SE537213C2 - Färgskrapa där skrapkanten är belagd med korn och/eller pulver - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG En fargskrapa(1) med blad(3) som pa dess yttersta del(7a,7b) narmast skrapkanten(8a',8a",8b) har ena(3a) eller bada(3a,3b) sidorna belagda med korn(9) och/eller pulver(10) av ett material som ar hardare an bladet sjalv. Materialet i bladet kan till exempel vara fjaderstal och materialet pa pulvret diamant, bornitrid eller kiselkarbid eller liknande.

Description

537 213 FARGSKRAPA DAR SKRAPKANTEN AR BELAGD MED KORN OCH/ELLER PULVER BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Denna uppfinning avser en fargskrapa (1) som i sitt grundutforande bestar av ett handtag (2), ett eller tva blad(3) samt anordningar (4,5,6) for montering av sagda blad. Bladen kan vara gjorda av fjaderstals plat som gor dem nagot flexibla men and& robusta. Kannetecknande for uppfinningen ar att varje blad har ytor narmast skrapkanten belagda med korn eller pulver av ett hart material, till exempel diamant, bornitrid, kiselkarbid eller liknande. Den stora fordelen hAr blir att bladen blir sjdlvvassande i den meningen att hur slitna de An blir sA finns det alltid en eller tva vassa kanter eftersom kanterna ar den del som slipas ner sist. En annan fordel dr att friktionen till den malade ytan akar vilket gor skrapandet mer effektivt.

Den fargskrapa som visas pa bilderna innehaller tvA olika blad aven om sjalva huvudkravet bara fokuserar pA en vanlig skrapa med bara ett blad. Detta for att belysa att diamantpulvret kan ha olika funktioner pa olika typer av blad.

Den ena ar en skrapande blad typ som pa en traditionell fargskrapa. Bilderna visar en variant med ett blad bestAende av bockad fjaderstal plat, men fordelarna galler for samtliga skrapande fargskrapor som har en vass kant. Fordelen har ar att man har ett blad som egentligen aldrig blir slOtt eftersom den pulverbelagda ytan nots ner sist och bevarar ants& en vass kant aven efter en tids anvAndning och notning. Om den ar belagd med diamantpulver sa far den ocksa en battre skrapeffekt eftersom den helt enkelt far ett battre grepp pa grund av den hogre friktionen. Den hoga friktionen gor ocksa att farg som inte lossnat ruggas upp och far en matt yta.

Den andra typen av blad ar en krackelerande variant som har till uppgift att knacka ytan pa farg som saknar vidhaftning till underlaget. Har ger diamantpulvret en betydligt storre friktion. Det gor att den krackelerande kraften inte bara ar riktad rakt ner mot ytan pa grund av den flexibla fjaderplaten utan ocksa drar fargytan framAt i skrapriktningen pa grund av den hoga friktionen mellan diamantpulvret och fargytan. PA s& vis kan man krackelera ytor av farg som har clang vidhaftning till underlaget aven om ytan ser ut att vara intakt. Den farg som sitter kvar far ocksa automatiskt sin yta uppruggad ea'. att den blir 1 537 213 matt och repig. Detta ar en fordel nar den nya fargen sedan skall appliceras, den far lattare faste och man undviker att det bildas en skiktning mellan gammal och fly farg. Skiktningen kan bero pa smuts och fett som finns pa den gamla fargens yta.

Ett problem ar att fargen sitter fast pa vissa ytor medan den har slappt fran underlaget i andra omraden. I de omraden dar fargen sitter fast dr det enklast att lata den gamla fargen sitta kvar medan det ar viktigt att den avlagsnas fran omraden med clang vidhaftning. Om den inte avlagsnas dar sa bildas inneslutna luftfickor och aven med en nymalad yta ovanpa blir omradet kansligt for stotar, vader och vind eftersom ytan inte sitter fast i underlaget. Ett solitt och styvt blad har en tendens att bara glida over dessa ytor utan att vare sig krackelera ytan eller skrapa bort den om det inte finns flagon kant att ta tag i, detta leder ofta till att man frestas att skrapa mer med ena hornet av bladet vilket latt kan leda till att underlaget skadas.

Darfor ar det en fordel om bladet ar nagot flexibelt den yttersta delen innan skrapkanten sa att trycket fordelas jamnt Over hela skrapkanten, aven om underlaget är nagot ojamnt. Ojamna underlag ar ju precis det man jobbar med vid skrapning efter att vissa delar har skrapats bort medan andra sitter kvar. Flexibiliteten kombinerat med en vass kant och/eller hog friktion ar ett bra satt att ta bort gammal farg.

Sjalva belaggningen av kornen mot stal gors vanligtvis med hjalp av bindemedel i kombination tryck, varme eller elektroplattering. Bindemedlen brukar vara keramiska eller organiska sasom bakelit eller fenolplast. Storleken pa kornen har en standard utgiven av FEPA, Federation of European Producer of Abrasives. Kornstorleken for just denna applikation kan tankas ligga nagonstans mellan 25 och 500pm. Man kan tanka sig en blandning av olika storlekar sa att de lite mindre pulverliknande kornen till storsta delen far till uppgift att bevarar skarpan pa skrapkanten medan de storre kornen gor bast nytta som "klosande klor".

I ett alternativt utforande har bladets yttersta del innan skrapkanten praglats sa att skrapkanten har blivit vagformad(13). Detta ger lite extra tryck eftersom bara vagtopparna trycker mot fargens yta.

En annan variant har praglingar(14) i bockarna(15) fOr att gora dessa starkare mot de krafter som vill rata ut dem. 2 537 213 TEKNIKENS STANDPUNKT Diamantpulver eller liknande korn av harda material anvands ofta pa filar, sliprondeller, skarverktyg och borrkronor. Tekniken for att applicera dessa pulver pa stal har utvecklats mycket under senare tid och fortsatter alltjamt att forbattras. Ofta gors det med en kombination av att pressa och limma fast kornen. Deras slipande egenskaper dr det man forst och framst viii at, sa varje korn skall heist besta av manga vassa kanter runt am. Darigenom bildas en hog friktion till den kropp som skall bearbetas. Uppfinningen visar blad som just utnyttjar den hoga friktionen for att astadkomma en skrapande och klosande effekt mot den malade ytan. Den visar ocksa ett satt att utnyttja kornens hardhet till att bevara skarpan has en vass kant, nagot som traditionellt har losts med extra harda stallegeringar i bladen och dess skrapkanter. Med diamantpulver pa bladens yttersta del kan man namligen anvanda mer fjadrande stallegeringar vilka kan ge bladen en viss flexibilitet som fordelar ut trycket battre utefter hela skrapkanten.

Vanligtvis dr en fargskrapa uppbyggd av ett handtag som har ett blad tillverkat av en hard stallegering med en vass kant. Normalt dr den vassa kanten helt rak men det forekommer aven vagformade kanter som ger ett okat tryck pa underlaget under vagtopparna. Men vagigheten ar statisk och har ingen fjadrande anpassning till en ojamn yta med varierande vidhaftning av fargen.

Efter en tids anvandning tappar skrapkanten skarpan och blir trubbig. Det finns ju utbytbara blad men ett problem ar ju att sloheten i skrapkanten kommer sakta smygande och man far ingen tydlig signal pa att det ar dags att byta. Ett annat ar ju att hitta de nya bladen nar man val behOver dem, en klassisk sak att spendera en formiddag pa ute pa landstallet. Det brukar sluta med att man Aker for att kopa nya och da bara hittar andra sorters fargskrapor med utbytbara blad. sa man tvingas byta system.

Nedan foljer ett exempel pa problem vid anvandande av en vanlig fargskrapa med stumt och styvt blad vid skrapning av ett hus med malade staende trapaneler: Eftersom fibrerna i traet har ar vertikala sa blir sprickorna pA fargen vanligtvis vertikala. Nar man sedan skrapar vertikalt vilket kanns naturligt sA ar det inte ovanligt att bladet bara glider Over omrddet runt sprickan trots att vidhdftningen till underlaget ofta dr sdmst just 3 537 213 dar. Ofta loser man det intuitivt genom att skrapa med ena hornet pa bladet vinklat ner mot sprickan eller byta metod till att skrapa horisontellt Over fargsprickan. Sada dessa losningar kan vara forodande f6r underlaget, hornskrapningen darfor att det är svart att kontrollera kraften nar den samlas i ett enda horn och den horisontella skrapningen darfor att den gar tvars Over fibrerna i traet. Dessa fibrer är sarskilt sk6ra eftersom de har varit utsatta for vader och vind pa grund av sprickan i fargen. Ett blad som ãr nagot flexibelt och dessutom har sin yttersta del belagd med diamantpulver fordelar trycket med en hog friktion utefter hela bladets skrapande kant. Detta gor att aven den vertikala skrapningen far grepp pa farg som saknar vidhaftning till underlaget.

En annan typ av skrapredskap är stalborsten som är en borste bestaende av staltradar. Detta är ett bra verktyg for att ta bort rost eller annan belaggning men inte sa effektiv vid fargborttagning, i alla fall inte i de fall nar halften av fargytorna sitter fast och halften har dalig vidhaftning. Detta eftersom den till stor del saknar bade den krackelerande och den skrapande/snappande funktionen som omnamnts ovan. StAlborsten har en mer n6tande funktion som kan fungera pa de omraden dar fargen bade saknar vidhaftning och har krackelerade ytor. Aven har kan det dock vara svart att kontrollera slitaget som kan ske pa den underliggande ytan.

Vidare finns det slipmaskiner eller sandpapper som ju har en hog friktion mot fargen. De saknar ju den vassa kanten som en skrapa har och har en tendens att fyllas med farg som slipats loss vilket gar att de slutar fungera eftersom slipkornen baddas in i fargpulver. Den effekten riskerar man ju ocksa pa den krackelerande blad typen men har hailer man normalt skrapan med en liten vinkel sa att det ar kornen narmast skrapkanten som jobbar mest. Eftersom dessa korn sitter nara kanten sa rensas mellanrummet mellan kornen automatiskt. Nar man anvander en slipmaskin med sandpapper sa ligger hela sandpapperet parallellt med fargens yta sa att slippulvret fran fargen inte kan ta vagen nagonstans. 4 537 213 SUMMERING AV UPPFINNINGEN En fargskrapa som har den yttersta delen narmast skrapkanten av bladens sida eller sidor tackta av korn eller pulver av ett material som är hardare an bladet sjalv. Materialet kan till exempel vara diamantpulver.

En fargskrapa innehallande stal blad som krackelerar gamla fargskikt i de omraden dar fargen har forlorat sin vidhaftning till underlaget och som samtidigt är skonsam mot den underliggande ytan. Krackeleringen forstarks av den hoga friktionen fran diamantpulver som har applicerats pa delar av ena sidan pa bladet. Forutom att krackelera fargskikten har denna blad typ aven en funktion av att gora fargytan matt och lite ruggad. Detta gor att den nya fargen har lattare att fa ett bra faste vid ommalning.

En fargskrapa innehallande stal blad med skrapande blad som skrapar bort lost sittande fargflagor och snapper bort farg som saknar vidhaftning men har en blottad kant och fortfarande sitter ihop med resten av fargskiktet. Skarpan pa skrapkanten bevaras tack vare diamantpulver som har applicerats pa den yttersta delen av ena eller bada sidorna pa bladet. Nar bladet nots ner ar det alltid kanten med diamantpulver som nots ner sist och darigenom bildas en vass egg.

Skrapkanten kan praglas till en vagformad kant for att ge ett okat tryck mellan bladets vagtoppar och fargytan. Med praglingar(14) i bockarna kan dessa forstarkas sá att de behaller formen aven efter en tids anvandning.

Kombinationen av dessa funktioner gor skrapan bade effektiv och skonsam. Skonsam bade mot det malade underlaget men aven mot anvandaren eftersom den ger varierande muskelbelastningar vid anvandning genom att omvaxlande anvanda den krackelerande och den skrapande blad typen. Diamantpulvret forstarker effekten av 'pada dessa funktioner. 537 213 BESKRIVNING AV FIGURERNA Figl Visar en 3D-vy av skrapan Fargskrapan(1) Handtaget(2) Fig2 Visar en exploderad 3D-vy av fargskrapan(1) Handtaget(2) Roterbara blad(3) Montagedetaljer(4,5,6) for montering av bladen(3) Fig3 Visar blad(3) med de yttersta delarna(7a,7b) av den ena sidan(3a) belagda med diamantpulver(10) innehallande diamantkorn(9) Fig4 Visar blad med den yttersta delen(7a) belagd med diamantpulver(10) innehallande diamantkorn(9) Fig Visar en beskuren vy fran sidan av skrapan med den krackelerande sidan i aktivt lage Friliggande del(12b) av blad(3) Flexande del(11b) av blad(3) Yttersta delen(7b) innan skrapkanten(8b) Skrapkanten(8b) for krackelerande blad anda samt vinkel b Fig6 Visar en beskuren vy fran sidan av skrapan med den skrapande sidan i aktivt lage Friliggande del(12a) av blad(3) Flexande del(11a) av blad(3) Yttersta delen(7a) innan skrapkanterna(8a',8a") Skrapkanten(8a',8a") for skrapande blad anda samt vinkel b Fig7 Visar ett blad med vagformade praglingar(13) pa skrapkanten Fig8 Visar ett blad med praglingar(14) som forstarker bockningen(15) 6

Claims (4)

537 213 PAT ENTKRAV

1. En fargskrapa(1) innehallande ett handtag(2), minst ett blad(3) samt anordningar(4,5,6) for montering av sagda blad, sagda fargskrapa kannetecknas av att sagda blad pa minst en av sina tva sidor(3a,3b) har ytan for bladets yttersta del(7a,7b) innan dess skrapkant (8a',8",8b) belagd med korn(9) och/eller pulver(10) av ett material som dr hardare an bladet sjalv

2. En fargskrapa(1) enligt krav 1 med blad tillverkat av fjaderstal

3. En fargskrapa enligt nagot av tidigare krav dar kornen(9) och/eller pulvret(10) bestar av diamant, bornitrid, kiselkarbid eller liknande

4.