SE537359C2 - Enhet för hörselhjälpmedelssystem - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Uppfinningen harrOr sig till en enhet (301, 402a, 402b, 403) for anvandning i ett hOrselhjalpmedels-system innefattande en radioantenn (332, 452) for mottagning och/eller sandning frAn/till andra enheter (301, 402a, 402b, 403) i namnda horselhjalpmedelssystem, varvid namnda enhet är anordnad att registrera en radiostorning (604) mottagen av namnda radioantenn (332, 452) vid ett tillfalle d6 radioantennen (332, 453) inte anvands for mottagning och/eller sandning fran/till namnda andra enheter (301, 402a, 402b, 403). Uppfinningen harror sig vidare till ett kommunikationssystem innefattande en minimottagare (402b) kopplad till en horapparat (601) och innefattande en radioantenn (452) for mottagande av kommunikation, en installningsenhet (403) innefattande en radioantenn (452) fOr kommunikation av installningar och ljudinformation till namnda minimottagare (402b), en sandarenhet (301) innefattande en radioantenn (332) for sandning av ljudinformation till namnda minimottagare (402b), varvid minst en av namnda minimottagare (402b), installningsenhet (403) eller sandarenhet (301) är anordnad att registrera radiostorning (604) vid ett tillfalle d6 dess radioantenn (332, 452) inte anvands for sandning och/eller mottagning.

Description

ENHET FOR HORSELHJALPMEDELSSYSTEM Uppfinningens omrade Uppfinningen harror sig till en enhet for ett horselhjalpmedelssystem. Uppfinningen harror sig vidare till ett konnnnunikationssystem innefattande en sadan enhet.

Uppfinningens bakgrund Tradlosa frekvensmodulerade radiosandningar anvands for flera syften. Till exempel anvands FM-sandningar for att mojliggora och understodja kommunikation i tradlosa telefoner, walkie-talkies och babyvakter. Ett sarskilt anvandningsomrade är att anvanda FM-sandningar f6r att underst6dja situationen f6r manniskor som är horselskadade. Utrustningen innefattar vanligtvis en sandare, som fangar ett ljud fran personen som talar, och sander ljudet med hjalp av en FM-signal fran sandaren till en mottagare som bars av en anvandare. Mottagaren kan omvandla FM-signalen till ett ljud, vanligtvis med hjalp av flagon typ av horlur, vilket later anvandaren hOra personen som talar mer tydligt. Denna typ av sandsystem är avgorande f6r att lata anvandaren hantera situationer sasom forelasningar, moten, TV, radio och teater.

Ett problem med sandsystemen i kand teknik är att sandningarna enkelt kan tas emot av icke avsedda anvandare, vilket f6rhindrar att privata moten kan hallas sakert. Dessutom, eftersom signalen vanligtvis sands pa en relativt lag frekvens, kravs stora och otympliga antenner, vilket leder till olagligt stora sandare och, vilket är mer viktigt, stora och otympliga mottagare.

I sandsystem for horselskadade anvander den horselskadade ofta en horapparat som är interagerad med sandsystemet. Denna interaktion kan ske pa flera satt. Det har lange varit vanligt att en horslinga anvands. Horslingan är kopplad till en mottagare som i sin tur induktivt skickar en signal till den horselskadades horapparat. Den induktiva mottagaren i horapparaten kan 1 dock latt ta emot andra magnetfalt an de som är avsedda att tas upp av hOrslingan, vilket forsamrar ljudkvaliteten.

En losning pa problemet med lattstorda induktiva system är att koppla en radiomottagare direkt till horapparaten, vilken radiomottagare tar upp en signal som sands Than sandsystemet. En sadan koppling, en s.k. audiosko, är kand och anvands for att koppla in sma minimottagare for direktmottagning fran sandsystennet till horapparaten.

Ett problem med sadana minimottagare är att de latt stors av kringvarande elektronik som t.ex. horapparaten sjalv. Ar dessa radiostorningar for stora kan minimottagarens upptagna signal bli sa dalig att det resulterande ljudet i horapparaten blir oanvandbart, vilket betyder att minimottagaren inte fungerar for radiomottagning fran sandsystemet.

Sammanfattning av uppfinningen I ljuset av det ovan är ett syfte hos foreliggande uppfinning att losa eller atminstone reducera problemen som beskrivs ovan. Mer bestamt är ett syfte med uppfinningen att mojliggora att undersoka om radiostorningar fOreligger vilka kan leda till att en minimottagare inte skulle fungera.

Allmant uppnas ovannamnda mal och syften med en uppfinning enligt de bifogade oberoende patentkraven. En aspekt av uppfinningen innefattar en enhet for anvandning i ett horselhjalpmedelssystem innefattande en radioantenn fOr mottagning och/eller sandning fran/till andra enheter i namnda hOrselhjalpmedelssystem, varvid namnda enhet är anordnad att registrera en radiostOrning mottagen av namnda radioantenn vid ett tillfalle da radioantennen inte anvands for mottagning och/eller sandning fran/till namnda andra enheter.

En anvandare i horselhjalpmedelsystemet som anvander en mottagare i ett horselhjalpmedelssystem med hjalp av den registrerade radiostorningen kan avgora om radiostorningar fran nagon annan utrustning stor mottagaren. Pa sa satt kan utrustning som stor identifieras och bytas ut, lagas eller skarnnas sa att radiostorningen minimeras.

Uppfinningen kan speciellt vara anpassad fOr en radiost6rning som harror sig fran en horapparat i namnda horselhjalpmedelssystem. Da det är 2 kant att elektroniken i horapparater stOr olika mycket beroende pa valda elektroniska komponenter i horapparaten ar det av speciellt intresse att undersOka om horapparaten stor. Det är vanligt i horselhjalpmedelssystem att koppla en minimottagare till horapparaten, vilken da kommer att vara narliggande horapparaten och extra utsatt for dess radiostorning. Enheten enligt uppfinningen kan da anvandas for att identifiera utrustning som star, t.ex. horapparaten som nnininnottagaren ar kopplad till. Uppfinningen kan aven anvandas for att identifiera radiostorning som stor annan utrustning an nnininnottagaren, t.ex. en sandare eller en installningsenhet i horselhjalpsystemet, som av flagon anledning kopplas till eller maste finnas i narheten av storande elektronisk utrustning.

Enheten enligt uppfinningen kan vidare vara anordnad att registrera en intensitetsniva hos namnda radiostorning. Enheten kan da meddela exempelvis till anvandaren om foreliggande radiostorningar är av en niva som ar storande f6r enheter i horselhjalpmedelssystemet vilka befinner sig nara radiostorningen. Om det är samma enhet som matt upp radiostorningen som är tankt att vara belagen nara radiostorningskallan kan den aven stanga av sig sjalv om radiostOrningen anses vara fOr kraftig.

Da enheter i ett horselhjalpmedelssystem arbetar vid speciella frekvensband kan enheten enligt uppfinningen vidare vara anordnad att registrera radiost6rningar vid ett flertal frekvenser i ett frekvensband Than 150 MHz ti112,5 GHz. Enheten enligt uppfinningen kan vidare vara anordnad att registrera radiostorningar i storleksordningen Than -100 dB till -60 dB. Enhetens uppmatta registrering av storningar begransas saledes i frekvens och kanslighet till de respektive onnraden som ar av intresse ur radiost6rningssynpunkt f6r enheter i horselhjalpmedelssystemet. Enhet enligt uppfinningen kan vara konstruerad sa att namnda mottagning och/eller sandning sker medelst digital kommunikation. Att anvanda digital kommunikation i ett horselhjalpmedelssystem har manga fordelar. Det ar enklare att garantera en bra ljudkvalitet an i analoga system och radiostorningar ar inte ett lika markant problem som i analoga system da digitala radiokonnmunikationsprotokoll medger visst bortfall av trafikpaket. 3 Enligt en aspekt av uppfinningen är enheten en minimottagare for en hOrapparat i nannnda hOrselhjalpmedelssystem. Da det ofta är ett problem att hOrapparaten stOr en minimottagare som är kopplad till horapparaten kan det vara fordelaktigt att anvanda just minimottagarens antenn for registrering av radiostorningar. Minimottagaren kan vidare vara anpassad att innefatta organ for att stanga av sig vid registrerad indikation av att namnda radiostorning är starkare an en forutbestannd niva. Pa sa satt undviks att minimottagaren anvands nar det foreligger radiostorningar som riskerar att paverka fun ktionen hos minimottagaren. Om horselhjalpnnedelssystennet ska fungera enligt onskemal och specifikation är det fordelaktigt att utrustning som stars inte är paslagen och fungerar bristfalligt pa grund av radiostorningarna.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen är enheten en installningsenhet for en minimottagare i namnda horselhjalpmedelssystem, varvid installningsenheten är anordnad att kommunicera tradlost med minimottagaren, och varvid installningsenheten är anordnad att till minimottagaren kommunicera installningar av minimottagaren.

En installningsenhet är vanligen en valfri del av ett horselhjalpmedelssystem som innehas av audionomer eller annan personal som handhar och hjalper horselskadade med utrustningen i horselhjalpmedelssystemet. En audionom kan t.ex. nar en anvandare kOper en minimottagare kontrollera att den h6rapparat som den horselskadade anvandaren redan har sander ut acceptabla nivaer av radiostOrningar fOr att en minimottagare ska fungera tillfredstallande. En sadan kontroll av om radiost6rningar Than en h6rapparat star en minimottagare behover normalt bara gams en gang, da radiostorningarna fran horapparaten sannolikt inte kommer att forandras namnvart over tiden. Skulle elektroniken i horapparaten foraldras pa ett satt som 6kar radiostorningarna kan anvandaren atervanda till audionomen for en fly kontroll med hjalp av installningsenheten.

Installningsenheten enligt ovan kan vidare innefatta en koppling for att koppla in nannnda minimottagare for att en anvandare skall kunna lyssna pa minimottagaren med en horapparat via en induktiv slinga eller via horlurar eller en horsnacka. Pa sa satt kan det kontrolleras att minimottagaren fungerar som den ska. En sadan funktion är ett komplement till funktionen att 4 mata radiostorningar Iran annan utrustning. En minimottagare som inte fungerar trots att registrerade radiostorningar är pa en lag niva kan undersOkas for att se om den fungerar kopplad till installningsenheten istallet for installningsenheten.

Samma koppling kan ocksa vara anordnad att lasa ut installningar Than minimottagaren. Detta kan gams for att kontrollera installningarna, Ora en backup-kopia av installningarna eller for att spara installningarna om minimottgaren är skadad och maste bytas ut.

Installningsenheten kan ocksa vara anordnad att tradlost eller via namnda koppling overfora utlasta installningar till en annan minimottagare.

Detta kan goras om installningarna i en minimottagare i ett horselhjalpmedelssystem skall andras eller om sparade installningar skall aterforas fran en minimottagare till en annan. Att Ora denna overforing tradlost gor det enklare for alla anvandare av horselhjalpmedelssystemet och innebar ocksa att fysiska kopplingar inte slits sa mycket. Om en minimottagare anvands omvaxlande av olika anvandare kan det ocksa vara onskvart att andra dess installningar.

Minimottagare är en miniatyriserad radiomottagare som är avsedd att anslutas till en horapparat via en standardiserad koppling som brukar banamnas Europlug. Anslutningen sker vanligtvis via en audiosko.

Minimottagaren drivs i normalfallet av horapparatens ordinarie batten. Installningsenheten kan vidare ocksa vara anordnad att aktivera och avaktivera minst en av foljande funktioner hos minimottagaren: tonindikering, autonnatiskt vilolage, parning, alltid paslagen. Anvandarnyttan av ovan namnda funktioner akar da det finns mojlighet att stanga av dem om de inte är onskvarda i vissa situationer for den horselskadade anvandaren. Om en minimottagare anvands omvaxlande av olika anvandare kan det ocksa vara onskvart att andra dessa installningar.

Installningsenheten kan vidare ocksa vara anordnad att stalla in flera minimottagare vasentligen sanntidigt. Detta kan vara onskvart onn man vill andra installningar for samtliga minimottagare i en grupp dar flera eller alla horselskadade har minimottagare pa sina h6rapparater. Fun ktionen kan aven vara bra for en audionom om denna vill overfora installningar till alla minimottagare, t.ex. am tillverkaren av minimottagaren utarbetat uppgradering av lampliga installningar eller om audionomen sjalv hittat installningar som skulle kunna hjalpa hOrselskadade kunder att fa mer nytta av sina minimottagare och darmed sina horapparater.

Enligt en ytterligare aspekt av uppfinningen är enheten en sandarenhet i namnda horselhjalpmedelssystem, varvid nannnda sandarenhet innefattar en mikrofon for upptagning av ljudinfornnation. Pa liknande satt som att installningsenheten kan anpassas att mata radiostorningar hos storande elektronik kan en sandarenhet anpassas att registrera radiostorningar. Om det forekommer mycket radiostorningar i en miljo dar minimottagare anvands, kan en sandare med funktionen att registrera omgivande radiost6rning vara anvandbar att analysera miljon i narheten av mottagare i horselhjalpmedelssystemet sa att systemet fungerar korrekt. Pa sa satt slipper den som har en sandarenhet att inforskaffa en installningsenhet eller minimottagare som inkluderar registrering av radiostorningar. Av samma anledning kan sandarenheten vidare ocksa vara tradlost anordnad att andra installningar hos namnda minimottagare.

Enheten enligt uppfinningen kan vidare ha en separat radioantenn fOr att registrera namnda radiostorning, skiljd fran radioantennen som är anordnad fOr sandning och/eller mottagning fran/till andra enheter i namnda hOrselhjalpmedelssystem. Det kan i vissa fall vara bade enklare och billigare att separerar registreringen av radiostOrningar fran resterande enhet och darfor anvanda en separat antenn fOr att registrera radiostorningar. F6r en anvandare av enheten marks ingen skillnad.

Enheten enligt uppfinningen kan vidare innefatta organ for att indikera att namnda registrerade radiostorning är starkare an en forutbestamd niva, vilket kan ske visuellt och/eller audiellt via en ljusenhet, en bildskarm eller en ljudavgivningsenhet. Om matningen av radiostorningar resulterar i ett varde over en forutbestamt niva kan enheten indikera for den horselskadade anvandaren att storningar forekonnnner. Detta kan ske genonn att en lannpa blinkar pa ett speciellt satt, att ett ljud avges, att ett meddelande visas pa en bildskarm, eller nagot annat satt som med ljud och/eller ljus uppmarksammar 6 den horselskadade anvandaren att ett problem med radiostorningar foreligger f6r enheten.

Foreliggande uppfinningen harror sig vidare till ett kommunikationssystem innefattande en minimottagare kopplad till en 5 hOrapparat och innefattande en radioantenn for mottagande av kommunikation, en installningsenhet innefattande en radioantenn for konnnnunikation av installningar och ljudinfornnation till nannnda nnininnottagare en sandarenhet innefattande en radioantenn for sandning av ljudinfornnation till nannnda nnininnottagare, varvid nninst en av nannnda mininnottagare, installningsenhet eller sandarenhet är anordnad att registrera radiostorning vid ett tillfalle da dess radioantenn inte anvands for sandning och/eller mottagning.

Kort beskrivning av ritningarna Utf6ringsformer av foreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas i detalj, med hanvisning till de bifogade ritningarna, pa vilka: fig. 1 visar ett sandsystem for att tillhandahalla ljud till manniskor som är hOrselskadade i en utfOringsform av fOreliggande uppfinning, fig. 2 visar, i mer detalj, de funktionella komponenterna som är inblandade i en ljudsandning i ett system i en utfOringsform av fOreliggande uppfinning nar sandning är i drift, fig. 3 visar de interna komponenterna i en sandaranordning enlig en utf6ringsform av fOreliggande uppfinning, fig. 4A visar de interna komponenterna hos en mottagaranordning enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning, fig. 4B visar de interna komponenterna hos en mottagaranordning enligt en annan utforingsform av foreliggande uppfinning, fig. 4C visar de interna komponenterna hos en installningsenhet enligt en annan utforingsform av foreliggande uppfinning, fig. 5 visar en struktur i en utforingsform av foreliggande uppfinning som innefattar flera sandare och flera mottagare, och fig. 6 visar interaktionen mellan en horapparat med en mottagaranordning enligt fig. 4B och en installningsenhet enligt fig. 40. 7 Detaljerad beskrivning av uppfinningen Fig. 1 visar ett sandsystem for att tillhandahalla ljud till manniskor som är horselskadade i en utforingsform av foreliggande uppfinning. En sandaranordning 101 tar emot ljudinmatning fran en ljudkalla, sasom en telefon 111, en telefon 112 av typ digital utokad tradlos telekommunikation (DECT), en hogtalare 114, en mikrofon (allriktad eller enriktad) 115, en TV 116 eller vilken annan lamplig ljudkalla 117 som heist via ett ljud-inkontaktdon. Kontaktdonet nnellan sandaranordningen 101 och ljudkallan kan vara analogt, sasom ett 3,5 mm jackkontaktdon eller RCA-kontaktdon, eller dig italt sasom ett koaxialt kontaktdon eller ett optiskt kontaktdon. Dessutom, eller som alternativ, upprattas en Bluetooth-ljudforbindelse 108 med en mobiltelefon 113, med hjalp av en Bluetooth-modul 109 i sandaranordningen 101. Sasom komnner att beskrivas i mer detalj nedan omvandlar sandaranordningen 101 ljudsignalen som tillhandahalls till digital ljuddata (om inte datainmatningen pa sandaranordningen redan är digital), chiffrerar ljuddatan, kodar datan, modulerar signalen, till exempel med hjalp av frekvensskiftsinstamning (FSK), kvadraturisk fasskiftsinstamning (QPSK) eller minimumskiftsinstamning (MSK) och sander datan med hjalp av en radiosignal 103 vilken sands genom luften. Radiosignalen sands pa en av flera tillgangliga radiokanaler. Valfritt kan sandaranordningen 101 styras med en fjarrkontroll 110 Over ett tradlOst granssnitt 118, sasom IR eller radio. Radiosignalen 103 tas emot av en mottagaranordning 102 som lyssnar pa radiokanalen som anvands av sandaren. Sasom beskrivs i mer detalj nedan, omvandlar mottagaranordningen 102 radiosignalen nar den tagits emot till digital ljuddata, dechiffrerar datan och omvandlar den digitala ljuddatan till en analog ljudsignal igen. Darefter tillhandahaller mottagaranordningen ljudsignalen till en elektroakustisk omvandlare 104, sasom en horslinga, en hortelefon, en horapparat eller horlurar, varigenom en anvandare 106 kan h6ra ljudet fran den ursprungliga ljudkallan.

Ett valfritt anvandningsomrade for sandsystemet är att anvanda det for handelsedetektering. En handelsedetekteringsdel 121 ar da del av, eller är forbunden med, sandaranordningen 101. Handelsedetekteringsdelen 8 innefattar en elektroakustisk omvandlare 121. Omvandlaren 121 kan vara en enkel mikrofon eller liknande, den behover bara kunna detektera en ljudniva i dess narhet. Handelsedetekteringen fungerar sasom foljer. Handelsedetekteringsdelen placeras i narheten av en ljudkalla som genererar ett ljud Than en handelse som är avsedd att detekteras. Detta kan till exempel vara en dorrklocka, en telefon eller ett brandlarm. Nar ljudkallan sander ut ett ljud detekterar handelsedetekteringsdelen ljudet och am nivan pa ljudsignalen som detekteras är hogre an en troskel, genereras en handelsesignal och sands till mottagaranordningen 102. Mottagaranordningen 102 kanner igen handelsesignalen och genererar en analog ljudsignal som matas ut till den elektroakustiska omvandlaren 104. Handelsesignalen sjalv sands foretradesvis med hjalp av en styrsignal, som forklaras i mer detalj nedan. Det finns flera typer av konfigureringsdata, eller styrdata, som är anvandbar for mottagaranordningen 102. En forsta styrdatapost är identiteten hos en radiokanal som anvands av sandaranordningen 101. En andra styrdatadel är en dechiffreringsnyckel som kravs for att dechiffrera signalen som innehalls i radiosignalen 103. Processen att tillhandahalla radiokanalsidentiteten, dechiffreringsnyckeln eller bade och hanvisas till som att para sandaranordningen 101 och mottagaranordningen 102. Detta betyder att den sarskilda mottagaranordningen 102 är konfigurerad att ta emot ljuddata fran den sarskilda sandaranordningen 101. Om chiffrering inte anvands behover endast kanalidentiteten konfigureras i mottagaren 102. I detta fall skulle anvandaren 106 kunna stalla in mottagaranordningen 102 manuellt att ta emot data pa lam plig kanal. Daremot, om chiffrering anvands, finns det ett behov ett satt att bekvarnt overfora nyckeln till mottagaranordningen 102.

En tredje typ av styrdata är handelsedetekteringsdata. Denna data kan innefatta olika ljudtyper som skall anvandas for sarskilda handelser och en troskelniva ovanfor vilken ett ljud betraktas som en handelse.

En fjarde typ av styrdata kan vara grundlaggande konfigurering, vilket innefattar frekvens has styrkanalen (onn en separat kanal finns i utforingsformen som anvands, time-out:er som anvands for vilolagen, etc.

Styrdatan kan overforas over en styrkanal 107. I en forsta utforingsform realiseras styrkanalen 107 som en separat frekvens over vilken 9 styrdata sands. Mottagaranordningen 102 kontrollerar da periodiskt styrkanalen f6r styrdata. Detta loses foretradesvis genom att ha tva mottagare I mottagaranordningen 102. Till exempel om en andra anvandare 196 intrader i rummet med en andra anordning 192, lyssnar den andra mottagaranordningen 192 till en forinstalld frekvens for styrdata. Nar val styrdata som innefattar nyckel- och kanaldata overfors till den andra mottagaranordningen 192 Than sandaranordningen 101, staller den andra mottagaranordningen 192 in den korrekta kanalen och kan dechiffrera ljuddatan med nyckeln som tillhandahalls. Styrdatan kan sandas fran en vanlig sandaranordning 101 eller den kan sandas Than en dedicerad mottagarkonfigureringsenhet 120. Mottagarkonfigureringsenheten 120 kan till exempel lampligtvis placeras vid ingangen i ett rum, biosalong etc. Till exempel nar den andra anvandaren 196 intrader i rummet, kommer han/hon att se till att den andra mottagarenheten 192 tar emot nyckeln och kanaldatan 15 for sandningen av ljuddata som kommer att handa i rummet. Den andra mottagaranordningen kan foljaktligen stalla in lamplig kanal och kan dechiffrera datan med nyckeln som tillhandahalls. Ett satt att begransa barvidden pa sandningen fran mottagarkonfigureringsenheten 120 är att utnyttja en keramisk antenn. I en utforingsform är den anvandbara barvidden fOr mottagarkonfigureringsenheten 120 begransad till ca 1,5 meter.

Sandeffekten pa styrkanalen kan begransas jamfort med huvudljudkanalen, och later endast nycklar tas emot inom en begransad stracka fran sandaranordningen 101. Valfritt kan konfigurering som bestammer vilken styrsignal mottagaranordningen skall lyssna till stallas in under produktion eller valfritt kan den konfigureras av anvandaren.

I en andra utf6ringsform sands styrdata pa samma kanal som ljuddatan sands. Om till exempel en andra anvandare 196 intrader i rummet, konfigurerar anvandaren 196 mottagaranordningen att lyssna till en sarskild kanal/frekvens, vilket ar kanalen/frekvensen som anvands for bade ljuddata 30 och styrdata i rummet. Anvandaren av sandaranordningen satter sedan igang att nyckeldata att sands, varigenom den andra anvandaren 196 tar emot nyckeldatan i en tidlucka Over huvudkanalen. Darefter kan !Ada mottagaranordningar 102 och 192 ta emot och dechiffrera ljuddata fran sandaranordningen 101.

Konfigurationsdatan som omfattar nyckel och kanaldata kan, som alternativ eller dessutom, overforas via en induktiv forbindelse 105 fran mottagarkonfigureringsenhet 120. Den andra mottagaranordningen kan darefter stalla in lamplig kanal och kan dechiffrera datan med nyckeln som tillhandahalls.

I fig. 1 visas aven en installningsenhet som innefattar sandare och nnottagare for konnnnunikation med nnottagarenheter i systennet.

Installningsenheten anvands for att tradlost Ora installningar pa mottagarenheter i systemet.

Fig. 2 visar i mer detalj de funktionella komponenterna som är inblandade i en ljudsandning i ett system i en utfOringsform av foreliggande uppfinning nar sandning är i drift.

En ljudkalla 220, sasom ljudkallor 111-117 i fig. 1, tillhandahaller en analog eller digital ljudsignal till en sandaranordning 201, sasom sandaranordning 101 i fig. 1. En analog-till-digitalomvandlare 221, ocksa kand som en AID-omvandlare, omvandlar den analoga ljudsignalen till en digital ljudsignal, under forutsattning att inmatningssignalen är analog. Om inmatningssignalen är digital kan denna funktion omvandla den inmatade digitala datan till ett digitalt dataformat som är lampligt fOr vidare behandling i sandaranordningen. I en kodare 222 kodas den digitala ljudsignalen till ett format som är bade effektivt i bithastighetskrav och är latt att aterhamta efter fel som kan intraffa under sandningen. Exempel pa mOjliga kodningsforfaringssatt är kontinuerlig variabel sluttningsdelta (CVSD), hybridkompanderande deltamodulering (HCDM) och pulskodsnnodulering (PCM). Till exempel, med hjalp av CVSD, har inte bitfel dramatiska effekter pa ljudet som h6rs av anvandaren. Nar val datan är kodad kan den chiffreras med hjalp av en chiffreringsnyckel i en chiffrerare 223. Chiffreraren kan anvanda vilket chiffreringsforfaringssatt som heist Than kand teknik, vilket innefattar, men inte är begransat till: DES, AES, 3DES, RSA, DSS, etc. Slutligen omvandlar en sandare 224 i sandaranordningen datan till en radiosignal 203 vilken sands pa en sarskild kanal genom luften. Sasonn ar val 11 kant, kan sandaren 224 sjalv innefatta ett antal olika komponenter vilket innefattar bandpassfilter, forstarkare, blandare, lokala oscillatorer, lagpassfilter, etc. I denna utfOringsform separeras flera kanaler Than varandra genom att sanda pa olika barfrekvenser, vilket som effekt skapar ett system av typ frekvensdelad multipel atkomst (FDMA). Alternativt kan tidsdelad multipel atkomst (TDMA) eller koddelad multipel atkomst (CDMA) anvandas. I denna utforingsfornn kan sandaren sanda pa frekvenserna 760-940 MHz, aven om vii ken onskvard frekvens som heist kan anvandas inom omfanget for foreliggande uppfinning.

Radiosignalen 203 plockas sedan upp av en mottagare 225 i mottagaranordningen 202. I en utforingsform är mottagaren en nonmellanfrekvensnnottagare, vilket tar bort behovet att hantera mellanfrekvenser. Nar sandfrekvensbandet som nannns ovan anvands, kan antenner byggas upp att vara sma och inbyggda i mottagaren. Till exempel kan dielektriska antenner anvandas. Pa liknande satt som for sandaren 224 kan mottagaren 225 sjalv innefatta ett antal olika komponenter vilket innefattar bandpassfilter, forstarkare, blandare, lokala oscillatorer, lagpassfilter, etc., for att extrahera digital data Than radiosignalen. Nar val den digitala datan är extraherad, dechiffreras den till en kodad ljuddatasignal i dechiffreraren 226, med hjalp av en dechiffreringsnyckel som matchar chiffreringsnyckeln som namnts ovan. Om ett symmetriskt chiffreringsforfaringssatt anvands, sasom DES, AES eller 3DES, är dechiffreringsnyckeln densamma som chiffreringsnyckeln. Nar val signalen har dechiffrerats avkodas den i avkodaren 227, enligt kodningsforfaringssattet som anvands i sandaranordningen 201. Den avkodade digitala ljudsignalen omvandlas sedan till en analog ljudsignal i en digital-till-analogomvandlare 228, vilken ocksa är kand som en D/A-omvandlare. Slutligen matas den analoga ljudsignalen till en elektroakustisk omvandlare 229 for att presenteras till anvandaren. Den elektroakustiska omvandlaren 229 är vanligtvis en horslinga, en hortelefon, en horapparat eller hodurar, men kan ocksa vara en hogtalare.

Komponenterna i sandaranordningen 201 och mottagaranordningen 202 som beskrivs ovan skall betraktas som funktionella komponenter och inte 12 nOdvandigtvis hardvarukomponenter. De funktionella komponenterna kan realiseras som separata hardvaruenheter, dar varje komponent kan innefatta delkomponenter, pa en ASIC, som mjukvarukod som exekveras i en CPU, DSP eller mikrostyrenhet, eller en kombinat ion av dessa alternativ.

Fig. 3 visar de interna komponenterna hos en sandaranordning enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. For att mojliggora anvandarinteraktion, innefattar sandaranordningen 301 en bildskarrn 330, t.ex. en flytande kristallbildskarm (LCD) eller en bildskarm av typ tunn filnntransistor (TFT) och en knappsats 331. Knappsatsen kan vara valdigt enkel med endast ett fatal knappar, vilket later anvandaren navigera genom ett menysystem pa bildskarmen for att utfora en stor mangd fun ktioner. En antenn 332 som anvands for att sanda radiosignalen är foretradesvis inbyggd i sandaranordningen 301 for ett attraktivt utseende och effektivt anyandande.

Antennen 332 som nornnalt anyands for att sanda radiosignaler anyands ocksa enligt ett utforingsexempel av foreliggande uppfinningen for att fa emot radiostorsignaler nar ingen sandning sker Than enheterna i horselhjalpmedelssystemet. Pa sa satt kan radiostorningar registreras av sandaren nar denna funktion am/ands. Om det fOreligger stora radiostorningar som kan stora mottagande utrustning i systemet kan detta 20 indikeras pa bildskarmen sa att anvandaren uppmarksammas pa problemet. Funktionen kan antingen vara installd pa att utforas automatiskt i situationer nar inga enheter sander, eller vara installd pa att utfOras manuellt av en anvandare. I det senare fallet kan anvandaren t.ex. halla sandarenheten i narheten av en misstankt storande utrustning, som t.ex. en hOrapparat eller flagon annan mindre tradlos elektronisk utrustning som anyands i narheten av en mottagare, for att sedan anyanda sandarenheten fOr att upprnata hur mycket den misstankta storande utrustningen verkligen stor.

En mikrofon 333 kan vara inbyggd i sandaranordningen dar mikrofonen är allriktad eller enriktad. Alternativt kan !Dada typer av mikrofoner tillhandahallas, antingen som en konfigurerbar mikrofon eller tva separata mikrofoner. Om tva mikrofoner innefattas i sandaranordningen 301 kan deras signaler blandas vid en fast eller anvandardefinierad rat eller kan en signal fa prioritet om nivan pa den signalen overstiger en forbestarnd niva. Ett 13 kontaktdon 334 for ljudingang later i princip vilken typ av ljudkalla som heist att forbindas med sandaranordningen 301. F6r att mojliggora latt handhavande innefattas ett batten i 335 som är laddningsbart eller är av standardtyp. Om batteriet 335 är laddningsbart kan en extern laddare 336 anvandas fOr att ladda batteriet.

I denna utforingsform innefattar sandaranordningen vidare en AIDonnvandlare 340, en kodare 341, en chiffrerare 342 och en sandare 343, som tillsammans anvands for att omvandla den analoga ljudsignalen till en digitalt representerad ljudsignal &pm sands over radio. En styrenhet 344 som är en CPU, mikrostyrenhet, DSP eller liknande, kan exekvera mjukvaruinstruktioner, t.ex. for att sanda nyckel- och kanaldata till mottagaren. Ett minne 345, sasom RAM-minne, ROM-minne, EEPROMminne, flashminne, eller vilken kombination som heist av dessa anvands fOr olika syften av styrenheten 344, varav ett är att lagra data och programinstruktioner, ett annat an att lagra kanal- och nyckeldata nar sandaranordningen 301 satts i vilolage.

Fig. 4A visar de interna komponenterna hos en mottagaranordning enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning. Denna mottagaranordning 402a är en separat mottagaranordning 402a med ett anvandargranssnitt och en kraftkalla. Anvandaren kan t.ex. ha pa sig mottagaranordningen 402a i ett halsband som har funktionen av en horslinga runt halsen f6r att mojliggora latt atkomst och anvandning. Mottagaranordningen 402a innefattar en bildskarm 450, t.ex. en bildskarm av typ LCD eller TFT och en knappsats 451, vilket utgOr anvandargranssnittet. Knappsatsen kan vara valdigt enkel med endast ett fatal knappar, vilket later anvandaren navigera genom ett menysystem pa bildskarmen for att utfora en stor mangd fun ktioner. Dessutom kan specialtangenter, sasom tangenter for volym upp och volym ned tillhandahallas. Med hjalp av anvandargranssnittet kan anvandaren till exempel konfigurera mottagaranordningar 402a att lyssna till en sarskild kanal/frekvens. En antenn 452, som anvands for att ta ennot radiosignaler, an foretradesvis inbyggd i mottagaranordningen 402a for ett attraktivt utseende och effektiv anvandning. 14 Antennen 452 som nornnalt anvands for att lyssna pa en sandarenhet i systemet anvands aven for att lyssna efter radiost6rningar nar inga enheter i systemet sander radiotrafik. Pa sa satt kan radiostorningar registreras av mottagaren 402a nar denna funktion anvands. Om det foreligger radiostorningar over ett fOrutbestamt troskelvarde som kan stora mottagaren kan mottagaren stallas in att automatiskt stanga av sig sjalv och indikera detta pa bildskarnnen 450 sa att anvandaren blir infornnerad. Pa sa satt kan det garanteras att systemet inte anvands nar det inte fungerar fullt ut.

En mikrofon 453 kan vara inbyggd i mottagaranordningen 402a, dar mikrofonen är en allriktad telefon, en enriktad telefon, eller en mikrofon som är konfigurerbar att vara antingen en allriktad eller en enriktad mikrofon, eller tva mikrofoner for de tva anvandningsomradena. Detta later anvandaren inte bara lyssna till den utsanda ljudsignalen fran t.ex. en forelasare, utan ocksa hora lokalt ljud, som att lyssna till manniskor nara anvandaren i publiken. 15 Anvandaren kan med hjalp av anvandargranssnittet styra hur utsant ljud och lokalt ljud blandas. Valfritt kan en signal konfigureras att ta prioritet om nivan overtraffar en forbestamd niva. Ett kontaktdon 454 for ljud ut later anvandaren fOrbinda en elektroakustisk omvandlare, sasom en hOrslinga, en hOrtelefon, en h6rapparat, horlurar eller liknande till mottagaranordningen 402a, varigenom ljudet presenteras till anvandaren. FOr att mojliggora enkelt handhavande innefattas ett batten i som är aterladdningsbart eller är av standardtyp. Om batteriet är aterladdningsbart kan en extern laddare 456 anvandas fOr att ladda batteriet.

I denna utfOringsform innefattar mottagaranordningen 402a vidare en 25 mottagare 460, en dechiffrerare 461, en avkodare 462 och en D/Aomvandlare 463, vilka tillsammans anvands for att omvandla den digitalt representerade signalen till en analog ljudsignal som skall tillhandahallas genom ljud-ut-kontaktdonet 454. En styrenhet 464, som ar en CPU, mikrostyrenhet, DSP eller liknande, kan exekvera mjukvaruinstruktioner som t.ex. att ta ennot nyckel och kanaldata eller att driva anvandargranssnittet. Ett minne 465, sasom RAM-minne, ROM-minne, EEPROM-minne, flashminne eller vilken kombination som heist av dessa anvands for olika syften av styrenheten 444, varav ett är att lagra data och programinstruktioner.

Fig. 4B visar de interna komponenterna hos en mottagaranordning 402b enligt en annan utf6ringsform av foreliggande uppfinning. Denna mottagaranordning 402b är en minimottagaranordning 402b med endast ett minimalt anvandargranssnitt och ingen intern effektforsorjning. For att anvanda mottagaranordningen 402b forbinds den enkelt till en existerande horapparat genom att hanga pa ett horapparatskontaktdon 456, t.ex. ett kontaktdon med tre stift. Tva av de tre stiften anvands for effekt. Det tredje stiftet är ett signalstift som van ligen anvands for att overfora ljudsignalen till horapparaten men kan ocksa anvandas for andra syften, sasom att ta emot konfigureringsdata till mottagaranordningen 402b. Foljaktligen kan kontaktdonet med tre stift anvandas for att bekvamt konfigurera mottagaranordningen 402b. Alternativt kan mottagaranordningen 402b byggas in inuti en horapparat i en anordning. En tillstandsvaljare 457 later anvandaren andra driftstillstandet hos mottagaranordningen 402b. I denna utforingsform finns det tre tillstand: lag volym, h6g volym och vilolage. Lag volym och hog volym är tillstand dar mottagaranordningen 402b är i ett aktivt tillstand och tar emot ljuddata och tillhandahaller en ljudsignal till hOrapparaten antingen med en lag respektive en hog volym. I vilolaget tar mottagaranordningen 402b inte emot data men bibehaller nyckel och kanaldata, vilket later mottagaranordningen 402b anvanda denna data omedelbart nar mottagaranordningen 402b blir aktiv igen. Valfritt kan mottagaranordningen 402b sla av effekten fullstandigt fOr att spara effekt om ingen barvag detekteras under en bestamd tidsmangd, t.ex. 10 minuter. I en utforingsform, nar effekten val är avslagen, kan mottagaranordningen 402b periodvis vacka sig sjalv for att kontrollera om det finns en barvag tillganglig, vid vilken punkt mottagaranordningen 402b skulle sla pa effekten och lyssna pa radiosignalen. Detta beteende kan konfigureras manuellt eller automatiskt t.ex. med hjalp av kontaktdonet 456 med tre stift eller Over en radio- eller induktiv forbindelse med en mottagarkonfigureringsenhet, sasom nnottagarkonfigureringsenheten 120 i fig. 1.

En antenn 452 som anvands for att ta emot radiosignaler är foretradesvis inbyggd i mottagaranordningen 402b for ett tilltalande utseende och effektiv anvandning. 16 Antennen 452 i minimottagaren 402b anvands, precis som for mottagaren 402a, enligt ett utfOringsexempel av uppfinningen for att ta emot radiostOrningar nar inga enheter i systemet sander. Minimottagaren 402b kan da registrera radiostorningar fran annan elektronik, t.ex. fran horapparaten 5 minimottagaren är monterad pa, och meddela anvandaren genom ljud eller ljus att det foreligger radiostorningar. Minimottagaren 402b kan ocksa stallas in sá att den stanger av sig autonnatiskt onn registrerade st6rningar är st6rre an ett visst troskelvarde.

I denna utforingsfornn innefattar mottagaranordningen 402b vidare en 10 mottagare 460, en dechiffrerare 461, en avkodare 462 och en D/Aomvandlare 463, vilka tillsammans anvands for att omvandla den digitalt representerade ljudsignalen till en analog ljudsignal for att tillhandahallas genom horapparatskontaktsdonet 456. En styrenhet 464, som är en CPU, mikrostyrenhet, DSP eller liknande, kan exekvera mjukvaruinstruktioner, t.ex. att ennot nyckel och kanaldata eller att driva anvandargranssnittet. Ett minne 465, sasonn RAM-minne, ROM-minne, EEPROM-minne, flashminne eller vilken kombination som heist av dessa, anvands f6r olika syften av styrenheten 444, varav ett är att lagra data och programinstruktioner.

Fig. 40 visar de interna komponenterna i en installningsenhet 403 f6r minimottagaren enligt Fig. 4B. Installningsenheten 403 innehaller en mottagardel 301 och en sandardel 402a. Komponenterna i dessa är desamma som i Fig. 3 och Fig. 4a. De komponenter som är gemensamma fOr de [Dada enheterna och som det inte behover finnas tva av finns bara i en uppsattning och delas av de tva funktionella delarna sandardel 301 och 25 mottagardel 402b. Dessa komponenter är bildskarm 330, 450, knappsats 331, 451, antenn 332, 452, mikrofon, 333, 453, ljud-in-ut-kontakt 334, 454, batten i 335, 455, ND-omvandlare 340, 463, styrenhet 344, 464, minne 345, 465, samt laddare 336, 456.

Antennen 332, 452 anvands for att sanda och ta emot radiotrafik nnellan installningsenheten 403 och minimottagaren 402b. Denna radiokommunikation innefattar bade normal sandning av ljuddata fran installningsenheten 403 och motsvarande mottagning i minimottagaren 402b. Installningsenheten fungerar da som en sandare. 17 Enligt ett utforingsexempel av uppfinningen anvands antennen for att ta emot radiostorningar 604 frAn omgivningen nar inga enheter i systemet sander. Installningsenheten 403 placeras nara minimottagaren 402b och radiostorningar 604 fran exem pelvis den narliggande horapparaten 601 registreras och dess intensitet for olika frekvenser Than 150 MHz till 2,5 GHz visas pa bildskarmen. Det indikeras om storleken hos radiostorningarna 604 är storre an en forutbestannd niva, over vilken radiostorningarna 604 riskerar att paverka radiokommunikat ion mellan en sandare och minimottagaren. Installningsenheten är begransad till att registrera storningar nned intensitetsniva fran -100 dB till -60 dB.

Installningsenheten 403anvands aven primart for installning av installningar hos minimottagaren 402b. Installningsenheten 403 kan anvandas for att stalla in en installning i taget hos minimottagaren. Installningarna kan goras tradlost via radiokommunikation. Detta gars via ett 15 menysystem som visas pa installningsenhetens bildskarm. Exempel pa installningar som kan goras är att stalla in minimottagaren som enbart radiomottagare, stalla in niva pa ljudstyrka fOr radiomottagning, stalla in sa att minimottagaren fungerar som bade radiomottagare och horapparatmikrofon, stalla in niva pa ljudstyrkan fOr h6rapparatmikrofon, stalla in och justera indikationstoner, stalla in av/pa av auto-sleep, en funktion fOr att automat iskt fá minimottagaren att ga ner i vilolage, • stalla in av/pa av funktionen "alltid pa", en funktion for att inaktivera fun ktionsknappen hos minimottagaren sa att den inte gar att stanga av med denna, valja att skicka alla installningar pa en gang fOr att skriva Over alla installningar hos minimottagaren samtidigt, • valja att ladda over ny progrannvara eller fabriksinstallningar till minneskretsarna i minimottagaren, valja att skicka installningar till flera minimottagare samtidigt. 18 Installningsenheten 403 innefattar aven kontaktdon 606 for att koppla in minimottagaren 402b direkt i installningsenheten 403. Da kan funktionen hos minimottagaren 402b kontrolleras genom avlyssning av mottagningen hos minimottagaren 402b genom installningsenheten 403. Installnings- 5 enheten anvands da som en ersattning for horapparaten 601 sa att t.ex. en audionom kan jamfora ljudatergivning for en given installning for en viss hOrselskada med ljudatergivningen f6r sannnna h6rapparat installd f6r normal horsel och darmed kontrollera minimottagarens 402b funktion.

Sanntliga enheter med antenner som visas i Fig. 3, 4A, 4B, och 4C kan alla valfritt vara utrustade med en extra antenn 466 for mottagning av radiost6rning.

Fig. 5 visar en struktur i en utforingsform av foreliggande uppfinning som innefattar flera sandaranordningar och flera mottagaranordningar. F6r att exemplifiera dennas struktur kommer ett scenario med en forelasning att forklaras. Det finns en forsta talare 520 och en andra talare 521 som talar till en forsta anvandare 522, som är horselskadad, och en andra anvandare 523, som ocksa är horselskadad. Dessutom finns det troligtvis fler manniskor i publiken som inte behOver hjalp fOr att hOra talarna (visas ej).

En forsta sandaranordning 501 sander ljud som fangas tan den f6rsta 20 talaren 520 pa en forsta kanal 510. En andra sandaranordning 502 sander ljud som fangas Man den andra talaren 521 pa en andra kanal 511. Sasom beskrivs i mer detalj ovan omvandlas ljudet till digitalt format, kodas, chiffreras och sands som en radiosignal. I detta exempel finns det en multifunktionsenhet 503, som kan innefatta mottagaranordningar, sandaranordningar, ytterligare ljudingangar vilket innefattar en Bluetooth- och telefoningang och denna anordning kan vidare styras via en fjarrkontroll. Multifunktionsenheten tar emot signalerna pa de tva kanalerna 510 och 511 fran de forsta och andra sandaranordningarna, blandar signalerna lampligtvis och sander pa en tredje kanal 512. Detta tillhandahaller ett system dar en 30 f6rsta mottagaranordning 504 och en andra mottagaranordning 505 tar ennot en blandad ljudsignal pa den gemensamma tredje kanalen 512. Det gemensamma ljudet kan darfor enkelt styras att besta av en lamplig blandning av potentiella signaler som matas in till flerfunktionsenheten 503, 19 vilket innefattar andra inmatningar som inte namns har. Sasom beskrivs i mer detalj ovan, tas signalen som sands pa den tredje kanalen emot, dechiffreras, avkodas, omvandlas till analogt format och presenteras av de forsta och andra mottagaranordningarna som presenterar ljud till de forsta och andra anvandarna 522 respektive 523. Strukturen är inte begransad till tva sandaranordningar eller tva mottagaranordningar, sa lange som antalet kanaler som kravs for sandning finns tillgangliga; strukturen kan fungera med ett valfritt antal sandare eller mottagare.

Om den andra talaren 521 behover tala privat med den andra 10 anvandaren 523, kan den andra talaren 521 instruera den andra sandaranordningen 502 att skicka konfigureringsdata, vilket innefattar kanaloch eventuellt nyckeldata, till den andra mottagarenheten 505. Foretradesvis är den andra talaren 521 nara den andra anvandaren 523 och konfigureringsdatan sands med en barvidd som är tillrackligt kort for att inte tas emot av den forsta mottagaren 504. Nar val konfigureringsdatan har tag its emot av den andra mottagaranordningen 505, lyssnar den andra mottagaranordningen 505 pa en fjarde kanal 514 och den andra sandaranordningen sander pa den fjarde kanalen 514. Detta tillhandahaller ett satt for den andra talaren 521 att tala privat med den andra anvandaren 20 523.

Om mottagningen är dalig eller om flagon mottagare i systemet stanger av sig pa grund av fOr hog radiostOrning, kan installningsenhetens radiost6rningsregistreringsfunktion anvandas fOr att lokalissera radiostOrningskallan sa att denna eventuellt kan elimineras.

Installningsenheten kan aven anvandas av talaren eller anvandaren for att stalla in installningar hos minimottagaren. T.ex. kan talaren inaktivera funktionsknappen hos anvandarens minimottagare sa att anvandaren inte kan stanga av sin minimottagare.

Det ska noteras att alla enheter i systemet som har fun ktionen att registrera radiostorningar kan anvandas for att lokalisera radiost6rningar i systemet. Installningsenheten har dessutom en fun ktion for att ta emot information fran andra enheter om registrerad radiost6rning. Pa sa satt kan en stOrning i en given lokal med en grupp av manniskor som anvander enheter i det horselhjalpnnedelssystemet enklare lokaliseras.

Fig. 6 visar en aspekt av uppfinningen att registrera radiostorning fran elektronisk utrustning. Minimottagare 402b är kopplad till en horapparat 601. 5 Minimottagaren 402b har som tidigare namnts en antenn 452 for radiokommunikation 603 med andra enheter i sandsystemet. Horapparaten har elektronik 602 som sander ut radiostorning 604. Fig. 6 visar aven en installningsenhet 403 med en antenn 332, 452, en valfri antenn 466, en bildskarm 606, sannt en kopplingshona 606 for nnottagning av en minimottagare 402b enligt tidigare beskrivning.

Installningsenheten 403 sander ut och tar emot information fran antennen 332, 452 och är via antennen 332, 452 i radiokommunikation 603 med minimottagaren. Radiokommunikationen kan besta av sandning av ljud, installningskommandon, utlasning av installningsinformation Than minimottagaren, etc. Antennerna 452, 332, samt aven den valfria antennen 466, om denna är implementerad i installningsenheten, kommer att ta emot radiost6rningen 604 fran horapparaten elektronik 602.

Nar ingen radiokommunikation 603 sker kan installningsenheten 403 stallas in for att via antennen 332, 452 eller den valfria antennen 466 lyssna pa radiostOrningen 604 och exempelvis visa ett frekvensspektrum, en integrerad summa av radiostorningens intensitet, eller en annan indikation av radiostOrningen 604 pa bildskarmen 605. Om intensiteten av radiostOrningen 604 ar over ett forutbestamt troskelvarde kan minimottagaren 402b stangas ay.

Om minimottagaren 402b inte verkar fungera som den ska trots att radiostOrningen 604 är under troskelnivan kan minimottagaren 402b separeras fran horapparaten 601 och kopplas in i kopplingshonan 606. Minimottagaren kan darefter avlyssnas via installningsenhetens hogtalare (visas ej) eller horlurar (visas ej). Installningar av minmottagaren kan aven g6ras nar den ar inkopplad till installningsenheten 403 via kopplingshonan 606.

Uppfinningen har huvudsakligen beskrivits ovan med hanvisning till ett antal utforingsformer. Daremot, sasom enkelt inses av fackmannen, ar andra 21 utforingsformer an de som beskrivs ovan lika mojliga inom omfanget av uppfinningen, sasom den definieras av de bifogade patentkraven. 22

Claims (19)

PATENTKRAV

1. Enhet (301, 402a, 402b, 403) fOr anvandning i ett hOrselhjalpmedelssystem innefattande en radioantenn (332, 452) fOr mottagning och/eller sandning fran/till andra enheter (301, 402a, 402b, 403) i namnda hOrselhjalpmedelssystem, kannetecknad av aft namnda enhet (301, 402a, 402b, 403) är anordnad att registrera en radiostOrning (604) mottagen av nAmnda radioantenn (332, 452) harrOrande frAn en hOrapparat (601) i namnda hOrselhjalpmedelssystem vid ett tillfalle cid radioantennen (332, 452) inte anvands for mottagning och/eller sandning frdn/till namnda andra enheter (301, 402a, 402b, 403).

2. Enhet (301, 402a, 402b, 403) enligt krav 1, vidare anordnad aft registrera en intensitetsniva hos namnda radiostOrning (604).

3. Enhet (301, 402a, 402b, 403) enligt nagot av fOregaende krav, varvid enheten (301, 402a, 402b, 403) är anordnad aft registrera radiostOmingar (604) vid ett flertal frekvenser i ett frekvensband fran 150 MHz till 20 2,5 GHz.

4. Enhet (301, 402a, 402b, 403) enligt nagot av fOregaende krav, varvid enheten(301, 402a, 402b, 403) är anordnad aft registrera radiostOrningar (604) i storleksordningen fran -100 dB till -60 dB.

5. Enhet (301, 402a, 402b, 403) enligt nagot av fOregdende krav, varvid namnda mottagning och/eller sandning sker medelst digital kommunikation.

6. Enhet (402b) enligt nagot av fOregdende krav, varvid enheten (402b) är en minimottagare for en hOrapparat (601) i nAmnda hbrselhjalpmedelssystem. 23

7. Enhet (402b) enligt krav 6, varvid namnda minimottagare (402b) vidare innefattar organ for att stanga av sig vid registrerad indikation av att namnda radiostOrning (604) ar starkare an en fOrutbestamd niva.

8. Enhet (403) enligt nagot av krav 1-5, varvid enheten ar en install- ningsenhet (403) for en minimottagare (402b) i namnda horselhjalpmedelssystem, varvid installningsenheten (403) ar anordnad att kommunicera tradlost med minimottagaren (402b), och varvid installningsenheten (403) ar anordnad att till minimottagaren kom- municera installningar av minimottagaren.

9. Enhet (403) enligt krav 8, varvid enheten innefattar en koppling for att koppla in namnda minimottagare (402b) fOr att en 15 anvandare skall kunna lyssna pa minimottagaren (402b) med en hOrapparat via en induktiv slinga eller via horlurar eller en horsnacka.

10. Enhet (403) enligt krav 9, varvid namnda koppling ar anordnad att lasa ut installningar fran minimottagaren (402b).

11. Enhet (403) enligt krav 10, varvid namnda enhet ar anordnad att tradlost eller via namnda koppling OverfOra utlasta installningar till en minimottagare.

12. Enhet (403) enligt nagot av kraven 8-11, varvid installningsenheten (403) ar anordnad att aktivera och avaktivera minst en av fOljande funktioner hos minimottagaren (402b): Installning av ljudniva och impedanslage, indikationston, automatiskt vilolage, parning, alltid.

13. Enhet (403) enligt nagot av kraven 8-12, varvid installningsenheten (403) ar anordnad att stalla in flera minimottagare vasentligen samtidigt. 24

14. Enhet enligt nagot av krav 1-5, varvid enheten är en sandarenhet (301) i ndmnda hOrselhjalpmedelssystem, varvid namnda sandarenhet innefattar en mikrofon (333) for upptagning av ljudinformation.

15. Enhet (301) enligt krav 14, varvid namnda sandarenhet trAdlost är anordnat all Andra installningar hos namnda minimottagare (402b).

16. Enhet (301, 402a, 402b, 403) enligt nagot av fOregaende krav, varvid enheten har en separat radioantenn (346, 466) for aft registrera namnda radiostOrning, skiljd frail radioantennen (332, 452) som är anordnad for sandning och/eller mottagning fran/till andra enheter (301, 402a, 402b, 403) i namnda hOrselhjalpmedelssystem.

17. Enhet (301, 402a, 402b, 403) enligt nagot av fOregdende krav, 15 varvid enheten innefattar organ for aft indikera aft namnda registrerade radiostorning är starkare an en fOrutbestamd niva.

18. Enhet (301, 402a, 402b, 403) enligt ndgot av fOregaende krav, varvid enheten innefattar organ for att indikera namnda registrerade radiostOrning visuellt och/eller audiellt via en ljusenhet, en bildskarm (330, 450, 605) eller en ljudavgivningsenhet.

19. Kommunikationssystem innefattande en minimottagare (402b) kopplad till en h6rapparat (601) och innefattande en radioantenn (452) fOr mottagande av kommunikation, en installningsenhet (403) innefattande en radioantenn (452) fOr kommunikation av installningar och ljudinformation till namnda minimottagare (402b) en sandarenhet (301) innefattande en radioantenn (332) for sandning av ljudinformation till namnda minimottagare (402b), kannetecknat av aft minst en av namnda minimottagare (402b), installningsenhet (403) eller sandarenhet (301) dr anordnad aft registrera en radiostOrning (604) harrorande fran en hOrapparat (601) i namnda horsel- hjalpmedelssystem vid ett tillfalle da dess radioantenn (332, 452) inte anvands for sandning och/eller mottagning. 26 1/6 113 tv 1 2 Mottagar- konfigurerings- enhet Installningsenhet