då trycktestet avbryts i förtid eller avslutas efter utförd trycktestningslutar styrenheten 10 att sampla tryckvärden från tryckmätaren 14, samt initierar styrenheten 10 öppning av avstängningsventilen 12. 24 Flöde övervakas väsentligen kontinuerligt, genom att flödesvärden från flödesmätaren 16samplas och registreras väsentligen kontinuerligt. Då parametrarna är flödeslängd, flöde,och/eller flödesförändring kan dessa därför övervakas samtidigt eller var för sig, under allaeller delar av de perioder som trycktestning inte utförs. Då trycktestning utförs äravstängningsventilen 12 stängd, och flödet kommer då att vara noll eller åtminstoneväldigt nära noll. Därmed kommer mätdata från flödesmätaren 16 under trycktestning intege upphov till uppdatering av parametrar, och händelser baserat på långt flöde, storflödesförändring eller stort flöde kommer inte heller att detekteras. Näravstängningsventilen 12 öppnas efter avslutad eller avbruten trycktestning kan flöde i rörledningssystemet 2 återigen förekomma, och parametrar kan uppdateras.

Värden härrörande till flöde kan även sparas i t.ex. vektor- eller matrisform. Styrenhetenär även konfigurerad att beräkna olika flödesparametrar utifrån samplade värdenhärrörande till flöde. Dessa kan sparas i minnesenheten 20, där även de fastställdaflödesfria perioderna sparas. Processorenheten 18 är konfigurerad så att dessaparametrar uppdateras enligt ett rullande schema. Till exempel kan de högsta, eller ettvisst antal högsta, flödesparametrar som uppmätts eller beräknats under en förbestämdtidslängd sparas. Det rör sig här företrädesvis om flödesparametrar vilka används för attberäkna parametrar vilka används för att övervaka rörledningssystemet 2. Det rör sig då företrädesvis om största flöde, största flödeslängd, samt största flödesförändring.

Fig. 5A illustrerar ett flödesmönster i form av en tabell där för varje dygn, under desenaste y1 dygnen, längden (i minuter) hos det längsta sammanhängande flödetregistreras. För innevarande dygn uppdateras värdet för längsta sammanhängande flödevarje gång ett nytt, högre värde registreras. Det högsta av alla dessa värden används föratt beräkna parametern flödeslängdgränsvärde. I exemplet som illustreras i Fig. 5A kanutläsas att det längsta sammanhängande flödet härrör till dygn 5, med en flödeslängd på25 minuter. I det här illustrerade exemplet uppdateras dessa data enligt ett rullandeschema över de senaste y1 dygnen. Flödesmönstret kommer därmed att en gång perdygn skiftas ett steg, och de data som registrerats för dygn längre bak i tiden än y1 dygnkommer inte längre finnas med i flödesmönstret, och tas inte längre hänsyn till vidberäkning av gränsvärden. Därmed kan ett nytt, högsta värde, vilket kan vara större än,mindre än eller lika stort som det föregående högsta värdet, ligga till grund förberäkningen av flödeslängdgränsvärde. Gränsvärdet kan beräknas såsom beskrivits inledningsvis. Gränsvärdet kan därmed skiftas både uppåt och nedåt, och uppdateras därmed till rådande förhållanden för rörledningssystemet i fråga, till exempel beroende på hur användarnas förbrukningsvanor varierar.

Fig. 5B illustrerar samma data som Fig. 5A, men i form av en graf vilken visar den störstauppmätta flödeslängden under varje dygn 1 till y1. Flödesmönstret representeras i dettafall av en graf. Denna graf uppdateras på samma sätt som beskrivits ovan för tabellen iFig. 5A. Grafen i Fig. 5B är bruten på två sidor om dygn y1-x samt därtill angränsandedygn. Detta för att indikera att det mellan dygn 5 och dygn y1, samt mellan dygn y1 ochdygn y1-2, kan handla om en rad olika antal dygn, såsom beskrivits ovan. Det är dockäven tänkbart att y1 har ett värde så att de olika delarna av grafen i Fig. 5B ansluter till varandra.

För att detektera en händelse härrörande till ett flöde som kan anses vara ett onormaltlångt flöde, registrerar eller beräknar processorenheten 18 hur länge ettsammanhängande flöde pågår, och jämför detta med det flödeslängdgränsvärde som harbestämts utifrån flödesmönstret i Fig. 5A, B. Uppnås eller överskridsflödeslängdgränsvärdet, utför eller initierar processenheten 18 en åtgärd. Samtidigtjämförs flödeslängden med de sparade, längsta flödeslängderna, och uppdateras dessa eventuellt.

Fig. 6 illustrerar ett flödesmönster för parametern flödesförändring. För varje dygnregistreras den största uppmätta flödesförändringen. Flödesförändringen beräknas somskillnaden i flöde mellan två samplingar. Flödesmönstret för flödesförändring uppdateraspå samma sätt som flödesmönstret för flödeslängd, dvs. enligt ett rullande schema, vilketbeskrivits ovan med hänvisning till Fig. 5A och 5B. Ur detta flödesmönster kanparametern flödesförändringsgränsvärde beräknas baserat på den störstaflödesförändringen under de senaste y1 dygnen. Liksom för flödeslängder gäller attflödesmönstret för flödesförändringsgränsvärde kan innefatta en vektor innehållande dataöver den största flödesändring som har uppmätts för varje dygn, analogt med Fig. 5A. Idet här illustrerade exemplet används y1 dygn. Liksom för Fig. 5A visas i Fig. 6 delar av en graf över flödesmönster.

För att detektera en händelse härrörande till en flödesförändring som kan anses vara enonormalt stor flödesförändring samplar styrenheten flödesmätvärden från flödesmätaren 16, beräknar flödesförändringen mellan konsekutiva samplingar och jämför 26 flödesförändringen med det flödesförändringsgränsvärde som har bestämts utifrånflödesmönstret i Fig. 6. Uppnås eller överskrids flödesförändringsgränsvärdet, utför ellerinitierar processenheten 18 en åtgärd. Samtidigtjämförs flödesförändringen med de sparade, största flödesförändringarna, och uppdateras dessa eventuellt.

På liknande sätt med vad som ovan beskrivits för parametrarna flödeslängd samtflödesförändring, kan en parameter flödesgränsvärde bestämmas ur ett flödesmönsteröver största flödesvärden. Övervakning och detektion av händelse härrörande till ett flödesom kan anses vara ett onormalt stort flöde sker även det på liknande sätt som ovan beskrivits för parametrarna flödeslängd samt flödesförändring.

Uppfinningen är ej begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsexempel, utan kan fritt varieras inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (3)

538 526 PATENTKRAV 1. Metod for overvakning av ett rorledningssystem (2) och/eller detektion av en eller flera handelser i ett rorledningssystem vilket innefattar en aystangningsventil (12), anordnad i namnda rorledningssystem, namnda metod innefattar stegen 1. kontinuerligt eller vasentligen kontinuerligt sampla varden harrorande till flode i namnda rorledningssystem; 2. ur de i steg a) erhallna varden harrorande till flode erh51Ia ett flodesmonster for namnda rorledningssystem; c) ur namnda flodesmonster bestamma en eller flera parametrar; d) overvaka och/eller testa rorledningssystemet under anvandande av ett eller flera av de i steg c) bestamda parametrarna, kannetecknad av att i steg c) en parameter ar forekomsten av en eller flera flodesfria perioder. 2. Metod enligt krav 1, varvid steg d) innefattar foljande steg: dl) att utfora trycktestning under minst en flodesfri period bestarnd enligt c); varvid trycktestningen foretradesvis utfors genom att stanga ventilen och overvaka trycket i rorledningssystemet nedstroms aystangningsventilen. 3. Metod enligt krav 2, varvid ett upprnatt tryckfall i steg d1) jamfors med ett tryckfallsgransvarde for detektering av forekomst av lackage i rorledningssystemet. 4. Metod enligt krav 2 eller 3, varvid trycket samplas och tryckfallet mellan tva samplingar jamfors med ett andra tryckfallsgransvarde, och varvid trycktestningen avbryts om detta andra tryckfallsgransvarde overskrids. 5. Metod enligt nagot av krav 2 till 4, varvid trycktestning utfors under ett flertal flodesfria perioder, vilka inte är tidsmassigt angransande till varandra. 6. Metod enligt nagot av krav 2 till 5, varvid en atgard utfors om forekomst av lackage detekterats, varvid namnda 5tgard innefattar ett eller flera av foljande steg: att halla aystangningsventilen stangd; 27 538 526 att skicka en signal till en annan elektronisk enhet; att avge ett larm. 7. Metod enligt nagot av foregaende krav, varvid i steg c) en parameter är ett flodeslangdgransvarde, och varvid steg d) innefattar foljande steg: 2. att registrera den tid under vilken ett flode pagar; 3. jamfora denna tid med flodeslangdgransvardet, och 4. vid overskridande av detta flodeslangdgransvarde utfora en atgard. 8. Metod enligt krav 7, varvid namnda atgard innefattar ett eller flera av fOljande steg: att stanga aystangningsventilen for att sedan oppna den igen; att stanga aystangningsventilen; att skicka en signal till en annan elektronisk enhet; att avge ett larm. 9. Metod enligt krav 7 eller 8, varvid flodeslangdgransvardet bestams som den langsta tiden under vilket ett sammanhangande flode har registrerats, multiplicerat med en koefficient. 10. Metod enligt krav 9, varvid flodeslangdgransvardet uppdateras enligt fOljande: upprnatt flodeslangd jamfors med sparat hogsta varde for flodeslangd; om upprnatt flodeslangd är storre On sparat hogsta varde for flodeslangd, sparas upprnatt flodeslangd som hogsta varde for flodeslangd, och flodeslangdsgransvardet uppdateras baserat pa detta. 11. Metod enligt nagot av foregaende krav, varvid i steg c) en parameter Or ett flodesforandringsgransvarde, och varvid steg d) innefattar foljande steg: d5) att berakna flodesforandring mellan tva samplade flodesvarden; 6. jamfora denna flodesforandring med flOdesforandringsgransvardet, och 7. vid overskridande av detta flodesforandringsgransvarde utfora en atgard. 12. Metod enligt krav 11, varvid namnda atgard innefattar eft eller flera av foljande steg: 28 538 526 att stanga aystangningsventilen for att sedan oppna den igen; att stanga aystangningsventilen; att skicka en signal till en annan elektronisk enhet; att avge ett larm. 13. Metod enligt krav 11 eller 12, varvid flodesforandringsgransvardet bestams som den storsta flodesforandring vilken registrerats multiplicerat med en flodesforandringskoefficient. 14. Metod enligt krav 13, varvid flodesforandringsgransvardet uppdateras enligt foljande: uppmatt flodesforandring jamfors med sparat hogsta varde for flodesforandring; om upprnatt flodesforandring Or storre On sparat hogsta varde for flodesforandring sparas upprnatt flodesforandring som hogsta varde for flodesforandring, och flodeforandringsgransvardet uppdateras baserat pa detta. 15. Metod enligt nagot av de foregaende kraven, varvid namnda flodesmonster initialt bestams under en inlarningsperiod. 16. Metod enligt nagot av de foregaende kraven, varvid namnda flodesmonster uppdateras kontinuerligt. 17. Metod enligt nagot av foregaende krav, varvid namnda flodesmonster bestams over ett forsta antal y1 dygn eller delar av ett forsta antal y1 dygn. 18. Metod enligt krav 17, varvid flodesfria perioder bestams ur ett flodesmOnster baserat pa ett andra antal dygn y2 eller delar av ett andra antal y2 dygn, vilket ar mindre On namnda forsta antal dygn y1. 19. Metod enligt krav 17 eller 18, varvid ett flodeslangdgransvarde och/eller ett flOdesandringsgransvarde bestams ur namnda flOdesmonster baserat pa namnda forsta antal dygn y1 eller delar av ett forsta antal y1 dygn. 20. System (1) for overvakning av flode och/eller detektion av en eller flera handelser i ett rorledningssystem (2); varvid systemet innefattar: 29 538 526 en ventilenhet (8) aysedd att kopplas in i rorledningssystemet (2) samt en styrenhet (10) utformad att kommunicera med ventilenheten (8), varvid namnda ventilenhet (8) innefattar en aystangningsventil (12) utformad att oppna och/eller stanga ett inlopp till namnda rorledningssystem, en tryckmatare (14) anordnad nedstroms namnda aystangningsventil (12) for att mata tryck i rorledningssystemet (2), en flodesmatare (16) anordnad for att math flode i rorledningssystemet (2); varvid namnda styrenhet (10) ar utformad for att kommunicera med namnda aystangningsventil (12) for att styra stangning och/eller oppning av denna, namnda flodesmatare (16) for att erhalla och registrera matdata fran flodesmataren, och med namnda tryckmatare (14) for att erhalla matdata fran tryckmataren, varvid namnda styrenhet (10) ar utformad att kommunicera med namnda ventilenhet (8) for att utfora en metod enligt nagot av kraven 1 till 19. 21. Systemet (1) enligt krav 20, varvid namnda styrenhet (10) är utformad att aktivera stangning av namnda aystangningsventil (12) baserat pa detektion av en eller flera av foljande handelser: lackage, dropplackage, flode vilket pagar under lang tid, stor flodesforandring, stort flode. 22. Systemet (1) enligt krav 20 eller 21, varvid namnda styrenhet (10) ar konfigurerad att aktivera ett andra brukstillstand om inget flode detekterats under en tidsperiod vilken overskrider ett forbestamt gransvarde for aktivering av namnda andra brukstillstand. 23. Systemet (1) enligt krav 22, varvid namnda styrenhet (10) ar konfigurerad sa att vid det andra brukstillstandet ersatts namnda flodesfOrandringsgransvarde och/eller flodestidsgransvarde med ett andra flodesforandringsgransvarde respektive ett andra flodestidsgransvarde, vilka är lagre an flodesforandringsgransvarde respektive flodestidsgransvarde. 538 526 1/7 xA) P-..\ \,..zr----------- c°1 0 0 0

1. •

2. •

3. • ❑❑ 538 526 2/7 CV CV CV 538 526 3/7 u!wil 0P9.1d