SE537386C2 - Apparat för att främja kvinnligt sexuellt välbefinnande - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Uppfinningen avser en apparat for att frdmja sexuell upphetsning hos en kvinnlig anvandare, innefattande: en vavnadsberorande kammare innefattande en sugkammare och atminstone tva stimulatorer som är flexibelt upphangda atminstone delvis i sugkammaren, och ett membran som atminstone delvis kapslar in atminstone en av stimulatorerna.

Description

APPARAT FOR ATT FRAMJA KVINNLIGT SEXUELLT VALBEFINNANDE TEKNISKT OMRADE

[01] Utforingsformer av foreliggande uppfinning hanfor sig till apparater och metoder och mer specifikt till att framja kvinnligt sexuellt valbefinnande och funktion. Vissa utforingsformer är i synnerhet anvandbara for att framja, underlatta, stimulera eller hoja sexuell lust, upphetsning eller tillfredsstallelse hos en kvinna.

UPPFINNINGENS BAKGRUND Fyllning av blodkarlen i klitoris spelar en betydande roll vid kvinnlig sexuell lust, upphetsning och tillfredsstallelse. Sexuell upphetsning resulterar i tat musketavslappning och arteriell karlvidgning i klitoris. Den resulterande okningen i blodflodet leder till ansvallning av klitorisollonet och okad sexuell upphetsning. En mangd forhallanden kan orsaka klitoriserektil brist och reducerad klitorisarteriellt Wide. Detta kan i sin tur leda till svarighet eller oformaga att uppna klitorissvallning. Kvinnligt sexuellt valbefinnande kan ocksa drabbas negativt av bristen pa subjektiv upphetsning, genitalsmOrjning eller orgasmfunktion.

Omfattningen pa symtom alltifran otillfredsstallelse till dysfunktion är hog hos kvinnor. I en studie av 1 749 kvinnor i aldern 18-59 dr utford av National Health and Social Life upplevde 43 % sexualitet. Vidare andras kvinnlig sexuell dysfunktion med aldrande, är tilltagande och i hog grad utbredd och drabbar 30-50% av kvinnoma, och 68-75% av kvinnoma upplevde sexuell otillfredsstallelse eller "problem" (inte av dysfunktionell natur). I en nationell studie av mer an 31 000 kvinnor i USA rapporte- rades 44,2 % av kvinnoma uppleva ett sexuellt problem. Enligt andra studier har over 53 miljoner kvinnor (43 % av befolkningen i USA) rapporterat en eller flera sexuella problem och over 14 miljoner kvinnor uppfyller de kliniska kriteriema for kvinnlig sexuell dysfunktion (Female Sexual Dysfunction=FSC), varvid lag lust är det ojamforligt vanligaste problemet (rapporteras av 46 miljoner kvinnor). (Se, t.ex. Spector I, Carey M. Incidence and prevalence of the sexual dysfunctions: a critical review of the empirical literature. 19: 389-408, 1990; Rosen RC, Taylor JF, Leiblum SR, et al: Prevalence of sexual dysfunction in women: results of a survey study of 329 women in an outpatient gynecological clinic. J. Sex. Mar. Ther. 19:171-188, 1993; Read S, King M, Watson J: Sexual dysfunction in primary medical care: prevalence, characteristics and detection by the general practitioner. J. Public Health Med. 19:387-391, 1997; Laumann E, Paik A, Rosen R. Sexual Dysfunction in the United States Prevalance and Predictors. JAMA, 1,281: 537-544; Read S, King M, Watson J. Sexual dysfunction in 1 primary medical care: prevalence, characteristics and detection by the general practitioner. J Public Health Med. 1997;19:387-91; Schein M, Zyzanski SJ, Levine S, Medalie JH, Dickman RL, Alemagno SA. The frequency of sexual problems among family practice patients. Fain Pract Res J. 1988;7:122-34; Shifren JL, Monz BU, Russo PA, Segreti A, Johannes CB. Sexual problems and distress in United States women: prevalence and correlates. Obstet Gynecol. 2008;112(5):970-978; and Shifren, Obstet Gynecol 2008; 112: 970-8. Var och in av dessa publikationer är inforlivade hari som referens.)

[04] Forskning visar att tillracklig blodtillfOrsel kravs fOr god klitoris- och vaginal- funktion och tillfredsstallande sexuell upplevelse vid varje alder. Kvinnor med risk for kvinnlig sexuell dysfunktion innefattar de som anvander p-piller, de med dalig vaskular halsa (sasom de med diabetes, Mgt kolesterol eller for Mgt blodtryck), aldrande kvinnor och de som genomgar eller har genomgatt cancerstralbehandling (vilket kan negativt minska smorjning, hormonnivaer och/eller genital kansla). Anvandning av p- piller kan minska cirkulationsnivkrna for testosteron som behovs fOr att reglera blodflodet till genitalierna och stimulera sexuell lust och kan orsaka lang permanent sexhormonbrist. Aven utbredningen av sexuella problem okar dramatiskt med alder, varvid 27,2 % av kvinnor i aldern 14-44 ar, 44,6 % av kvinnor i aldern 45-64 âr och 80,1 % av kvinnor i aldern 65 âr och aldre rapporterar sexuella problem.

[05] Medan huvuddelen av mans och kvinnors sexualorgan är lika, Or en subtil anatomisk skillnad kvinnor kansligare fOr inhibitorer. Medan penisollonet hos man och klitorisollonet hos kvinnor pa liknande sift var och en har den hogsta koncentrationen av kanselreceptorer an nagon annan plats pa kroppen, ger den manliga anatomin mer omfattande strukturellt stOd at penisollonet. Hantering av manlig sexuell dysfunktion kan dra fordel av detta strukturella stod genom att forstarka eller hoja venstrypnings- funktionen hos svallkroppen. A andra sidan finns det jute nagon anatomisk forsvarsmekanism hos kvinnor for blodfyllnad som gOr kvinnor kansligare for en rad kraftfulla inhibitorer. Samtidigt som den kvinnliga svallkroppen inte blir blodfylld under stimulering (se Fig. 29), underhaller den jute blodfyllnad i samma utstrackning som den manliga anatomin.

[06] Fig. 30 visar mangden faktorer som kan verka som inhibitorer eller promotorer for tillracklig sexuell stimulering. Fig. 30 visar exempelvis hur kansel- och psykosociala faktorer, sasom valbefinnandet av kvinnans forhallande till sin partner och emotionella eller visuella antydningar, driver fram framjande eller hammande (betecknas med +1- 2 symbol) medierade av centrala nervsystemet (CNS). Andra halsofaktorer sasom diabetes eller kardiovaskulara sjukdomar eller faktorer sasom lakemedel kan driva fram annat hammande eller framjande. Denna multifaktorvav har gjort utvecklandet av ett sakert lakemedel for behandling av kvinnor mycket utmanande.

[07] Den kvinnliga sexuella responscykeln paverkar omfattning av en tillfreds- stallande sexuell upplevelse (Satisfying Sexual Experience=SSE) hos kvinnor. Cykeln innefattar tillstanden av (i) emotionell och fysisk tillfredsstallelse, vilket leder till (ii) emotionell intimitet, vilket leder till (iii) mottaglighet for sexuell stimulans, vilket leder till (iv) sexuell upphetsning, vilket leder till (v) upphetsning och sexuell lust, vilket tar cykeln tillbaka till tillstand (i) av emotionell och fysisk tillfredsstallelse. Spontan sexdrift kan intraffa mellan tillstanden (ii) och (iii), mellan tillstanden (iii) och (iv) och/eller mellan tillstanden (iv) och (v).

Dessa och andra utmaningar kan hanteras med utforingsformer av foreliggande uppfinning.

REDOGORELSE FOR UPPFINNINGEN Vissa utforingsformer av foreliggande uppfinning hanfor sig till ett system eller en metod for att framja kvinnlig sexuell upphetsning, for klitorisblodfyllnad med anvandning av sug kombinerat med vibrationsstimulering, for att erbjuda varierbar och specialanpassningsbar styrning av vibration och sug, for att erbjuda ett nytt optimerings- schema avseende energi-vavnad baserat pa stimulatorer monterade pa ett flexibelt membran, for att erbjuda en ny sugfastningsmodell kombinerad med multifokala manovreringsorgan och for att erbjuda nya manovreringsorgan for mekanisk rorelse och sug.

[10] Vissa utforingsformer av foreliggande uppfinning hanfor sig till ett system eller en metod som tillhandahaller en vavnadsberorande kammare och atminstone tva stimulatorer kopplade till kammaren och styrda pa sadant satt att anvandaren upplever rumsligt differentierad stimulering. Systemet kan innefatta en sugport i vatskeforbindelse med ett inre av den vavnadsberorande kammaren. Systemet kan innefatta en sugjusteringsmekanism som är integrerad med den vavnadsberorande kammaren.

Systemet kan innefatta en kolv som är placerad inuti den vavnadsberorande kammaren och konfigurerad att justera sug inom den vavnadsberorande kammaren. Systemet kan innefatta en tatningsyta fast vid den vavnadsberorande kammaren och konfigurerad att uppratthalla en huvudsakligen lufttat tatning mot vavnad. Systemet kan innefatta ett 3 styrorgan och/eller ett fj drrstyrt styrorgan. Systemet kan inkludera att parametrar for stimulatorema styrs och parametrarna vdljs fran den grupp som bestar av vibrationsfrekvens, vibrationsintensitet, vibrationsldngd, motorvibrationssekvens och kombinationer ddrav. Systemet kan inkludera att stimulatorema styrs genom vat fran en for- programmerad algoritm, en anvandaranpassad algoritm eller kombinationer darav.

Systemet kan innefatta en sugalstrande anordning och en bdrbar apparatkropp, varvid den sugalstrande anordningen kan lossas fran den barbara apparatkroppen. Systemet kan inkludera att apparatkroppen forblir huvudsakligen i kontakt med vaynad efter att den sugalstrande anordningen avlagsnats. Systemet kan innefatta ett membran, som är atminstone delvis inkap slat i atminstone en av stimulatorema. Systemet kan inkludera att membranet är kopplat till kammaren. Systemet kan innefatta att membranet är konfigurerat att kunna fOrflyttas av anvandarens klitoris. Systemet kan inkludera att stimulatorema styrs sa att anvandaren upplever simulerad makroskopisk rorelse. Systemet kan inkludera att stimulatorema genererar makroskopisk rorelse samtidigt som de beror vavnad. Systemet kan inkludera att vibration genererad av en stimulator isoleras fran vibration skapad av en annan stimulator. Systemet kan inkludera att vibration genererad av en stimulator isoleras fran en vagg i den vdvnadsberorande kammaren. Systemet kan innefatta att atminstone en av stimulatorema halls i direkt kontakt med anvandarens klitoris under applicerande av sug.

[11] Vissa utforingsformer av foreliggande uppfinning hanfor sig till ett system eller en metod for att tillhandahalla ett mekaniskt stabiliserat hus, en sugkammare inuti huset och ett flertal stimulatorer. Systemet kan innefatta ett hus med lag profil. Systemet kan inkludera att huset är konfigurerat att vara barbart. Systemet kan innefatta att stimulatorema är konfigurerade att erbjuda multivariabel stimulering. Systemet kan inkludera att stimulatorema är konfigurerade att erbjuda en kombination av makroskopisk rorelse och vibrationsstimulering. Systemet kan innefatta att stimulatorema är konfigurerade att generera en stotrarelse.

[12] Vissa utforingsformer av foreliggande uppfinning hanfor sig till ett system eller en metod for att tillhandahalla en vdynadsberorande kammare inklusive en sug- kammare, varvid sugkammaren star i vdtskeforbindelse med en programmerbar sugpump, och atminstone tva stimulatorer monterade inuti sugkammaren, varvid motorema och sugpumpen är konfigurerade att vara styrbara oberoende av varandra via en styrkrets. Systemet kan innefatta ett styrblock som innefattar forbelastade vibrations-monster och forbelastade sugmonster. Systemet kan inkludera att styrblocket är 4 konfigurerat att tillata en anvandare att skapa vibrationsmonster och sugmonster. Systemet kan innefatta en barbar apparatkropp och en sugpump är monterad inuti apparatkroppen. Systemet kan inkludera att styrblocket är konfigurerat att Ora det mojligt for anvandaren att stalla in en forsta sugniva och en andra sugniva. Systemet kan inkludera att styrblocket är konfigurerat att Ora det mojligt for anvandaren att stalla in en hastighet vid vilken sugpumpen vaxlar mellan den forsta sugnivan och den andra sugnivan.

KURT FIGURBESKRIVNING

[13] Fig. 1A-1D visar olika vyer av en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 2A-1D visar olika vyer av de inre komponentema i en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 3A visar ett membran enligt en utforingsform av uppfinningen.

[16] Fig. 3B visar en perspektivvy av en kroppsberOrande sida av en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 3C visar en perspektivvy i narbild av en kroppsberorande sida av en apparat enligt en utfOringsform av uppfinningen.

Fig. 4A visar en perspektivvy av insidan av ett kammarparti och tillhorande stimulatorer i en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 4B visar en perspektivvy av utsidan av ett kammarparti och tillhorande stimulatorer i en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 5A visar en perspektivvy av det inre av ett kammarparti och tillhorande stimulatorer i en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

[21] Fig. 5B visar en perspektivvy av utsidan av ett kammarparti och tillhorande stimulatorer i en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 6 visar stimulatorer och vibrationsisolatorer i en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 7 visar ett barbart kladesplagg och en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 8A-8C visar olika vyer av en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 8A-8C visar olika vyer av en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

[26] Fig. 9 visar ett parti av en apparat konfigurerad att astadkomma makroskopisk orelse enligt en utforingsform av uppfinningen.

[27] Fig. 10 visar ett parti av en apparat konfigurerad att astadkomma makroskopisk orelse enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

[28] Fig. 11 visar en apparat konfigurerad att astadkomma makroskopisk rorelse enligt en utfciringsform av uppfinningen.

Fig. 12 visar en perspektivvy av en apparat enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

Fig. 13 visar en tvarsnittsvy av en apparat enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

Fig. 14A och 14B visar vyer av en apparat och en hopsattning av en sadan apparat enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

Fig. 15A och 15B visar vyer av en apparat enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

[33] Fig. 16 visar en vy av en apparat enligt en annan utfOringsform av uppfinningen.

Fig. 17 visar en vy av en apparat enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

Fig. 18A och 18B visar perspektivvyer av en apparat och ett avlagsningsbart sugelement enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

Fig. 19 visar en tvarsnittsvy av en apparat enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

Fig. 20 visar en tvarsnittsvy av en apparat och en perspektivvy av ett styrorgan enligt en annan utforingsform av uppfinningen.

Fig. 21 och 22 visar stimulator- och spakarrangemang enligt utforingsformer av uppfinningen.

[39] Fig. 23A och 23B visar en apparat som astadkommer makroskopisk rorelse enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 24A-24D visar olika vyer av en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 25A och 25B visar en laddningsstation och en apparat enligt en utforings- form av uppfinningen.

Fig. 25C visar en laddningsstation och en apparat enligt en annan utforingsform av uppfirmingen.

Fig. 26A och 26B visar vyer av en apparat och ett styrorgan enligt en utforingsform av uppfinningen. 6 Fig. 27A och 27B visar vyer av en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 28 visar en vy av en apparat enligt en utforingsform av uppfinningen.

Fig. 29 visar en vy av visa element i en kvinnas anatomi som är relevanta for utfciringsformer av uppfinningen.

Fig. 30 utgor ett flOdesschema som visar manga inhibitorer och promotorer for en tillfredsstallande sexuell upplevelse och deras omsesidiga beroende.

Fig. 31A-31C visar forhallandet mellan blodfyllnad och vibrationsspridning.

Fig. 32A-32E visar anyandningen av olika utfOringsformer av uppfinningen.

[50] Fig. 33 utgar en partiell tvarsnittsvy av en annan utforingsform av uppfinningen.

Fig. 34-34D utgor sidovyer av ett parti av vissa utforingsformer med olika vaynadsberiirande konflgurationer.

Fig. 35A och 35B utgor planvyer av en apparat med en avldgsningsbar flansenhet.

[53] Fig. 36 utgor en perspektivvy av en avlagsningsbar flansenhet.

Fig. 37A och 37B visar en avlagsningsbar flansenhet innefattande ett flansmembran.

Fig. 38A utgor en sidovy av en avlagsningsbar flansenhet.

Fig. 38B och 38C utgor en sidovy respektive en perspektivvy i genomskaming av en avldgsningsbar fldnsenhet enligt Fig. 38.

Fig. 39 utgor en planvy av det flexibla membranet i sugkammaren.

Fig. 40 utgar en perspektivisk fantomvy av en integrerad apparat.

Fig. 41A och 41B visar en apparatkropp som är konflgurerad att bekvdmt och tillfOrlitligt passa pa en anviindare i flera sammanhang.

[60] Fig. 42 utgar en perspektivvy av en apparat som innefattar en inbyggd manuell pump.

Fig. 43A-43K visar olika utforingsformer av tdtningsflansenheten.

Fig. 44A-44C visar anvdndargrdnssnitt for ett styrorgan av smartphonetyp.

Fig. 45A och 45B visar en sidovy och en partiell inre vy av en apparat med motorer i apparatkroppen.

Fig. 46 visar en apparat med flera motorer som är fria att vibrera och sla mot en vdvnadskammare.

Fig. 47A-47D visar grupper av stimuleringselement for anvandning i en apparat. 7 Fig. 48A-48C visar ett stimuleringssystem av pickuptyp och en kompletterande stimuleringsgrupp.

Fig. 49A-49C visar en motor och andeffektorsystem for att stimulera vavnad i en vavnads- eller sugkammare.

[68] Fig. 50A-50D visar grupper av andeffektorer i kombination med kminstone en motor och atminstone en koppare for stimulering av vavnad.

Fig. 51A och 51B visar tvâ vyer av ett rumsligt differentierat resonanselement drivet av en eller flera motorer.

Fig. 52A-52D visar olika utforingsformer av apparaten med stabiliserande, vidhaftande och/eller lasande delar.

Fig. 53 visar en utforingsform av en apparat som är i stand till samtidig intravaginal passning och klitorispassning och stimulering.

Fig. 54A-54D visar utforingsformer av en klitorisgreppkammare och tillhorande apparatkropp.

DETALJERAD BESKR1VNING AV UPPFINNINGEN Utforingsformer av foreliggande uppfinning som beskrivs hari, inkluderande figurer och exempel, är anvandbara for att framja kvinnligt sexuellt valbefinnande och funktion.

[74] Om inte annat sags, har all tekniska och vetenskapliga termer som anvands hari samma betydelse som vanligtvis uppfattas av fackman inom det omrade till vilket denna uppfinning hor. Aven om vilka metoder och material som heist som liknar eller motsvarar de hari beskrivna kan anvandas vid utovande eller testning av foreliggande uppfinning, beskrivs nu de foredragna metodema och materialen. Alla publikationer som namns hari inforlivas har som referens for att visa och beskriva metodema och/eller materialen i det samband med vilka publikationema citeras.

Korta sammanfattningar av vissa termer finns i beskrivningen av uppfinningen. Varje term forklaras ytterligare och exemplifieras genomgdende i beskrivningen, figurema och exemplen. Varje tolkning av termema i denna beskrivning bor ta hansyn till hela beskrivningen, figurema och exemplen som presenteras Singulartermema "en", "ett" och "den/det" innefattar pluralreferenter om inte sammanhanget sager nagot annat. Saledes kan exempelvis hanvisning till ett objekt innefatta flera objekt om inte sammanhanget tydligt anger nagot annat. Pa liknande satt 8 kan hanvisningar till flera objekt innefatta ett enda objekt om inte sammanhanget tydligt anger nagot annat.

Termerna "huvudsakligen", "huvudsaklig" och liknande hanfOr sig till en betydande grad eller omfattning. Nar de anvands i samband med en handelse eller ett forhallande, kan termerna hanvisa till fall ddr handelsen eller forhallandet egentligen intraffar sa val som fall dar handelsen eller forhallandet i det narmaste intraffar, sasom redovisning av typiska toleransnivaer hos eller variationer av utforingsformerna som beskrivs hari.

Termen "cirka/ca" avser ett varde, en mangd eller en grad som är ungefarlig eller nara referensvardet. Omfattningen pa variationer fran det referensvarde som omfattas av termen "ca" är det som är typiskt f6r toleransnivaerna eller matforhallandena.

Termen "stimulator" avser element som ger stimulering med anvandning av mekanisk rorelse (sasom vibration), elektrisk stimulering, temperatur eller annan sensorisk stimulering.

Vissa biologiska molekyler och anatomiska strukturer existerar hos en frisk kvinna for att skapa blodfyllnad av erektila blygd- och klitorisvavnader. Dessa molekyler och strukturer underlattar fOrstyvning av det underliggande skikt vani nerverna i klitoris är spridda. Denna styvnadseffekt är till for att mojliggora den styvare projiceringen och presentationen av klitorisstrukturerna for stimulering liksom att mekaniskt tillata energivagor att effektivare fortplanta sig Over ytan med mindre energiabsorption av vavnaderna. Detta resulterar i att en styv klitoris stimulerad mekaniskt via svangning, vibration och liknande fortplantar dessa krafter over den spanda strukturytan i stallet for att de ska fOrloras inuti den losa bindvaven. Saledes kan medel for att skapa en blodfylld miljo (t.ex. via lakemedel eller via sug) Oka kansla och skapa andra reflexiva svar (t.ex. smorjning och frisattning av oxytocin). Vidare forklarar typen och spridningen av kanselnervslut i vavnader i klitoris och omgivande vavnad varfor vissa rorelser, tryck, vibrationer och andra stimulanser mer optimalt ger angenama fornimmelser an andra. Vibration och sug har bada kapaciteten att stimulera blodfyllning via lustgasbanan (dikvaveoxidbanan) och kan bada saledes Oka kanslig- heten for sexuell stimulering. De bada foljer olika neuronala/fysiologiska banor. Dubbelaktivering med anvandning av vibration och sug i kombination ger ytterligare effekter. Pacinian eller pacini corpusles alien kallade Vater-pacini-receptorer leder signaler som svar pa vibrations-"tryck" (vavnadsvibration leds via en tryckvag) — 9 reflexresponsema utnyttjar NOS-banor, som sprider sig in i samma strukturer som blodfylls i de utforingsformer av sugelementen som beskrivs har. Rorelse/glidning i ett upprepat mOnster skapar ocksa ett "tryck"-monster och vibrationsnervsignalering. Nerver kan snabbt anpassa stimulanser och saledes blir vibration pa en punkt vanligen mindre verkningsfull och darfor blir flyttning av platsen for vibration valgorande, vare sig den sker manuellt eller automatiskt. Alit ovan medieras av DH-testosteron och andra hormonkomponenter (och saledes kan testosteronbehandling hjalpa till att forbattra kvaliteten pa vavnadema samt deras "aktivitet"), men vi har upptackt att genom mekanisk stimulering — antingen genom sug eller vibration eller bada — att manga av hormonbanoma kan gas forbi och reflexresponserna kan utlosas direkt.

[81]Vi har upptackt att blodfyllnad och vibration tillsammans är en kraftfull kombination sa att blodfyllnad skapar en lampligare mekanisk bakgrund for att Pacinis kroppar skall stimuleras och att applicerandet av bada samtidigt bar skapa djupare effekter an om enbart den ena appliceras. Hos bada konen är blodfyllnad av de sexuella organen ett fysiologiskt nyckelmal, eftersom blodfyllnad är fundamentalt for att uppnâ en tillfredsstallande sexuell upplevelse. Sasom visas i Fig. 31A-31C fortplantar sig vibrationsenergi battre fangs ett spant, blodfyllt substrat. Hari beskrivna utforingsformer erbjuder metoder och apparater for att blodfylla sexuella organ for att battre sprida vibrationsenergi.

[82] Vissa stimuleringsapparater enligt kand teknik, sasom vibratorer, erbjuder relativt diffusa stimulanser. Det vill saga att vibrationsrOrelsen som levereras av en vibrator appliceras relativt jamnt Over klitoris och omgivande vavnad. I vissa vibrerande apparater som kan leverera vibration Over ett mer tatt fokuserat omfade kan frekvensen och storleken pa vibrationen fortfarande ge en relativt diffus vibrationsrorelse at klitorisvavnad. Dessutom forloras mycket av vibrationen fran vibratorer enligt kand teknik vid vibration av handtaget, huset och anvandarens hand eller annan del av kroppen.

[83] Fordelaktigt ar att vissa utforingsformer som beskrivs hari kan erbjuda komplexa sugmonster. Sadana komplexa sugvagformer kan ge en jamforelsevis organisk stimuleringsupplevelse jamfort med mekaniska stimuleringsapparater enligt kand teknik. For en del anvandare kan varierbara sugmonster, algoritmvagformer av vissa utforingsformer astadkomma blodfyllnad och stimulering sa att effektiv upphetsning uppnas utan anvandning av vibration.

Det är fordelaktigt atthdri beskrivna utforingsformer, i motsats till apparater enligt kand teknik, kan erbjuda rumsligt differentierad vibrationsrorelse. Det vill saga att en kvinna upplever rumsligt differentierad vibrationsthrelse. 1 vissa utforingsformer kan sadan rumsligt differentierad vibrationsrorelse simulera en upplevelse av makro- skopisk rorelse runt klitoris. Makroskopisk rorelse kan tolkas som analogt med stot- rorelse, tungrOrelse eller rOrelse som Overensstammer med samlag. FOr en del anvandare kan den rumsligt differentierade vibrationsrorelsen hos v vissa utforingsformer astadkomma blodfyllnad och stimulering sa att effektiv upphetsning uppnas utan anvandning av sugning. FOr en del anvandare kan den rumsligt differentierade vibrationsrOrelsen hos vissa utforingsformer astadkomma blodfyllnad och stimulering sa att effektiv upphetsning uppnas utan anvandning av sug.

En aspekt pa rumsligt differentierad stimulering är isoleringen av den stimulering som genereras av en stimulator/stimulatorer fran den stimulering som genereras av en annan, ndrbeldgen stimulator. Genom isolering av den stimulering som genereras av en motor fran en annan simulerar och/eller harmar en apparat makroskopisk rOrelse runt klitoris. En annan aspekt pa rumsligt differentierad stimulering är isolering av den stimulering som genereras av en stimulator/stimulatorer fran huset vilket minimerar forlust av stimulering och tillater att stimuleringen fokuseras pa vdvnaden av intresse.

En ytterligare fordel med vibrationsisolering i apparater enligt hdri beskrivna utforingsformer är att en liten apparat kan bdras diskret, vilken ger lite ljud samtidigt som en fokuserad, isolerad vibration appliceras och klitorisvavnad blodfylls.

Vissa utforingsformer av hdri beskrivna apparater anvander sug for att dra vavnad i kontakt med vibrerande element. Vissa apparater forblir i kontakt med vavnad pa grund av det sug som appliceras pa vdvnaden. Annu en annan fordel med vibrations- i apparater är att den lufttdta tdtningen mellan apparaten och vavnad huvud- sakligen inte avbryts av vibrationen. Denna typ av vibrationsisolering innebar huvudsakligen isolering av tatningselementen i apparaten fran de vibrerande elementen i apparaten.

Den kompakta storleken pa hari beskrivna apparater gör att de kan bdras diskret och kan transporteras i en handvdska. Likval är de flan beskrivna apparatema dimen- sionerade och konfigurerade att vara atkomliga och styrbara medan de bars. Hari beskrivna apparater kan vara anvandbara fore och under samlag eller som ett program for aterhamtning av blodflodet och nervsensibiliseringen i vavnad. Hari beskrivna apparater kan vara justerbara och specialanpassningsbara och erbjuda valbara, variabla 11 sug- och vibrationsegenskaper. Hari beskrivna apparater kan vara fjarrstyrda, sasom med en smartphone. Hari beskrivna apparater kan vara i stand att framja och/eller underhalla kvinnlig sexuell upphetsning.

Fordelaktigt är att hari beskrivna apparater anvander motorer med relativt lag effekt for att astadkomma fokuserad, rumsligt differentierad vibration.

Enligt vissa utfOringsformer har apparaten flagon av fOljande egenskaper eller alla: (i) har en lamplig passform, (ii) erbjuder lämplig stimulering, (iii) är tillrackligt bekvam eller uthardlig och (iv) fungerar palitligt och sakert.

Betraffande lamplig passform kan foljande utmarkande egenskaper finnas hos en apparat med lamplig passform: (i) apparaten är barbar samtidigt som den är flyttbar utan behov av band eller ytterligare klddesplagg, (ii) apparaten är dimensionerad sa att fastomradet passar mellan de stora blygdlapparna under klitoris och huset kan ga ut ur de stora blygdlapparna Over klitoris, (iii) apparaten fortsatter att passa under hela blodfyllnadsprocessen och (iv) apparaten kan baras under sexuellt samlag. Vidare kan apparaten konfigureras sa att placering av ett parti av apparaten bakom de stora blygdlapparna är tillrackligt for att sakert halla apparaten pa plats, med eller utan ytterligare sug.

Enligt vissa utforingsformer kan lamplig passform uppnas genom tillhandahallandet av nagon av foljande parametrar eller alla: (i) apparatkonstruktionen och tyngdkraftscentrum tillater att apparaten halls mot vavnaden i atminstone 5 min utan nagot band, (ii) apparaten kan baras under kidder, (iii) apparatens massa tillater fastsartning medelst enbart sug, (iv) apparaten stannar pa plats i atminstone 5 min utan justering, (v) apparaten har ett interfaceomrade for eftergivlig vavnad, (vi) apparaten stannar pa plats medan den som bar apparaten star eller gar, (vii) tackningsomradet for fastning av apparaten ar anatomiskt lamplig, (viii) apparaten ar konstruerad att passa Over atminstone en kvinnas klitorisomrade, (ix) apparaten ger utrymme for vdvnad sa att den kan expandera, (x) apparatens yttre holje tillater diskret anyandning, (xi) apparaten ar konstruerad sa att den inte tapper till eller begransar atkomst till slidoppningen, (xii) apparatkroppen kan sta emot en kraft som pressar ihop den mot en mjuk yta, sasom en kropp, (xiii) apparatens hojd begransar inte vaxelspel mellan partners och kant- geometrin dr bekvam for bada parter.

I vissa utforingsformer kan ratt placering uppnas genom aktivering av en eller flera motorer till en sparbar vibrationsniva fcir att Ora det mojligt for anyandaren att centrera stimuleringseffekten runt klitoris. Genom foraktivering av motorerna under 12 placering kan anvandaren specialanpassa passformen och bestamma den effektivaste placeringen for vibrationstimulering och/eller sugstimulering.

Betraffande lamplig stimulering kan en eller flera av foljande egenskaper finnas hos en apparat som ger lampligt stimulering: (i) apparaten applicerat sug pa blygd- omradet eller mer specifikt klitorisomradet for att underldtta blodfyllnad av klitoris- vavnaderna, (ii) apparaten kan applicera vibrationsenergi pa atminstone klitorisvavnademas omrade, och (iii) apparaten ger stimulering under tillrdckligt lang tid for att uppna den onskade graden av upphetsning.

Enligt vissa utforingsformer kan lamplig stimulering uppnas genom tillhanda- hallandet av nagon av foljande parametrar eller alla: (i) apparaten astadkommer sug pa klitorisomradet i ett intervall av ca 0,7 turn Hg-ca 9 turn Hg, (ii) apparaten astadkommer sug med valfri tillsats av personlig smorjning i en miljo dar det finns blygdhar, (iii) apparaten uppratthaller den valda sugnivan under min. 5 min, (iv) anvandaren kan styra sugniyan och sugmonstret via anvandning av tradlos fjarrkontroll, (y) apparaten genererar vibration inum ett frekvensomrade av 100-300 Hz, (vi) vibrationskraftema (topp till topp) under belastning framjar upphetsning, (vii) vibrationselementen halls i direkt kontakt med ydynad ndr sug appliceras, (viii) apparaten ger full stimulering under min. 30 min pa en enda batteriladdning och (ix) apparaten kan flytta vibrationen mellan kallor som styrs av anvandaren.

[96] Betraffande bekyamlighet och tolerans kan en eller flera ay foljande egenskaper finnas hos en apparat som är tillrdckligt bekvam och uthardlig: (i) apparaten tillater anvandaren att frigora sug nar sa onskas, (ii) apparaten framkallar inte overdrivet ljud, (iii) apparaten orsakar inte irritation ay urinroret och (iv) apparaten är bekvam att bdra, med vavnadsberorande ytor som är mjuka och eftergivliga ochieller slata utan nagra utsprang.

Enligt vissa utforingsformer kan tillracklig bekvamlighet och tolerans uppnas genom tillhandahallandet av flagon av foljande parametrar eller alla: (i) anvandaren kan frigora suget inom 5 sekunder ndr sa onskas, (ii) apparaten astadkommer inte ljud som overskrider 70 dB, matt pa ett avstand av ca 50 mm (2 tuna) fran utsidan av holjet nar den fasts pa anvandaren och (iii) apparaten passar over en kvinnas blygd- eller klitorisomrade utan att blockera urinoppningen.

Betraffande tillforlitlig och saker prestanda kan en apparat, som fungerar sakert och tillffirlitligt, ha foljande egenskaper: (i) apparaten innebar inte nagon risk for 13 elektrisk chock, och (ii) apparaten tillater lamplig rengoring och forvaring efter varje anvandning.

Enligt vissa utforingsformer kan tillracklig tillforlitlig och saker prestanda uppnas genom tillhandahallandet av flagon eller alla av foljande parametrar: (i) batted- och elektronikfack isoleras fran tillfällig kontakt med vatskor, (ii) batteriets maximala laddningsgrad anses inte riskabel, (iii) apparatens hallbarhet kan uppga. till 2-3 ar, (iv) stimulatorerna är beraknade for atminstone tillracklig anvandning, (v) apparaten är vattentat nar den rengors enligt rekommendation, och (vi) apparaten skyddar omraden fran berdring med vavnad/vatskor eller tinker Itkomst till omthde bakom kontaktytorna mot vavnad for rengoring.

Vissa utforingsformer har en eller alla av foljande egenskaper: (i) anvandaren kan anpassa sug- och vibrationsstimuleringen sâ att den passar dennes behov, (ii) apparaten star emot tryck vid normal anvandning, och (iii) apparaten har inte nagra anvandarersattliga delar.

[101] Specifika aspekter pa apparatens egenskaper innefattar nagon eller alla av foljande: (i) anvandaren kan stalla in sug pa den nivâ som är lamplig for denne, (ii) anvandaren kan avlagsna sugroret fran apparaten utan att forlora vakuumtryck som leder till lossande av apparaten, (iii) anvandaren kan styra vibrationsfunktionen med tradlas fjarrkontroll, (iv) anvandargranssnittet är via i0S, Android eller annan mobil operationssystemsapplikation pa en Bluetooth-aktiverad apparat eller via ett RF- styrorgan eller ett styrorgan av typ Bluetooth nyckelemblem, (v) anvandaren kan styra vibrationsparametrar sasom monsteroverforingshastighet och vibrationsamplitud, (vi) energi tillhandahalls via ett invandigt laddningsbart batteri, som inte är atkomligt for anvandaren, (vii) anvandaren kan styra/rikta vibrationsfokus genom att peka med ett finger pa en tradlost aktiverad apparat, (viii) anvandaren kan styra graden av motor- overlappning, (ix) motoroverlappningen optimeras for organisk kansla, (x) apparaten aktiveras med grundlaggande motorrotationsmonster, (xi) apparaten tal extern kraft som applicerad pa det yttre holjet (Over fastomradet) av anvandaren, (xii) holjet tal tillrackliga vakuumcykler utan forlust av integritet, (xiii) anvandaren kan specialanpassa motormonstret inklusive riktning, motorval, cirklande och spara/aterstalla special- anpassat monster, och (xiv) anvandaren kan specialanpassa sugmonstret och spara/ aterkalla det specialanpassade monstret. Studier har visat att andra omeaden av den kvinnliga hjarnan aktiveras nar klitoris sjalvstimuleras an nal- klitoris stimuleras av en partner och att en kvinna kan ofta lattare uppna orgasm genom sjalvstimulering an nar 14 hon stimuleras av en partner. Med vissa utforingsformer av de Uri beskrivna apparaterna kan kvinnan registrera stimuleringsmonstret for att tillata sig att uppna orgasm genom sjalystimulering och lagra det i apparaternas minne. Darefter kan apparaten anyandas under samlag for att spela upp det sparade monstret sâ att kvinnan kan uppna orgasm som om hon sjalvstimulerades.

Foredragna egenskaper pa visa utfOringsformer innefattar: (i) anyandarjusterbart sug for fixering och blodflodesaterhamtning, (ii) anyandarjusterbar vibration for blodflodesaterhamtning och nervstimulering, (iii) rumsligt differentierad stimulering via makrordrelse eller isolering samt styrning av flera stimuleringskallor, (iv) utan band och barbar under samlag, och (v) specialanpassningsbar och ateranyandningsbar.

En utforingsform av apparaten innefattar: (i) ett holje som rymmer en krets och ett batten i och ansluter till en sugzon, (ii) eftergivliga vingar fdr att forbattra fastsattning, (iii) flera stimulatorer fastsatta pd innervaggarna av en eftergivlig sugzon, (iv) motorer isolerade fran det yttre holjet for att minimera ddmpning och ickespecifik vibration och (v) sug som applicerats fran avlagsningsbara applikatorer formar vaggarna att flytta sig mat vilket forbdttrar vavnadsberoring.

Enligt en utforingsform av apparaten är en behallare kopplad till en tryckboll for att fOrse behallaren med sug. Tryckbollen kan vara integrerad med huset eller ocksd kan den vara avlagsningsbar. Behallaren är kopplad till haftvingar som kan anpassa sig for att samverka med vavnad. Vingarna är utformade att anpassa sig till anatomin och kan exempelvis innefatta en fjdrilsliknande form. Vingarna kan hjalpa till att stabilisera och uppratthalla kontakten med apparaten i den tillampliga anatomin Kanterna pd vingarna och pd de ytor av apparaten som star i kontakt med vavnad är mjuka eller avrundade eller bade och.

[105] Vissa utforingsformer av apparaten innefattar inbyggt stromkretssystem, energi, pump eller andra elektroniska delar. Exempelvis innefattar apparaten en antenn for samverkan med fjarrkontrollen, sasom en RF-antenn. Apparaten innefattar ett batten. [106] Vissa utforingsformer av apparaten styrs medelst en fjarrdrift som är ansluten via drivkabel till vibrations- och/eller sugelement inuti den barbara delen av apparaten.

[107] Vissa utforingsformer av uppfinningen erbjuder mekanisk rorelse, foretradesvis makroskopisk rorelse, for att simulera de rorelser som naturligt anvands av kvinnor for att stimulera klitoris i motsats till hogfrekventa mekaniska vibrationer hos vissa apparater enligt kand teknik. Vissa utforingsformer erbjuder flervariabel stimulering av klitoris via en stabiliserad plattform. Genom att mekaniskt stabilisera en plattform, sasom genom sugfastning, är det mojligt att skapa ett brett spektrum av stimuleringseffekter direkt mot klitoriska malvavnader. Sadana effekter kan vara svara att uppna pa en ickemonterad plattform. Exempel pa makroskopiska rorelser innefattar en rotationsrorelse, en linjar stotrorelse, en "dunk"-rorelse med lag frekvens och kombinationer &ray. Sadana makroskopiska rorelser kan kombineras med vibration, exempelvis enstaka vibration eller flera vibrationer och/eller komplexa vagformsvibrationer.

Vissa utforingsformer av apparaten erbjuder variabelt sug. I sadana utforingsformer kan anvandaren snabbt och latt justera sugnivaerna. I vissa utforingsformer kan vidare det variabla suget programmeras sa att mangden sug som appliceras av apparaten kan variera enligt ett monster. I vissa fall utgor sugmonstret komplement till vibrations- och/eller makroskopiska rorelsemonster. Apparatens styrorgan innefattar ett medel for att styra sugmOnstren, de forladdade sugmonstren, sugmonster som kan flgureras av anvandaren eller kombinationer dray. Apparatens styrorgan gör det mojligt for anvandaren att valja forbelastade kombinationer av ett sugmonster, ett vibrations- mOnster och/eller ett makroskopiskt rOrelsemOnster och gOr det aven mOjligt for anvandaren att utforma och valja specialanpassade kombinationer.

Fig. 1A, 1B, 1C och 1D visar olika vyer av en apparat 100 enligt en utforingsform. En apparatkropp 110 är konstruerad att bekvamt och diskret passa mot anvandaren kropp samtidigt som den forblir atkomlig och styrbar. Apparatkroppen 1 kan innefatta saval inbyggd stromkrets for styrorganet, sasom ett kretskort, som en anvandarstyrplatta. Alternativt eller som tillsats kan apparatkroppen 110 innefatta en antenn for kommunikation med en fjarrkontrollanordning Apparatkroppen 1kan innefatta en energikalla, sasom ett batteri. Apparatkroppen 110 är kopplad till en sugkammare 120. Sugkammaren 120 innefattar en tatningskant 125, som kan astad- komma en huvudsakligen lufttat tatning mot en vavnad. Tatningskanten 125 kan vara en flans med en stone bredd an vad som visas i Fig. 1A-1D. En sugport 130 star i vatskeforbindelse med sugkammarens 120 inre och astadkommer en forbindelse till en suganordning (visas ej), som skapat undertryck inuti sugkammaren 120. Sugporten 130 kan aven innefatta en backventil eller annan envagsventil sa att, nar undertryck appliceras pa sugkammaren 120, backventilen eller annan envagsventil forhindrar sugforlust genom ventilen. Eventuellt kan apparatkroppen 1innefatta ett inbyggt pumpsystem for att forse sugkammaren 120 med det inledande suget. Vidare kan det inbyggda pumpsystemet dessutom innefatta en trycksensor for att uppratthalla en onskad niva av undertryck inuti sugkammaren 120 trots narvaron av eventuella lackor som kan 16 uppkomma langs en taningskant 125. Aven om det inte visas i denna utforingsform kan apparaten 100 innefatta sugkamrarna, tatningselementen, stimulatorerna eller andra stimuleringsdelar eller kombinationer darav beskrivna i andra utfOringsformer hari. [110] Fig. 2A, 2B, 2C och 2D visar olika vyer av apparaten 100 enligt en utforings- form. Dessa figurer visar vibrationsmotorer 180 grupperade inuti sugkammaren 120. I visa utforingsformer utgor vibrationsmotorema 180 knappcellsmotorer, som har en excentriskt roterande massa som astadkommer vibrationsrarelse. En apparat 100 är utformad sa att vibrationsmotorerna 180 kommer i beroring med vavnad nar vavnad dras in i sugkammaren 120. Vibrationsmotorema 180 kan vara inbaddade i en sug- kammares 120 vaggar eller ocksa kan de vara monterade pa annat sat i anslutning till sugkammaren 120. I vissa utforingsformer foredras det att minimera vibrationsoverferingen fran vibrationsmotorerna 180 till sugkammarens 120 hus. Foretradesvis overfors huvuddelen av vibrationsenergin till den vaynad som kommer i kontakt med vibrationsmotorerna 180. Vibrationsmotorerna 180 kan vara vibrationsmassigt isolerade fran resten av apparaten 100 med anvandning av monteringsmekanismer som hammar overforingen av vibrationsrorelse till sugkammarens 120 vaggar. Sasom beskrivs hdri kan vibrationsmotorerna 180 vara individuellt hanterbara av styrorganets stromkretssystem sa att rorelsemonster, och sarskilt simuleringar av makroskopisk rOrelse, kan appliceras pa den vaynad som star i kontakt med vibrationsmotorerna.

[111] Fig. 25A och 25B visar en laddningsstation 2000 for en apparat 2200 och ett styrorgan 2300 av nyckelplattetyp. Laddningsstationen 2000 kan vara pluggad i en elektriskt uttag via en kabel 2050. Apparaten kan vara placerad i apparatens halrum 2250 och styrorganet 2300 kan vara placerat i styrrorganets halrum 2350. Halrummens vaggar kan ha kontaktpunkter fOr laddning, sasom en kontaktpunkt 2255, for laddning av apparatens batten. Eller ocksa kan apparatens 2200 batten i laddas genom induktion.

Stationen 2000 kan innehalla ett batten i med jamforelsevis hog kapacitet, vilket laddas via kabeln 2050 och är i stand att behalla laddningen och aven ladda om batteriet med jamforelsevis mindre kapacitet i apparaten 2200 ndr stationen är urdragen fran ett elektriskt uttag. Styrorganet 2300 kan ocksa laddas med hari beskrivna metoder eller pa likvardiga sat. Fig. 25C visar apparaten 200 i en laddare 2, som har samma egenskaper som den laddningsstation som visas i Fig. 25A och 25B. Detta innebar att en laddare 2 kan ladda en apparat 200 genom induktion, kontaktpunkter eller andra medel och innehaller ett ateruppladdningsbart batted som dr i stand att ladda batteriet i apparaten 200. 17

[112] Fig. 3A visar tre vibrationsmotorer 180 som är inkapslade i ett membran 190. Membranet 190 är konfigurerat att infogas i en sugkammare i en apparat. Membranet 190 ger en saker, bekvam och tillforlitlig skyddsbarriar runt vibrationsmotorerna 180 i en sugkammare. Skyddsbarriaren hjdlper till att reducera irritation pa vavnad och utgor ett satt att rengora och keranvanda apparaten. Sasom visas i Fig. 3B har membranet 190 en konvex form, vilken definierar ett inre parti in i vilket vavnad dras. Membranet 190 har atminstone ett, men foretradesvis fler an ett hal, perforeringar, springor eller kombinationer darav, for att mojliggora deformation av membranet och luftflode. Under anvandning, nar sug appliceras genom sugporten till sugkammaren dras vavnad in i sugkammaren och mot membranet 190. Membranet 190 deformeras mot sugkammarens inre samtidigt som det uppratthaller intim kontakt mellan vibrationsmotorerna 180 och vavnaden. Fig. 3A visar tva av vibrationsmotorerna som är konfigurerade att placeras pd hogkant mot vavnad. Vilket antal motorer som helst kan anvandas och vilket antal som helst kan vara konfigurerat att placeras pa hogkant.

[113] Fig. 3B visar en perspektivvy av en vavnadsberOrande sida av apparaten 100 enligt en utforingsform. 1 denna utforingsform är vibrationsmotorerna 180 placerade pa avstand relativt varandra och bildar darigenom ett halrum som är dimensionerat att komma nara volymen pd den klitorisvavnad som skall komma i ingrepp med apparaten. Fig. 3C visar en narvy av ett hdlrum for klitorisvavnad. En sugingang 132 visas vid den ungefkliga toppen av halrummet for klitorisvavnad men ingangen kan vara forskjuten At en ena sidan i stallet for att befinna sig vid toppen. Vidare kan sugingangen 132 vara fysiskt forskjuten fran halrummet for klitorisvdvnad medelst ett genomtrangligt membran, nat eller annan forskjutningsstruktur. Med andra ord kan en tyg- eller nitskarm placeras Over sugingangen 132 air att hindra viivnad fran att bli fangad inuti sugingangen. Exempelvis kan ett expanderat PTFE-membran anvandas som forskjut- ningsstruktur for att astadkomma och uppratthalla en vakuumbana mellan vavnad och sugingangen. Fig. 3C visar utsprang 133 som bildar en forskjutningsstruktur. Dessutom kan sugingangen 132 vara fysiskt forskjuten fran halrummet for klitorisvavnad medelst en smal kanal som är for smal for att klitorisvavnad skall kunna tranga igenom. Vidare kan sugingangen 132 innefatta manga sugingangar med mindre diameter som är ned- sankta bland utsprang. Sadana forskjutningsstrukturer kan kombineras. Dessutom kan motorerna vara tillrackligt utstaende eller utskjutande fran det flexibla membranets yta (samtidigt som de fortfarande tacks av membranet) for aft fungera som forskjutningsstrukturer som hailer tillbaka vavnaden sa att den inte blockerar sugingangsomradet. 18 Forskjutningsstrukturema tjanar till att forhindra vavnad fran att helt tacka sugingangen 132, vilket skulle orsaka ett fall i vakuumflodet samt skada pa eller smarta i vavnad.

[114] Fig. 3B och 3C visar vibrationsmotorer 180 av knappcellstyp som är djupt nedsankta i membranet 190 sâ att en tredjedel till Millen av motom stacker sig forbi membranet 190 och mot vavnad. Den djupa nedsankningen av motorema placerar dem armare vavnad och astadkommer ett djupt Minim for klitorisvavnad. Omedelbar arhet till vavnad och ett djupt halrum for klitorisvavnad kan var och en ge hogre stimuleringskrafter jamfort med grunt nedsankta motorer. Det är fordelaktigt att OverfOra sâ mycket kraft som mOjligt fran motom till vavnaden, speciellt i de utforingsformer dar apparaten behalls i kontakt med vavnad genom sug. I Adana utf6ringsformer är det fordelaktigt att effektivt overfora kraften till vavnad, eftersom motorema har relativt lag energi och kraftfOrluster dampar stimuleringseffekten.

Fig. 3B och 3C visar kanaler 192 i membranet 190 som kminstone delvis omger det nedsankta partiet av vibrationsmotorema 180. Kanalema 192 kan vara ett uttunnat parti av membranet 190 och kan utgora del av membranformen eller kan ha skapats genom avlagsnande av material fran membranet efter formning. Kanalema 192 tjanar till att hjalpa till att astadkomma och uppratthalla en vakuumbana mellan vavnad och sugingangen genom att astadkomma en "lackagebana". Sasom namnts är det i vissa utforingsformer att foredra att uppratthalla en flodesbana till sugingangen 132.

Kanalema 192 tjanar ocksa till att isolera vibrationen fran en viss motor fran resten av membranet och apparatens kropp. Eftersom kanalema 192 utgor tunnare omrklen an det omgivande membranet, kan de toja sig mer och reducera eller forhindra forlust av vibrationsenergi som annars skulle overforas till de relativt tjockare och mindre flexibla delama av membranet. Att minimera eller eliminera overforingen av vibrationer i membranet till apparatkroppen har fordelarna att oonskade effekter undviks, sasom ljud, obehag, reducerad stimulering och reducerat sug (pa grund av forlust av den tatning som astadkoms av tatningskanten).

Fig. 4A och 4B visar vyer av en sugkammare 120 och vibrationsmotorer 180 enligt en utforingsform. Fig. 4A utgor en vy av sugkammarens 120 inre och visar stimuleringsdelar 185 kopplade till vibrationsmotorer 180. Nar vavnad dras in i sugkammaren 120, overfor stimuleringsdelarna 185 vibrationsenergi, som genereras av vibrationsmotorema, till vavnaden. Stimuleringsdelarna 185 kan ha en rad olika former, texturer och konfigurationer. Stimuleringsdelarna 185 kan vara olika i en enda apparat och kan vara utbytbara sinsemellan, ersattningsbara och specialanpassningsbara. Fig. 19 4B utgor en vy av sugkammarens 120 yttre yta och visar arrangerandet av vibrationsmotorema 180.

Fig. 5A och 5B visar anvandningen av sugkammaren 120 och vibrerande miniatyrmotorer 180 enligt en utforingsform. I denna utforingsform är de vibrerande miniatyrmotorema 180 cylindriska i motsats till de skivliknande knappcellsmotorema.

Vibrationsmotorema 180 är kopp lade till stimuleringsdelar 185 for att overfora vibrationsenergi till vavnad.

Fig. 6 visar en vy av en apparat enligt en utforingsform. Stimulatorema 180 är skilda at av isoleringsarmar 188. Isoleringsarmarna 188 utgOr en delenhet i vilken stimulatorema 180 kan monteras. Isoleringsarmarna 188 tjanar till att isolera vibra- tionsenergin given av en stimulator fran en annan stimulator. Detta är lampligt i de fall dar stimulatorema aktiveras vid olika tidpunkter och/eller med olika frekvenser och/eller med olika amplituder. Genom att isolera den vibrationsenergi som genereras av en motor fran den vibrationsenergi som genereras av en annan motor är det mojligt att simulera makroskopisk rorelse runt eller pa vavnad. Fig. 6 visar en typ av vibrationsisolering, men andra typer och deras ekvivalenter ligger inom ramen for denna redogorelse.

Fig. 7 utgOr en vy av apparaten 100 och en utfOringsform av ett kladesplagg 50. I denna utforingsform är kladesplagget 50 ett enkelt band eller balte som ansluter till apparaten 100 och hjalper till att behalla dess 'age pa anvandarens kropp. I vissa utforingsformer är kladesplagget 50 valfritt, eftersom apparaten 100 är konfigurerad att behalla sitt lage pa kroppen primart via sug. Det inses emellertid att for en del anvandare kan ett ytterligare medel for behaftande av- apparatens 100 'age vara onskvart. Vidare inses det att apparaten 100 kan vara konfigurerad att fastas eller pa annat satt vara integrerad med andra kladesplagg innefattande damunderklader eller andra kvinnliga intima kidder. Smycken med funktionella element som stimulerar andra omfaden av huden kan anvandas for att oka upphetsningen. Sadana funktionella element kan vara en eller flera sasom luftblasning over huden, stotar av ett mjukt element, applicerande av nagot varmande eller kylande.

[120] Fig. 8A, 8A', 8B, 8B', 8C, and 8C' visar en apparat 200 enligt en utforings- form. En apparatkropp 210 innefattar en sugkammare 220. Sugkammaren 220 innefattar en tatnings- och stabiliseringsflans 225 med en tatningskant 226, som är anpassad till att astadkomma en huvudsakligen lufttat tatning mot vavnad. En sugport 230 astadkommer vatskeforbindelse mellan insidan av sugporten 230 och en sugapparat (visas ej).

Apparatkroppen 210 innefattar ett styromrade for anvandare, som i denna utforingsform innefattar en aktiveringsknapp 205. Det inses att styromradet fcir anvandare kan inneliana flera styringangar. Vidare kan apparaten 200 fiarrstyras. Fig. 8B och 8B' visar en vy underifran av apparaten 200 och visar sugkammarens 220 inre. Flera stimulatorer 280 är kopplade till sugkammarens 220 inre vaggar. En sugingang 232 innefattar en backventil eller annan envagsventil som forenar sugporten 232 med sugkammarens 220 inre. Fig. 8C och 8C' visar en sprangvy av apparaten 200 och visar, forutom ovan beskrivna delar, ett styrblock 215. Styrblocket 215 är elektroniskt forenat med styromradet fOr anvandare ochleller fjarrstyrt av ett fjarrkontrollorgan via en antenn.

Apparatkroppen 210 bildar en saker, tillforlitlig och bekvam skyddsbarriar, som skyddar elektroniken i styrblocket 215.

Sugportarna kan ansluta till suganordningarna med anvandning av olika typer av vatskekopplingar, innefattande men inte begransade till snappkopplingar, snabblossningskopplingar, skruvkopplingar, luer-lock-kopplingar, instickskopplingar, magnetiska kopplingar och deras ekvivalenter.

Apparatkroppen 210 innefattar ett fast men flexibelt holje, som rymmer elektronik och kopplar elektroniken till sugkammaren 220. Apparatkroppen 210 kan vidare innefatta en laddningsport for att ladda om den energikalla som är inkluderad i styrblocket 215. Aktiveringsknappar som finns i styromradet for anvandare kan vara nedsankta eller pa annat vis ha gjorts bekvama, sacra och tillforlitliga.

Tatningsflansen 225 kan innefatta mjukt, flexibelt, eftergivligt material, sasom silikon, gel eller sluten cell med polyuretanskum och kan eventuellt vara milt fastande vid vavnad eller kan vara anpassat till att innehalla ett fastmaterial. Skummet eller annat material kan ocksa innehalla ett smOrjmedel som tjanar till att fylla luckor i tatningen mellan tatningsflansen och vavnad. Andra strukturer sasom tradstrukturer liknande velour eller manchester eller andra vavda eller icke vavda tyger kan anvandas vid tatningsflansen tillsammans med fastmedel och/eller smorjmedel for att astadkomma en saker passning och hjalpa till att minimera lackagebanor. I en del utforingsformer kan ett tyg som anvands i tatningsflansen reagera pa fukt sa att det "klanger sig fast" eller pa annat salt bildar en nara bindning till hud och slemhinnor nar tyget blir vatt. Fukten kan komma fran anvandarens kropp eller kan appliceras i form av smorjmedel, fastmedel eller helt enkelt vatten eller saltlosning.

Fig. 24A, 24B, 24C och 24D visar olika vyer av en apparat 200 enligt en annan utforingsform. Apparaten 200 innefattar en apparatkropp 210, vilken kan rymma 21 styrstromkretsen och en sugkammare 220. Styrstromkretsen kan nas genom ett granssnitt monterat pa apparatkroppen 210 och/eller via en fj drrkontroll. Fjarrkontrollen kan vara fysiskt bunden till apparatkroppen 210 eller ocksa kan den vara tradlOst ansluten. Sugkroppen 220 innefattar en tatningsflans 225, som är anpassad till att astadkomma en huvudsakligen lufttat tatning mot vavnad. De olika vyerna i Fig. 24A, 24B, 24C och 24D visar vissa delar av den utformningen av och formen pa apparaten 200, vilka framjar bekvdm, diskret och saker fastsattning av apparaten 200. Apparaten 200 är exempelvis sa dimensionerad att det fdstomrade som definieras av omradet ddr tatningsflansen 225 moter sugkammaren 220 passar mellan de stora blygdlapparna mot klitoris, och apparatkroppen 210 kan stracka sig ut ur stora blygdlappama over klitoris.

Vidare underldttar avsmalningen av sugkammarens 220 ovre parti bekvam, diskret och saker passform. Apparatkroppens 210 krokning kan hjalpa apparaten 200 att forma sig efter anvandaren och mojliggora diskret placering pa insidan av klddesplagg.

Specifikt är tatningsflansens 225 framre parti placerat hogre an klitoris och giimd under de stora blygdlapparnas nedre kommissur. I den positionen kan de stora blygdlappama som är ldgre an den nedre kommissuren lugnt gripa tag i det avsmalnade partiet 220t av sugkammaren 220 sâ att huvudsakligen hela de framre partiema och sidopartierna av tatningsflansen 225 goms under de stora blygdlappama. FOrdelaktigt är att de avsmalnade sektionen 220t av sugkammaren 220 tillater de stora blygdlapparna att bekvamt ta upp ett jamforelsevis smalare parti av apparaten, samtidigt som vaginal- vavnad som ligger hogre an vaginalOppningen tar upp den jamffirelsevis bredare tatningsflansen 225.

Riktig placering av apparaten 200 kan ldtt och upprepade ganger goras med ffiljande fatal steg. Nar en anvandare forst ffirsoker placera apparaten kan denne exempelvis dra fordel av anvandningen av en spegel sa att anvandarens huvud och skuldror stottas upp och denne kan anvanda spegeln for att observera sig sjalv ndr denne placerar apparaten. Anvandaren kan oppna sina yttre blygdlappar sâ att denne kan se sina inre blygdlappar och det overtackta klitorisollonet. Anvandarna kan identifiera ett spar i sina pre blygdlappar som loper langs de inre blygdlapparna nedtill och den overtackta klitoris upptill. Apparaten 200 kan vara effektiv nar tatningsflansen 225 är centrerad Over klitoris och de jamforelsevis mjuka kantema av tatningsflansen 225 passar i sparet. I en del fall kan anvandaren dra isar de yttre blygdlapparna for att ge utrymme sa att den yttre ringen mjukt passar i sparet. Vibrationsmotorerna kan darefter mjukt inpassas runt klitorisollonet. I en del fall kan anvandaren applicera en mangd av 22 ett smorjmedel (sasom ett vattenbaserat smorjmedel) for att bestryka de inre och yttre blygdlapparna, klitorisollonet, klitorishuvan och de jamforelsevis mjuka kantema pa tatningsflansen 225. Anvandaren kan aktivera vibrationsmotorerna vid en relativt lag energiinstallning for att hjalpa till att placera apparaten. Genom anvandning av fornimmelsen fran lagenergivibrationerna som en guide kan anvandaren sakerstalla sig om att klitoris är placerad val skyddad inuti det utrymme som definieras av de inre partierna av vibrationsmotorerna. I en del fall kan anvandaren applicera stimulering med de inre blygdlapparna atskilda. En riktigt placerad apparat är tillrackligt hog pa anvandarens vulva for att effektivt kupa sig over klitoris och inte blockera urin- eller slidoppningen.

[127] I vissa utforingsformer är flera vibrationsskive- eller knappcellsmotorer inbaddade i vaggen till en flexibel sugkammare. I vissa utforingsformer är motorema inbdddade i ett flexibelt membran, som är fast vid sugkammarens vaggar. Nar sug appliceras, bringas vavnad i kontakt med stimulatorn. Motorerna kan styras av en styrkrets for att astadkomma en eller flera av foljande monster: (i) alla pa, (ii) medurs, (iii) moturs, (iv) uppat och neat, (v) i sidled, (vi) full puts, (vii) vald motorpuls, (viii), gradienter i frekvens, och (ix) gradienter i amplitud. Overforingen av vibrationsmonstret och rumslig isolering av motorerna kan producera onskad effekt av simulering av makroskopisk rorelse utan inforlivande av delar som i sjalva verket ror sig i makro- skopiska dimensioner. Forstyvningselement kan laggas till motorunderlagen for att variera och/eller isolera vibrering. Membranets inneryta kan vara texturerad fOr att overfora vibration till vavnad. Det flexibla membranet reducerar eller eliminerar kopplingen av motorvibration till apparathuset och okar eller maximerar energitillfOrseln in i vavnaden.

[128] Enligt en utforingsform som visas i Fig. 3B skapas monster av tre vibrations- motorer. Exempelvis skapas rotationsmonster (medurs eller moturs) av en forsta aktiveringsmotom 180a och darefter en aktiveringsmotor 180 b och sedan en aktiveringsmotor 180c. Efter att en motor aktiverats kan den helt inaktiveras eller fa sin kraft reducerad sâ att ett monster av vibration med hogre kraft roterar runt gruppen av motorer. Som ett annat exempel skapas ett V-monster genom att samtidigt aktivera motorerna 180a och 180b, och darefter inaktivera bada, och ddrefter samtidigt aktivera motorerna 180a och 180c och darefter inaktivera bath. V-monstret kan darefter upprepas. Som ett annat exempel skapas eft sidomonster genom vaxelvis aktivering och inaktivering av motorerna 180b och 180c samtidigt som motorn 180a forblir inakti- 23 verad. Som ett annat exempel skapas ett sidomonster genom vaxelvis aktivering och inaktivering av motorema 180b och 180c samtidigt som motom 180a forblir aktiverad.

De ovan beskrivna monstren och likvardiga mOnster kan skapas av grupper av mer an tre motorer. Rotationsmonster, sidomonster, vertikalmonster och kombinationer darav kan skapas genom att selektivt aktivera och inaktivera motorema. Alla sadana mOnster ligger inom ramen for hari beskrivna uppfinning oberoende av antalet motorer. Dessutom kan i utforingsformer hari, dar vibrationsmotorer visas som ger stimulering, andra stimulatorer anvandas i stallet for eller som tillagg till vibrationsmotorema. Det viii saga att en eller flera vibrationsmotorer kan i stallet vara en elektrisk stimulator, temp eraturstimulator eller annan stimulator.

I vissa utforingsformer skapar manga vibrationsmotorer resonans- eller tv8fasferstarkning Resonans- eller tv8fasforstarkningsmonster kan vara fOrdelaktiga, eftersom de kan skapa unika vibrationsmonster som kan vara svara att uppna med en enda vibrationskalla, och de kan skapa forstarkning ifraga om vibrationskraft som Overstiger prestandan hos en enda motor. Sadana fOrstarkningar kan vara lampliga i handelse av vissa energi- eller utrymmedsbegransningar. Resonans- eller tvafasforstarkning skapad genom anvandning av manga vibrationskallor kan utnytta olika kallor innefattande rotationsmotorer, linjara motorer och piezoelektricitet. Kombinationen av flera kallor kan skapa en lang rad specialanpassningsbara och valbara resonansmonster. Vidare kan motorer med olika storlekar och/eller kraft anvandas for att skapa flera resonansfrekvenser fOr att forstarka vibrationseffekten.

Flera, isolerade och oberoende motorer kan kombineras for att astadkomma tvpfasforstarkning eller resonansmonster och/eller kan simulera makroskopiska rorelser. Overgangarna mellan motorema är mjukare med sinusvag an fyrkantsvag. Optimering av tajmingen och forstarkningen av rorelsen under overgangen forbattrar den "orga- niska" stimuleringskanslan. Foretradesvis anvands flera sma motorer for att ge latt differentierad stimulering och simulering av makroskopisk rorelse. Sma excentriska motorer placerad pa hogkant ger en fokuserad vibrationspunkt, som framjar differentiering bland manga vibrationskallor. Langsammare vibrationsovergangar framjar differentiering bland manga vibrationskallor jamfort med snabbare overgangar.

I vissa utforingsformer astadkommer apparatema makroskopisk rorelse som tillsats till, eller i stallet for, harmande av makroskopisk rorelse.

Fig. 9 visar en apparat 300 som ger makroskopisk rorelse enligt en utforingsform. Apparaten 300 innefattar en sugkammare 320 och en tatningskant 325, vilka bada 24 är konfigurerade att gripa tag i vavnad sasom beskrivs ovan. I denna utforingsform är sugkammaren 320 flexibel och deformerbar sâ att en motor 380 deformerar sugkammaren 320, ndr den gar over sugkammaren 320 via skenor 370. Motorn 380 kan vara kopplad till en cylinder eller kan sjalv vara en cylinder, som rullar, glider eller pa annat satt flyttar sig fangs skenoma 370. Motoms 380 rorelse over sugkammaren 3 simulerar en stimulerande stotrOrelse och framjar blodflodet och/eller blodfyllnad av klitoris. Sugkammaren 320 innefattar en sugpoty (visas ej), som anvandas pa liknande satt som ovan beskrivna sugportar och innefattar en backventil eller annan envagsventil for att upprathalla sug i kammaren. Motorn 380 kan forutom att ga over skenorna 370 vibrera och ddrigenom astadkomma bade en stotrorelse och en vibrationsrorelse.

Fig. 10 visar en utforingsform av en apparat 400 som astadkommer makroskopisk rOrelse enligt en utforingsform. Apparaten 400 innefattar en apparatkropp 410 och en kupol420. Kupolen 420 är konfigurerad att rotera relativt apparatkroppen 410 runt en axel som utgor centrum for bade apparatkroppen 410 och kupolen 420.

Stimuleringsdelar 485 är kopplade till kupolen 420. En sugport 430 verkar for att astadkomma ett sug At det inre av apparatkroppen 410 for att dra vavnad i kontakt med stimuleringsdelama 485. En motor (visas ej) driver rotationen av kupolen 420 relativt apparatkroppen 410 och roterar stimuleringsdelarna 485 runt den klitorisvavnad som dragits in i apparatkroppens 410 inre. Stimuleringsdelarna 485 kan ocksa drivas av vibrationsmotorer for att astadkomma bade en stotrorelse och en vibrationsrorelse.

Alternativt kan kupolens rOrelse drivas magnetiskt. Kupolen 420 kan exempelvis innefatta en enda motviktsmagnet/offsetmagnet. Apparatkroppen 410 kan innefatta flera elektromagneter, som kan hanteras individuellt av ett styrorgan. Kupolens rorelse kan drivas genom att man selektivt laddar varje elektromagnet i en sekvens eller ett monster.

[136] Fig. 11 visar en utforingsform av en apparat 700, i vilken en rorlig bana 77 under ett stationart membran 790 astadkommer makroskopisk rOrelse for stimulering. Den rorliga banan 775 inryms under ett tunt membran 790, som är eftergivligt och flexibelt och ror sig med delar pa banan. Banan 790 har upphojda omraden 777 som är skilda fran varandra pA fysiologiskt relevanta avstand. Banan loper pa tva eller flera rullar 779, varav anninstone en drivs for att forma banan att rotera.

[137] Fig. 12 visar en apparat 500 enligt en utforingsform. En apparatkropp 510 är fast vid en flans 525, som är konfigurerad att uppratthalla en huvudsakligen lufttat -Earning mot vavnad. Den valmadsberorande ytan pa flansen 525 kan innefatta eft milt fastmedel och/eller kan en adhesiv substans appliceras pa flansens 525 vavnadsberarande yta.

Eventuellt kan ett smorjmedel och/eller en varmeavgivande substans appliceras pa flansens 525 vavnadsberorande yta. Flansen 525 är flexibel och bekvam och anpassad till att ge en tillforlitlig och bekvam anatomisk passform. Apparatkroppen 510 innefattar en sugkammare (visas ej) som kan dra in vavnad i sift inre. Apparatkroppen 510 inne- fattar vibrationsmotorer 580 som kan leverera rumsligt isolerad vibration till vavnad.

Apparatkroppen 510 innefattar en aktiveringsknapp 505 pa en plats som är atkomlig fcir anvandaren, sâsompâ sidan av sugkammarens utsida.

Fig. 13 visar en apparat 600 enligt en utforingsform. Apparaten 600 innefattar en sugkammare 620, som är konfigurerad att applicera sug pa vavnad genom en sugport eller annan mekanism sasom beskrivs ovan. Apparaten 600 kan innefatta en stimulator 680 och en energikalla, sasom ett batten. Stimulatorn 680 hanger ned fran sugkammaren 620 via en reglerarm 640. En reglerarm 640 tillater en anvandare att exakt och upprepade ganger styra kontaktkraften mellan stimulatom 680 och vavnad. Apparaten 600 innefattar en aktiveringsknapp 605 och kan innefatta fjarrkontroll- mOjligheter via en inbyggd antenn. Altemativt kan reglerarmen styras elektroniskt, sasom genom applicerande av strom genom en nitinolarm for att styra motoms lage relativt vavnad.

Fig. 14A och 14B visar en utfOringsform av en apparat 800, som innefattar ett tunt flexibelt membran 810 som är utformat att leverera en pulserande vag utmed sin langd. En flexibel elektronisk styrorgan 850 driver ett eller flera manovreringsorgan 860 som atminstone delvis är inkapslade i det tunna flexibla membranet 810. Det flexibla membranet kan ha en krokt konfiguration som definierar en inre kammare. Sug kan appliceras pa den inre kammaren medelst olika mekanismer, innefattande en deformerbar sugkammare 820 som är fast vid membranet 810. Valfritt, nar membranet är exponerat for luft, sker en mild exotermisk reaktion for att ytterligare stimulera blodflodet.

I en utforingsform av apparaten kan apparaten skapa en svepande vagrorelse. Vagens hastighet och amplitud kan varieras, valjas och regleras i realtid. Vagrarelsen kan aven anvandas for att leverera terapeutiska amnen direkt till det genitala omradet.

Amnena kan lagras i det polymeriska, adhesiva omradet eller omedelbart bakom det adhesiva omradet. Den mekaniska forskjutningsalgoritmen eller, alternativt, en algoritm fokuserad pa tillforsel, kan anvandas for att dosera lakemedel i onskad takt. Manovreringsorgan av tunn film innefattar formminnespolymerer och —metaller, ferroelektriska tu-na filmer, polymertunna filmer, piezoelektriska filmer, polymer/metallkompositer 26 och kombinationer darav. Ljusstralning eller elektromagnetisk straining kan anvandas for att driva manovreringsorganen.

[141] I vissa utfOringsformer av uppfinningen kan vagrorelse uppnas genom att sekventiellt ladda omraden med manovreringsorganen av tunn film. Eftersom vane omfade stimuleras, sa genomgar det omradet en formforandring som orsakar lokal forskjutning av strukturen. Olika tidsmassiga och rumsliga mOnster kan skapas for att stimulera en stotrorelse. Alternativt kan vissa omraden formas att vibrera, medan alla andra omraden astadkommer en simulerad stotrorelse. Tunnfilmen kan vara en elektriskt aktiverbar polymer, ett piezoelektriskt material, en formminnespolymer, en formminnesmetall eller kompositmaterial innehallande en eller flera av foljande material: metaller, polymerer, partiklar, remsor, laddningselement, vatten, salt, baser, syror etc. I en del utforingsformer bildas manOvreringsorganen av tunnfilm av grafen, som kan drivas av strom for att leverera vibrationsstimulering, simulerad makroskopisk rorelse och/eller makroskopisk rorelse.

[142] Fig. 15A och 15B visar en utfOringsform innefattande ett magnetiskt kopplat manovreringsorgan 900 av tunnfilm och ett reglerorgan 950. Manovreringsorganet 900 av tunnfilm appliceras pa klitorishuvudet och reglerorganet 950 placeras i slidgrottan. Reglerorganet 950 levererar en varierbar vag med elektromagnetisk energi till manOvreringsorganet 900 av tunn film, vilket formal- manovreringsorganet att vibrera. Om den elektromagnetiska energin astadkoms av en roterande magnet, kan magneten vara excentrisk i vikt. Sadan excentricitet tillater lokal vibration eller kan ocksâ viktas sâ att endast manovreringsorganet av tunnfilm vibreras. Tunnfilmen kan vara av engangstyp och besta av andra magnetiskt vidhaftningsbara material. Reglerorganet kan vara inbyggt i apparaten eller ocksa fjarrstyrt. Det magnetiska elementets densitet tillater variabel fokus pa manovrering utmed ytan. Det kan finnas ett adhesivt skikt 910, sasom ett milt adhesivt polymerskikt, for att fasta vid vavnad. Vibrationen orsakas av elektromagnetisk aktivering av ett magnetskikt 915, som finns mellan det adhesiva skiktet 910 och ett ytskikt 920. Reglerorganet innefattar en roterande magnet, en motor, stromkrets och energikalla sasom ett batteri. Styrorganet kan vara inkapslat for sakerhet, tillforlit- lighet och bekvamlighet.

[143] I en annan utforingsform kan ett styrorgan vara placerat i ett inre utrymme av slidan och fysikaliskt bundet till en apparat som ãr placerad runt klitoris. Styrorganet och apparaten kan vara hopkopplade med anvandning av ett formbart anslutningsorgan for att majliggara bekvam eller draglig placering av apparaten. Genom att flytta de 27 relativt tyngre styr- och kraftkomponenterna fran klitorisapparaten till slidanordningen kan med fordel klitorisapparaten bli bekvamare och barbar. Slidanordningen kan ocksa innefatta stimuleringsdelar sasom vibrationsmotorer.

Fig. 16 visar en utforingsform av en apparat 1100, i vilken en stimulator 1180 star i kontakt med ovre eller framre ytan av en sugkammare 1120. Apparaten 1100 innefattar en flans 1125, som Astadkommer en huvudsakligen lufttat tatning med vavnad samtidigt som den är tamligen bekvam och barbar. Sugkammaren 1120 drar in vavnad i sitt inre med anvandning av en separat suganordning eller genom deformering av sugkammaren innan apparaten 1100 placeras i kontakt med vavnad. Nar vavnad dras in i sugkammaren 1120, kan en stimulator 1180 (eller mer an en stimulator) anvandas for att stimulera klitorisvavnad. Stimulatom 1180 (eller motorema) kan styras via ett anvandarstyrningsomrade pa apparaten 1100 eller fjarrstyras.

Vissa utforingsformer av uppfmningen drar fordel av ett vitt inmatningsspektrum, bredare an den inmatning som är tillganglig fran vissa apparater enligt kand teknik. Inmatningen kan exempelvis innefatta komplexa vagformer sasom verklig musik eller overlagrade vagformer som skapar ett slags "sang". Mangfalden svangningar i en "sang" kan astadkomma en onskad mekanisk effekt pa de manovreringsorgan som star i kontakt med vavnad. Pejlingen eller den rumsliga placeringen av dessa "Anger" kan spridas differentiellt Over malvavnadens ytor for att astadkomma 'Rade effekter. Exempelvis kan en del omfaden bli mer optimalt stimulerade genom lAg- frekvensmOnster och i andra omthden genom hOgfrekvensmonster. Monster med hog amplitud i kombination med variabla medelmattiga till kraftiga vibrationer är aven mojliga. Genom att reglera dessa effekter rumsligt kan simuleringen av manuell stimulering, tungstimulering eller samlag uppnas. Manga stimuleringssignaturer är tillgangliga for anvandaren for att astadkomma olika effekter. Nominellt kan viss vavnad svara mer pa en simulerad "gnidnings"-effekt och andra pa en mer cyklisk "nedtrycknings-" eller bultningseffekt. "Sangema" kan vara nedladdningsbara till en fjarrspelare eller till sjalva apparaten genom webbaserade mediamarknadsplatser, sasom iTunes. Fig. 17 visar en apparat 1200 som innefattar en grupp av akusto-mekaniska drivorgan 1282 eller ljudspolar (t.ex. "hogtalare") for att skapa ett variabelt urval av retningar. Varje drivorgan 1282 kan hanteras individuellt av ett styrorgan for att generera de komplexa vagformer och stimulansmonster som beskrivs hari.

Fig. 18A och 18B visar interaktionen mellan en apparat 1300 och en separat suganordning 1320. Kombinationen av apparaten 1300 och suganordningen 13 28 erbjuder ett paket for anvandning enligt hari beskrivna utforingsformer. Apparaten 1300 innefattar en sugport 1330 som star i vatskeforbindelse med det inre av en sugkammare (ej utmarkt) pa apparaten 1300. Suganordningen 1320 visas som en suganordning i form av en spruta men andra suganordningar ligger inom omradet for denna redo- gorelse. En separat suganordning tinker exakt, upprepbar och tillforlitlig applicering av sug liksom diskret och bekvamt barande av apparaten 1300.

Fig. 19 visar en utforingsform av en apparat 1400, i vilken en stimuleringsdel 1485 drivs av en motor som ryms inuti en apparatkropp 1410. Apparaten 1400 placeras i kontakt med klitorisvavnad medelst hari beskrivna sugorgan eller medelst placering av apparaten i nara kontakt med vavnad via ett kladesplagg eller kladliknande anordning.

Stimuleringsdelen 1485 ger makroskopisk rorelse for att stimulera blodfyllnad av klitoris genom att astadkomma ett mer naturlig stOt- ochieller tungrOrelse jamfort med en vibrationsrorelse. Apparaten 1400 kan innefatta en eller flera stimuleringsdelar.

I vissa utforingsformer är styrorganet utformat att kartlagga anvandarens rorelser pa en styryta for den yta av app aratens stimuleringsdel som kommer i kontakt med vavnad. Genom att trycka sina fingrar mot styrytan kan anvandaren skapa olika nivaer av tryck och vibration pa motsvarande plats pa den yta som kommer i kontakt med vavnad. Nar anvander flyttar sina fingrar Over styrytan pa ett optimalt onskvart satt, skapas en sekvens av rorelser, tryck, vibrationer ochieller stimulans som harmar dessa atgarder pa den yta som kommer i kontakt med vavnad. Dessa rorelser och inmatningar kan lagras antingen lokalt pa apparaten eller en styrniva och spelas tillbaka nar sa onskas for att skapa onskad effekt utan att anvandaren maste upprepa sitt inmatningsmonster.

Fig. 20 visar en utforingsform av en apparat 1500, som kan fiarrstyras av en fiarrkontrollanordning 1550 for att ge exakt och specialanpassningsbar stimulering.

Fjarrkontrollanordningen 1550 kan vara en smartphone eller annan likvardig anordning Apparaten 1500 innefattar ett elektroaktivt skikt 1580, som direkt kommer i kontakt med vavnad eller kommer i kontakt med vavnad genom ett tunt membran. Vavnad dras i kontakt med det elektroaktiva skiktet 1580 med hari beskrivna metoder. Apparaten 1500 innefattar en energikalla 1515, ett lokalt manoverorgan 1505 och en antenn 1535.

Det elektroaktiva skiktet 1580 ar konfigurerat att harma den rorelse och det tryck som appliceras av anvandarens finger pa fiarrkontrollanordningen 1550 mot klitorisvavnaden inuti anordningen 1500. 29

[150] I vissa utforingsformer är fjarrkontrollen ett styrorgan som är konfigurerat att sanda radio frekvenssignaler till den apparat som bars av anvandaren. Styrorganet kan vara dimensionerat som en nyckelstyrd fiarrkontroll som vanligen associeras med bilar. En nyckelstyrd fjdrrkontroll kan innefatta manga knappar som kan styra hela raddan av funktioner hos den hari beskrivna apparaten. Fig. 26A och 26B visar en nyckelstyrd fiarrkontroll 206 och en apparat 200, som innefattar ett komplementutrymme 202 A. att fjarrkontrollen 206 kan dockas i apparaten och forvaras ddr ndr den inte anvands eller till och med under anvandning. Vanligen kan styrkretsen innefatta ett monsterkort, forstdrkare, radioantenn (innefattande en Bluetooth-antenn).

[151] Apparater som anvander Bluetooth-antenn med lag energi eller annan radio- antenn kan lida av forlorade forbindelser ndr fjarrkontroll-/apparatparet är skilda at av avstAnd eller av ett fysiskt hinder (sAsom en anvandares eller partners kropp). I sadana fall är det onskvart att apparaten fortsatter fungera som under sina driftsforhallanden fore forlusten samtidigt som fjarrkontrollen automatisk forsoker para sig igen med apparaten. Med andra ord är det inte onskvart att krava att anvandaren eller partnem manuellt maste ateruppratta Bluetooth-pamingen mellan fjarrkontrollen och apparaten om parforbindelsen forloras under anvandning av apparaten. Dessutom är det inte Onskvart att apparaten slutar fungera som under sina existeranden fOrhallande fOre forlusten om en parforbindelse forloras. Saledes är vissa fjarrkontroller konfigurerade att automatiskt ateruppratta parforbindelsen med apparaten utan att detta kraver inblandning av anvandaren.

[152] I situationer ddr fjarrkontrollen automatiskt aterupprdttar parforbindelsen med apparaten kan det vara viktigt att fjarrkontrollen fragar apparaten om aktuella driftsforhallanden for apparaten. Detta innebar att, eftersom apparaten har behallit ett tillstand av driftsforhallanden ndr pamingen forlorats, är det onskvart att fjarrkontrollen inte avbryter apparatens driftsforhallanden nar parforbindelsen aterupprattas. Som ett motexempel kommer i vissa Bluetooth-pamingar, efter att parforbindelsen upprattats, "huvud"-kontrollen att sanda en aterstallningssignal till "slav"-apparaten. En sadan aterstallning är inte onskvard i de fall dar en apparat arbetar enligt en given uppsattning parametrar, monster eller program, eftersom de parametrama, monstren eller programmen skulle avbrytas av Aterstallningssignalen. Eft sadant avbrott kan vara skadligt for anvandarens upplevelse.

I vissa utforingsformer är styrorganet fysiskt bundet till den apparat som bars av anvandaren. Bindningen kan innefatta saval elektrisk forbindelse som vdtskeforbindelse for att ge sug till sugkammaren pa apparaten.

I vissa utforingsformer kan styvheten hos delar av apparaten, sasom sug- kammaren, en arm som hanger upp en vibrationsmotor eller stimuleringsdel, styras genom att flytta ett styvnadselement, sasom en sond, in i eller ut ur en mottagande halrum i den del vars styvhet skall styras.

Fig. 21 visar en utforingsform av en apparat, i vilken en stimulator 180 är kopplad till anden av en arm 195. Armen 195 har ett invandigt mottagande halrum for mottagning av en forstyvningssond. Genom att forstyva armen 195, som kan vara fast vid en apparatkropp eller vid en sugkammare, sasom den kammare som visas i Fig. 13, kan stimulatom 180 fOrmas att fastare gripa tag i vavnad. Fig. 22 visar en utforingsform, ddr armen 195 är kopplad till en svangmotor 180, som är fast vid en sugkammare 120. Armen 195 drivs sa att den far en storre rorelser i sin bortersta ande i jamforelse med svangmotorns 190 mindre rOrelse. I en Adan utforingsform ger armen 195 kanslan av makroskopisk rorelse med anvandning av relativt sma rorelser hos parmotom.

Fig. 23A och 23B visar en utforingsform, i vilken en stimulator 180 är monterad i en sugkammare 120. Fig. 23A visar ett planvy i genomskaming och visar en mekanism som innefattar tva armar 195 och tva svangningspunkter 196. Svangnings- punktema och armarna samverkar for att svepa med stimulatom 180 over malvdynaden.

Samtidigt som mekanismen visas med tva armar och tva svangningspunkter, är andra kombinationer av mekaniska element mojliga under forutsatning att de genererar en styrbar svepnings- eller stotrorelse over malvdynaden. Fig. 23B visar en andvy i genomskaming, vilken visar att stimulatom 180 bade sveper Over viivnaden och sviinger runt armens 195 langsgaende axel. I vissa utforingsformer är svangningsrorelsen passiv och anpassar sig till vdvnadens form for att behalla avseydrd kontakt mellan stimulatom 180 och malvdvnad. I andra utforingsformer styrs svangningsrorelsen aktivt och kan anvandas for att leverera mer stimulerande kraft till malvdynad. Exempelvis, sasom beskrivs hari, levererar knappcellsmotorer med en excentrisk massa mer kraft nar de placeras pa hogkant mot vavnaden. Genom att aktivt svanga motorema kan differen- tiella krafteffekter uppnas. Svangningspunkterna 196 kan ocksa vara passiva eller aktiva i den meningen att de kan vara motorer som är stand att driva svepningsrorelsen eller ocksa kan de vara jamforelsevis enkla leder som dilater aft motorn sveps over vavnaden med en drivkraft vid en av punktema eller Mom apparatens holje. 31 En del av utforingsformerna av apparaten levererar sug for att blodfylla och starka vavnaderna och vibration for att ge stimulering at omradet. I andra utforingsformer levererar apparaten sug for att blodfylla och starka vaynaderna och el- eller nervstimulering skanker omradet stimulering. I andra utforingsformer appliceras varme eller kyla, innefattande ljus eller infrarod energi (t.ex. dioder som avger i det narmaste infrarOtt ljus) i stallet for vibrations- eller el- eller nervstimulering eller i kombination med dessa stimuleringstyper. Stimuleringskdllan star foretradesvis i intim kontakt med vavnaden for att optimera energioverforing.

Monteringen av vibrationskdllorna kan ocksa mOjliggOra isolering sa att det finns rumslig differentiering mellan kallorna och minimal utspridning av vibrations- energi till ndrliggande strukturer i apparaten eller vavnaden. Montering av stimulatorer pa ett flexibelt membran, som flyttar sig tillsammans med vaynaden nar den blir blodfylld med sug, kan uppfylla dessa mai. Membranet bar emellertid ha en direkt bana mellan sugkallan och vavnad — om det inte finns nagon bana blir mangden sug som levereras vdsentligt ldgre. Anordnandet av hal eller springor i membranet kan sOrja for tillräckligt vakuum och energioverforing. Hal eller springor placerade i membranet kan emellertid tillata vdtska fran vavnaden att ga genom membranet in i inre vibrationskallomrade.

Fig. 27A och 27B visar en planvy och en tvarsnittsvy av en apparat enligt vissa utforingsformer. En apparat 200 innefattar en apparatkropp 210 och en sugkammare 220. Sugkammaren 220 innefattar en taningsflans 225 med en taningskant 226, som är anpassad till att ge en huvudsakligen lufttdt tatning mot vavnad. En sugport 230 astadkommer vdtskeforbindelse mellan insidan av sugporten 220 och en sugapparat (visas ej), som kan vara avlligsningsbar eller forbli fastsatt. Sugkroppen 210 innefattar ett anvandarstyromrade. Det inses att anyandarstyromradet kan innehalla flera styr- ingangar. Vidare kan apparaten 200 fjarrstyras. Flera vibrationsmotorer 280 är kopplade till sugkammarens 220 innervaggar. Suginloppet 232 innefattar en lappventil 238 (eller en backventil eller annan envagsventil) som forenar sugporten 232 med sugkammarens 220 inre. Apparatkroppen 210 kan dessutom innefatta en laddningsport for att âter- den energikalla som är inkluderad i ett styrblock 215. Aktiveringsknappar som finns i anyandarstyromradet kan vara nedsankta eller pa annat satt goras bekvdma, sakra och tillforlitliga. Tatningsflansen 225 kan innefatta mjukt, flexibelt, eftergivligt material (t.ex. silikon) och kan eventuellt vara milt fastande vid vavnad eller kan vara anpassat till att innehalla ett fastmaterial. Apparatkroppen 210 är konfigurerad sa att den bakre 32 sidan, eller undersidan, av apparatkroppen 210 ligger i ett annat plan an tdtningsfldnsen 225. Denna konfiguration tinker apparatkroppen 210 att rida Over anvandarens blygdben och att valfritt fasta vid ett kladesplagg samtidigt som tdtningsflansen 225 star i kontakt med vdvnad.

[160] Fig. 27B visar ett sugror 231 som är anslutet till suginloppet 232 med sugporten 230. SugrOrsmaterialet valjs sâ att det är resistent mot vidhdftning av biologiskt material. Sugrorets bana genom apparathuset kan konfigureras for att redovisa tryckfall och for att undvika omiiden dar vatska kan samlas. Sugroret astadkommer en ytterligare barridr mellan vdtska och de elektromekaniska och elektriska komponenterna inne i apparatkroppens hus.

I utforingsformer som innefattar ett sugror finns en tryckdifferential mellan kammaren Over och under membranet. Ndr sug appliceras, har omthdet Over membranet ett hogre tryck an omradet under membranet, vilket kan uppmuntra membranet att rora sig nedit mot vaxnad och ddrigenom Oka kontaktkrafterna mellan motorerna och vaynad. Denna tryckdifferentialmekanism kan anvandas aktivt for att Oka energi- overforing.

Uppgiften att rengora vdtska fran apparatens inre omthden hanteras genom att det är mojligt att avlagsna det flexibla partiet av sugkoppen fran huset sâ att det kan rengaras av anvandaren. Alternativt kan, sasom visas i Fig. 27A och 27B, ett ror vara anslutet mellan sugluern och ett ensamt hal i membranet. Insidan av detta hal kan uppvisa delar (t.ex. utsprang, ett genomtrangligt skydd och liknande) for att fOrhindra vdvnaden fran att tappa till halet ndr vakuum appliceras. I detta fall kan inte vdtska komma in i apparatens inre ytor och halls tillbaka till vavnadens kontaktyta och sugrorskanalen. Dessa omraden kan skoljas av anvdndaren utan isiirtagning.

[163] For att hantera uppgiften avseende rengoring, i en annan utforingsform som visas i Fig. 33, tillats inte nagon vdtska att komma in i apparatens 200 inre 282 sa att ytan under sugkammaren 220 och apparatens 200 alla yttre ytor lät kan rengoras med tval och vatten. Det inre 292 kan vara vakuumtdtat eller innehalla ett gel eller en vatska. Utforingsformen av apparaten 200 i Fig. 33 har en icke deformerbar knapp 284.

Knappen 284 uppvisar en 0-ring 286 far att bilda en tdtning runt knappen. Knappen 284 är monterad pa en fjdder 288, sa att ndr knappen 284 trycks ned och frigors forspanns den mot sitt startlage. Tatningsflansen 225 skapar en tatning, huvudsakligen vid en tatningskant 226 mot kvinnans vavnad. Sugkammaren 220 är en elastisk membrankupol som är forspand for att ga tillbaka till sitt startldge. Forskjutning av knappen 284 33 tvingar ett tryck nedat pa den elastiska membrankupolen, som tvingar luft ut under sugkammaren 220. Thningsflansen 225 i kontakt med vavnaden verkar som en envagsventil och nar knappen frigors, fOrsoker det elastiska membranet att ga tillbaka till sitt startlage och skapar saledes sug under sugkammaren 220 for att skapa under- tryck over klitoris och uppmuntra blodfyllnad. Ett forspannande element kan ldggas till sugkammarkupolen for att Oka aterstudsen.

Fig. 28 visar en vy av en apparat 200 med det yttre huset avlagsnat. Styrblocket 215 (eller kretskortet) ryms under det yttre huset och mellan en sugport 230 och en aktiveringsknapp 205. Aktiveringsknappen 205 är naturligtvis manOvrerbart ansluten till styrblocket 215 som en I/O-port 218. I/O-porten 218 kan pluggas i en granssnitts- kabel ( eller en granssnittsport i en hallare) som kan anvandas for att programmera och/eller ladda apparaten. Ett batten i 212 ligger under styrblocket 215.

Vissa material kan prefereras for anvandning som manovreringsorgan i apparater beskrivna hari. Exempelvis expanderar elektro-aktiva polymerer och drar ihop sig vid app licerande av elektrisk strOm och kan innefatta taxeler (fokus) fOr att Oka upplosning. Elektroaktiva polymerer kan vara packade i tata grupper, är i hog grad specialanpassningsbara och visar ett bra frekvensintervall. En del utformningar är extremt lagprofilerade. Piezoelektriska material är ett annat exempel. Piezoelektriska kristaller genererar stegfunktionsforflyttning som kan anvandas for roterande eller linjär rorelse och/eller vibration. Piezoelektriska material kan miniatyriseras och inforlivas i elektronik och visa bra frekvensintervall. Ett annat exempel är ljudspolar, varvid linjar rorelse astadkoms genom genererande av ett elektriskt fait runt en magnet. Ljudspolar kan uppna hog amplitud med lag spanning och är mindre an knappcellsmotorer.

Ljudspolar kan ocksa mOjliggOra mer styrflexibilitet an rotationsmotorer — frekvensen och amplituden kan kopplas fran varandra. Ljudspolar tinker ocksa stone isolering av vibrationsenergi eftersom endast det rorliga elementet vibrerar och huset är huvudsakligen stationart. Detta kan mojliggora stone rumslig differentiering.

Vissa material for manovreringorgan kan anvandas for att bilda en grupp av manovreringsorgan som ger hog rumslig upplosning for vibrationer. Exempelvis kan en grupp som forsorjer 14 vibrationskallor forbattra upplevelsen av rorelse som ges till anvandaren och sorja for betydelsefullt specialanpassningssatt I detta exempel dr varje vibrationsnod 4 mm i diameter, markant mindre an knappcellsmotorema med 8-15 mm diameter. En vibrationsnod med 4-6 mm diameter kan vara onskvard for denna applikation for att uppna den avsedda upplosningen. 34

[168] Vissa utforingsformer är i stand att narma sig kinestetiska krafter (eller makroskopiska rorelse sasom palpation eller gnidning) med anvandning av en grupp vibrationsmotorer. Hdr beskrivna apparater kan uppna (eller atminstone simulera) kinestetiska (eller makroskopiska) fornimmelser med anvandning av manovrerings- organ som vanligen astadkommer enbart kanselfornimmelser. Apparater som kan astadkomma en overtygande, organisk-kanslig palpationsfornimmelse är hanvisade till koordinationen av: (i) motoravstand i gruppen (foretradesvis är motorema skilda at med ca 1-4 mm), (ii) faltbredd for varje motor, (iii) tvargaende hastighet for ett monster riktat mot motorema, och (iv) overlappning.

[169] Enligt vissa utforingsformer är apparater som är tillverkade sasom beskrivs hdr i stand att avstamma styrka, tvargaende hastighet och overlappning pa de fasta fysikaliska parametrarna sasom motoravstand, hudkontakt etc. Olika algoritmer tillater oberoende styrning av motorstyrka, tvargaende hastighet och overlappning. I en apparat tillverkad enligt hdri beskrivna utforingsformer implementerades en algoritm i en billig inbdddad mikrokontroller. Tre inmatningsparametrar varierades med radiostyrning med anvandning av Bluetooth lagenergikomponenter som kommunicerar fran en i0Sanordning (iPod eller iPhone 5-generationen) till en inbddda mikrokontroller (Texas Instruments CC2540) for att slutligen stalla in de ddr algoritminmatningsparametrarna. Algoritmutmatad styrpulsbredd modulerade drivkraftema for alla 3-5 motorema samtidigt. Algoritmen gjorde ocksa unika monster mojliga sa att anvandaren kunde specificera tvdrordningen medelst motorgruppen. Olika profiler, t.ex. fyrkantiga, sinus, ramp anvandes for att satta igang de olika motorema i olika hastigheter allteftersom monstret fortskred genom motorgruppen.

For motorer med en ickelinjiir responskurva kan frammatningstekniker (eller returmatning om sensorer är inkluderade i apparaten) kompensera for en sadan responskurva. Motorer satter saledes igang nar de far kommando i motsats till med forsening, sa att ovan beskrivna koordination kan uppnas. I en del utforingsformer kan en accelerationsmdtare kompensera for sjdlvtryckseffekter.

Vibrationsmotorer av knappcellstyp med en excentrisk massa anvands i vissa utforingsformer. I stort sett kraver knappcellsmotorer stone massor och hogre energi for att Oka den stimuleringskraft som levereras till vavnaden. Saledes är stimuleringskraften i excentriska motorer en funktion av massa, och mer energi kravs for att driva den massan. I vissa hdri beskrivna utforingsformer kan, trots den relativt hoga massan och den relativt hoga energin for motorema, apparatema astadkomma rumsligt differen- tierad vibration via de isoleringsstrukturer och metoder som beskrivs hari. Awn nar motorema är placerade relativt nara ihop for att astadkomma en tat formpassning mot klitoris, kan hari beskrivna utforingsformer ge avsevard svangningsisolering och forse anvandaren med en rumsligt differentierad stimuleringsupplevelse.

[172] I vissa utforingsformer anyands modifierade ljudspolar som stimulatorer. Sasom beskrivs ovan kan ljudspolar uppna hog amplitud med lag spanning och är mindre an knappcellsmotorer. Ljudspolar kan modifieras att innefatta en massa fast yid det membran som drivs av det elektromagnetiska faltet. Fordelaktigt är att sadana massabarande ljudpolar behaller de onskvarda egenskaperna som ljudspolar inklusive snabb responstid, oberoende styrning av frekvens och amplitud, hog acceleration, hog precisionskraftstyrning och relativt lag energiforbrukning Utforingsformer av apparaten kan ha variabelt sug som styrs av anvandaren eller annan fjarrkontroll. En anvandare kan pa al/stand valja ett tryck och apparaten kommer att andra till det trycket inom nagra sekunder. Apparaten kan innefatta en inbyggd pump som uppratthaller sug och/eller gar upp/ner fran det initialt etablerade suget. Vissa diafragmapumpar kan anvandas som inbyggda pumpar. Vidare kan den motor som driver diafragmapumpen anvandas att astadkomma vibrationsrorelse. I vissa utforingsformer kan den inbyggda pumpen yara en modifierad ljudspole som är konstruerad att harma en diafragmapumps funktion. Den inbyggda pumpen kan altemativt vara tillverkad med anvandning av ett manoverorgan for en ljudspole som flyttar ett membran i en tatad och ventilforsedd kammare.

I utforingsformer som anyander en inbyggd pump eller i utforingsformer som anyander en fjarrpump kan suget programmeras att komplettera motoremas vibrationsrorelse eller den makroskopiska rOrelsen hos stimulatorer i apparaten. De hari beskrivna algoritmema for att driva vibration är anpassade till ett vakuumpumpsystem for att ge snabba responstider och fysikaliskt differentierbara sugnivaer at klitoris. Vidare anyander vissa utforingsformer samtidigat eller sekyentiella sugyagformer eller algoritmer och vibrationsvagformer eller algoritmer for att forstarka apparatens effekt.

I en del utforingsformer av apparaten och metoden är variationer i stimulerings- parametrama speciellt anyandbara for att ge anyandaren det onskade resultatet.

Exempelvis kan stimulatorema varieras mellan en hog energi- och/eller en hog frekvensniya och en jamforelsevis lagre energi- och/eller lagre frekvensinstallning. Nar det galler knappcellsstimulatorer är energi och frekyens kopplade sa att drivning ay stimulatom med hogre svangningsfrekyens aven driver stimulatom med hogre energi. 36 For att uppna de foredragna variationerna i stimulering kan knappcellsstimulatorerna omkopplas mellan en hog energitroskel och en lag energitroskel. Ndr det galler knappcellsstimulatorer kan energi och frekvens kopplas bort sa att en viss stimuleringskraft kan drivas vid vilken frekvens som heist. Utan att vara bunden till nagon specifik mekanism eller nagot specifikt funktionssatt anses det att jamforelseyis stora variationer i stimuleringskraft eller -intensitet kommer att astadkomma Onskvard anyandarupplevelse.

[176] En av fordelarna med utforingsformer enligt uppfinningen med manga stimulatorer och sugmonster är att olika delar av anatomin kan stimuleras med olika frekvenser. Exempelvis kan olika delar av frenulum stimuleras med olika frekvenser.

Det inses allmant att olika nervtyper stimuleras i olika grad vid en given frekvens och att olika nerver är mer fullt stimulerade vid olika frekvenser. En av fordelarna med vissa utforingsformer är formagan att leverera den lampliga frekvens- och intensitetstimuleringen och/eller sug till olika delar av slidanatomin. Exempelvis, med de tre stimulato placerade som visas, stimulerar den mittersta stimulatorn primart ollonet pa klitoris och den hogra och vanstra stimulatorn stimulerar den hogre respektive den vanstra skankeln (och/eller frenulum) av klitorisen. Apparaten kan ocksa Ora det mojligt for anvandaren att valja och/eller finjustera frekvens for sin anatomi och neryutbredning och ddrigenom specialanpassa anvandarens upplevelse.

[177] I vissa utforingsformer är det onskydrt att frigora sug under anyandning.

Exempelvis skulle kanten pa sugkoppen kunna dras tillbaka, tryckas pa eller manipuleras for aft skapa en ldckagebana. Vidare kan det finnas en ventil i linje med sugraret som kan manovreras manuellt av anyandaren for att frigora sug. I utforingsformer som any:ander sig av en inbyggd sugpump kan pumpen vara konfigurerad att innefatta en konstant ldckagebana som pumpen overvinner — om pumpen ddrfor stannar sa frigors apparaten automatiskt. Vidare kan apparaten vara konfigurerad med en knapp som anyandaren trycker pa som oppnar en ventil i pumpen for aft frigora sug. Vidare kan den ventil som behoys for sugpumpen normalt vara oppen. När energi levereras, stanger sig ventilen och fullbordar tatningen. Om energi emellertid forsvinner, oppnar sig ventilen och apparaten frigors automatiskt.

[178] Vissa utforingsformer av foreliggande uppfinning är konstruerade och konfigurerade att iika blodcirkulationen i slidvavnad for att framja blodfyllnad av klitoris och yttre genitalier samtidigt som stimulering appliceras pa klitoris och/eller annan slidvavnad. Klitoris är ett sexuellt organ som är fyllt med kapillarer som levererar 37 blod till en hog koncentration av nerver. Vissa utforingsformer okar blodflodet for att stimulera klitoris och Oka en kvinnas sexuella gensvar.

[179] Hos kvinnor som visar symptom som stacker sig fran sexuell otillfredsstallelse till sexuell dysfunktion kan metoder och apparater i vissa utforingsformer erbjuda: (i) okad genital kansla, (ii) forbattrad slidsmorjning, (iii) forbattrad sexuell tillfreds- stallelse, (iv) forbattrad sexuell âtrâ och/eller (v) forbattrad orgasm. Vissa utfOringsformer av uppfinningen är konstruerade och konfigurerade att anvandas for att behandla kvinnor med minskad (i) upphetsning, (ii) smorjning, (iii) sexuell lust och/eller (iv) formaga att uppna. orgasm.

[180] Vissa utforingsformer av uppfinningen är konstruerade och konfigurerade att vara en barbar apparat som är konstruerad att Oka sexuell tillfredsstallelse. Vissa utforingsformer av uppfinningen är konstruerade och konfigurerade att anvandas som en "konditionerande" produkt for att preparera anvandaren fore en sexuell handelse. Vissa utforingsformer kan: anvandas for att hjalpa en kvinna att forbereda sin kropp i forvag pa en sexuell upplevelse, vanligen med 5-30 minuters anvandning fore sex, baras under en sexuell upplevelse med en partner, innefattande samlag, anvandas av en ensam kvinna for uppfriskande andamal for att uppnâ orgasm, anvandas som en kur, vanligen anvandas na.gra minuter varje dag, for att hjalpa till att underlatta en intensivare och angenamare upplevelse under samlag med eller utan en partner, eller anvandas over tid for att hjalpa till att trana kroppen att uppna ett battre naturligt sexuellt gensvar.

[181] Apparaten 200 placeras Over klitoris (Fig. 32A-32B) av en kvinna, hennes partner eller lakare. Mjukt sug tinker produkten att stanna pa plats (sâ den kan vara helt handsfree nar den val satts pa plats), aven om den snabbt och enkelt kan avlagsnas om sa onskas. En kvinna kan sitta, sta upp och ga runt medan hon bar apparaten 200.

Sasom visas i Fig. 32C anvands en liten fiarrkontroll 1550 eller smartphone "app" for att justera apparatens vibrationsintensitet och unika stotmonster (sasom motsols forflyttning som visas i Fig. 32D-32E). Sekvensen kan vara specialanpassad i forvag och "spellistor" kan skapas. Val pa plats ger apparaten 200 tyst, handsfree sexuell stimulering till klitorisomradet, arbetar med en kvinnas kropp for att hjalpa till att forbattra sexuellt gensvar. Vissa utforingsformer är sma (ca 1,5 tum/38 mm langa x ca 1 tum/25 mm breda), tysta, vattentata och diskreta. Produkten är latexfri, hypoallergen och tvattbar med tval och vatten. Den kan snabbt och enkelt placeras pa kroppen och kan latt avlagsnas. Den kan baras under kladerna utan att tagon vet att anvandaren har den pa. Eftersom den är en handsfree produkt, kan anvandaren latt rora sig runt, sta eller 38 ga samtidigt som denna bar apparaten i nagra minuter per dag, samtidigt som denna gör nagot annat, for att hjalpa en kvinnas kropp att uppratthalla en hogre niva av sexuell kanslighet.

[182] Fig. 44A-44C visar anvandargranssnitt for en smart fjdrrkontroll 1550. Dessa anvdndargrdnssnitt erbjuder medel for att styra vibrations- och sugmonster, innefattande forladdade mOnster, monster konfigurerbara av anvandaren eller kombinationer darav. Fig. 44A visar ett anvandargranssnitt innefattande en pa/av-knapp 1551 for vibration, en vibrationsmonstervaljare 1552, en vibrationsstyrkevaljare 1553 och en valjare 1554 avseende vibrationscykelhastighet. Vibrationsstyrkevaljaren 1553 och valjaren 1554 fOr vibrationscykelhastighet visar var och en med en numerisk indikator som tillagg till en Ware. Vibrationsmonstervaljaren 1552 kan vara laddad med forladdade monster eller ocksa kan den anvandas fOr att lagra monster som konfigureras av anvandaren. Anvdndargrdnssnittet erbjuder ett intuitivt och lattanvant medel for att styra apparatens vibrations- och sugmonster.

[183] Fig. 44B och 44C visar ett anvandargranssnitt innefattande en palav-knapp 1556 avseende sug, en sugnivavdljare 1557, och en vdljare 1558 avseende sugvdxlingshastighet. Pa-av-knappen 1556 for sug innefattar ocksa en "vaxelvis" sektionsinstallning. Fig. 44B visar att nar pa/av-knappen 1556 fOr sug befinner sig i "av"- eller "pa"- ldge, har sugnivavdljaren 1557 en enda loparpunkt och valjaren 1558 for sugvdxlings- hastighet är inte tillganglig for att anvanda Ndr anvandaren staller in palayknappen 1556 for sug pa "pa", kan sugnivavaljaren 1557 anvandas att stalla in en sugniva pa apparaten och den sugnivan kan visas numeriskt i enheter sasom "i Hg".

[184] Fig. 44C visar ett anvandargranssnitt, dar palay-knappen 1556 for sug har stallts in pa "vaxelvis". I "vaxelvis"-laget har sugnivavaljaren 1557 tva lOparpunkter och vdljaren 1558 avseende sugvaxlingshastighet är tillganglig. "Vaxelvis"-laget tillater anvandaren att stalla in en primar sugniva med den forsta loparpunkten och en hogre sugniva med den andra loparpunkten. Apparaten kan sedan vaxla mellan dessa bada sugnivaer med en specifik vdxlingshastighet som anvandaren staller in med anvandning av vaxlingshastighetsvaljaren 1558. Saledes kan anvandaren styra bade skillnaden i sugnivaer och den hastighet med vilken apparaten vaxlar mellan de bada sugnivaema.

Vidare kan anvandargranssnittet innehalla medel for anvandaren att lagra de bada sugnivaerna och sugvaxlingshastigheten. Anvandargranssnittet kan innefatta forladdade sugvaxlingsnivaer och -hastigheter, sugvaxlingsnivaer och —hastigheter som kan konfigureras av anvandaren, eller kombinationer darav. 39

[185] Fig. 34-34D visar vyer av ett parti av vissa apparater med olika vavnadsberorande konfigurationer. I var och en av Fig. 34A-34D är de inre komponentema, sasom de partier som hailer fast vibrationsmotorema, synliga, eftersom det yttre holjet av apparatkroppen har avlagsnats. Fig. 34A visar apparaten med en jamforelsevis brantare kurva fangs den sida av apparaten som kommer i kontakt med vavnad. Det viii saga att tatningsflansens 225 krOkning fran dess ungefarliga mittpunkt till det bakre sektionen 225r av tatningsflansen 225 har en stone krokning an samma sektion av andra apparatpartier som visas i Fig. 34B, 34C och 34D. Vidare har tatningsflansen 225 i det apparatparti som visas i Fig. 34A en jamfOrelsevis langre lagre sektion (sektionen beskrivs som lagre beroende pa att dess placering är lagre an klitoris nar den anvands) eller bakre sektion 225r. Den jamforelsevis langre lagre sektionen (eller bakre sektionen 225r) är konfigurerad att anpassa sig till den anatomiska krOkningen nedanfor klitoris och att underlatta samverkan mellan tatningsflansen 225 och vavnad. De hogre och laterala flanspartierna är kortare jamfort med det langre lagre sektionsflanspartiet for att mOjliggOra hogre placering relativt klitoris och reducera samverkan med stora blygdlapparna. For en del anvandare kommer denna krokning att forbattra passformen, bekvamligheten och tillforlitligheten for fastning av apparaten medelst sug. Andra anvandare kan finna att den krokning av apparatema som visar i Fig. 34B, 34C eller 34D kan vara att foredra.

[186] De partier av apparaten som visas i Fig. 34A och 34D kan vara format av ett formgjutet stycke 22. Detta i ett stycke gjutna stycke 22 innefattar tatningsflansen 225 och ovre partier som är anslutna till apparatkroppen. Fig. 40 utgor en perspektivvy av en apparat och visar det i ett stycke formgjutna stycket 22 fast vid apparatkroppen 210 for att bilda apparaten. De Ovre partiema av det i ett stycke gjutna stycket 22 är placerade inuti apparatkroppen 210 sà att vibrationsmotorema och sugportarna kan fastas vid styrmekanismer inuti apparatkroppen 210.

[187] I en del utfOringsformer av apparaten är en avlagsningsbar flansenhet anordnad. Flansenheten ansluter sig till apparatkroppen och kan avlagsnas fran apparatkroppen. Fig. 35A och 35B utgor planvyer av en apparat 200 med den avlagsningsbara flansenhet 225' fastsatt. Fig. 35B visar variation i flansytans 223' bredd, och i detta fall är flansytan 223' bredare i ett parti av apparaten som är placerat lagre an klitoris. Sasom beskrivs ovan innefattar en del utforingsformer av uppfinningen avlagsningsbara flansenheter som kan ha en mangd geometrier, krokningar och konfigurationer.

Fig. 36 utgar en perspektivvy av en avlagsningsbar flansenhet 225' som är borttagen fran en apparatkropp. Fig. 36 visar ett sammanfogningselement 229' for den avlagsningsbara flansenheten, vilket är intregrerat med den avlagsningsbara flansenheten 225'. Sammanfogningselementet 229' for den avlagsningsbara fldnsenheten forenar sig med apparatkroppen och astadkommer en huvudsakligen lufttat tatning med sugkammaren fOr att mOjliggOra manOvrering av apparaten. Avlagsnande av flansenheten kan majliggara anvandaranpassad passform. Det viii saga att anvandaren kan valja bland en rad avlagsningsbara flansenheter som har varierande dimensioner, konfigurationer, material, belaggningar och/eller texturer samt kombinationer av dessa delar.

Exempelvis kan bredden pa tatningsflansen 223' i den avlagsningsbara flansenheten 225' varieras fran en jamforelsevis smal bredd till en jamforelsevis vid bredd. Som ett annat exempel kan krokningen pa tatningsflansen varieras fran en jamforelsevis brant krokning till en jamforelsevis flack krokning Vidare kan en tatningsfldns pa en enda avlagsningsbar flansenhet ha en kombination av bredder och krokningar pa sin tatningsflans. I annu ett annat exempel kan den avldgsningsbara flansenheten vara tillverkad av en kombination av material eller av ett enda material med varierande egenskaper. Exempelvis kan tatningsflansen vara jamforelsevis mjukare och flexiblare (t.ex. 0030A durometer silikon) samtidigt som den avlagsningsbara flanskroppen kan vara jamforelsevis styvare (t.ex. 20A durometer silikon). En jamforelsevis styvare avlangsningsbar flanskropp kan hjalpa till att forena den orOrliga flansen med apparatkroppen. I annu ett annat exempel kan den avlagsningsbara flansenhetens tatningsflans ha en mangd texturer eller belaggningar (sasom glatt eller forsmorjd beldggning) som potentiellt fOrbattrar bekvamligheten, passformen och/eller tillfOrlitligheten pa tatningen mellan apparaten och vavnad.

Exempelvis visar Fig. 43A-43G olika utforingsformer av tdtningsflansenheten 225'. Fig. 43A-43G visar fldnsenheten 225' tillverkad av en kombination av material. Tatningsflansen 225 är av ett jamforelsevis mjukare och flexiblare material samtidigt som fldnskroppen 228 som forenar sig med apparatkroppen är jdmforelsevis styvare.

Tdtningsfldnspartiet och fldnskroppspartiet är sammangjutna. I utforingsformen enligt Fig. 43A har tatningskanten 226 ett skarpare horn sa att ndr vavnad sugs upp i sugkammaren Or den en tat svdng relativt tatningsytan 223' for att skapa en tdtning vid tatningskanten. 41 For en del vdvnadstyper och —geometrier hjdlper ytterligare delar till att skapa en tatning antingen vid tdtningskanten eller tangs tdtningsytan. I utforingsformen enligt Fig. 43B har tatningskanten 226 en ytterligare rand sa att ndr vdvnad sugs upp i sugkammaren, Or den en tat svang relativt tatningsytan 223' och sedan ndr vaynaden blir blodfylld expanderar den ut over den ytterligare randen pa tdtningskanten for att skapa en tat tatning med vaynaden och en mekanisk lasning som hjdlper till att fOrhindra rubbning av apparaten under anvOndning.

I utforingsformen enligt Fig. 43C har tatningsytan 223' ett utsprang 233 som gar hela vagen runt tatningsytan 223' och en fOrdjupning 235 som gar hela vagen runt tatningsytan 223'. Utspranget 233 är mycket mjukt och flexibelt i syfte att bilda en ndra passform over eventuellt har eller sma skillnader i vdvnadsveck som kan ga tvdrs tatningsytan 223' for att forhindra sugforlust tangs det haret eller den vdvnaden. Fordjupningen 235 ger utrymme for haret eller vdvnaden samt erbjuder en plats for att extra smorjmedel ska kunna fyllas runt eller over har eller vdvnad. I utforingsformen enligt Fig. 43D är utspranget 233 och fordjupningen 235 kombinerade med en ytter- ligare rand pa tdtningskanten 226 i utforingsformen enligt Fig. 43B.

Utforingsformen enligt Fig. 43E-G har tva utsprang 233' och 233" som gar hela vdgen runt tatningsytan 223' och ett utsprang 233" som endast delvis gar runt tatningsytan 223'. Utspranget 233" befinner sig pa det bredare flanspartiet av tatningsflansen 225, vilket är det parti av flOnsen som skapar kontakt med blygdvdvnad nedanfor klitoris. Utspranget 233" forenar sig med utspranget 233" fOr att skapa en kontinuerlig tatning. Utsprangen 233', 233" och 233" är mycket mjuka och flexibla i syfte att bilda en nara passform over eventuellt har eller sma skillnader i vdvnadsveck. De dubbla eller trefaldiga konfigurationema erbjuder manga mojligheter att bilda och upprdtthalla en tatning langs tatningsytan 223' ndr tillräcklig tatning inte uppratthalls langs tatnings- kanten 226.

Sasom visas i planvyn i Fig. 43F och vyn uppifran sett i Fig. 43G har var och en av utforingsformema enligt Fig. 43A-43G manga sughal 237 i flansmembranet 227'. En del av Hien 237 Or placerade mot sugkammarens omkrets for att underlatta stone taning vid taningskanten och taningsytan. Stimulatorema är integrerade i sugkammar- membranet 220 (visas ej i Fig. 43A-43G). Membranfickoma 239 i flansmembranet 227' matchar och rymmer stimulatorema i sugkammarmembranet 220. FlOnsmembranet 227' och membranfickorna 239 är tunna sa att maximal mdngd energi kan overforas fran stimulatorema genom membranet till vavnaden. 42 I en del utforingsformer har tatningskanten en vagig textur som tillhandahaller overskottsmaterial for att ldmpa sig for variationer i vavnadsytan. Perioden och amplituden for vagen pd tatningsytan varierar med det valda materialet for tatningsytan fOr att framja en saker och lackageresistent tatning I allmanhet är tatningsflansen tillverkad sâ tunn som mojligt samtidigt som den fortfarande behaller tillräcklig varaktighet.

I en del utfOringsformer kan det ldgre partiet av tatningskanten vara konfigurerat med en som, linje eller svaghet, uttunnad sektion eller andra delar som orsakar en nyprorelse pa vavnadens gransyta. En mild nypning av den tunna vavnaden kan stanga lackande banor i omradet ddr den ldgre sektionen av tatningsflansen samverkar med de sma blygdlapparna. Fig. 43H, 431, 43J och 43K visar ett tatande utsprang 221 pd tatningsflansen 225. Det tatande utspranget 221 erbjuder en yta mot vilken blygdlapparna kan tata. Mer an ett tatande utsprang 221 kan anvandas och det tatande utspranget kan vara placerat pA andra stallen pa tatningsflansen 225. Det tatande utspranget kan innehalla en sugport som är ansluten till apparatens sugsystem for att framja tatning av vavnad mot utspranget. Fig. 431, 43J och 43K visar olika tvarsnitt av ett tatande utsprang 221.

Utan att vara bunden till nagon specifik mekanism eller funktionssatt kan flansarna och flansenheterna i vissa utforingsformer ge en eller flera av foljande fordelaktiga egenskaper: (i) utslatning av slidvdvnaden under och i omradet for flansen, (ii) spridning av gripkraftema mellan apparaten och slidvdvnaden, (iii) tillhandahallande av fysiska delar som kan passa under stora blygdlapparna och/eller (iv) &fling av lackagebanan fran sugkammaren till den yttre omgivningen. Var och en av dessa fordelaktiga egenskaper kan hjalpa till att erbjuda en tillforlitlig, bekvam specialanpassningbar anatomisk passform.

[198] I vissa utforingsformer är det yttre randpartiet 220e av sugkammaren 2 och/eller det inre partiet av tatningsflansen 223', sasom tatningskanten 226, de primara delama av apparaten som bildar tatningen med vavnad. Det vill saga att tills tatningen mellan det yttre randpartiet 220e av sugkammaren och/eller tatningskanten/det inre partiet av tatningsflansen 223' ãr till stor del avbruten, kan apparaten uppratthalla tillracklig tatning med vavnad. I dessa utforingsformer ger tatningsflansen ovannamnda fordelaktiga egenskaper for att forstarka tatningen samt ge en till tillforlitlig, bekvam och specialanpassningsbar anatomisk passform. Data Oiler for apparater med integrerad flans och tatningskanter och apparater som anvander sig av en avldgsningsbar fldnsenhet. 43

[199] Fig. 37A och 37B visar en avldgsningsbar flansenhet 225' innefattande ett fldnsmembran 227'. Stimulatorema är integrerade i sugkammarmembranet 220, som forblir fast vid apparathOljet. Flansmembranet 227' kan vara Wort av samma eller annat material an tkningsytan 223'. Fldnsmembranet 227' kan vara relativt spant over den centrala oppningen pa den avldgsningsbara fldnsenheten 225' eller ocksa kan den vara janiforelsevis losare. Flansmembranet 227' kan vara valvt, plant eller format att overensstdmma med apparatens geometri. Flansmembranet 227' kan vara tojbart eller eftergivligt eller jdmforelsevis mindre eftergivligt. Fldnsmembranet 227' innefattar en eller flera perforeringar eller hal. Flansmembranet 227' kan formas under processen att forma den avlagsningsbara fldnsenheten 225'. Exempelvis är i en del utforingsformer den avldgsningsbara flansenheten 225' en formgjuten del och fldnsmembranet 227 kan vara formgjutet integrerat med den avldgsningsbara flansenheten 225' som en jamforelsevis tunnare sektion som spanner Over det inre av den avlagsningsbara flansenheten 225'. Fldnsmembranet 227' kan vara formgjutet med hal eller perforeringar som bildas under formgjutningsprocessen eller ocksa kan hal eller perforeringar bildas efter formgjutningsprocessen. Halen eller perforeringarna i membranet kan vara integrerade med tillverkningen av membranet (det vill saga att membrandmnet redan har hal eller perforeringar). I en del utforingsformer kan flansmembranet placeras i den avldgsningsbara flansenheten, formgjutas och overgjutas pa plats under formgjutningsprocessen eller insatsgjutas. I en del utforingsformer kan flansmembranet fixeras pa plats efter att resterande del av den avlagsningsbara flansenheten formgjutits. Flansmembranet kan fastas pa plats med anyandning av ldmpliga tekniker, sasom adhesiv bindning, varmbindning och liknande. Fldnsmembranet kan vara av vilket slags tyg eller skivmaterial som heist som är liimpligt fOr kontakt med viivnad.

[200] Fldnsmembranet ger den avlagsningsbara fldnsenheten manga fordelaktiga egenskaper. Exempelvis är perforeringama i flansmembranet dimensionerade att mojliggora luftflode genom membranet samtidigt som de reducerar sannolikheten att fanga vdynad i membranperforeringama eller tillata vdynad att fangas i apparatens sugport. Naryaron av flansmembranet mojliggiir stone oppningar i motormembranet for att hjdlpa till yid rengoring ay apparaten. I ett annat exempel kan flansmembranet ge ytterligare anyandaranpassning genom att erbjuda en mdngd texturer for samverkan med vavnad. Vidare kan flansmembranet ha en mangd perforeringsstorlekar ochJeller —monster som kan Oka eller minska det sug som appliceras pa yaynad i samklang med apparatens sugmekanism. 44

[201] vFig. 38A visar en sidovy av en avlagsningsbar flansenhet 225' och Fig. 38B och 38C visar en sidovy respektive en perspektivvy av en tvarsnittsvy av en avldgsningsbar flansenhet 225'. I dessa vyer visas den avlagsningsbara flansenhetens forbindelseelment 229' som ett tragomrade. I denna utforingsform ansluter sig detta tragomilde till den yttre randen av apparatkroppens sugkammare. I andra utforings- former kan den avldgsningsbara flansenhetens fOrbindelseelment vara ett utsprang som passar i ett tragomrade som är placerat pa apparatkroppen. Andra konfigurationer av den avldgsningsbara flansenhetens forbindelseelement kan anvdndas sâ lange som dessa konfigurationer ger en huvudsakligen lufttat taning med sugkammaren.

[202] Den avlagsningsbara flansenheten erbjuder fordelen att forbdttra latheten och tillforlitligheten i rengoring av hela apparaten. I en del utforingsformer är den avIdgsningsbara flansenheten formad av material som tinker den avlagsningsbara flansenheten att rengoras inuti en diskmaskin medan den resterande apparatkroppen heft enkelt spolas av eller pa annat sift rengors for hand. I en sadan utforingsform kan de delar av apparaten som kommer i kontakt med vavnad rengOras noggrannare an om flansenheten inte yore avlagsningsbar. Altemativt kan den avlagsningsbara flansenheten vara avsedd for engangsanvdndning och kastas bort. En apparat kan vara forpackad med flera avlagsningsbara flansenheter, och dessa enheter kan vara identiska eller ocksa kan de ha en mangd olika kannemarken. Vidare kan en anvandare kopa flera avldgsnings- bara fldnsenheter for anvdndning med den ursprungligen inkopta apparatkroppen.

En annan fordel med ett flansmembran är forbatrad ldtthet och tillforlitlighet att rengara apparatkroppen. I utforingsformer utan nagot flansmembran innefattar sugkammarens flexibla membran portar som är konfigurerade och dimensionerade att reducera mojligheten for infangning av viivnad och skada pa viivnad. Det vill saga att portama är sma och/eller forskjutna fran vavnaden. Sma och/eller forskjutna portar kan vara mer utmanande att rengora pA ett tillforlitligt och noggrant sdtt an stora portar eller portar som inte är forskjutna. Vidare kan portama 220h vara placerade mot sugkammarens 220 omkrets sasom visas i Fig. 39. En sadan placering for portama 220h kan forbattra avtappning av vdtska fran apparatkroppen efter anvdndning eller efter rengoring ndr apparaten placeras med randen pa sugkammaren nedat pa en yta.

Vanligen finns det atminstone ett hal upptill i mitten av flansmembranet for att underldtta vdvnadsingrepp med stimulatorema.

Med hanvisning igen till Fig. 40 visas apparatkroppen 210 for att ge en vy av apparatkroppens 210 inre. Vibrationsmotorema 280 dr placerade inuti strukturer i ett i ett stycke formgjutet stycke 22 sa att stimuleringen fran motorerna effektivt kan fortplantas till vdvnad, och partier av vibrationsmotorerna 280 är ocksa atkomliga sa att de kan anslutas till ett styrblock 215. I detta fall visas styrblocket 215 som ett monsterkort. En inbyggd pump 135 är ocksa placerad inuti apparatkroppen 210. Den inbyggda pumpen 135 star i vdtskeforbindelse med sugkammaren for att astadkomma sug inuti den kammaren och star ocksa i vatskeforbindelse med en utpumpningsport. Utpumpningsporten är ett utlopp for luft eller vatska som pumpas ut ur sugkammaren och ett inlopp for luft till sugkammaren ndr sug reduceras. I en del utforingsformer sander den inbyggda pumpen 135 tuft som pumpats fran sugkammaren over varmegenererande element inuti apparatenkroppen 210 innan den nar utpumpningsporten. Sadant luftflode kan hjdlpa till att skingra varme och ge saker och tillforlitlig anvandning av apparaten.

I en del utffiringsformer kan varmealstrandet i apparaten overvakas med anvandning av en komponent sasom en termistor. Termistorer kan vara placerade inuti apparatkroppen 210 eller vara integrerade med styrblocket 215. NOr termistorn upptacker en troskeltemperatur, kan den stanga av energin till apparaten och/eller slappa in extern luft i apparaten for att hjalpa till att kyla apparaten och darefter frigora sug.

I en del utforingsformer styrs den inbyggda pumpen av styrblocket via en sluten aterkopplingskrets. Det vill saga att styrblocket är konfigurerat att upprathalla ett maltryck, som kan stallas in av anvandaren eller oeksa kan laddas som del av en forprogrammerad sugalgoritm. For att Ora sa laser styrblocket realtidsdata fran en inbyggd trycksensor som är konfigurerad att overvaka tryck (undertryck i handelse av sug) inuti sugkammaren. Baserat pa realtidsdata kan styrblocket koppla in den inbyggda pumpen att dra mer sug inuti sugkammaren eller ocksa kan det koppla in en backventil i viitskeffirbindelse med utpumpningsporten for att sliippa in luft i sugkammaren. Under vanlig drift, efter att apparaten har skapat tillräckligt tryck for att tata den pa plats pa anvdndaren, kopplar styrblocket periodiskt in den inbyggda pumpen nar sug langsamt forloras genom lOckage.

Fig. 41A och 41B visar vyer av en apparat 200 innefattande en apparatkropp 210. Tatningsflansen 225 Or kopplad till apparatkroppen 210. Krokningen pa tatnings- flOnsen 225 ger en bekvdm och tillforlitlig passform till anatomin. Vidare har det frdmre partiet 225f av tdtningsflansen en smalare profil On den bakre sektion 225r av tatningsflansen. Denna konfiguration tinker apparatkroppen 210 att rida over anvOndarens blygdben medan taningsflansen 225 star i kontakt med vaxnad. Den bakre sektionen 225r av tatningsflansen 225 är jamforelsevis utstrackt for att ge en bredare tatningsyta, 46 liknande det som visas i Fig. 35B. Den jdmforelsevis smalare frdmre sektionen 225 är konfigurerad for bekvdm och tillforlitlig passform pa toppen av de stora blygdlapparna. [208] Fig. 41A och 41B visar ocksa en apparatkropp 210 som är konfigurerad att bekvamt och tillforlitligt passa pa en anvandare i flera sammanhang. Specifikt, sasom framgar av Fig. 41A, avsmalnar det bakre partiet 210r av apparatkroppen 210 mot apparatens 200 tatningskant 225. Denna avsmalning kan vara till hjalp fcir att mOjligOra partneratkomst under vaginalt samlag. En apparat utan en sadan avsmalning skulle kunna hindra atkomst. Vidare, sasom framgar av Fig. 41B, smalnar det bakre partiet 210r av mot en punkt relativt apparatens 200 sidor. Denna avsmalning kan hjalpa till att tillata anvdndaren att sta och ga med apparaten monterad. I en apparat utan denna avsmalning kan en del anvandare uppleva att apparaten lossnar ndr denna star eller gar beroende pa kontakt med anvandarens lar. Vidare kan mekanismerna, styrblock, batterier och andra inre komponenter vara placerade mot apparatkroppens 210 frame del. Placering pa detta sift av de inre komponenterna kan placera centrum av apparatens massa pa sadant sat att tendensen hos apparaten att falla bort eller lossa fran anvan- daren minskas. Det vill saga att med centrum av apparatens massa Idngre bort fran anvandarsidan av apparaten eller i en del fall mot det bakre partiet 210r av apparatkroppen 210 kan Ora att apparaten verkar som en hdvarm och "bander" apparaten fran anvdndaren ndr anvdndaren star eller till och med ndr anvdndaren ligger ned.

[209] Fig. 42 utgor en perspektivvy av en apparat 2400 som innefattar en apparatkropp 2410, en tatningsflans 2425 och en inbyggd manuell pump 2435. Den inbyggda manuella pumpen 2435 star i vdtskeforbindelse med apparatens sugkammare. Pumpen 2435 visas som en pump av blasbalgstyp, varvid anvandaren trycker mot ytterytan och darigenom driver ut luft fran pumpkammaren genom en utpumpningsport. Pump- kammaren star i vdtskeforbindelse med sugkammaren via en eller flera ventiler som tillater att sug dras ut fran kammaren men forhindrar luft fran att komma in i pumpkammaren nar luft drivs ut fran pumpkammaren. Andra manuella pumpar, sasom ansvallningssystem (liknande en blodtrycksmanschett) eller kolvsystem, kan anvdndas. Den inbyggda manuella pumpen kan lasas i ett lagprofiltillstand nar pumpen inte aktiveras.

[210] Vissa utforingsformer av uppfinningen innefattar en apparat och metoder for att iika det kvinnliga sexuella valbefinnandet och kvinnlig sexuell lust och en del metoder är avsedda for behandling av kvinnlig sexuell dysfunktion. Vissa utforingsformer av uppfinningen innefattar en apparat och metoder for att behandla (i) kvinnlig sexuell 47 upphetsningsstorning, (ii) hypoaktiv sexuell luststorning ochleller (iii) kvinnlig orgasmstorning. Naturligtvis okar metoderna en kvinnas egen sexuella respons utan oOnskade, bestaende sidoeffekter En kvinna kommer att njuta av sexuell intimitet igen och karma sig trygg betraffande sin kropps formaga att svara pa sexuell stimulering.

[211] I hari beskrivna utforingsformer kan vibrationsmotorer av knappcellstyp placeras pa hogkant mot vavnaden, i en plan konfuguration mot vavnad eller i en vinkel relativt vavnad daremellan. Vinkeln relativt vavnad kan ge varierande grad av intensitet. I en del utforingsformer är apparaten konfigurerad pa sa.dant satt att motorvinkeln kan justeras av anvandaren direkt (sasom manuellt) eller indirekt genom att valja stimule- ringsmonster fran manoverorganet.

Fig. 45A visar en utforingsform dar en kroppvibrationskalla 211 (sasom en vibrationsmotor) pa apparatkroppen 210 erbjuder en baslinjeniva av vibrationsstimulering. Vibrationen pa apparatkroppen 210 kan, sasom beskrivs mer i detalj nedan, vara resultatet av att apparatkroppen 210 bringas i kontakt med en konventionell vibrator.

Alternativt kan en kroppsvibrationskalla 211 vara inmonterad pa apparatkroppen 2 som tillagg till nagot av de stimuleringselement som beskrivs hari i syfte att ge stimulering at slidvavnad inuti en vavnadskammare (eller en sugkammare). Fordelaktigt är att kroppsvibrationskallan 211 erbjuder en stimuleringsnivâ som tjanar till att effektivt forstarka den stimulering som ges i vavnadskammaren. Det vill saga att en baslinjeniva av vibration kan bidra till blodfyllnaden och upphetsningsprocessen, och de stimuleringselement som är integrerade med vavnadskammaren paskyndar dessutom blodfyllnaden och den upphetsningsprocessen. Vidare kan de inre vibrationsmotorerna anvandas initialt for upphetsning och darefter kan kroppsvibrationskallan anvandas som ytterligare vibration fOr ytterligare känsla och/eller for uppnaende av klimax. Dessutom samverkar baslinjevibrationen fran kroppsvibrationskallan 211 med vibrationsmotorer for att astadkomma ljudliga och/eller harmoniska vibrationsmonster med vavnad. Vissa anvandare kan foredra lappstimulering i samverkan med klitorisstimulering, och kroppsvibrationskallan 211 kan ge vibrerande lappstimulering.

I beslaktade utforingsformer som visas i Fig. 45B kan flera kroppsvibrations- kallor 211a och 211b vara anordnade pa apparatkroppen 210. Nar flera motorer ar anordnade pa apparatkroppen 210, kan namnda flertal kroppvibrationskallor 211a och 211b vara konfigurerade att vibrera med olika frekvenser, vilket skapar olika vibrations-profiler. Vibrationsprofilerna kan vara i fas, fasolika, tvafasiga (vilket skapar tvafasig forstarkning) eller flerfasiga. 48 Fig. 46 visar en utforingsform av apparaten och metoden, ddr en eller flera stimuleringskallor (sasom vibrationsmotorer) 180a, 180b, 180c och 180d finns inuti en stimuleringskammare 182, och stimuleringskammaren 182 är placerad inuti apparaten sâ att den kan komma i kontakt med slidvavnad och i synnerhet klitoris. Stimulerings- kalloma 180a, 180b, 180e och 180d är fria att stimulera och/eller vibrera i stimulerings- kammaren 182 och pd detta sat periodvis applicera vibrationsstimulering pd en bottenyta 183 av stimuleringskammaren 182 som är ansluten till sugkammaren 120. Stimuleringskallorna 180a, 180b, 180c och 180d kan med kabel vara anslutna till ett styrblock, men är annars fria att flytta sig inne i stimuleringskammaren 182. I en del utforingsformer är styrsignalerna tradlosa. Vidare kan motorema drivas av och/eller laddas med RF-signaler sa att de inte behover vara bundna av kablar. I detta fall är stimuleringskalloma 180a, 180b, 180c och 180d helt fria att rOra sig inuti vibrationskammaren. En egenskap hos dessa utforingsformer är att stimuleringskallorna 180a, 180b, 180c och 180d inte är upphangda inuti sugkammaren 120 utan istallet periodvis stOter mot sugkammaren 120.

Fig. 47A, 47B och 47C visar utforingsformer, ddr stimuleringsdelar 485 kan vara gjorda att stota mot vavnadskammaren. Fig. 47A-47C fungerar pa liknande satt som de utforingsformer som beskrivs i Fig. 10. Exempelvis kan en grupp stimuleringsdelar 485 vara placerade Over vaxnadskammaren och gruppen kan roteras eller pa annat sätt flyttas relativt vavnad. I en del utforingsformer, sasom den som visas i Fig. 47C, kan ett annat forskjutningselement 486 vara placerat Over gruppen stimuleringsdelar 485 och forflyttningen av forskjutningselementet 486 tvingar individuella eller grupper av delar 485 i gruppen att sla mot vavnadskammaren. Forskjutningselementet 486 och stimuleringsdelama 485 kan vara permanenta magneter eller elektromagneter sâ att forskjutningselementet 486 astadkommer forflyttning i stimuleringsdelarna 485 genom magnetisk fasforskjutning. I utforingsformer dar stimuleringsdelarna 485 utgors av permanentmagneter eller elektromagneter kan stimuleringsdelarna 485 vara placerade i ett hallartrag eller inbaddade i ett membran for att halla isar elementen. Utan nagot sadant hallartrag eller membran kan den magnetiska attraktionen bland stimulerings- 485 orsaka att de binds samman och forhindrar den onskade forflyttningen. Fig. 47D visar en utforingsform ddr en grupp forskjutningselement 486 är placerade Over en grupp stimuleringsdelar 485. Gruppen forskjutningselement 486 kan hanteras selektivt for aft skapa stimuleringsmonster genom aft stimuleringsdelarna 485 tvingas sla mot vaynadskammaren 220. 49 I manga av de Uri beskrivna utforingsformerna är det fordelaktigt att minimera antalet rorliga delar. Det är ocksa fordelaktigt att minimera antalet relativt dyra delar. De utfOringsformer som anvander en grupp stimuleringselement som pa nagot sat drivs av jamforelsevis farre motorer, magneter eller energikallor uppnar fordelarna med farre rorliga delar och/eller farre dyra delar.

I en annan utfOringsform som visas i Fig. 48A, 48B och 48C innefattar en vibrationskalla ett stift 3250 som är anslutet till en motor 3220. Stiftet 3250 är placerat inuti en forflyttningsram 3200 som gör det mojligt for stiftet att snabbt forflytta sig till olika positioner relativt vavnaden inuti vavnadskammaren (eller sugkammaren). I en foredragen utforingsform är forflyttningsramen 3200 konfigurerad sa att stiftet 32 centreras pa nytt inne i ramen ndr forflyttningskrafterna avldgsnas. Exempelvis kan nalen 3250 vara ansluten till elektromagneter 3340 med anvandning av elastiska element 3330. Motorhuset 3220 kan innefatta en permanent magnet eller en elektromagnet, som aktivt forflyttas av fait som genereras av elektromagneterna i forflytt- ningsramen. Motorhuset 3220 kan alternativt flyttas av ett system av rulltyp mellan rorliga fixtuer pa forflyttningsramen. Den motor som är ansluten till stiftet 3250 kan vara vibrationsmassigt isolerad fran stiftet 3250 och forflyttningsramen 3200 genom montering av motorn pa en dampande struktur, sasom ett skum. Mer an ett stift 3250 och/eller mer an en forflyttningsram 3200 kan anvandas i olika han beskrivna utforingsformer. I en del utforingsformer kan stiftet 3250 anvandas far att tvinga stimuleringsdelar 485 i en grupp 48, sasom det som visas i Fig. 48C, att sla mot vavnad sasom beskrivs ytterligare i andra utforingsformer Uri. Fig. 48A visar dessutom en utf6ringsform dar stiftet 3250 forflyttas via interaktionen av en magnet 3255 som är placerad pa stiftarmen. Elektromagneter 3253 och 3257 anvands for aft fOrflytta stiftet 3250 och en motor 3220 svanger stiftet 3250.

I utforingsformer av apparaten och metoden som visas i Fig. 49A och 49B är en motor 3580, som är anordnad utanfor sugkammaren 3590, ansluten till eller vidarebefordrar pa annat salt vibration till en led 3530, som är monterad atminstone delvis i sugkammaren 3590. Leden 3590 samverkar direkt eller indirekt med vavnad i sug- kammaren via en stimuleringsdel 3520. Exempelvis kan leden 3530 direkt stimulera vavnad genom att sta. i kontakt med vavnaden, eller ocksa kan leden 3530 indirekt stimulera vavnad genom att vidarebefordra vibration till ett stimuleringselement (sasom den grupp 487 som visas i Fig. 48C eller i Fig. 49C) som star i kontakt med vavnad. Stimuleringselementet 3520, sasom det som visas i Fig. 49C, kan ha en eller flera utsprang 3572 som direkt stimulerar vavnad. Utsprangen 3572 kan vara olika styva sâ att de framkallar en varierbar stimuleringsprofil. Exempelvis kan en del utsprang 3572 vara jamfOrelsevis flexibla och andra kan vara jamfOrelsevis styva. De styva utsprangen overfor jamforelsevis mer vibration an de flexibla utsprangen.

[219] I en del utforingsformer innefattar sugkammaren andeffektorer som är kopplade till och drivs av en motor utanfor sugkammaren. Sasom visas i en schematisk vy i Fig. 50 A kan en eller flera andeffektorer 3630 selektivt hanteras av en eller flera motorer 3680. Det vill saga att en individuell motor 3680 kan flytta eller vibrera en eller flera andeffektorer 3630 enligt styrning av ett manOverorgan. Vidare kan styrorganet styra den individuella motorn 3680 att flytta eller vibrera bara en andeffektor 3630 eller flera andeffektorer. Om den individuella motorn 3680 styrs att flytta eller vibrera andeffektorer 3630, kan motorn 3680 vidare styras sasom till den sekvens i vilken flera andeffektorer 3630 flyttas eller vibreras. Fig. 50B visar ett kopplingsorgan 3650 som är placerat mellan varje motor 3680 och vissa andeffektorer 3630 for att underldtta den selektiva Overforingen av rorelse eller vibration fran motorn 3680 till den/de Onskade dndeffektorn/-erna3630. En rad olika metoder, innefattande magnetisk koppling och mekanisk koppling, kan anvandas av kopplingsorganet for att selektivt overfora rorelse eller vibration. Exempelvis kan andeffektorerna 3630 vara kopplade genom selektiv aktivering av en elektromagnet for att dra in och ansluta en permanent magnet pa den narmaste anden av en andeffektor 3630 till kopplingsorganet 3650. Darefter kan omkastning av elektromagnetens polaritet koppla bort andeffektorn 3630 och returnera den till sitt ursprungsldge. I ett annat exempel som visas i Fig. 50C kan en av en grupp gripare 5655 greppa den narmaste anden pa en viss andeffektor 3630 for att mojliggora OverfOring av rorelse eller vibration och frigoras for att stoppa overforingen av rorelse eller vibration. Sasom med andra hari beskrivna utforingsformer kan andeffektorn 36 forflyttas i tva positioner sasom visas i Fig. 50D.

[220] Fordelaktigt är att i vissa utforingsformer kan flera motorer vara anordnade i en skiktad konfiguration med anslutningsstanger av varierande ldngd. Detta är en fordel eftersom flera motorer kan grupperas i ett jdmforelsevis litet utrymme och vidarebe- fordra vibration till ett stone vibrationselement. Ett sadant arrangemang kan ocksa kombineras med en stimulator, sasom en vibrationsmotor, upphangd i sugkammaren. Alternativt kan flera motorer vara skiktade och/eller konfigurerade sa att de vidarebefordrar vibration till en jamforelse hogre upplosning. Det vill saga aft motorerna kan exempelvis kommunicera med stanger till ett vibrationselement, vars tackningsomrade 51 är jamforelsevis mindre an tackningsomradet for motorkonfigurationen. Vidare kan vibrationselementet ha en hog tathet av stimulerande element som individuellt eller flerfaldigt kan hanteras av motorema.

I motsats till en del app arater enligt kand teknik samverkar dessa utforings- former direkt med ett stimuleringselement som uppvisar en grupp utsprang. Det viii saga aft en del apparater enligt kand teknik helt enkelt skakar en hel grupp av utsprang i stallet for att erbjuda en serie overforingspunkter som effektivt vidarebefordrar vibration fran en motor till separata delar av en stimulerande grupp.

I en del utforingsformer kan motom eller motorema vara placerade pa avstand fraft stimulerings- och/eller sugkammaren sâ att motorema finns i ett separat hus.

Motorema kan overfora vibration till platsen for stimulering via en kabel eller stangenhet eller andra liknande element. Motorhuset kan vara monterat pa ett kladesplagg eller annan barbar sak. Eller ocksa kan motorhuset vara placerat i narheten av anvandaren utan att i sjalva verket barar eller hallas fast av anvandaren.

[223] Fig. 51A och 51B visar en utforingsform, dar en enda motor 4040 kan driva ett stimuleringslankande element 4000, som har omthden med olika styvhet. Styva omeaden pa det stimuleringslankande elementet 4000 kan vibrera med overtoner eller ljudligt med motom 4050. Saledes kan en enda motor 4050 driva rumsligt differentierad vibrationsstimulering.

[224] Det stimuleringslankande elementet 4000 kan vara ett natverk av jamforelsevis styva noder 4010 som är forenade av jamforelsevis styva ekrar 4020. Det stimuleringslankande elementet 4000 kan ocksa ha mindre styva omraden 4030 som hjalper till att isolera vibrationen till nodema. Det viii saga att narvaron av mindre styva omraden 4030 tjiinar till att hjalpa till att rumsligt differentiera de omraden som vibrerar ljudligt eller med overtoner med drivmotom 4050.

[225] Altemativt kan nodema 4010 innefatta passiva manovreringsorgan som kan kopplas samman med drivmotom for att astadkomma rumsligt differentierad stimulering. Ett passivt manovreringsorgan kan innefatta en kolv- och cylinderkonfiguration som lagrar energi, sasom via en fjader eller liknande, och den lagrade energin kan frigoras och omladdas genom resonanskoppling av noden 4010 till drivmotorn 4050. I en del utforingsformer kan passiva manovreringsorgan vid nodema 4010 styras selektivt genom aktivering eller inaktivering av lokala dampare. Exempelvis har passiva manovreringsorgan selektivt hanterbara lasmekanismer. Sadana mekanismer kan styras elektroniskt av apparatens styrblock som astadkommer monster for rumsligt 52 differentierad stimulering. Micro-Electro-Mechanical Systems(MEMS)-teknologi erbjuder olika vdgar for lokal, selektivt hanterbar styrning av aktiva och passiva manovreringsorgan och kan vara implementerade i de had beskrivna utforingsformema.

Hari beskrivna apparater fasts med fordel sakert och bekvamt vid en anvandares kropp. I en del utforingsformer är vdvnadskammaren konflgurerad att passa under de stora blygdlappama sa att apparaten kan baras utan nagra andra fastmekanismer (Wen om sug är en valfri fastmekanism). I en del utforingsformer erbjuder ytterligare delar pa apparaten ytterligare vagar att bekvdmt satta fast apparaten. Exempelvis kan hdftmedel (sasom gummimaterial, klistermaterial eller andra klibbiga material) appliceras pa vavnadsflansen pa apparaten. Dessutom kan flexibla vingar 294, sasom visas i Fig. 52C, vara avtagbart anordnade pa apparatkroppen 210 (sham ses nediffan), och vingarna 294 kan vara konfigurerade som tryckkansliga, temperaturkansliga eller fuktkansliga ytor. En apparat 200 kan levereras till en anvandare med flera fastbara och slangbara adhesiva vingar 294. For manga anvandare är det att foredra att applicera adhesiv pa ett omthde Over klitoris, sasom klitorishuvudet, dar vdvnaden är mera hud an slemhinna En annan metod for att astadkomma saker och bekvam fastsattning är genom anvdndning av sidoutsprang 292 pa apparatens 200 sidor sasom visas i Fig. 52A i genomskaming. Sadana sidoutsprang 292 kompletterar vavnadsflansen 225 som stracker sig under stora blygdlapparna. Sidoutsprangen 292 kan vara fjadrande och flexibla for att underldtta placering. Vidare kan sidoutsprangen 292 vara konfigurerade att boja sig eller snappa pa plats efter placering av vavnadsflansen 225 under stora blygdlapparna. Sidoutsprangen 292 kan vara konfigurerade att overfora vibration till stora blygdldpparna for anvdndare som är intresserade av sadan tilldggsstimulering. Altemativt kan apparaten innefatta mjuka klammor for fastsattning av apparaten vid stora blygdlapparna.

Annu en annan metod att astadkomma sdker och bekvdm fastsdttning är genom anvdndning av mjuka och jdmforelsevis eftergivliga forlangningar 293 som är fastsatta pa det nedre partiet av apparaten 200, sasom visas i Fig. 52 (sett underifran) och 52D (en isometrisk vy). Dessa nedre forlangningar 293 är konfigurerade att stracka sig under lappvecket och trycka i sidled for att stabiliera apparaten 200. Forlangningarna 293 kan vara fjadrande och flexibla sa att de kan nypas ihop under positionering av apparaten och tillatas fjadra tillbaka appna och ge mjukt stod for apparaten.

I en del utforingsformer innefattar systemet 4100 en intravaginal enhet 4160 som är kopplad till en klitorisstimuleringsapparat 4110. Den intravaginala enheten 4160 53 kan leverera stimulering, innefattande alla typer av stimulering som beskrivs hari. Dessutom, eller alternativt, kan den intravaginala enheten 4160 rymma nagon av de komponenter i systemet som beskrivs han. Alternativt kan den intravaginala enheten 4160 vara passiv och verka som en enhet for att ge ytterligare kompression/stabilitet at klitorisstimuleringsapparaten 4110. I en del utforingsformer innefattar den intravaginala enheten 4160 exempelvis en motor som är kopplad till stimuleringselement i klitorisstimuleringsapparaten 4110. Motorn kan vara konfigurerad att astadkomma bade intravaginal vibration och klitorisstimulering genom overforing av vibration medelst stimuleringselementen. Ett Overforingselement, sasom en kabel, ansluter motorn i den intravaginala enheten 4160 till klitorisstimuleringsapparaten 4110. Den intravaginala enheten 4160 kan vara konfigurerad att gripa tag i och stimulera erogen/a zon/er pa den framre vaginalvaggen ("G-punkten").

Kopplingen mellan den intravaginala enheten 4160 och klitorisstimuleringsapparaten kan vara en "C"-formad kopplingsdetalj 4150, som är konfigurerad att ge en saker och bekvdm passform. Kopplingsdetaljen 4150 kan exempelvis vara reversibelt deformerbar eller ocka kan den vara i stand att oppna sig och stangas for att atervanda till ett startldge. Kopplingsdetaljen 4150 kan ha formats av en fiddrande eller formbar trad som är inkapslad i ett skyddande 116lje. Kopplingsdetaljen kan ha en vandpunkt 4155 for att underlatta placering. Den intravaginala enheten 4160 kan vara konfigurerad att vibrera eller pa annat sdtt stimulera G-punkten via en stimuleringskalla (sasom en motor) som är anordnad i narheten ddr enheten 4160 mOter kopplingsdetaljen 4150. Enligt en annan aspekt kan stimulatorn for den intravaginala enheten 4160 vara placerad i klitorisstimuleringsapparatens 4110 hus.

I en del utffiringsformer är den intravaginala enheten inte fysiskt ansluten till klitorisstimuleringsapparaten. I sadana utforingsformer kan den intravaginala enheten kommunicera medelst ndrfaltsradiofrekvensteknologi eller andra kommunikationsmetoder mellan apparater. I sidana utforingsformer ddr den intravaginala enheten inte ar fysiskt ansluten till klitorisstimuleringsapparaten kan den intravaginala enheten dnda ge vibration eller annan stimulering med hjdlp av stimuleringselement som dr inkluderade i den intravaginala enheten.

En intravaginal enhet kan anvandas for att astadkomma klitorisstimulering genom vibrering eller resonansavstdmning med en jdmforelsevis liten apparat som appliceras pa klitoris. Fordelaktigt dr aft sadana utforingsformer kan utnyttja en mjuk kldmma eller liknande anordning applicerad pa klitoris, och den mjuka klamman kan 54 drivas att ge stimulering medelst den intravaginala enheten. I en utforingsform innehaller den mjuka klamman permanenta magneter eller elektromagneter som kan drivas att klammas ihop och drivas isar for att ge stimulering at klitorisvavnad. En intravaginal enhet eller en separat enhet kan astadkomma det externa magnetfalt som anvands for att driva den mjuka klamman.

Andra utfOringsformer av apparaten, visade i Fig. 54A, 54B, 54C och 54D, placerar en del eller alla stimulatorer nedanfor klitoris. Apparatens 4500 kropp 4510 i dessa utfOringsformer är placerad i utrymmet mellan blygdlapparna sâ att mitten pa apparatens massa är langre ned an andra hari beskrivna utfOringsformer dar ett betydande parti av apparaten vilar pa venusberget. En fordel med denna utforingsform är att apparatens vikt är nagot lagre mot klitoris och darfcir kan ge saker och bekvam fastsattning. Apparaten kan delvis tappa till urinroret och/eller slidoppningen.

Apparaten kan vara konfigurerad att dra fordel av sin placering och anvanda nagon av de utfOringsformer av den intravaginala enheten som beskrivs hari. En annan fordel med denna utfOringsform är att stimulationerna 4580 direkt kan komma i kontakt med klitoris utan att vara beroende av klitorisk blodfyllnad. Det vill saga att genom att placera motorerna nedanfor klitoris kommer motorerna i kontakt med klitoris samtidigt som den befinner sig i ett jamforelsevis slappt tillstand. Fig.54A, 54B och 54C visar en frontvy, en perspektivvy och en sidovy i genomskarning av den kammare 4550 som kommer i forbindelse med klitoris.

I vissa utfOringsformer är sugkammaren flexibel och/eller i stand att expandera. Sugkammaren bringas i kontakt med klitoris- och/eller blygdvavnad. Nar sug appliceras, fangas vavnad och den flexibla sugkammaren forskjuts och expanderar eventuellt fOr att vidare fanga vavnad och presentera vavnad for stimuleringselement, sasom vibrationsmotorer. I dessa utfOringsformer kan vibrationsmotorerna vara placerade utanfor sugkammaren, i motsats till att vara upphangda i sugkammaren. Vidare kan klitoris- och/eller blygdvavnad kramas milt mot stimuleringselementen som tillsats till, eller i stallet for, att medelst sug dras mot stimuleringselementen. Kramning av vavnad kan astadkommas med anvandning av en mangd metoder. Exempelvis kan vaggarna pa sugkammaren vara plastiskt deformerbara sâ att en anvandare manuellt kan styra kammaren att krama vaynad. I ett annat exempel kan sugkammarens vaggar vara forspanda for att pressas ihop och anvandaren kan manuellt separera dem under placering pa klitoris- och/eller blygdvavnad. 5 I en del utforingsformer anvands elektromagnetiska manovreringsorgan som är konfigurerade pa annat satt an en konventionell ljudspole. Exempelvis kan plana magnetiska omvandlare anvandas som manOvreringsorgan for att leverera stimulering till klitoris- och/eller blygdvavnad. Plana magnetiska omvandlare kan erbjuda direkt mekanisk stimulering via en skiljevagg eller ett membran som direkt kommer i kontakt med vavnad eller ocksa kan de ge akusto-mekanisk stimulering som driver luft mot klitoris- och/eller blygdvavnad.

Plana magnetiska omvandlare bestar vanligen av en skiljevagg med en tryckt krets spridd Over ytan pa ett substrat av tunn film och en magnetisk grupp. Den magnetiska gruppen skapar ett magnetfalt som är parallellt med skiljevaggen. Den tunna skiljevaggen är i hog grad mottaglig for elektriska signaler och kan anvandas for att generera rumsligt differentierade kinestetiska fornimmelser och krafter.

I andra utforingsformer kan magneter vara inbaddade i ett tunt membran som är placerat och konfigurerat att stimulera klitoris- och/eller blygdvavnad. En elektro- magnetisk grupp kan vara placerad Over membranet fOr att driva specifika magneter och skapa rumsligt differentierad stimulering. Det vill saga att selektiv aktivering av den elektromagnetiska gruppen kan driva individuella magneter eller grupper av magneter som är inbaddade. Alternativt kan, i stallet for en elektromagnetisk grupp, en eller flera flyttbara permanenta magneter anvandas for att selektivt driva individuella magneter eller grupper av magneter som är inbaddade. Den permanenta magneten kan flyttas medelst en mangd mekaniska eller elektromekaniska medel och enligt olika programmerbara eller forprogrammerade monster.

I vissa utforingsformer innefattar systemet en vakuumbehallare. Det vill saga att systemet innefattar en kammare som är i stand att halla undertryck som kan appliceras pa apparatens sugkammare genom ett ventilsystem. Under den inledande fastsattningen, efter uppnaende av onskad sugnivâ i sugkammaren, sasom med en inbyggd pump, fortsatter vakuumkallan att gâ for att forse vakuumbehallaren med extra undertryck. Den inbyggda pumpen kan sluta gâ, och om ett litet lackage utvecklas, kan undertrycket i vakuumbehallaren leverera sug till sugkammaren tills den dr tomd, och darefter kan pumpen atervanda for att fylla pa behallaren och sugkammaren och darefter sluta gâ igen. En fordel med vakuumbehallaren ar att den onskade sugnivan kan bibehallas samtidigt som sugkallan arbetar jamforelsevis mindre an ett system utan nagon vakuumbehallare. 56 Hari beskrivna system kan vara utrustade med sensorer och sensitiva mojligheter. De data som samlas in fran avkanningen kan anvandas pa en mangd satt, sasom som en display for anvandaren ochleller aterkoppling till apparatens styrsystem. Avkanda parametrar innefattar vavnadstemperatur, vavnadsimpedans, blodflode, vavnadssvullnad ochieller blodfyllnad, hjartfrekvens och blodtryck. Data kan visas pa en anvandares styranordning, sasom en smartphone. Data kan visas grafiskt ochieller numeriskt och kan fordelas over en visuell framstallning av anatomin. Pa satt och vis kan visade data vara en "upphetsningsmatare" som ger information till anvandaren. Vidare kan tillstandet pa anvandarens upphetsning anvandas for att ge biofeedback for att styra apparaten. Exempelvis kan anvandaren stdlla in en upphetsningsniva pa apparaten fore anvandning och apparaten kan overvaka anvandarens upphetsningstillstand. Genom att kanna av upphetsningstillstandet kan apparatens styrsystem Oka eller minska stimulering for att uppfylla det tillstand som stallts in av anvandaren.

I en del utforingsformer anvands manOvreringsorgan i stallet for knappcells- motorer eller andra vibrationsmotorer. En typ av manOvreringsorgan är ett linjart manOvreringsorgan, i vilket ett element drivs fram och tillbaka. De elektromagnetiska ljudspolarna som beskrivs Uri utgor ett exempel pa en typ av linjart manOvreringsorgan, varvid ett membran drivs som svar pa en elektromagnetspole. Andra linjara manOvreringsorgan innefattar elektromagneter och passiva magneter som är anordnade i en kolvliknande konfiguration for att skapa linjär rorelse.

I vissa utfOringsformer drivs inte de linjara manOvreringsorgan som anvands enbart, eller alls, av elektromagnetiska fait. I vissa utforingsformer drivs inte de linjdra manOvreringsorgan som anvands inte enbart eller alls av elektromagnetiska falt. Exempelvis kan pneumatiska manOvreringsorgan anvdndas, varvid en behallare laddas med tryckgas (inklusive luft) av en pump. Pumpen kan vara en manuell pump sasom en bdlg eller en sprutpump. Det pneumatiska manovreringsorganets linjdra drivelement kan vara forspdnt i ett forsta ldge och drivas till ett andra ldge av en gasstrom som frigors fran behallaren medelst ett ventilsystem. Andra konfigurationer pa pneumatiska manOvreringsorgan är anvandbara i dessa utforingsformer.

[242] I vissa utforingsformer anvands miniatyrskaliga manOvreringsorgan av andra typer for att generera stimuleringskrafter. Exempelvis kan olika typer av termomekaniska och termoelektriska manOvreringsorgan anvandas for att driva stimuleringselement i en apparat. Sadana manOvreringsorgan innefattar de som anvander sig av termoelektricitet for att expander en vatska, och sadan vatskeexpansion kan driva ett 57 mekaniskt element (t.ex. en kolv). Andra termoelektriska manovreringsorgan som är lampliga i en del utforingsformer innefattar formminneslegeringar, sason nitinol, som kan anvandas for att astadkomma mekanisk threlse vid termoelektrisk uppvarmning Mer allmant kan manovreringsorgan, som är i stand att frambringa kinestetiska krafter och fornimmelser innefattande var och en av de typer som beskrivs hari, anvandas som stimulatorer.

I en del utforingsformer kan pneumatiska system anvandas for att ge stimulering. Pneumatiska system med miniatyrportar kan leverera snabba puffar med luft (eller annan gas) for att astadkomma taktila och/eller kinestetiska fornimmelser och krafter.

Hastigheten och volymen pa luftpuffarna kan varieras for att astadkomma en mangd stimuleringar. Manga portar for tillforsel av luftpuffar kan anvandas for att uppna rumsligt differentierad stimulering av klitoris- och/eller blygdvavnad. Manga portar kan vara konfigurerade med anvandning av en ventil och en portgrupp som levererar luft fran en eller flera pneumatiska kallor. Alternativt kan en grupp pneumatiska kallor anvandas.

I en del utforingsformer kan cirkulerande luft anvandas for att ge stimulering. Liksom med pulserad luft eller luftpuffar kan en pneumatisk källa leverera luft genom ett ventil- och portsystem. I motsats till det pulserade luftsystemet kan ett system med cirkulerande luft anvandas for att stimulera vavnad genom att blasa over vavnad i stallet for att pulsera mot vavnad. Vissa utforingsformer anvander ba.da typerna av pneuma- tiska system, varvid luft cirkuleras och pulseras. Vidare kan pulserad luft ocksa riktas over vavnadsytan. Och, pneumatiska stimulatorer kan anvandas tillsammans med nagon av de andra stimulatortyper som beskrivs hari.

Fortfarande med hanvisning till system som innefattar flera ventiler och portar anvands i en del utforingsformer en sugkalla for att applicera sug genom en ventil och portgrupp. Ett sadant system kan gripa tag i klitoris- och eller blygdvavnad pa manga, rumsligt differentierade stallen. Altemativt kan manga och separat styrda sugkallor anvandas tillsammans med, eller i stallet for, en grupp av ventiler och portar. I en del utforingsformer kan snabb vaxling av sug anvandas for aft astadkomma kinestetiska fornimmelser och krafter.

I manga av hari beskrivna utforingsformer kan det vara onskvart att applicera terapeutisk energi pa klitoris- och/eller blygdvavnad, sasom ljusenergi eller elektromagnetisk energi. Vissa ljusfrekvenser kan minska vavnadsinflammation och vissa ljusfrekvenser kan Oka lokalt blodflode. 58 I manga av de hdri beskrivna utforingsformerna kan det vara onskydrt att astadkomma omgivande ljud via apparaten eller systemet. Omgivande ljud kan vara ljudlandskap som framjar kanslan av valmaende och/eller upphetsning hos anvandaren. Dessutom kan omgivande ljud vara ett "vitt ljud" som ger ett relativt konstant bak- grundsljud och darigenom maskerar eller tonar ner ljud som astadkoms av apparaten under apparatdrift. Ddricir kan apparaten eller systemet innefatta ett aktivt ljudannulleringssystem.

Samtidigt som uppfinningen beskrivits med hdnvisning till vissa utforingsformer inses det av fackman Mom omradet att olika fOrandringar kan gOras och ekvivalenter kan ersdttas utan att man avviker fran omfattningen pa uppfinningen. Dessutom kan manga modifikationer goras for att anpassa en speciell situation eller material till de kunskaper som uppfinningen formedlar utan att man avviker fran dess omfattning. Ddrfor ar det avsett att uppfinningen inte ar begransad till de speciella utforingsformer som beskrivs utan att uppfinningen innefattar alla utforingsformer som faller Mom ramen for bifogade krav. 59

Claims (15)

KRAV

1. Apparat for att framja sexuell upphetsning hos en kvinnlig anvandare, innefattande: en vavnadsberorande kammare innefattande en sugkammare (120) och atminstone tva stimulatorer (180) som är flexibelt upphangda atminstone delvis i sugkammaren (120), och ett membran som atminstone delvis kapslar in atminstone en av stimulatorerna.

2. Apparat enligt krav 1, vilken dessutom innefattar ett sugjusteringselement (132), varvid sugjusteringen star i vdtskeforbindelse med den vavnadsberorande kammaren (120).

3. Apparat enligt krav 1, varvid parametrar for stimulatorerna styrs och parametrarna valjs fran den grupp som bestar av vibrationsfrekvens, vibrationsintensitet, vibrationslangd, motorvibrationssekvens och kombinationer ddrav.

4. Apparat enligt krav 3, varvid stimulatorerna styrs genom val fran en forprogram- merad algoritm, en anyandaranpassningsbar algoritm eller kombinationer ddrav.

5. Apparat enligt krav 1 innefattande en barbar apparatkropp med ett fastomrade som passar mellan de stora blygdlapparna nedanfor klitoris och ett hus som gar ut fran de stora blygdlapparna ovanfor klitoris, varvid fastomradet har en ldngd och huset en hojd som tillater samlag.

6. Apparat enligt krav 1, varvid stimulatorerna (180a, 180b, 180c) utgors av knappcellsmotorer.

7. Apparat enligt krav 6, varvid knappcellsmotorerna är inkapslade i eft membran (190) med konvex form.

8. Apparat enligt krav 1, vilken dessutom innefattar en sugalstrande anordning och en barbar apparatkropp, varvid den sugalstrande anordningen kan lossas fran den barbara apparatkroppen.

9. Apparat enligt krav 8, varvid stimulatorerna (180a, 180b, 180c) forblir huvudsakligen i kontakt med vaynad efter att den sugalstrande anordningen avlagsnats.

10. Apparat enligt krav 1, varvid membranet (190) är kopplat till kammaren (120). 60

11. Apparat enligt krav 1, varvid stimulatorerna (180a, 180b, 180c) är flexibelt upphangda via membranet.

12. Apparat enligt krav 1, varvid membranet (190) är flexibelt sâ att det kan forskjutas av anvandarens klitoris.

13. Apparat enligt krav 1, varvid en forsta stimulator är isolerad fran en andra stimulator sâ att stimulationen som genereras av den forsta stimulatorn är isolerad fran stimulationen som genereras av den andra stimulatorn sâ att anvandaren kanner simulerad makroskopisk rorelse.

14. Apparat enligt krav 1, varvid vibration genererad av en stimulator (180a, 180b, 180c) isoleras fran en vagg i den vavnadsberorande kammaren (120).

15. Apparat enligt krav 1, varvid stimulatorerna (180a, 180b, 180c) är stimulatorer av motortyp och styrs individuellt. 61 1/52 100 - 1