SE532853C2 - Anordning och metod för upplåsning av lås med hjälp av strömövervakning - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 35 532 S53 2 komplexa, både vad gäller erforderliga komponenter och ansträngning vid installation. De är även ofördelaktiga vad gäller energiförbrukning.

Det uppfmningsenliga konceptet är användbart på valfritt existerande lås som har roterbara låsverksamgöringsorgan på insidan, och kan med lätthet installeras på de flesta kommersiella lås som använder ett låsvred. Det uppfinningsenliga konceptet är även användbart vid nytillverkning av lås, och kan som sådant inkorporeras i låskistor vid tillverkning därav Sammanfattnin av u ' en Den uppfinningsenliga anordningen enligt krav l resp. 10 mildrar flera problem som finns hos anordningar enligt känd teknik.

En låsanordning som utnyttjar det uppfinningsenliga konceptet är anpassad att låsa upp ett lås genom överföring av en låskolv från ett låsningsläge (låst läge) till ett upplåsningsläge (upplåst läge). Anordningen har en elmotor mekaniskt förbunden med en axel via minst ett transmissionsorgan, varvid rotation av axeln verksamgör låskolven, och den kännetecknas av att den omfattar organ för övervakning av den ström som förbrukas av elmotorn.

Användningen av övervakningsorganen gör det möjligt att fastställa en position för låskolven utan något annat fysiskt sensororgan, såsom magneter/Hallelement som använts i känd teknik.

Anordningen kan vidare omfatta organ ßr utvärdering av den övervakade strömmen och lagringsorgan för lagring av strömkarakteñstika, såsom ett förutbestärnt värde, tex. ett tröskelvärde eller en referenskurva, avseende strömmen.

Lagringsorganen gör det möjligt att spara flera olika rcferensströmkaralderisktika.

Genom att göra detta är det möjligt för anordningen att automatiskt fastställa vilken typ av lås den har installerats vid, egenskaper hos det specifika låset, såsom tidsmässig skillnad mellan låsningsläge och upplåsningsläge, strömmens uppträdande när slutligt stopp nås, etc. Motom är sedan kapabel att manövrera i enlighet med den specifika låstypen. Om låset exempelvis är fiäderfórspänt kommer anordningen dra slutsatsen att vridmoment måste appliceras till dess att dörren öppnas eftersom låskolven annars återgår till låst läge. Andra fördelar torde vara uppenbara av efterföljande detaljerade beskrivning.

Anordningen kan vidare vara kapabel att fastställa om låset är i låsnings- /upplåsningsläge genom en jämförelse mellan övervakad ström och lagrade strömkarakteristika. Dessa och andra fördelar beskrivs i den detaljerade beskrivningen.

Transmissionsorganen kan vidare omfatta en försvagningskonstruktion, som är anpassad att gå sönder och bryta den mekaniska förbindelsen mellan elmotornoch 10 15 20 25 30 35 532 E53 3 axeln om en förutbestämd tröskelbelastrring överskrides. I händelse av att motom skä- (kärvar ihop) skulle det ktmna uppkomma en situation där låset är omöjligt att låsa upp. I ett sådant fall gör ovanstående lösning det möjligt att dimensionera den försvagade konstruktionen pâ så vis att den håller för den belastning som krävs för att manövrera låset, samtidigt som det är möjligt att applicera en kraft som är stor nog för att ta sönder den försvaga konstruktionen endast med manuell kraft, genom att vrida vredet eller liknande. Låset skulle knmna kärva ihop på annat sätt och istället för att ta sönder dyra och/eller komplexa komponenter i låset är den försvagade konstruktionen det enda som kommer att gå sönder. Detta är en kostnadseffektiv lösning som även minskar servicekostnader.

Transmissionsorganen kan omfatta ett kugghjul med ett centralt område, ett omkretsornråde och ett mellanliggande försvagningsområde, varvid den försvagade konstruktionen är anordnad i försvagningsområdet. Transmissionsorganen överför vridkrafien från motorn till axeln, och det är naturligt att organen innefattar ett kugghjul. Kugghjulet är på ett enkelt sätt försett med ett försvagningsområde, och kugghjul är en komponent som i allmänhet är billig att lagerhálla och enkel att byta ut.

Försvagningskonstruktionen kan innefatta en konstruktionsmässig försvagning, såsom öppningar, urtagningar eller hålrum i försvagningsområdet. Detta är effektiva sätt att erhålla ett försvagníngsområde, exempelvis genom borrning eller bearbetning av öppningar, kvarlâmnande en väldefinierad materialmängd.

Försvagningskonstruktionen kan även/istället omfatta en adhesivbindning, som lösgörbart binder den centrala området vid omkretsområdet.

Försvagningskonstruktionen omfattar minst en struktur som sträcker sig radiellt mellan det centrala området och omkretsområdet.

En metod för låsning/upplåsning av ett lås med en låsanordning som har en motorregulator som styr en elmotor som är mekaniskt förbunden med en låsregel hos låset och organ kapabla att övervaka strömmen som förbrukas av motorn, omfattar stegen att - sända instruktioner till en motorregulator för verksamgöring av motom i en öppningsriktning, - övervaka motorns strömförbnkning under drift av motorn, jämföra strömförbrtrlmingen som en funktion av tiden med referensströmkaralcteristika, - fastställa när låset är låst/upplåst utgående från nämnda jämförelse, stoppa verksamgöring av motom. 10 15 20 25 30 35 532 E53 4 Metoden kan använda sig av ett motor enligt beskrivningen häri.

För fackmannen finns det flera sätt att förverkliga uppfinningen, men enligt en föredragen utföringsform är övervakningsorganen belägna på ett kretskort och signalen från övervakningsorganen vidarebefordras till ett minne via en förstärkare, en filtreringsenhet en A/D-omvandlare och en processor.

Kort beskrivning av ritningarna Ovanstående såväl som tillkommande syften, egenskaper och fördelar hos föreliggande uppñnning fi-amgår tydligare i följande illustrative och ickebegränsande beskrivning av föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning, vid vilken samma hänvisningsbeteckningar används för liknande komponenter.

Fig. la är en sektionsvy i perspektiv av en låsanordníng som utnyttjar det uppfinningsenliga konceptet.

Fig. lb är en annan låsanordning som utnyttjar det uppfinningsenliga konceptet, monterad vid ett dörrblad.

Fig. 2a är en detaljerad perspektivvy som visar ett andra kugghjul hos låsanordningen.

Fig. 2b är detaljerad planvy av en alternativ utformning av det andra kugghjiilet.

Fig. 2c och 2d visar ytterligare komponenter som kan användas i samband med det andra kugghjulet enligt ñg. 2b.

Fig. 3 är en sidovy av kugghjulet enligt fig. 2a.

Fig. 4 är ett diagram som visar en strömförbrukning som funktion av tiden för en låsanordning, vilket illustrerar basen för uppfinningen enligt en trtföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 5 är en översiktsillustration av ett telekommunikationssystem, inbegripande en trådlös nyckelanordning som implementeras av en mobilterminal, en trådlös låsanordning för en dörr, en trådlös administratörsanordning som implementeras av en mobilterminal, en administratörsserver, ett mobiltelekommunikationsnät och ett antal andra element, som ett exempel på en miljö i vilken föreliggande uppfinning kan tillämpas.

Fig. 6 är en översiktlig ñontvy som illustrerar den trådlösa nyckelanordningen enligt fig. 1, och i synnerhet vissa yttre komponenter som är del av ett användargränssnitt mot en användare av den trådlösa nyckelanordníngen.

Fig. 7 är ett översiktligt blockschema som illustrerar de interna komponenterna och modulema hos den trådlösa låsanordningen enligt fig. 1.

Fig. 8 och 9 är flödesscheman över en metod för upplåsning av låsanordningen med nyckelanordningen enligt de föregående ritningarna. 10 20 25 30 35 E32 853 5 Detaljerad beskrivning av töredøradgpautföringggmer Hânvisande till fig. 1-4 beskrivs en låsanordning 140 enligt en första utföringsform av uppfinningen mer detaljerat. I fig. 1 visas dörren 150 mer detaljerat.

På välkänt sätt har dörren ett lås 140 som innefattar en inre låsmekanism, innehållen i en låskista (visas ej i fig. l) såväl som ett dörrhandtag 161, ett låsvred 162 och en låsregel 163. Låsvredet 162 är stelt monterat vid en ände av en roterbar axel 164.

Låsanordningen 140 monteras vid en basplatta 154 som fästs vid dörrbladet 152, vid sidan om låset 160. En användare kan låsa upp dörrlåset 160 manuellt inifrån de lokaler som dörren skyddar, genom vridning av låsvredet 162. Detta orsakar rotation av axeln 164 och, slutligen, återdragning av låsregeln 163 från dess utskjutande låsningsläge som visas i fig. 1, till ett återdraget upplåsningsläge.

Andra komponenter hos låsanordningen 140 monteras på basplattan 154. I den visade uttöringsformen fästs en järnlös likströmsmotor 308 vid basplattan 154. En transmissionsaxel 308a hos motom 308 är försedd med ett första kugghjul 308b som» transmissionsorgan. Kugghjulet 308a har en stympat konisk form med axiellt sig sträckande kuggar längs sin omkrets, och ingriper med ett andra, större kugghjul 166, varvid utvåxlingen är ungefär 5:1. Utväxlingen hos likströmsmotorn planetväxel (visas ej) är ungefär 24: 1 , vilket resulterar i en total utväxling av ca 100:1. Det större kugghjulet 166 är cirkelformat och har en rotationsaxel som sammanfaller med den roterbara axeln 164 på vilken det större kugghjulet 166 är monterat.

En motorregulator (motorstyrenhet) 307 (fig. 7) är kopplad till motorn 308 och anpassad att åstadkomma en reglersignal 307b för ingrepp eller fiikoppling av motorn 308 och medbringarorganen. Motorregulatom 307 styrs i sin tur av en reglersignal 307a fiån en CPU 313 i låsanordningen.

Verksamgöring av motorn 308 via motorregulatorn 307 roterar således transmissionsaxeln 308a, vilken i sin tur roterar det mindre kugghjulet 308b och får det att rotera det större kugghjulet 166. Rotation av det större kugghjulet 166 orsakar rotation av den roterbara axeln 164, vilket manövrerar låsregeln.

Anordningen omfattar organ för övervakning av strömmen som förbrukas av líkströmsmotorn över tiden. Sensororganen innefattar lämpliga komponenter anordnade på ett kretskort. Den ström som förbrukas av motorn är proportionell mot vrídmomentet som dess transmissionsaxel 308a måste övervinna. Om man bortser från friktionstörluster relaterade till kugghjulen kommer detta vridmoment, och därmed strömmen, vara proportionell mot den lcrafi som erfordras för förflyttning av låsregeln.

I syfte att belysa övervakningsorganens funktion betraktas ett läge där låsregeln från början befinner sig i ett låsningsläge. Från detta läge kan 10 20 25 30 35 532 853 6 likströmsmotorn försöka vrida den roterbara axeln 164 i en låsningsriktning eller en öpvninssrikmins- Om den roterbara axeln 164 vrids i en låsningsríktning kommer den typiskt att rotera relativt enkelt under en del av en omvridning varefter den når ett permanent stopp. I detta fall kommer övervakningsorganen detektera en låg, väsentligen konstant strömförbrukning, följt av en snabb ökning i förbrukning, vilket visas i fig. 4.

Om den roterbara axeln å andra sidan vrids i en öppningsriktning kommer den att rotera relativt enkelt till dess att den börjar ingripa med låsregeln. Vid den tidpunkten kommer det ske en ökning i den kraft som lrrävs för rotation av axeln, och därmed av strömförbrukningen. När väl låsregeln når ett upplåsníngslåge kommer den roterbara axeln återigen rotera relativ enkelt tills den även i detta fall når ett permanent stopp. I detta fall detekterar övervakningsorganen en låg, väsentligen konstant strömförbriikning följt av en ökad, men ändå måttlig, temporär förbrukningsökning, följt av en låg, väsentligen konstant förbrukning, följt av en snabb rörbrukningsökning. - Det torde inses att om låsregeln befinner sig i ett upplåsningsläge blir strömiörbrulcriingsegenskapema väsentligen de omvända I detta sammanhang bör det även nånmas att det finns låsmekanismer för vilka låsregeln låses eller upplåses i två efter varandra följande steg, vilket naturligtvis påverkar strömförbrukningslalrvans utseende.

I praktiken upptages en referensström när låsanordningen installeras. Som ett första steg i referensproceduren lågesinställs låsregeln först i ett maximalt låst läge.

Det andra steget är att initiera den automatiserade delen av proceduren. Motom inslrueras då att rotera i en riktning, och när den nått ändläget i den rotationen vänder den och roterar i den andra riktningen tills den återigen når ett permanent stop.

F ig. 4 visar ett exempel på en upptagen referensström som funktion av tiden.

Det diagram som visas i fig. 4 illustrerar en situation där den roterbara axeln 166 har vridits i en öppningsriktning. Det är uppenbart av kurvan (heldragen línj e) att det föreligger en startström töljt av ovan nämnda låga, väsentligen konstanta strömförbrtikning. Dårefier manövreras låsregeln, vilket indikeras av den väldefinierade ökningen och minskningen av strömförbrulcning, vilket återigen följs av ett konstant område. Vid ändläget når låsregeln sitt permanenta stoppläge, vilket resulterar i en snabb ökning i strömförbrtlkníng. Efter strömkomponenter som startströmmar och sådant har tagits bort, kan en korrigerad strörnkurva erhållas, den streckade linjen i fig. 4.

Den uppfinningsenliga användningen av strörnövervakningen möjliggör flera utvärderingsparametrar. För det första har låsanordningen efter det att 10 15 20 25 30 35 532 353 7 referensproceduren avslutats upptagit referenssnömmen, och framtagit svaret på ett antal fiågor, såsom exempelvis: 1) Vilken är låsningsriktningen? Detta gör det möjligt att installera låsanordningen på valfii dörrtyp (vänster- el. högerhängd) utan specialutformade konfigurationen ii) Vilka är karakteristika när låsanordningen når permanent stopp? iii) Vilka är karakteristika när låsregeln manövreras. iv) Vilka är de karakterisktiska tidsperiodema mellan händelser, exempelvis från låsmanövrering till permanent stopp Svaren på ovanstående frågor tillhandahåller detaljerad information som kan användas vid själva läsningen och upplåsningen av låset som använder låsanordningen. Ytterligare utvärderingsparametrar innefattar: v) Uppskattning av energiförbrukning, uppskattning av livstid För den beskrivna sortens låsanordning är energiförbrukningen en egenskap som är synnerligen intressant att övervaka För anordningen används företrädesvis små batterier som tillhandahåller höga strömmar, såsom litium-tionyl-kloridbatterier.

Dessa batteriers egenskaper har inget otvetydigt samband med den kraft som finns kvar i batteriet. Av denna anledning är det fördelaktigt att mäta och spara strömtörbrukningen och från denna uppskatta batteriets återstående livstid, eftersom inre resistans ökar och den maximala utrnatningsströmrnen därför år lägre när endast låg kapacitet firms kvar i batteriet. vi) Mätning av toppsuöm, senare jämförelse under drift eller ytterligare referensprocedur.

Toppströmmen kan sedan jämföras med toppströmmen under en senare referensprocedur, eller under den faktiska användningen av låsanordningen. Även denna mätning kan användas för uppskattning av batteriets kvarvarande kraft.

I allmänhet kan förändringar i utvärderingsparametrarna hänßras till förändringar hos anordningens komponenter. Detta innefattar egenskaper hos batteriet såsom diskuterats ovan, men även statusen för de mekaniska komponenterna. Även de mekaniska komponenterna hos låsanordningen eller låset slits, vilket påverkar den inre friktionen och därmed den övervakade strömmens uppträdande. 10 20 25 30 35 532 853 8 Utvärderingsparametrarna kan således användas för att utlösa en översyn av låsanordningen, vid vilken kugghjulen och/eller andra komponenter byts ut.

I en enkel utföringsform används endast karakteristika för de permanenta stoppen. Det är uppenbart från diagrammet i fig. 4 att ett tröskelvärde kan inställas för detta ändamål. När väl tröskelvärdet nåtts kan det fastställas att ett ändläge nåtts, och motorn kan stoppas för sparande av kraft.

Om en person aktiverar låsanordningen fiån utsidan, exempelvis genom att knacka på dörren, kommer låsanordníngen först att bekräfta att personen som knackar på dörren är tillåten att komma in. Därefter roterar motorn i en öppningsrikming, och sluta rotera när väl tröskelvärdet nåtts, oberoende av om låsregeln var låst eller upplåst till att börja med. Personen kan då gå in.

Om en person aktiverar låsanordningen inifrån, exempelvis genom att trycka på en knapp som initierar en lâsningsprocedur, kommer låsanordningen först att bekräfta att det finns organ, såsom en bärbar telefon med tillträdelserättigheter i närheten (för att förhindra personen att låsa sig ute), varefter motorn kommer att roteras i en stängningsriktning till strömförbnikningen när tröskelvärdet.

Om det är önskvärt år det alltid möjligt att använda låsvredet för låsning/upplåsning av dörren från insidan, såväl som en nyckel för låsning/upplåsning av dörren från utsidan.

I mer raffinerade utföringsformer kan summaströmmen som ñrbrukas vid manövrering av låsregeln användas. I andra utföringsformer kan kurvans lutning användas istället för tröskelvärdet. Båda dessa åtgärder gör det möjligt att stoppa motorn än tidigare och därmed reducera energiförbrukningen ytterligare.

Energiförbrukningen är en sakfråga eftersom låsanordningen företrädesvis är batteridriven för förenklande av installationsprocediiren. Mekaniskt slitage orsakat av belastning av komponenterna är också en sakfråga, och även detta reduceras vid användning av ovanstående metod.

Vid montering av låsanordningen borttages låsvredet 162 tillfälligt från låset 140 och basplattan 154 monteras vid dörrbladet 152. Basplattan 154 kan självklart monteras med hjälp av valfria fästorgaii, men den monteras i allmänhet med hjälp av befintliga fästskiuvar som används för fasthållning av en skyddsplatta som för de flesta lås är belägen mellan låsvredet och dörrbladet. Anledningen till detta är både relaterad till förbättrande av det estetiska utseendet och undvikande av att äventyra säkerheten. För exempelvis metalldörrar förenklar även användandet av befintliga fästorgan, såsom skruvar, den faktiska monteringen. I den visade utföringsformen har skyddsplattan (visas ej) ersatts av en cirkulär fästplatta (visas ej), varvid basplattan 154 därefter fästs vid fåstplattan. Detta arrangemang förenklar möjligheten att 10 20 25 30 35 532 353 9 montera basplattan i olika riktningar, eftersom den kan anordnas i valfri vinkel kring fästplattans omkrets.

I illustrerande syfte visas ej kretskortet omfattande, exempelvis, en motorregulator och kommunikationsorgan i fig. 1. Batteriuppsättningen 308c, som vanligen är anordnat på det parti av basplattan som är avlägset från den roterbara axeln, visas i fig. lb.

Basplattan har även fästpunkter för en skyddskåpa (visas ej). Låsvredet 162 anordnas på den rotcrbara axeln 164 efter det att skyddskåpan monterats.

En användare som önskar låsa eller låsa upp dörren från insidan vrider helt enkelt på vredet 162 och manövrerar därigenom låsregeln och låser upp dörren, Detta kommer i sin tur även vrida det större kugghjulet 166 och därmed rotera transmissionsaxeln 308a hos likströmsmotorn 308. Eftersom den beskrivna sortens motor inte förorsakar något betydande motstånd som gör låsvredet 162 svårt att vrida, ens vid den aktuella utväxlingen, firms det inget behov av att innefatta ett frikopplingssystem. Ett skäl att lägga till ett frikopplingssystem är icke desto mindre att minska slitaget på komponenter. Ett annat skäl skulle kunna vara att den mekaniska friktionen i låset, vilken upplevs vid manuell låsning/upplåsning med hjälp av vredet 162, skulle kunna förbli oförändrad, varvid låset ”känns” likadant som före installation av det uppfinningsenliga systemet. Faktum är att anordningen i fig. 1 innefattar ett frikopplingssystem, vilket beskrivs mer noggrant under hänvisning till fig. 2b, 2c och 2d. Frikopplingssystemet fungerar i princip enligt följande: Ett nav 180 som har en klack 182 (se fig. 2c) är koncentriskt anordnat i ingripande kontakt med axeln 164. När axeln 164 vrids, pga. att en användare vrider på vredet 162, så gör även navet 180 detta. En ring 186 med en arm 188 (se fig. 2d) är anordnad koaxiellt med navet 180 på så vis att när navet 180 fullgjort nästan ett helt varv kommer klacken 128 ingripa med armen 188. Ringen 186 kommer sedan att rotera med navet 180. Efter ett andra varv ingriper armen 188 med en andra klack 178 på det andra kugghjulet 166, och först nu kommer tranmissionen att bringas i ingrepp, via det andra kugghjulet. En användare kan således vrida vredet 162 nästan två hela varv innan ytterligare motstånd från transmissionsorganen upplevs.

En användare som antingen vill låsa eller låsa upp dörren från utsidan kan antingen använda en nyckel, eller instruera motorregulatom 307 att styra motorn enligt något ovan beskrivet sätt.

Fig. la, b är detaljerade perspektivvyer av en framsida av ett större kuggliiul 166 enligt ett andra uppfinningsenlígt koncept, vilket kan användas utan den strömövervakande funktionen. Kugghjulet är väsentligen cirkulärt och omfattar tre fimktionella områden. 10 15 20 25 30 35 532 åšä 10 - Ett centralt område som vid sitt rotationscentruni har ett axiellt genomgående hål 168 med en form som möjliggör sammanpassande samverkan med den roterbara axeln. Det centrala området omfattar ett cirkelformat utskott 170, se fig. 6, som passar i ett hål i basplattan 154. Det cirkelformade utskottet 170 omfattar även, kring sin yttre omkrets, ett spår 172 i vilket det är möjligt att anordna en låsring (visas ej) när utskottet 170 har införts genom basplattan 154.

- Ett omkretsområde på vilket det andra kugghjulets 166 kuggar 174 är anordnade. Kuggarna 174 sträcker sig radiellt på den övre sidan av kugghiulet 162.

Det kuggtörsedda området slantar i riktning utåt i syfte att sammanpassa med den. stympat koniska formen hos det mindre kugghjulet 308b.

- Det centrala området och omkretsområdet förbinds av ett försvagningsområde. Försvagníngsomrâdet består väsentligen av ett mindre antal (tre i fig. 2) konstruktioner 176 som sträcker sig radiellt mellan det centrala området och ' omkretsomrâdet. Försvagningskonstruktionemas 176 antal och storlek kan, och bör, varieras beroende på konstruktionsmaterialet såväl som på den förutbestämda kraft som behövs för att ta sönder dem. I allmänhet skall ßrsvagnirtgskonstruktionerna 176 motstå de krafter som förväntas vid normal användning av låset, dvs. det vridmoment som kan levereras av motorn (under beaktande av utväxlingen). Det torde noteras att försvagningsomrâdet även kan anses utgöras av öppningarna/urtagningaina/hålrummen som är utformade mellan konstruktionerna 176.

Notera att de beskrivna försvagningskonstruktionema endast är exemplifierande. Andra exempel innefattar användning av lim, adhesiv, etc., mellan det centrala området och omkretsomxådet, eller valfri annan förbindning med önskade egenskaper.

Notera att försvagningsområdets position mellan det central området och omkretsomrâdet, resulterar i att det inte utsätts ßr några väsentliga krafter i en situation där låsregeln manövreras med hjälp av låsvredet 162 fiån insidan eller en fysisk nyckel från utsidan. Den enda kraft de utsätts för i denna situation är den kraft som erfordras för rotation av den inaktiva likströmsmotorn.

Försvagrringsområdet är användbart om någon del av transmissionen, eller tom. likströmsmotom skär, eller kärvar fast på annat sätt. I en sådan situation kan det vara omöjligt att manövrera låsanordningen förutom med låsvredet, eller med en nyckel från utsidan. Eftersom låsvredet 162 år mekaniskt förbundet med motorn, via transmissionsorganen, kommer även låsvredet 162 att kärva fast. Tack vare försvagningskonstrulctionerna 176 hos försvagningsområdet kommer det ändå att vara möjligt att vrida låsvredet 162 och låsa upp dörren. Försvagriingskonstruktíonerna 10 20 25 30 35 533 853 ll 176 kommer att gå sönder när en förutbestämd tröskelkraft överskrides. Den nedre gränsen för denna kraft diskuterades ovan, och den övre gränsen skall vara sådan att den enkelt övervinns manuellt med hjälp av hävstångseffekten ñån låsvredet 162.

Det trasiga större kugghjulet 166 byts ut enkelt och till en låg kostnad. I den visade utföringsformen borttages det första kugghjulet 308b 'från transmissionsaxeln 308a, och efier det att låsringen borttagits från spåret 172 i det större kugghjulet 166 kan det senare borttagas och utbytas. Det faktum att försvagningskonstniktionerna kommer att gå sönder först minskar risken för att andra komponenter skadas under nödöppníngen av dörren.

Både det mindre och större kugghjulet kan vara gjorda en an polymer såsom PTFE, polyamid, metall eller annat lämpligt material.

Föreliggande uppfinning kan med fördel användas i samband med den metod och anordning som beskrivs i ovannämnda WO 2006/098690. I detta dokument beskrivs en kommunikationsftmktion som ñrenädesvis kan realiseras i en metod för upplåsning av ett lås med en låsanordning kapabel till trådlös kortdistansdatakommunikation i enlighet med en kommunikationsstandard, där metoden innefattar stegen att: a) detektera en nyckelanordning inom räckhåll för låsanordningen; b) bestämma en adress för trådlös kommunikation för nyckelanordningen; c) utvärdera den bestämda nyckelanordningsadressen med hänvisning till ett datalagringsorgan med ett antal adresser för trådlös kommunikation lagrade däri; d) alstra ett utvärderingsresultat från nämnda utvärderingssteg c), varvid en överensstämmelse mellan den bestämda nyckelanordningsadressen och någon av de i datalagringsorganet lagrade adresserna för trådlös kommunikation är en förutsättning för ett positivt utvärderingsresultat; samt e) låsa upp nämnda lock, om ett positivt utvärderingsresultat alstras i steg d).

Stegen a) och b) med detektering och bestämning utförs utan etablering av n , on dubbelriktad kommunikationslänk mellan låsanordning och nyckelanordning enligt nämnda kommunikationsstandard, och därför är upplåsningsmetoden enligt den första aspekten mycket snabbare än den upplåsningsmetod som är känd fiân den kända teknik som tidigare har hänvisats till i detta dokument. Den kommer vidare också att medge att mindre avancerade trådlösa kommunikationsanordningar kan fimgera som nyckelanordningar.

Kommunikationsstandarden är med fördel Bluetooth, och stegen a) och b) kan således inbegripa att: _ söka (”paging”) efter Bluetooth-kapabla anordningar inom räckhåll genom att skicka ut förfrågningsbegäran ("inquiry requests"); 10 20 25 30 35 532 353 12 ta emot ett förfrågningssvar från nämnda nyckelanordning; samt erhålla nämnda adress för trådlös kommunikation för nämnda nyckelanordning genom att avläsa dess Bluetooth-adress från nämnda förfrágningssvar.

Steget b) kan vidare inbegripa att bestämma en aktuell tid; och stegen c) och d) kan vidare inbegripa att jämföra av nämnda aktuella tid med ett antal tidsluckor som är förknippade med en ifrågavarande adress bland de lagrade adresserna för trådlös kommunikation, vilken överensstämmer med den bestämda nyckelanordnings- adressen, varvid en förutsättning för ett positivt utvärderingsrestlltat är att den aktuella tiden faller inom någon av nämnda tidsluckor.

De i datalagringsorganet lagrade adressema för trådlös kommunikation kan vara förknippade med respektive behörighetsnivåer, varvid stegen c) och d) kan inbe- gripa att: för en ifrågavarande adress bland de lagrade adresserna för trådlös kom- munikation, vilken överensstämmer med den bestämda nyckelanordningsadressen, alstra ett första utvärderingsresultat, om en med nämnda ifrågavarande adress förknippad behörighetsnivå uppfyller eller överstiger en förutbestämd behörighetsnivå, och i annat fall alstra ett andra utvärderíngsrestiltat, varvid nänmda första utvärderingsresultat motsvarar nämnda positiva utvärderingsresultat och förorsakar att steget e) utförs, samt varvid nänmda andra utvärderingsresultat ßrorsakar, istället för steget e), att följande steg utförs: f) etablera en dubbelriktad kommunikationslänk mellan nämnda låsanordning och nämnda nyckelanordning enligt nämnda kommunikationsstandard; Samt g) ta emot verifieringsdata från nänmda nyckelanordning över nämnda kommunikationslärilc; h) autentisera nämnda nyckelanordning genom att matcha nämnda mottagna verifieringsdata med autentiseringsdata lagrade i nämnda datalagríngsorgan och för- lmippade med nämnda ifrågavarande adress; samt i) vid framgångsrik autentisering av nämnda nyckelanordning i steget h), låsa upp nämnda lås.

Detta medger hantering av vissa prioriterade och/eller betrodda användare enligt den snabba upplåsningsmetoden som beskrivits tidigare, medan andra användare kan kontrolleras noggrannare genom att inhämta deras veríñeringsdata över den dubbelriktade kommnnikationslänken för undersökning i låsanordnírigen. 10 20 25 30 35 533 B53 13 Tidsluckor förekommer med fördel i första och andra typer, varvid nämnda första typ av tidslucka representerar en första behörighetsnivå som uppfyller eller överstiger nämnda förutbestämda behörighetsnivå, och nämnda andra typ av tidslueka representerar en andra behörighetsnivå som är lägre än nämnda förutbestämda behörighetsnivå, varvid metoden inbegriper steget att besluta att nämnda behörighetsnivå som är förknippad med nämnda ifrågavarande adress är nämnda första behörighetsnivå, om nämnda aktuella tid faller inom åtminstone en tidslueka som är av nämnda första typ och är förknippad med nämnda ifrågavarande adress.

Nämnda verifieringsdata kan inbegripa en PlN-kod ("Persona1 Identifieation Number", personligt identiñeringsnummer), eller biometriska data i form av exempelvis ett digtalt fingeravtrycksprov.

Metoden kan vidare inbegripa de inledande stegen att detektera närvaron av en användare i en närhet av nämnda lâsanordníng och som följd initiera utförande av steg a). Detta gör det möjligt för låsanordningen att vila i en vilomod med försumbar efïektförbrukning under inaktiva perioder. Endast komponenter som hanterar detek- teringen av användarens närvaro kommer att behöva vara aktiva under en sådan vilomod. Sådan optimal effektbesparing möjliggör i sin tur att låsanordningen kan implementeras som en fristående anordning som kan fungera autonomt under långa tidsperioder, driven av sin egen strömkälla, såsom batterier.

Närvaron av användaren kan detekteras genom att ta emot en detekteringssignal från en närhetssensor som är placerad och anordnad att övervaka närområdet kring nämnda lâsanordning. Närhetssensorn kan väljas från den grupp som består av: en IR-sensor (infiaröd sensor), en ultraljudssensor, en optisk sensor, en RF-sensor (radiofrekvent sensor) eller en trycksensor. För utföringsformer där låsanordningen monteras på en dörr som har ett dörrhandtag, kan närhetssensom alternativt vara placerad på eller vid nänmda dörrhandtag och vara anordnad att alstra nämnda detekteringssignal genom att elektriskt detektera växelverkan från nämnda användare på nämnda dörrhandtag.

Ett steg med lagring av nämnda adress för trådlös kommunikation, såsom den bestämts i steg b), i nämnda datalagringsorgan möjliggör alstring av en loggfil och/eller statistik genom att samla in adresser för trådlös kommunikation för olika nyckelanordningar, såsom de lagrats i datalagringsorganet; och överföring av nämnda loggfil och/eller statistik till nämnda nyckelanordning över nânmda kommu- nikationslänk.

Metoden kan inbe gripa stegen att ta emot uppdateringsinformation för autentiseringsdata från nämnda nyckelanordning över den i steget f) etablerade kommunikationslänken; 10 15 20 25 30 35 532 353 14 bestämma en första tidsståimpel i den mottagna uppdateringsinformationen för autentiseringsdata, varvid nämnda första tidsstämpel återspeglar en ursprungstid för nämnda uppdateringsinformation för autentiseringsdata; bestämma en andra tidsstämpel för de autentiseringsdata som för närvarande är lagrade i datalagringsorganet i lâsanordningen; samt uppdatera de autentiseringsdata som för närvarande är lagrade i datalagringsorganet i låsanordningen med autentiseringsdata innefattade i den mottagna uppdateringsinformationen för autentiseringsdata, om nämnda första tidsstämpel är nyare än nämnda andra tidsstämpel.

Vidare steg kan inbegripa att bestämma en tredje tidsstämpel i den mottagna uppdateringsinformationen för autentiseringsdata, varvid nämnda tredje tidsstämpel återspeglar en mottagningstid för nämnda uppdateringsinforrnation för autentiseringsdata vid nämnda nyckelanordning från en fjärrbelägen server, och där nämnda första fidsstämpel återspeglar en skapandetid för nämnda uppdateringsinformation för autentiseringsdata vid nämnda server; samt utföra nämnda uppdateringssteg, endast om nämnda första tidsstämpel är äldre än nämnda tredje tídsstämpel, och bägge av nämnda första och tredje tidsstâmplar är nyare än nämnda andra tidsstämpel.

I allmänna termer är den uppfinníngsenliga anordningen en låsanordning för upplåsning av ett lås, kännetecknad av organ för trådlös kortdisfansdatakommunikation i enlighet med en kommunikationsstandard; organ för detektering av en nyckelanordning inom räckhåll för låsanordningen; organ för bestämning av en adress för en trådlös kommunikation för nyckelanordningen; ett datalagringsorgan med ett antal adresser för trådlös kommunikation lagrade däri; organ för utvärdering av den bestämda nyckelanordningsadressen genom hänvisning till det i datalagringsorganet lagrade antalet adresser för trådlös kommu- nikation och alstring av ett utvärderingsresultat, varvid en överensstämmelse mellan den befimda nyckelanordningsadressen och någon av de i datalagringsorganet lagrade adressema för trådlös kommunikation är en förutsättning för ett positivt utvärderingsresultat; samt organ för upplåsning av nämnda lås, om ett positivt utvärderingsresultat alstras. 10 15 20 25 30 35 5353 853 15 Den andra aspekten har väsentligen samma särdrag och fördelar som den första aspekten. Andra syften och fördelar med samt särdrag hos föreliggande uppfinning kommer att framgå av följande detaljerade redogörelse, av de bifogade underkraven samt av ritningarna.

Alla termer som används i kraven skall i allmänhet tolkas enligt deras vanliga betydelse inom det tekniska området, såvida inte något annat rrtnyckligen definieras häri. Alla hänvisningar till "en/ett/den/det [elemeng anordning, komponent, organ, steg, osvl" skall tolkas öppet såsom hfinvisande till åtminstone en förekomst av nämnda element, anordning, komponent, organ, steg, osv, såvida inte något annat uttryckligen anges. Stegen i varje metod som redovisas häri behöver inte utföras i exakt den redovisade ordningen, såvida inte så anges uttryckligen.

Föreliggande uppfinning implementeras med fördel i ett mobiltelekommunikationssysteni, av vilket ett exempel illustreras i fig. 5. Centrala element i fig. 5 är en trådlös nyckelanordning (KD) 100 och en trådlös låsanordning (LD) 140. Syftet med låsanordningen 140 är att styra någon slags låsmekanism i ett lås, som i det illustrerade exemplet är ett dörrlås på en dörr 150. Låsanordningen manövreras i sin tur av nyckelanordningen, då den förs i närheten av låsanordningen.

Närmare bestämt är både nyckelanordningen 100 och låsanordningen 140 kapabla till trådlös kortdistansdatakommunikation i enlighet med en komrnunikationsstandard. I den föredragna utföringsformen är denna kommunikationsstandard Bluetooth.

Eftersom den har utgjort de facto-standarden för trådlös kortdistans- datakommunikation för mobila anordningar under flera år redan, anses Bluetooth vara mycket välkänt för fackmanneri, och följaktligen ges inga detaljer om Bluetooth som sådant Precis som med de flesta andra samtida mobiltelekommunikationssystem tillhandahåller systemet enligt fig. 5 diverse telekommunikationstjärrster såsom röst- samtal, datasamtal, faxsändningar, musiköverfóringar, stillbildsöverföringar, videoöverföringar, överföringar av elektroniska meddelanden samt elektronisk handel för mobilterminaler i systemet, såsom den tidigare nämnda mobilterminalen 100, en annan mobilterminal 106, personliga digitala assistenter (PDA) eller bärbara datorer.

Det skall noteras att dessa olika telekommunikationstj änster inte är centrala för uppfinningen, och att olika tjänster bland telekommunikationstjänsterna kan vara till- gängliga eller ej, för olika utföringsformer.

I fig. 5 implementeras nyckelanordningen 100 av någon kommersiellt tillgänglig, Bluetooth-kapabel mobilterminal 100, för vilken en utföringsforrn 200 visas i fig. 2. Som framgår av fig. 2, och som ü välkänt inom området, innefattar mobilterminalen 200 ett apparathölje 201, en högtalare 202, en display 203, en 10 15 20 25 30 35 532 853 16 inmamingsanordning 204a-c samt en mikrofon 205. I den redovisade utlöringsformen innefattar inmatningsanordningen 204a-c en uppsättning knappar 204a arrangerade i en knappsats av vanlig lTU-T-typ (alfanumerisk knappsats), ett par mjuka tangenter eller funktionsknappar 204b samt en biometrisk dataläsare 2040 i form av en fingeravtryckssensor. Följaktligen ges ett grafiskt användargränssnitt 206, som kan användas av en användare av mobilterminalen 200 íör att styra terminalens ftmktionalitet och tå åtkomst till någon av de telekommunikationstjänster som hänvisats till ovan, eller till någon annan mjukvaruapplikation som exekveras i mobilterminalen. Med särskild hänvisning till en uttöringsform av iöreliggande uppfinning kan knappsatsen 204a användas för ínmatning av en PIN-kod för att användas rör autentisering av nyckelanordningen 100 i låsanordningen 140 för att besluta huruvida det lås som kontrolleras av låsanordningen skall låsas upp eller inte.

I en annan utfóringsform används den biometriska dataläsaren 204c på motsvarande sätt för att framställa ett digitalt fingeravtrycksprov fiån användaren, varvid nämnda fingeravtrycksprov används för autentisering av nyckelanordningen 100 i låsanordningen 140 genom matchning mot törlagrade fingeravtrycksmallar.

Dessutom, emellertid inte visat i fig 6, innefattar mobilterminalen 200 självfallet diverse interna hårdvaru- och mjukvarukomponenter, såsom en huvudstyrenhet (exempelvis implementerad av någon kommersiellt tillgänglig centralprocessorenhet (CPU), digital signalproeessor (DSP) eller någon annan elektronisk programmerbar logikanordning); tillhörande minne, såsom RAM-minne, ROM-minne, EEPROM-minne, flashminne, hårddisk eller någon kombination därav; diverse mjukvara lagrad i minnet, såsom ett realtidsoperativsystern, ett människa- maskin-l eller användargränssnitt, drivrutiner och en eller flera mjukvarnapplikationer av diverse slag, såsom en telefonsamtalsapplikation, en kontaktapplikation, en meddelandeapplikation, en kalenderapplikation, en kontrollpanelapplikation, en kameraapplikation, en mediaspelare, ett dataspel, en anteckningsapplikation osv; diverse andra 110-anordningar än de som visas i fig. 2, såsom en vibrator, en ringtonsgenerator, en lysdiodindikator, volyrnkontroller osv; ett RF-gränssnitt inbegripande en inbyggd eller yttre antenn likväl som lämpliga radiokretsar för etablering och upprätthållande av en RF-länk till en basstation; det tidigare nämnda Bluetooth-gränssnittet inbegripande en Bluetooth-sändtagare; andra trådlösa gräns- snitt såsom WLAN, HomeRF eller IrDA; samt ett SIM-kort med en tillhörande läsare.

Mobilterniinalerna 100, 106 ansluts till ett mobilt telekommunikationsnät 110 genom RF-länkar 103, 108 via basstationer 104, 109.

Mobiltelekommunikationsnätet 110 kan vara i enlighet med någon kommersiellt 10 15 20 25 30 35 532 353 17 tillgänglig mobiltelekommunikationsstandard, såsom GSM, UMTS, D-AMPS eller CDMA2000.

Mobiltelekommunikationsnätet 110 är operativt förbundet med ett globalt nätverk (WAN) 120, vilket kan vara Internet eller en del därav. Diverse klientdatorer och serverdatorer, inbegripande en systemserver 122, kan vara anslutna till det globala nätverket 120.

Ett fast telenät (PSTN) 130 är förbundet med det mobila telekommunikationsnätet 110 på välbekant vis. Diverse telefonterminaler, inbegripande en stationär telefon 132, kan anslutas till PSTN 130.

CPUm 313 âr programmerad att läsa och exekvera programinstruktioner som lagras i ett minne 311 för att utföra en metod för trådlös automatisk upplåsning av låset 160, då nyckelanordningen 100 uppträder och har autentiserats korrekt. En utföringsform av denna metod illustreras i fig. 8 och 9 och kommer att beskrivas i närmare detalj senare.

Låsanordningen 140 är en självständig, autonomt arbetande anordning som inte kräver några ledningsbaserade installationer, varken för kommunikation eller för strömförsörjning. Istället strömförsörjs låsanordningen 140 uteslutande av en lokal" batterikrañenhet 303 och växelverkar med nyckelanordningen, som redan nämnts, genom Bluetooth-baserade aktiviteter. Låsanordningen 140 har för detta ändamål en Bluetooth-radiomodlil 309 med en antenn 310.

Låsanordningen 140 i den aktuella utföringsfcrmen inbegriper vidare en realtidsklocka 304 som kan förse CPU:n 313 med ett tillförlitligt värde på den aktuella tiden. En detektor 3l2b är placerad för att detektera att dörren 150 är i en korrekt stängd position, så att CPU:n 313 kan beordra låsning av låset 160 en viss tid efter det att en användare har öppnat dörren genom nyckelanordningen 100 och passerat genom densamma. Detektom 3l2b kan vara en konventionell magnetisk brytare med en liten magnet monterad på dörrkarmen och en magnetisk sensor monterad vid en motsvarande position på dörrbladet 152.

Låsanordningen 140 kan ha ett enkelt användargränssnitt, inbegripande knapp(ar) 305, en summer 3 l2a och lysdiodindikator(er) 3120. I vissa utföringsfonner kan en behörig administratör (ADM) konfigurera låsanordningen 140 genom detta användargränssnitt. I andra utföringsfonrler sker, emellertid, konfiguration av låsanordningen 140 - inbegripande uppdatering av innehållet i en lokal databas (LD-DB) 142 lagrad i minnet 311 och innehållande bl a nyckelanordningsautentiseringsdata - trådlöst antingen direkt fi-ån en närliggande mobilterminal 106 över en Bluetooth-länk 116, eller genom att förse en nyckelanordning, exempelvis nyckelanordningen 100, med uppdateringsinfonnation 10 15 20 25 30 35 532 B53 18 för autentiseringsdata fiän en systemdatabas 124 vid systemservern 122 över mobil- telekommunikationsnätet 1 10.

Efiersom låsanordningen 140 är en självständig, batteridriven installation som är avsedd att vara operativ under långa tidsperioder utan underhåll, är det viktigt att hålla efiekttörbrukningen vid ett Den aktuella utföringsformen är därför konstruerad att försätta sig själv i en vilomod efter en viss period av inaktivitet. I vilomoden hålls låsanordningens 140 element inaktiva och förbrukar försumbar effekt. Sättet att lämna vilomoden och träda in i driftmod är genom att applicera en väckningsstyrsignal 326 på en viss styringång på CPU :n 313. Låsanordningen 140 är därför försedd med ett väckningsarrangemang 320 som har en närhetssensor 324 och tillhörande kretsarrangemang 322.

Närhetssensorn 324 är placerad för att detektera närvaron av en användare i närheten av låsanordningen 140, och i beroende därav är kretsarrangernanget 322 an- ordnat att alstra väckningsstyrsignalen 326. Närhetssensom 324 kan exempelvis vara en IR-sensor (infraröd sensor), en ultraljudssensor, en optisk sensor, en RF-sensor (radiofrelcvent sensor) eller en trycksensor. Sådana typer av sensorer är alla väl kända för fackmannen och är kommersiellt tillgängliga Då närhetssensom 324 exempelvis är en RF-sensor, kan den med fördel vara anordnad att detektera mobiltelekommunikationstrafik, såsom GSM-trafik, till eller från mobilterrninalen som implementerar nyckelanordningen 100. I detta fall detekterar således närhetssensorn 324 inte användaren sj älv utan den nyckelanordning 100 som han medför. Då närhetssensom 324 är en trycksensor, kan den med fördel vara belägen på golvnivå någonstans nära dörren 150 för att detektera tryekvariationer som orsakas av användaren då denne går på golvet.

Alternativt kan närhetssensorn 324 vara placerad på eller vid dörrhandtaget 161 och vara anordnad att alstra en detekteringssignal genom att elektriskt detektera växelverkan från användaren på dörrhandtaget, exempelvis genom kapacitiva organ eller genom att detektera att en elektrisk krets sluts.

Dessutom kan organ såsom en nedtryckningsbar knapp vara anordnat på eller vid dörren 150 på insidan av ifrågavarande lokaler. Användaren kan utnyttja sådant organ ßr att framtvinga upplåsning av dörrlåset 160, när han önskar lämna lokalerna.

Sådant organ kommer för detta ändamål att vara kopplat till CPU:n 313, och den senare kommer att vara anordnad att utföra den tvingande upplåsningen av dörrlåset 160 genom att alstra styrsignalen 307b till motorstyrenheten 307 för att styra motom 308 pâ det tidigare beskrivna viset. 10 20 25 5352 B53 19 Med hänvisning nu till fig. 8 och 9 kommer en driltmetod som utförs av låsanordningen 140 för trådlös automatisk upplåsning av låset 160 nu att beskrivas i detalj, På övergripande nivå består metoden av två huvudautentiseringssteg 620 och 640 samt, i den aktuella utföringsformen men valfritt, ett inledande väckningssteg 610. Det första autentiseríngssteget 620 är konstruerat att vara snabbt och behöver därför inte inbegripa någon etablering av en dubbelriktad Bluetooth-kommunikations- länk mellan låsanordning och nyckelanordning, till skillnad från det tillvägagångssätt enligt känd teknik som beskrivits i det inledande avsnittet av detta dokument.

Experiment har visat att det första autentiseringssteget, vilket leder till att en dörr öppnas, kan fullbordas på så kort tid som 2-4 sekunder, vilket ü påtagligt snabbare än i den kända tekniken.

I det första autentiseringssteget baseras behörighetskontrollen uteslutande på nyckelanordningens Bluetooth-adress och den aktuella tiden, vilka bägge detekteras automatiskt av låsanordningen 140 och inte lctaver någon växelverkan från användaren (annan än att medföra nyckelanordningen 100 nära dörren 150). Vissa prioriterade användare är betrodda att låsa upp dörren 150 helt enkelt genom detta första autenfiseringssteg 620, medan andra användare måste göras behöriga under det efterföljande, andra och mera uttömmande autentiseringssteget 640 som kräver etablering av en dubbelriktad Bluetooth-kommunikationslänk och inbegriper ytterligare verifieringsdata fi-àn nyckelanordningen 100 - i form av en PIN-kod i den aktuella utföringsforrnen.

Låsanordningen 140 baserar sin drift på de i LD-DB 142 lagrade autentiseringsdata. I den aktuella utföringsformen innehåller postsmrkturen tör LD- DB 142 följande datafält för autentiseríngsdata: 10 15 20 532 853 2 0 Fält Innehåfl, exempel #1 Innehåll, exempel #1 LD ID 121 121 Användarnamn Olle Johan Bluetooth-ID 0x00223 aB 0x002e5af4 Fas l-tidslucka (1) 2005-03-24: 19-22 Fas l-tidslueka (2) Mån-Fre: 07-15 Fas l-tidslucka (n) Fas Z-tidslucka - enstaka Fas 2-tidslucka- 00-24 Lör-Sön: 10-18 schemalagd pnepkmi *som *nu Administratör Nej Nej I det ovan givna exemplet har det således konfigiirerats att användare Olle är behörig att öppna dörren 150, genom låsanordningen 140 med ID 121, genom att an- vända sin nyckelanordning 100 som har Bluetooth-ID 0x00223ai3 genom snabb fas l-autentisering under arbetsdagar mellan 07:00 och 15:00. Han har också givits en tillfällig fas l-behörighet den 24 mars 2005 mellan 19:00 och 22:00. Om han anländer till dörren utanför dessa fas l-tidsluckor, kan han fortfarande komma åt dörren 150 vid godtycklig tid (00-24), men i sådant fall måste han genomgå en komplexare fas 2- autentisering som inbegriper ytterligare behörighetskontroll, nämligen genom att ge en PIN-kod från nyckelanordningen 100 och kommunicera den till låsanordningen 140 över en dubbelriktad Bluetooth-kommunikationslänk. Fas Z-autentisering kräver en speciell mjukvara i nyckelanordningen 100, eftersom datautväxling är inblandad.

Om mobiltenninaler används som nyckelanordningar, är de därför med fördel av en avancerad modell som är försedd med ett lämpligt operativsystem, såsom Symbian, åtminstone för användare som kräver fas Z-autentisering. Vad gäller FIN-koden, kan den antingen vara iörlagrad i minnet i nyckelanordningen 100 och hämtas av mjukvaran däri vid kommunikation till låsanordningen, eller kan mjukvaran uppmana användaren att mata in sin PIN-kod manuellt på exempelvis knappsatsen 204a vid etablering av den dnbbelriktade Bluetooth-kommunikationsläriken. I andra utiöringsfoimer, om biometriska data används istället för PlN-kod som verifieringsdata, behandlas de på motsvarande vis, dvs. de är antingen iörlagrade i minnet eller läses av exempelvis fmgeravtryckssensorn 204c. Det skall observeras att 10 20 25 30 35 E32 853 21 all kommrmikation mellan nyckelanordning och låsanordning är krypterad i enlighet med en lcrypteringsalgoritrn, såsom Blowfish. Dataintegritet säkerställs således.

Vad gäller användare Johan, är endast fas Z-autentisering tillgänglig för honom, och endast på helger mellan 10:00 och 18:00.

Med hänvisning till fig. 8, under antagande att låsanordningen 140 är i vilomod, uttörs det inledande väckningssteget 610 i steg 612, 614 och 616 genom användning av närhetssensom 324 för att detektera närvaron av användaren av nyckelanordningen 100 nära låsanordningen 140 och i beroende därav alstra väckningsstyrsignalen 326 till CPU:n 313.

Detta får CPUm 313 att träda in i det första autentiseringssteget 620. Ett steg 622 söker efter Bluetooth-kapabla anordningar genom paging, dvs sänder förfråg- ningsbegäran med jämna mellanrum. Varje Bluetooth-kapabel anordning inom räckhåll (dvs. inom en radie om några meter från låsanordningen 140, beroende på exempelvis uteffekten hos Bluetooth-radiomodulen 309 och prestandan hos Bluetooth-sändtagarna i de eftersökta anordningama) kommer att skicka ett fórfiågningssvar till låsanordningen. Det kontrolleras i steg 624 huruvida åtminstone ett förfrägningssvar tas emot inom en tidsgräns; om inte äger en time-out 626 rurn, och läsanordrringen 140 återgår till vilomod.

Om ett törfi-ågningssvar togs emot, fortsätter steg 628 för att bestämma Bluetooth-adressen från törfrågningssvaret. Vidare bestäms en aktuell tid genom att avläsa ett värde från realtidsklockan 304.

Därefter fortsätter CPU:n 313 i steg 630 för att kontrollera huruvida den bestämda Bluetooth-adressen för den svarande anordningen överensstämmer med någon av de tidigare beskrivna autentiseringsdataposterna i LD-DB 142. I fall en överensstämmelse föreligger, kontrolleras det också huruvida den aktuella tiden faller inom någon fas l-tidslucka som definierats för denna Bluetooth-adress. Om utfallet av dessa kontroller är helt positivt, såsom kontrollerats i steg 632, fortsätter CPU:n 313 till steget 634 och alstrar styrsignalen 307a till motorstyrenheten 307. Som beskrivits ovan, kommer detta att förorsaka upplåsning av dörrlåset 160 och medge att dörren 150 öppnas.

Om kontrollen i steg 632 avslöjar att den bestämda Bluetooth-adressen inte förekommer i LD-DB 142, eller att Bluetooth-adressen förekommer men den aktuella tiden varken överensstämmer med en fas l-tidslucka eller en fas 2-tidslucka för denna adress, sä kommer dörrlåset 160 inte att låsas upp, och exekveringen kommer att återgå till steg 622. I några uttöringsformer är det möjligt att lista vissa oönskade Bluetooth-adresser som uttryckligen ñrbjudna i LD-DB 142. Om den bestämda Bluetooth-adressen överensstämmer med en sådan förbjuden Bluetooth-adress, kan 10 15 20 25 30 35 53.2 ÉER 22 lämplig åtgärd vidtagas i ett steg 63 6, såsom att alstra en larmsignal eller registrera åtkomstñrsöket i minnet 311 för senare rapport.

Om kontrollen i steg 632 avslöjar att den bestämda Bluetooth-adressen förekommer i LD-DB 142, men att den aktuella tiden inte faller inom någon fas 1- tidslucka som definierats för denna Bluetooth-adress utan endast inom en fas 2- tidslucka, fortsätter exekveringen till steg 640.

I steg 640 styr CPU:n Bluetooth-radiomodulen 309 att etablera en dubbelriktad Bluetooth-kommunikationslänk med nyckelanordningen 100 som detekterats i steg 628. I steg 642 tas data som överförts av mjukvaran i nyckelanord- ningen 100 emot i låsanordningen 140. Steg 644 extraherar verifieringsdata, såsom en FIN-kod för nyckelanordningen 100, vilken som tidigare förklarats ingår i de mottagna data. Därefter kontrolleras det i steg 646 huruvida extraherade verifieringsdata överensstämmer med de motsvarande antentiseringsdata som är lagrade för nyekelanordningens Bluetooth-adress i LD-DB 142. I fråga om en överensstämmelse, steg 648, fortsätter CPU:n 313 till steg 650 och alstrar styrsignalen 307a till motorstyrenheten 307. Detta kommer åter att ge upphov till upplåsning av dörrlåset 160 och medge att dörren 150 öppnas.

Så snart det finns en etablerad dubbelriktad Bluetooth-kommunikationslänk mellan nyckelanordning 100 och låsanordning 140, dvs. vid fullbordande av steg 640, är det möjligt att använda denna länk för att utväxla också annan slags data än ovannämnda verifieringsdata. Som visas i fig. 7, kan det i ett steg 710 kontrolleras huruvida de data som togs emot från nyckelanordningen 100 innehåller uppdateringsinforrnation för autentiseringsdata i syfte att uppdatera de i LD-DB 142 lagrade autentiseringsdatapostema, exempelvis för att återspegla att en ny användare/nyckelanordning har lagts till vid systemservern 122, eller en förändring i behörighet för en befintlig användare - exempelvis en förändring i dess fas 1- eller fas 2-tidslucka.

Sådan uppdateringsinformation kan ha distribuerats till nyckelanordningen 100, likväl som till andra nyckelanordningar i systemet, från systemservern 122 över mobiltelekomrnunikationsnätet 110, exempelvis som en bilaga i ett MMS eller e- postmeddelande. Uppdateringsinformation som härrör från systemservern 122 (system-DB 124) krypteras före överföring till nyckelanordningen 100 (om så inte redan sker vid lagring i system-DB 124), och vid mottagning lagrar nyekelanordningen 100 uppdateringsinformationen som en krypterad datamängd i lokalt minne (KD-DB 102). Uppdateringsinformationen dekrypteras således inte av nyckelanordningen 100, vilket förhindrar obehörig manipulation av informationen.

För ytterligare datasäkerhet innefattas en systemtidsstämpel med fördel i den 10 20 25 30 35 533 853 23 uppdateringsinformation som distribueras fiån systemservem 122, och nyekelanordningen kan lagra uppdateringsinformatíonen med en nyckelanordningstidsstämpel i dess KD-DB 102, varvid nämnda nyekelanordningstidsstämpel representerar mottagningstiden för uppdaterings- informationen fiån systemservem i nyckelanordningen.

Om uppdateringsínformation påträffas i steg 712 bland de data som tagits emot, fortsätter CPUm 313 till steg 714 för att uppdatera innehållet i LD-DB med den från nyckelanordningen 100 mottagna uppdateringsinformationen. Innan detta sker, bestämmer emellertid CPUzn 313 företrädesvis en tidsstämpel för den mottagna uppdateringsinformationen, såsom den ovannämnda systemtidsstâmpeln och/eller nyckelanordningstidsstämpeln, och jämför den eller dem med en aktuell tidsstämpel för de aktuella autentiseringsdata i LD-DB 142. Endast om enligt dennajämförelse uppdateríngsinformationen från nyckelanordningen 100 är nyare, kommer den faktiska uppdateringen att äga rum i LD-DB 142. För förbättrad säkerhet kan CPU:n 313 välja att medge uppdatering av LD-DB 142, endast om den aktuella tidsstämpeln för LD-DB 142 är äldre än såväl nyckelanordningstidsstämpeln som system- tidsstâmpeln, och om nyckelanordningstidsstämpeln är nyare än systemtidsstämpeln.

Genom att sådan uppdatering av LD-DB 142 utförs före det att autentiseringskontrollen för nyckelanordningen 100 utförs i steg 646, medges det att nyckelanordningen kan medföra uppdateringsinformation som faktiskt kan komma att förändra utfallet av dess egen autentisering. Exempelvis, om nyckelanordningen 100 tillhör en ny användare som inte tidigare har varit representerad i LD-DB, kan den icke desto mindre föra med sig uppdateringsinforrnation som kommer att ge den själv fas l- eller fas 2-behörighet efter uppdateringen av LD-DB. En förutsättning är, givetvis, att autentiseríngsdata för denna nyckelanordning har skapats korrekt av administratören vid servern 122 och har nått nyckelanordningen 100 före dess ankomst till låsanordníngen 140. I några utföringsformer kommer därför steg 632 att följas av ett försök till fas Z-autentisering i steg 640, även om ingen överens- stämrnande Bluetooth-adress påträffas vid fas l-autentisering.

Ett annat valfiitt steg 716 inbegriper sammanställning av historiska data avseende tidigare åtkomster till dörren 150 genom låsanordningen 140. Sådana historiska data kan ha skapats av CPU:n 313 varje gång en nyckelanordníng har utsatts för autentisering av låsanordningen 140 och kan innefatta den detekterade Bluetooth-adressen för varje sådan nyekelanordning, samt en tidsstämpel som representerar den tid då det inträffade. Sådana historiska data kan lagras i ett händelseregister i LD-DB 142. I steg 716 kan en loggfil och/eller statistik alstras genom att läsa nämnda historiska data från händelseregistret. Loggfilen och/eller 10 15 20 25 30 35 532 353 24 statistiken överförs som en datamängd till nyckelanordningen 100 i steg 718. Vid mottagning av densamma, kan mjukvaran i nyekelanordningen 100 lagra datamängden i sin KD-DB 102 för omedelbar eller senare vidarebefordran till systemservern 122 över mobiltelekommunikationsnätet 110, väsentligen som distributionen av ovannämnda uppdateringsinformation men i motsatt ordning och riktning. På detta vis kan administratören vid systemservern analysera en sådan loggfil och/eller statistik, inte enbart för låsanordningen 140 utan även för andra lâsanordningar i systemet, varigenom administratören ges en översikt över driftsituationen i hela systemet.

I några utföringsformer kan exekveringen, efter en framgångsrik fas 1- upplåsning i steg 634, fortsätta till steg 638, i vilket en dubbelriktad Bluetooth- kommunikationslänk etableras, och därefter med de ovan beskrivna stegen i fig. 7 för att utväxla uppdateringsinfonnation för autentiseringsdata och/eller statistik/loggfildata med nyckelanordningen 100.

I en alternativ utföringsform är låsanordningen 140 fysiskt indelad i två enheter. En första enhet, kapabel till trådlös kommunikation såsom Bluetooth, är monterad vid ett närliggande nâtströmuttag för mottagning av elektrisk efiekt från detsamma. Den första enheten behöver således inte vara optimerad vad gäller strömförbrtikning. Den första enheten kan utföra de ovan beskrivna första och, om aktuellt, andra autentiseringsstegen för en tillgänglig nyckelanordning samt alstra en styrsignal till en andra enhet, som kommer att vara monterad vid låset ifråga och förorsaka upplåsning av dess låsmekanism vid mottagning av en framgångsrik styrsignal fitån den första enheten. Den andra enheten kommer således att innehålla de elektromekaniska komponenter som är nödvändiga för att utföra denna uppgift. Den andra enheten är med fördel batteridriven och anordnad att ta emot styrsignalen från den första enheten över ett trådlöst gränssnitt, såsom Bluetooth. Eftersom strömförbrukning inte är någon firåga för den första enheten, kan denna med fördel vara anordnad att kontinuerligt söka efter nyckelanordningar i grannskapet, med andra ord kan det ovan beskrivna väckningsarrangemanget utelämnas. Detta medger ytterligare miniatyrisering och förenkling av den andra enheten. En första enhet kan vara konfigurerad att hantera och styra flera andra enheter, var och en monterad vid en respektive dörr, fönster eller liknande - varvid den första enheten därigenom fungerar som en central låsanordning.

Uppfinningen har i huvudsak beskrivits ovan med hänvisning till ett fåtal utföringsformer. Som enkelt inses av en fackman inom området, är emellertid andra utföringsformer än de ovan redovisade lika möjliga inom ramen för uppfinningen, såsom denna definieras av de bifogade patentkraven. Exempelvis, även omde 10 15 532 853 25 redovisade utföringsformerna har att göra med öppning av dörrar, kan uppfinningen likaväl användas för att styra andra slags ßremål, inbegripande men inte begränsat till garageportar och diverse annan utrustning i hem, på kontor eller i allmänna byggnader. Uppfinningen kan exempelvis användas för trådlös manövrering av ett säkerhetslâs av den välkända typen "säkerhetskedjafl dvs. ett lås som har tre huvudsakliga positioner, en låst position, en öppen eller olåst position samt en säkerhetsposition, i vilken den skyddade dörren, fönstret eller liknande 'kan öppnas endast en liten bit. Ett exempel på ett sådant säkerhetslås visas i WO 04/083576. Även om de redovisade uttöringsformerna utnyttjar Bluetooth ßr den trådlösa kortdistansdatakommunikationen, är vidare annan kommunikationsstandard också möjlig, inbegripande men inte begränsat till WLAN eller HomeRF. Vidare har låsanordningen, i de illustrerade utíöringsformerna exemplifierats som en extern anordning monterad vid ett dörrblad. Det torde emellertid vara uppenbart att det uppfinningsenliga konceptet är applicerbart för inkorporering i låskistor, varvid en låskista med egenskaper enligt uppfinningskonceptet kan åstadkommas.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 532 353 2 6 PATENTKRAV

1. l. Låsanordning anpassad att låsa upp ett lås genom förflyttning av en låsregel (163) från ett låsningsläge till ett upplåsningsläge, varvid anordningen (140) omfattar en elmotor (3 08) mekaniskt förbunden men en axel (164) med hjälp av minst ett transmissionsorgan (308b, 166), varvid rotation av axeln (164) manövrerar låsregeln (163), organ för övervakning av strömmen som förbrukas av elmotorn (3 08) kännetecknad av att låsanordningen är anpassad att, utgående från den övervakade strömmen, avbryta förflyttningen av låsregeln (163) innan den når ett permanent stopp.

2. Låsanordning enligt krav' 1, varvid anordningen vidare omfattar organ för utvärdering av den övervakade strömmen och lagringsorgan för lagring av strömkarakteristika, såsom ett förutinställt värde, som ett tröskelvärde eller en referensktirva, relaterat till strömmen.

3. Låsanordning enligt krav 2, varvid anordningen är kapabel att fastställa huruvida låsanordningen är ett låsnings-/upplåsningsläge eller ej utgående från en jämförelse mellan övervakad ström och lagrade strömkarakteristika.

4. Låsanordning enligt krav 2 eller 3, varvid anordningen är kapabel att fastställa vilken sorts lås den applicerats på utgående fiån en jämförelse mellan den övervakade strömmen och lagrade strömkaralcteristika.

5. Låsanordning enligt något föregående krav, varvid transmissionsorganen omfattar en försvagningskonstruktion, som är anpassad att gå sönder och bryta den mekaniska förbindelsen mellan motorn och axeln om en förutbestämd tröskelkraft överskrids.

6. Låsanordning enligt krav S, varvid transmissionsorganen omfattar ett kugghjul omfattande ett centralt område, ett omkretsornråde och ett mellanliggande försvagningsområde innefattande försvagningskonstruktionen.

7. Låsanordning enligt krav 5 eller 6, varvid försvagningskonsnulctionen omfattar en konstruktionsförsvagiiing, såsom öppningar, urtagningar eller hålrum i iörsvagningsområdet. lO 15 20 25 532 853 27

8. Låsanordníng en enligt något av krav 5, 6 eller 7, varvid törsvagningskonstiixktionen omfattar en adhesiv iörbindning, vilken lösgörbart förbinder det centrala området vid omkretsområdet.

9. Låsanordning enligt något av krav 5, 6 eller 7 varvid törsvagningskonstruktionen omfattar minst en konstruktion som sträcker sig radiellt mellan det centrala området och omkretsområdet.

10. Metod för låsning/upplåsning av ett lås med en låsanordning som har en motorregulator som styr en elmotor som är mekaniskt törbunden med en låsregel hos låset och organ kapabla att övervaka strömmen som ßrbrukas av motorn, omfattar stegen att - sända instruktioner till en motorregulator för verksamgöririg av motorn i en öppningsriktning, - övervaka motorns strömförbrulming under drift av motom, - j ämíöra strömiörbrukningen som en funktion av tiden med referensströmkarakteristika, - fastställa när låset är låst/upplåst utgående fiån nämnda jämförelse, och - stoppa verksamgöring av motorn, varvid låsanordningen är anpassad att stoppa verksamgöring av motorn innan låsregeln når ett permanent stopp. 1 1. Användning av en anordning enligt något av kraven 1-9.