SE535952C2 - Anordning för reaktionslös framdrivning - Google Patents

Abstract

En unik kompositspår som möjliggör existens av fullmassa på ena sidan medan nollmassa i den motsatta sidan. Med detta så kan man komma åt reaktionslösframdrivning som har den största användningen i rymdfart. Komposit spåren är en ny teknik för framdrivning av kroppar, detta sker då med utnyttjadeutav centrifilgkrafterria som uppkommer pga. massan. Spårens utförande beror påmassrörelsen av fluidet genom förskjutning av massan i en böjd bana och utnyttjacentrifilgkraften som uppkommer på den ena sidan och omvandla denna rörelse till linjDetta irmebär att man omvandlar roterande rörelsen ur centrifugkrafterna från de böjda spårentill en linjär rörelse för frarndrivning

Description

535 952 kombination med att pumpen är ansluten till behållama med slangar i stället för med stela förbindelser, möjliggör att en effektivare, avlång konstruktion kan realiseras med behållare.

Typiskt byter bandet riktning huvudsakligen 180 grader när det passerar den första och den andra änden. I det mellanliggande parti där bandet löper huvudsakligen råtlinjigt, löper bandet båda motstående partier huvudsakligen parallellt med varandra.

Beskrivning av en fóredragen utfóringsform Detta patent avser en framdrivningsanordning som är en ny teknik för fiamdrivning av kroppar, detta sker då med utnyttjade utav centrifugkrafiema som uppkommer pga. massan. Spårens utförande beror på massrörelsen av fluidet genom förskjutning av massan i en böjd bana och utnyttja centrifugkrafien som uppkommer på den ena sidan och omvandla denna rörelse till linjär. Detta innebär att man omvandlar roterande rörelsen ur centrifugkraftema från de böjda spåren till en linjär rörelse för framdrivning.

Patentet och tekniken som framförs i texten är en framdrivningsanordning, se figur (1).

Framdrivningsanordningen med dess tillbehör är en massdynamisk maskin, där det väsentliga av patentet ligger på den nya tekniken som bidrar till att det alltid finns centrifugltrafter på den ena sidan av spåren som uppkommer genom att man alltid har behållama fyllda med fluidet då den befinner sig på den ena cirkelbågade banan, medans de behållare som fortsätter sin färd mot det motsatta cirkelfonnade bågen förblir alltid tomma. Denna procedur bidrar till att åstadkomma centrifugkraften på den ena cirkelforrnade sidan som i sin tur bidrar till framdrivning av maskinen i linjär riktning. Denna teknik bidrar till att omvandla roterande rörelse till linjär rörel se .

Den alstrade krafien bidrar till framdrivning av kroppar i önskad riktning. De viktigaste användningsområden av denna teknik är att driva fram rymdfarkoster i rymdfart.

Framdrivningsanordningen är en ny teknik som utnyttjar centrifugkraften från massans roterande och omvandla krafien ur denna till linjärrörelse.

Framdrivningsanordningen är den tekniken som består åtminstone av 4 olika spår som är sammankopplade, 2 böjda spår som är sammankopplade med raka, böjda eller halvböjda spår. 535 952 De olika antal behållare som medföljer spåren fylls med fluidet (5,6,7,8,9) på den ena böjda spår (25) (cirkelformade spåret l) för att åstadkomma framdrivning för att sedan komma ut till raka eller halvböjda spåret. Då behållarna befinner sig på raka eller halvböjda spåret börjar de så småningom tömmas utefter spårens utformning tills de kommer ut till det motsatta böjda spåret (26) (cirkelfonnade spåret 2) där behållama förblir hel tomma från fluidet enligt (13-17) i Fig. l.

Den nya tekniken i patentet möjliggör för första gången att bli av med massan totalt på den ena sidan av de cirkelfonnade bågama (26).

Framdrivningsanordningen enligt figurema (1-10) består åtminstone av fyra sammankopplade spår. Figur 2 visar två cirkelfomiade spår, den främre cirkelformade spåret (l) och den bakre cirkelfonnade spåret (2) och två sidospår, det högra spåret (3) och det vänstra spåret (4). Med denna information så kommer vi fram till att framdrivningsanordningen består åtminstone av två lika eller olika cirkelformade spår i omkretsen och befinner sig mittemot varandra. Dessa spår är sammankopplade med raka, böjda eller halvböjda spår se figurerna (2-10) och syftet med dessa är att ha centem för de cirkelformade spåren en bit från varandra och för att kunna koppla de med sidospåren (3,4) . Med denna teknik så har vi kommit ut från cirkeln för att skapa centrifugkraftema på den ena av de yttre cirkelformade spåren (1,2) . Framdrivningsanordningen består av en komplett serie som är kopplad för att föra fram vilka behållare som helst som innehåller en fluidet genom färden runt banan för att skapa centrifugkrafier på den ena sidan.

Man kan använda sig av olika typer av frarndrivningsanordningar till exempel Fig. 6 som består av två cirkulära spår (40,4l) som är olika i diametern med sidospår som är halvböjda (42,43).

Fig. 8 består av tre cirkulära spår (54,55,56) med raka sidospår (57,58) med en bakre länk (53).

Delar som är kompletterande till tekniken är sex viktiga delar som tillhör fi-amdrivningsanordningen (figrr 1): l. Behållama: (5-20) dessa består av den lämpliga fluidet som används för att skapa centrifugkraften som i sin tur kan ha olika utseenden men syftet är att fylla och tömma fluidet enkelt. 2. Den centrala tanken till fluidet: (21) är den tanken som innehåller fluidet som används i maskinen och som förser behållarna med fluid och tar emot fluidet som finns i behållama.

Behållama förbinds med tanken med hjälp av slangar (24). Tanken är fast och roterar runt sin 3 535 952 axel med samma hastighet som behållama. 3. Hydraliksystem som pumpar fluidet: (22) detta system pumpar fluidet från centrala tanken (21) in till behållarna (18-20) med hjälp av slangar (24) då de förflyttas längs det vänstra spåret (4) där mängden av pumpningen av fluidet är anpassad för maskinen och hastigheten. 4. Hydraliksystem som suger in fluidet: (23) detta system suger in fluidet som finns i behållama (10-l2) med hjälp av slangar (24) då de förflyttas längs det högra spåret (3) och tar in den till den centrala tanken (2l) där mängden av insugningen av fluidet är anpassad för maskinen och hastigheten. 5. Förbindelsen med hjälp av slangen: (24) dessa slangar leder vätskan mellan den centrala tanken (2l) och behållama (5-20) där diametern av dessa är lämplig för fyllningen och tömningen av behållama. 6. Motom: (27) är den motom som är har den erfordrade fönnågan och den lämpliga farten för att rotera maskinen och förskjuta behållarna inom framdrivningsanordningen.

Hur fungerar framdrivningsanordningen? När motorn (27) börjar sin rotation börjar den då framskjuta behållarna inom banan av framdrivningsanordningen, då börjar framdrivningsanordningen med att flytta de fluidet fyllda behållama (5-9) som rör sig i området om det främre böjda spåren (l) till det högra sidospåret (3) sen till det bakre böjda spåren (2) som är åt motsatta hållet och sen fortsätter den in till de vänstra sidospåren (4) för att bilda en hel lopp runt framdrivningsanordningen.

De böjda spåren (1,2) formar två utåt böjda cirkelformade spår mittemot varandra (25, 26). Detta innebär att massan som skjuts fram och roterar runt de böjda spåren fortsätter sin rotation ifall den drivande kraften fortsätter drivningen och detta resulterar till skapandet av lika centrifugkrafier runt dessa böjda spår med villkoret att vi har en solid massa. Detta medför att den solida massan går ej att tillämpa i denna teknik för att dessa massor kommer att bilda en likadan' centrifugkrafi på den motsatta sidan.

Användningen av framdrivningsanordningen med dens behållare i den här tekniken underlättar 535 952 sugningen av fluidet ur behållama som är fyllda med fluidet (5,6,7,8,9) som framskjuts i en böjd rörelse och senare genom rakbana för att fortsätta sin lopp i denna, detta bidrar att lättsamt kunna tömma behållama till den mittersta tanken (21) som roterar med behållama med samma hastighet. Då behållama (5-9) som är fyllda med fluidet lämnar det böjda spåren (l) börjar de så småningom att tömmas då de befinner sig på det högra sidospåret (3) detta sker genom ett hydrauliskt system för sugning av fluidet (23). På denna sidospår (3) har vi både tiden och sträckan för att kunna tömma behållama ur fluidet (l0,l l, 12) så att de förblir helt tomma då de kommer in på böjda spår (2) på den motsatta sidan till böjda spår (1). Då behållarna (13-17) befinner sig på böjda spåren (2) är de helt tomma då det inte genereras en centrifugkraft ur fluidet. Med detta så har vi erhållit en drivande linjärkraft då vi har omvandlat den cirkulära rörelsen till en linjär rörelse.

Behållama (13-17) som lämnar det böjda spåren (2) fortsätter sin framdrivning för att uppnå det böjda spåren (l) för att sedan fortsätta loppet till ett helt varv. För detta syfie fortsätter behållama från böjda spår (2) för att komma in till den vänstra sidospår (4) där behållama (18,-20) börjar så småningom att fyllas fi-ån tanken med en pumpande hydralik system (22) för att sedan fortsätta till böjda spår (l) där behållama (5-9) förblir helt fyllda igen och där genereras centrifugkraften på nytt.

Syftet med den mittersta tanken (21) är att tillföra och ta emot fluidet från tanken och in till behållama (10-12, l 8-20) som går igenom sidospåren (3,4) med hjälp av de två hydralik system, den pumpande hydralik system (22) och den sugande hydralik system (23) den mängd vätska som finns i tanken förblir konstant för att denna teknik möjliggör sugning av fluidet ur behållama som är fyllda med fluid (5-9) som är på väg till den bakre böjda spåret (2) från den mellersta tanken och ersätta behållama (l3-l 7) som tömts ur fluidet så att denna procedur ser alltid till att den tömda fluidet år lika med den ersatta fluidet. Med denna teknik har vi alltså flyttat fluidet som finns i behållama (5-9) till den mellersta tanken med det så har vi låtit behållama (l 3-l 7) som år tömda från fluidet att gå miste om från att skapa centrifugkrafier runt böjda spåret (2). Vi får dessa krafter då endast inom främre böjda spåret (1) där behållama som passerar igenom alltid fyllda med fluidet. Enligt figur l har vi då framdrivningsanordningen medurs och kan även rotera moturs.

Framdrivningsanordningen bidrar till att begränsa rörelsen hos behållama som är fyllda med 535 952 fluidet medan de skjuts lram, där sidospåren är kopplade med de böjda spåren från både sidoma för att bilda en förenad spår så kallad (komposita spåren). Denna konstruktion har åtminstone två böjda spår som är mittemot varandra, dessa är antingen lika eller olika i omkretsen och är en bit fi'ån varandra på ett lämpligt avstånd. Dessa är i sin tur kopplade från sidoma med raka eller halvböjd formade spår se Fig. 2-10. Där det finns flera typer av framdrivningsanordningar vilka kan innehålla flera böjda spår med raka eller böjda sidospår. Där sidospåren kan vara böjda inåt eller utåt med andra länkar som kopplar samman böjda spåren.

Exempel på fiarndrivníngsanordning: l: Figur 2. En framdrivningsanordning bestående av två böjda spår som är lika i omkretsen (l ,2) och är sammankopplade med raka sidospår (3,4). 2: Figur 3. Framdrivningsanordning bestående av två böjda spår som är lika i omkretsen (28,29) och är sammankopplade med utåtriktade sidospår (30,3 l ). 3: Figur 5. Framdrivningsanordning bestående av två böjda spår som är olika i omkretsen (36,37) och är sammankopplade med raka sidospår (3839). 4: Figur 6. Frarndrivningsanordning bestående av två böjda spår som är olika i omkretsen (40,4l) och är sammankopplade med utåtriktade sidospår (42,43). 5: Figur 8. Framdrivningsanordning bestående av tre böjda spår, en böjd spår på den ena sidan (48) med två böjda spår på den andra sidan (49,50) och är sammankopplade med raka sidospår (5l,52) och en bakre länk (53). 6: Figur 9. Framdrivningsanordning bestående av tre böjda spår, en böjd spår på den ena sidan (54) med två böjda spår på den andra sidan (55,56) och är sammankopplade med utåtriktade sidospår (57,58) och en bakre länk (53).

Det finns flera sätt att skapa framdrivningsanordningen med. Man kan skapa flera böjda spår med flera sidospår som är raka eller sneda, utåt eller inåt och uppåt eller neråt eller åt vilket håll som helset eller vilken form som helst. Tekniken då återstår och är en och samma oavsett utformningen och det är att komma ut ur den ena cirkeln (böjda spår) under rotationen runt sin 535 952 omkrets för att skapa centrifugkrañer och detta sker med hjälp av rotationen runt omkretsen på två cirklar eller flera genom utnyttjande av de utåt böjda spåren som är mittemot varandra och sidospåren.

Varje framdrivningsanordning med dess detaljer är en massdynamisk maskin(enhet), där enheten inte kan vara för sig själv utan behöver vara minst två enheter för att kunna manövrera och styra åt vilken riktning man vill. Där den ena enheten roterar medurs och den andra moturs och de sitter då bredvid varandra se ñg. l 1.

Hur systemet fimgerar (enheterna tíllsammansk Vi har redan nämnt att enhetema sitter bredvid varandra för att framskjuta systemet med den önskade hastigheten och åt det önskade riktningen, där det måste finnas centralkontroll som kontrollerar enhetema emot varandra då de sitter på varsin axel som tillåter rörelsen åt alla riktningar och upp och ner (se fig. l 1) för att åstadkomma kommande mål: 1. Skjuta fram farkosten och rikta den åt det önskade riktningen. 2. Öka eller minska farten på farkosten. 3. Åka uppåt eller neråt. 4. Rotera åt höger eller åt vänster. 5. Bromsa farkosten Att enhetema sitter bredvid varandra möjliggör rörelsen åt alla riktningar och ena deras förmåga då den åker linjärt och rikta den antingen uppåt eller neråt under uppskjutning eller [andning och kan även vrida enhetema emot varandra då farten skall sänkas eller farkosten bromsas.

Beskrivning av ritningarna Figur 1: Figuren är sedd uppifrån och visar framdrivningsanordningen bestående av två böjda spår (1,2) 535 952 som är lika i Omkretsen (25,26) med två raka sidospår (3,4) med dess tillbehör, behållarna (5-20), den mellersta tanken (21), hydraulisk system för att pumpa fluidet (22), hydraulisk system för att suga upp fluidet (23) och de ledande slangama fór fluidet (24) motom (27).

Figur 2: Figuren är sedd uppifrån och visar konstruktionen för framdrivningsanordning bestående av två böjda spår som är lika i Omkretsen (1,2) och är sammankopplade med raka sidospår (3,4).

Figur 3: Figuren är sedd uppifrån och visar konstruktionen för framdrivningsanordning bestående av två böjda spår som är lika i omkretsen (28,29) och är sammankopplade med utåtriktade sidospår (30,3 1).

Figur 5: Figuren är sedd uppifrån och visar konstruktionen för framdrivningsanordning bestående av två böjda spår som är olika i omkretsen (36,37) och är sammankopplade med raka sidospår (38,39).

Figur 6: Figuren är sedd uppifrån och visar konstruktionen för framdrivningsanordning bestående av två böjda spår som är olika i omkretsen (40,4l) och är sammankopplade med utåtriktade sidospår (42,43).

Figur 8: Figuren är sedd uppifrån och visar konstruktionen fór en framdrivningsanordning bestående av, en böjd spår på den ena sidan (48) med två böjda spår på den andra sidan (49,50) och är sammankopplade med raka sidospår (51 ,52) och en bakre länk (53).

Figur 9: Figuren är sedd uppifrån och visar konstruktionen för en framdrivningsanordning bestående av, 535 952 en böjd spår på den ena sidan (54) med två böjda spår på den andra sidan (55,56) och är sammankopplade med utåtriktade sidospår (57,58) och en bakre länk (53).

Figur l 1 : Figuren är sedd uppifrån och visar två fiamdrivningsanordningar bredvid varandra med dess tillbehör där de två enhetema bildar ett system för massdynamiska maskinen där den ena enhet roterar medurs och den andra roterar moturs för att styra farkosten i en önskad íärdriktning.

Numrering av uppflnníngsdelarna 1. Främre böjda spåret. 2. Bakre böjda spåret. 3. Högra sidospåret. 4. Vänstra sidospåret. 5. Behållare fylld med vätska. 6. Behållare fylld med vätska. 7. Behållare fylld med vätska. 8. Behållare fylld med vätska. 9. Behållare fylld med vätska. 10. Behållare på väg att tömmas ur vätska. 1 1. Behållare på väg att tömmas ur vätska. 12. Behållare på väg att tömmas ur vätska. 13. Behållare tömd fiån vätskan. 14. Behållare tömd från vätskan. 15. Behållare tömd från vätskan. 16. Behållare tömd fi-ån vätskan. 17. Behållare tömd från vätskan. 18. Behållare på väg att fyllas med vätska. 19. Behållare på väg att fyllas med vätska. 20. Behållare på väg att fyllas med vätska. 21. Den centrala tanken som innehåller fluidet. 22. Hydraulisk Pumpsystem.

Hydraulisk Sugsystem.

Slangar som leder vätskan mellan den centrala tanken och behållama.

Främre cirkel.

Bakre cirkel.

Motom.

Främre böjda spåret.

Bakre böjda spåret.

Högra sidospåret.

Vänstra sidospåret.

Främre böjda spåret.

Bakre böjda spåret.

Högra sidospåret.

Vänstra sidospåret.

Främre böjda spåret.

Bakre böjda spåret.

Högra sidospáret.

Vänstra sidospåret.

Frärnre böjda spåret.

Högra bakre böjda spåret.

Vänstra bakre böjda spåret.

Högra sidospåret.

Vänstra sidospåret.

Koppling spåret.

Främre böjda spåret.

Högra bakre böjda spåret.

Vänstra bakre böjda spåret.

Vänstra sidospåret.

Högra sidospårct. 535 952

Claims (7)

1. 535 952 Krav l En framdrivningsanordning omfattande ett band (l-4, 34-35, 38-39, 42-43, 51-53, 57-58) i fonn av en sluten slinga, där bandet löper kring åtminstone två roterbara hjul (25-26, 32-33, 36-37, 40-41, 48-50, 54-5 6) och bandet drivs att löpa kring de roterbara hjulen av en drivenhet (27), där vidare på bandet finns anordnat en uppsättning behållare (5-20) för en fluid och behållama är anslutna till en pumpanordning (2l-23) som är anordnad att pumpa fluiden in i eller ut ur behâllama, kännetecknad av att slingan som bildas av de åtminstone två roterbara hjulen har en första ände där bandet löper i en första böjd kurva, en andra ände där bandet löper en andra böjd kurva och ett mellan dessa liggande parti där bandet löper huvudsakligen rätlinjigt, där pumpanordningen är anordnad att tömma behållarna på den ena rätlinjiga partiet och fylla behållama på det motstående rätlinjiga partiet och där vidare pumpanordningen är roterbart anordnad i den slutna slingans inre och där pumpanordningen roterar med huvudsakligen samma rotationshastighet som bandet, samt där behållarna (5-20) är anslutna till pumpanordningen med slangar.

2. En framdrivningsanordning enligt krav l, kännetecknad av att bandet när det passerar den första och den andra änden byter riktning huvudsakligen 180 grader.

3. En framdrivningsanordning enligt krav l eller 2, kännetecknad av att i det mellanliggande parti där bandet löper huvudsakligen rätlinjigt, löper bandet båda motstående partier huvudsakligen parallellt med varandra.

4. En framdrivningsanordning enligt något av kraven l-3, kännetecknad av att den första änden utgörs av det parti där bandet löper kring ett första roterbart hjul.

5. En framdrivningsanordning enligt krav 4, kännetecknad av att den andra änden utgörs av det parti där bandet löper kring ett andra roterbart hjul.

6. En framdrivningsanordning enligt krav 4, kännetecknad av att den andra änden utgörs av det parti där bandet löper kring ett andra och ett tredje roterbart hjul samt mellan dessa hjul.

7. En fi-amdrivningsanordning enligt något av de ovanstående kraven, kännetecknad av att drivenheten (27) driver åtminstone ett av de roterbara hjulen. 11