SE533633C2 - Förfarande för gödselhantering och anordning härför - Google Patents

Description

25 30 533 B33 2 måste komma ihåg att det rör sig om mycket stora volymer. I normalfallet får man räkna med att reningsverken, som ofta är anbringade i anslutning till bebyggelse, inte har anslutande plats för att hela tiden ligga med ett halvt eller ett års slamproduktion i lager för hygieniseringen.

Såsom framgår av ovanstående är användandet av slam, från avloppsrening, som substitut för mineralgödsel i behov av ytterligare förbättringar såväl kostnadsmässigt som miljömässigt. Uppfinningen har till uppgift att förbättra denna hantering. l enlighet med uppfinningen löses denna uppgift genom att hygienisering sker genom lagring, vilken lagring sker i anslutning till den yta eller plats där slammet när detta är färdig- lagrat, och därigenom hygieniserat, skall utnyttjas. Lagringen sker på marken med placer- andet av ett vattentätt membran över slammet, vilket membran hindrar regnvatten från att tränga in i slammet.

Det genom pressning avvattnade slammet är oftast så pass torrt att läckaget till marken blir så ringa att även platsen där slamrnet lagrats ej övergöds (förgiftas) utan kan användas för odling om eller när man byter lagerplats, exempelvis för att den närbelägna ytan inte behöver mer slam på ett par år.

Med fördel lagras slammet med en tjocklek av 1 - 3 meter. Vidare kan man, om slammet håller högre fukthalt än normalt, anordna ett absorberande eller tätslutande skikt under slammet. Det absorberande skiktet kan utgöras av sågspån, kutterspån, rejekt från pappers- och massaindustrin, eller till och med överblivet hö eller ensilage etc. Det absorber- ande skiktet behöver således inte omhändertas separat efter lagringen utan kan spridas med slammet.

Den ovan beskrivna uppfinningen kan även användas för att lösa ett ytterligare problem inom jordbruksnäringen, nämligen rörligheten för fast naturgödsel från lagårdar och stallar.

Den lokalt uppstående gödseln får nämligen bara spridas på den i den egna enheten brukade marken. Detta leder i realiteten till en övergödning av marken för de brukare som har djur och köper foder, och till ett behov av mineralgödsel för de brukare som bara producerar foder till kreatur eller andra vegetabilier. Bägge resultat som är oönskade ur miljösynvinkel. Om den naturliga gödseln hygieniseras så är det däremot tillåtet att sälja gödseln. Vad som sagts ovan med avseende på slam från reningsverk är således även tillämpligt på naturgödsel.

Uppfinningen kan således inte bara leda till ett förbättrat utnyttjande av slam från reningsverk utan dessutom till ett bättre utnyttjande av den naturliga gödseln från nöt, svin, hästar, får eller fåglar genom en förbättrad rörlighet. Med hjälp av uppfinningen kan den upp- 10 15 20 25 30 533 B33 3 stående gödseln med ett minimum av krångel användas där fodret producerats och minska behovet av mineralgödsel.

Uppfinningen avser även ett lager för reningsverksslam eller fast djurgödsel vars upp- byggnad och kännetecken framgår närmare av nedanstående beskrivning av utföringsexempel på uppfinningen i anslutning till bifogade ritningar. På ritningarna visas tre olika lagerutform- ningar i tvärsnitt i var sin figur.

I fig l visas hur slam 1, som med lastbil levererats från ett eller flera reningsverk, tippats i en långsträckt äsliknande hög. De längsgående kanterna har makats in mot mitten med exempelvis frontlastare eller med en bladutrustad traktor. Ett långsträckt vattentätt membran 3 av exempelvis plastfilm har dragits ut längs med och över slammet och ner på sidorna av detta. Därefter har halmbalar placerats på membranets kanter, eventuellt med en viss samtidig anpressning mot slammet.

Under slammet finns ett absorberande skikt 2 av exempelvis sågspån som läggs ut före slammet om detta har hög fukthalt.

Balarna blöts för att bli tunga, alternativt kan man vänta pá att vädret ombesörjer detta.

Man kan även använda gamla överblivna balar av halm eller skadade ensilagebalar för att stabilt hålla membranet på plats I stället för plast kan man tänka sig att använda presenningar eller dylikt och man kan till och med tänka sig att använda nedbrytbara material för att under lagringstiden hålla ValIIIlCt Ute .

Om så önskas kan ett litet dräneringsdike dras upp runt slamförrådet för avledandet av regnvatten.

Om så önskas kan en perforerad slang, exempelvis dräneringsslang anordnas uppe på slamåsen och ansluten till en lämplig luftningsskorsten utanför lagret. Härigenom kan eventuell bildad fuktig ånga liksom eventuell av 'vind inpressad luft avledas. Det yttre utloppet kan till och med utformas så att vind ger undertryck i slangen, minskande risken för att membran eller plastfilm slits sönder av vinden.

När slammet lagrats länge nog för att bli hygieniserat, dvs de oönskade bakterierna har avdödats, tas halmbalama med början i en ände bort, plasten rullas av ett stycke och slarnmet lastas successivt upp på lämpliga gödselspridare och fördelas över exempelvis ett fält alternativt en del härav. Balar och plast avlägsnas allteftersom slamrnet sprids och användbara delar i lagret tas till vara. Nästa år sprids slam över en annan del av fältet alternativt anordnar man ett nytt temporärt lager vid ett annat fält med utnyttjande av delarna från det gamla lagret 10 15 20 533 B33 4 om de inte blivit förstörda. Halmbalarna kräver inga särskilda åtgärder efter förbrukande eftersom de består av naturmaterial och bryts ner naturligt och de kan därför lämnas på platsen alternativt spridas tillbaka ut på fälten.

Genom att kostnaden för lagren i enlighet med uppfinningen är låg kan man placera ut dessa i anslutning till de arealer där slammet skall spridas och dit leverans enkelt kan ske från reningsverket. Slamspridaren behöver inte ideligen åka långa vägar fram och tillbaka för att komma till avsides belägna brukningsenheter utan transporterandet kan hållas till ett minimum.

Eftersom bredden för membranen (t ex plast) är begränsad görs lagren i enlighet med uppfinningen långsmala.

Den låga kostnaden och rationella hanteringen gör det möjligt även för små lantbruks- enheter att klara kostnaderna för lagringen. Det krävs ej heller anläggande av stora slamlager i anslutning till brukningscentrum, där dessa skulle riskera att permanent störa utsikten, orsaka luktproblem mm. l fig 2 visas hur plastmembranet kan hållas fast mellan rader av på varandra stående halmbalar. Denna uppbyggnad är kanske något känsligare för stora vindlaster, men innebär samtidigt ett bättre utnyttjande av plastmembranets bredd.

Den i fig 3 visade lagervarianten kan vara praktisk om vindlasterria framför allt kommer från vänster. Även om det underliggande absorberande skiktet inritats i samtliga figurer är det endast nödvändigt när slammet har ett stort vatteninnehâll. Genom begränsning av slamskiktets höjd minskas också avvattningsbenägenheten för slammet.

Claims (5)

10 15 20 533 B33 5 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för att hygienisera naturlig gödsel (1) i form av avloppsslam och djur- gödsel, kännetecknat av att den naturliga gödseln (1) på sin väg från reningsverk, ladugårdar eller stall; till åkermark eller skogsmark mellanlagras på marken och att ovanpå gödseln placeras ett vattentätt membran (3), presenning eller dylikt för att förhindra inträngande av vatten vid regn, varvid det täckande vattentäta plastmembranet hålls på plats av halmbalar placerade uppe pá av halmbalar bildade väggar för lagret och att gödseln (l) förvaras i mellanlagnet en tillräckligt lång tid för att ohälsosamma bakterier skall dö ut.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att under gödseln (1) placeras ett skikt (2) av nedbrytbart organiskt material, såsom hö, torv, sågspån etc om fukthalten på gödseln är hög.

3. Förfarande enligt krav l eller 2, kännetecknat av att gödseln (1) mellanlagras i närheten av eller på den åkermark eller skogsmark som efter hygieniseringen skall tillföras gödseln.

4. Lager för hygienisering och förvaring av gödsel, såsom avloppsslam eller gödsel (1) från djur, kännetecknat av att det är anordnat på marken med ett vattentätt membran (2) eller dylikt över slammet, vilket membran hålls på plats av tunga balar av halm, hö eller ensilage placerade uppe på av halmbalar bildade väggar för lagret.

5. Lager enligt krav 3. kännetecknat av att balarna är blöta.