SE531980C2 - Flygstyrningsförfarande samt datorprogram och datorprogramprodukt för att genomföra förfarandet - Google Patents

Description

25 30 till år? ...a ED E23 ”til” 2 Pressinformationen från The Swedish Civil Aviation Administration, 20 januari 2006, “Less noise and exhaust by using “green approach" (http://wvvw.1fv.se/LFV ListArticIe 39601 .aspx) visar ett system som skapar en noggrann flygplanstidsnavigering genom att åstadkomma en mer exakt uppskattad ankomsttid. Flygledningssystemet hos ett flygpian mottager, kort efter start, från en markkontrollcentral, ett meddelande som specificerar anflygningsbanan som ska användas vid destinationen. Flygledningssystemet beräknar en ankomsttid baserad på anflygningsbanan och nuvarande flygförhålianden.

Flygledningssystemet beräknar dessutom tiden och positionen då flygplanets nedstigning till destinationen ska börja. Detta utförs för att således åstadkomma en anflygningsprojektilbana så att en minimal motordragkraft används och flygplanet väsentligen glider eller seglar genom dess nedstigning, minskande buller, avgaser och bränsleförbrukning. Sådana anflygningsprojektilbanor har blivit kända såsom ”gröna anflygningar” eller CDA (Continuous Descent Approaches). Ankomsttiden beräknad av flygledningssystemet sänds till markkontrollcentralen, där den införes i en lista med förväntade ankomster för ett flertal flygpian. Om två eller flera ankomster skulle sammanfalla sänds ett ytterligare meddelande till flygplanet, framförande en justerad ankomsttid. Flygledningssystemet utför sedan en ny beräkning och justerar flygplanets hastighet och/eller projektilbana, så att landningen kan inträffa vid den specificerade tidpunkten. En sådan hastighetsjustering kan inträffa vid början av flygningen. Det ska nämnas att traditionella anflygningar för flygpian normalt involverar en nedstigning stegvis där motorns dragkraft ökas intermittent och ofta styrs flygplanet till ett”hållmönster”, väntande på dess landningstid, resulterande i stort övermått av bränsleförbrukning, utsläpp och buller.

Beräkningen av starttiden för flygplanets nedstigning är delvis baserad på vindinformation, som kan mottagas från en flygplaneringscentral och som kan vara flera timmar gammal. För att åstadkomma effektiv information för att således minska bränsleförbrukningen och utsläppen från nedstigande flygplan, finns det ett behov att förbättra vindinformationen, i synnerhet eftersom "gröna anflygningar” är särskilt känsliga för vindmönstren som man råkar ut för under nedstigningen.

Sammanfattning av uppfinningen 10 15 20 25 30 3 Det är ett ändamål med den föreliggande uppfinningen att minska bränsleförbrukningen och utsläppen från flygplan, i synnerhet vid nedstigning för Iandning.

Det är dessutom ett ändamål med den föreliggande uppfinningen att förbättra flygstyrning, företrädesvis utan att väsentligen öka bandbreddskraven hos radiosändningar.

Det är ett ytterligare ändamål med den föreliggande uppfinningen att förbättra flygstyrning för att minska bränsleförbrukning och utsläpp från flygplan, utan att väsentligen öka bandbreddskraven hos radiosändningar.

Dessa ändamål åstadkommes med ett förfarande innefattande stegen - att åstadkomma data relaterad till vind och att sända data relaterad till vind till en abonnent, - varvid steget att åstadkomma data relaterad till vind innefattar att åstadkomma en vinddatauppsättning inkluderande vinddata för ett flertal positioner, vilket förfarande dessutom innefattar stegen - att mottaga data för en förutsagd flygplansprojektilbana, - att åstadkomma, baserad på vinddatauppsättningen, en uppsättning vinddataelement, vart och ett inkluderande data avseende vind vid en position utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan, - att från uppsättningen vinddataelement välja en deluppsättning vinddataelement, - att skapa, baserat åtminstone delvis på den valda deluppsättningen vinddataelement, en vindprofil utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan, - att jämföra vindprofilen med uppsättningen vinddataelement, - att upprepa stegen att välja en deluppsättning vinddataelement, att skapa en vindprofil och att jämföra vindprofilen med uppsättningen vinddataelement, och - som ska sändas till abonnenten, att välja en deluppsättning vinddataelement baserad åtminstone delvis på vilken skapad vindprofil som till störst omfattning motsvarar uppsättningen vinddataelement, - varvid steget att sända data relaterad till vind till abonnenten innefattar att till abonnenten sända deluppsättningen vinddataelement valda att sändas.

Beroende på utföringsformen av uppfinningen kan abonnenten vara ett antal olika alternativa enheter, exempelvis ett abonnerande flygplan eller, såsom beskrivs ytterligare nedan, en markstation, för flygtrafikkontroll. 10 15 20 25 30 lïfl få »_23 j' i '33 *TD 4 Det ska påpekas att vinddata för ett flertal positioner, häri dessutom refererade till såsom vind- och positionsdata, är data som avbildar vindinformation, i synnerhet vindriktning och vindhastighet, på positioner. Positionerna är företrädesvis tredimensionella positioner, givna på ett lämpligt sätt, exempelvis med markreferenskoordinater och höjder. Vinddatauppsättningen kan skapas baserat åtminstone delvis på vind- och positionsdata mottagna vid en centralenhet. Vind- och positionsdata kan erhållas på ett antal olika sätt. Den kan exempelvis registreras i ett flertal övervakande flygplan, den kan registreras i andra typer av flygfordon, till exempel väderballonger, och/eller den kan registreras med metrologisk mätnings- och observationsutrustning, annan än sådan som finns iflygfordon.

För denna presentation, innefattar uttrycket förutsagd flygplansprojektilbana både markreferenspositioner och höjder, dvs., den förutsagda flygplansprojektilbanan är tredimensionell. Det ska dessutom nämnas att med data för en förutsagd flygplans projektilbana menas data representerande eller motsvarande en förutsagd flygplansprojektilbana, på ett sätt som är känt inom området. Data för den förutsagda flygplansprojektilbanan kan dessutom mottagas från abonnenten, till exempel ett abonnerande flygplan, eller såsom nämns nedan, en markstation.

Deluppsättningen vinddataelement valda från uppsättningen vinddataelement innefattar företrädesvis ett förutbestämt antal vinddataelement.

Deluppsättningen vinddataelement kan väljas godtyckligt eller via ett lämpligt valschema från uppsättningen vinddataelement.

Såsom exemplifieras nedan, kan deluppsättningen vinddataelement, baserad åtminstone delvis på vilken vindprofil som kan skapas som till störst omfattning motsvarar uppsättningen vinddataelement, vara en deluppsättning vinddataelement som är optimal i betydelsen att den motsvarande vindprofilen ger den minsta differensen i jämförelse med uppsättningen vinddataelement.

Uppfinningen gör det möjligt att välja optimala vinddataelement att sändas till abonnerande flygplan. De optimala vinddataelementen kommer att åstadkomma effektiv information för flygplanering av nedstigande flygplan för att således minska deras bränsleförbrukning och utsläpp. Mera bestämt, under nedstigningen genom flera höjdskikt, är ett flygplan ofta utsatt för en stor mängd 10 15 20 25 30 L 3 i Wi mi! LD fr; få! 5 vindändringar. Uppfinningen minskar risken för oförväntade vindändringar under “gröna anflygningar", resulterande i behovet att använda motorns dragkraft.

Uppfinningen kan dessutom fördelaktigtvis användas för många på marknaden tillgängliga flygledningssystem, vilka är anpassade att mottaga ett begränsat antal, exempelvis tre, vinddataelement. Mera bestämt åstadkommer uppfinningen att sådana vinddataelement väljs optimalt för att i flygledningssystemet återskapa en vindprofil som till en stor omfattning motsvarar faktiska vindförhållanden. Uppfinningen åstadkommer dessutom sändandet av ett fåtal, optimalt valda vinddataelement med en liten mängd data i sändningen.

Bandbreddskraven hos sådana radiosändningar kommer således att vara låga.

Den förutsagda flygplansprojektilbanan innefattar åtminstone företrädesvis en nedstigning av ett flygplan till en flygplats, vilket flygplan kan vara abonnenten.

Därigenom kommer det att vara möjligt att använda vinddataelement mottagna av det abonnerande flygplanet under en fas av flygningen därav i vilken justeringar av flygplanets projektilbana kan åstadkomma en stor ökning i tidsnoggrannhet och en stor minskning i bränsleförbrukning. En position och/eller en starttid för nedstigningen bestämmes eller justeras företrädesvis baserad åtminstone delvis på deluppsättningen vinddataelement sänd till abonnenten. En nedstigningshastighet för flygplanet bestämmes eller justeras företrädesvis baserad åtminstone delvis på deluppsättningen vinddataelement sänd till abonnenten.

Steget att åstadkomma, baserat på vinddatauppsättningen, en uppsättning vinddataelement, innefattar företrädesvis att från vinddatauppsättningen välja en vinddatadeluppsättning så att vinddatadeluppsättningen innefattar vinddata för positioner i en närhet av den förutsagda flygplansprojektilbanan, och att åstadkomma, baserat på vinddatadeluppsättningen, uppsättningen vinddataelement. Närheten av den förutsagda flygplansprojektilbanan betraktas här såsom varje position inom 100 km från den förutsagda flygplansprojektilbanan, företrädesvis inom 50 km från den förutsagda flygplansprojektilbanan.

Steget att åstadkomma, baserat på vinddatadeluppsättningen, en uppsättning vinddataelement innefattar företrädesvis att interpolera vinddata för vinddatadeluppsättningen med den förutsagda flygplansprojektilbanan. 10 15 20 25 30 6 Steget att från den valda deluppsättningen vinddataelement skapa en vindprofil utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan innefattar företrädesvis att interpolera den valda deluppsättningen vinddataelement.

Vindprofilen innefattar företrädesvis huvud- och/eller svansvindkomponenter. Detta kommer att göra vinddataelementen sända tili det abonnerande flygplanet anpassade till behoven av effektiv flygstyrning, eftersom huvud- och/eller svansvindkomponenterna är av huvudintresse för flygplanering för bränslesparsyften under nedstigning.

Förutom data för den förutsagda flygplansprojektilbanan mottages företrädesvis tidsdata korrelerad till data för den förutsagda flygplansprojektilbanan, exempelvis från abonnenten. Flygdata mottagen från det abonnerande flygplanet kan således innefatta den förutsagda data för flygplansprojektilbanan liksom data avbildande den förutsagda flygplansprojektilbanan till tidsinformation, för att således åstadkomma en fyrdimenslonell korrelering mellan förutsagd position och tid, nedan refererad till såsom en 4DT (4-Dimensional Trajectory).

Tidsdata kommer att tillåta justering av flygplanets projektilbana inte endast med tanke på optimal bränsleekonomiprestanda utan dessutom med tanke på en erfordrad ankomsttid vid en specificerad position. För en nedstigning innan landning, kommer tidsdata exempelvis att tillåta justering av flygplanets projektilbana inte endast med tanke på en optimal glidvinkel given av aerodynamiska beaktanden, utan dessutom med tanke på den tidpunkt vid vilken flygplanet ska nå en viss position, till exempel positionen vid landning. Tidsdata kombinerad med de optimala vinddataelementen kommer således att åstadkomma möjligheter att öka tidsnoggrannheten och förutsägbarheten hos nedstigande flygplan för att således förbättra noggrannheten för ankomsttider för effektiv tidsnavigering. Den ökade tidsnoggrannheten kommer att förbättra lufttrafikledning vid flygplatsen vid destinationen. Ändamålen åstadkommes dessutom med ett datorprogram enligt något av patentkraven 11-17 och en datorprogramprodukt enligt patentkravet 18.

Beskrivning av figurerna Nedan kommer uppfinningen att beskrivas i detalj med hänvisning till ritningarna, där: 10 20 25 30 Lïi l F? .a LD 5213* 1:1 7 Fig. 1 visar en schematisk vy på en miljö i vilken ett förfarande enligt en utföringsform av uppfinningen utföres, Fig. 2 visar ett blockschema på stegen hos förfarandet, Fig. 3 visar en 3-dimensionell vindmodell, med en schematisk, förutsagd flygplansprojektilbana, Fig. 4 visar ett exempel på vinddataelement och en vindprofil baserade på en vald deluppsättning av vinddataelementen, Fig. 5 visar vinddataelementen och vindprofilen med skillnader indikerade, Fig. 6 visar vinddataelementen i Fig. 4 och en vindprofil baserad på en annan vald deluppsättning av vinddataelementen, och Fig. 7 visar ett exempel på vinddataelement och en alternativ vindprofil baserad på en vald deluppsättning av vinddataelementen.

Detaljerad beskrivning Hänvisning görs till fig. 1 och fig. 2, som visar en schematisk vy på en miljö i vilken ett förfarande enligt en utföringsform av uppfinningen utföres och ett schema med stegen hos förfarandet. Fig. 1 visar ett antal övervakande flygplan 1, vart och ett anpassat för att registrera atmosfäriska förhållanden och positionsdata, (steg S1 i fig. 2). De atmosfäriska förhållandena inkluderar, bland annat, temperatur och vinddata, varvid vinddata i sin tur inkluderar vindhastighet och vindriktning. Temperaturen, vindhastigheten, vindriktningen och andra atmosfäriska förhållanden mäts med användning av utrustning såsom ett Air Data internal Reference System (”ADlRS”) eller annat lokalt Iuftdatasystem.

Atmosfäriska tryckavläsningar kan implementeras via luftdatamoduler (ADMs) med användning av atmosfäriska sonder för att mäta både totalt tryck och statiskt tryck liksom vindhastighet. En ADM skulle fungera som en tryckomvandlare för att mäta både statiskt och totalt tryck och omvandla dessa avläsningar till ett digitalt format. Vid förutbestämda intervaller triggas mätningsoperationen.

Varje post med lokala atmosfäriska förhållanden korreleras med data avseende mätningstiden, läget för flygplanet vid mätningstiden och höjden för flygplanet vid mätningstiden. Såsom är känt inom området kan en GPS mottagare (Global Positioning System) användas för att leverera läget för flygplanet, inkluderande dess höjd, och statiskt barometertryck kan användas för att bestämma höjden ovanför havsnivå. 10 15 20 25 30 fi] lit mät 11121 [IH ft:- 8 Vind- och positionsdata från det övervakande flygplanet 1 mottages vid en centralenhet 2, i formen av en markstation 2, i detta exempel för flygtrafikkontroll, (fig. 2, S2). Datakommunikationsutrustning ombord såsom Airline Communications Addressing and Reporting System (ACARS) eller kommunikationssystemet i SATCOM kan användas för kommunicera data från flygplanet till markstationen.

Med hänvisning till tig. 3, baserad åtminstone delvis på vind- och positionsdata mottagna från de övervakande flygplanen 1, skapas en vinddatauppsättning 3 (fig. 2, S3). I denna utföringsform är vinddatauppsättningen 3 en 3-dimensionell vindmodell 31 med vind- och positionsdata, var och en indikerande en position, markerad i fig. 3 med en symbol iformen av ett x. Varje del 31 av vind- och positionsdata indikerar dessutom en vindriktning och en vindhastighet, skildrade i fig. 3 med riktningen respektive längden hos en rak linje som sträcker sig från respektive x-symbol slutar med en symbol i formen av ett A.

Med hänvisning till fig. 1 och fig. 3, mottages en så kallad 4DT (4- Dimensional Trajectory) vid markstationen 2 från ett abonnerande flygplan 4, (fig. 2, S4). Flygplanets projektilbana 311 är indikerad i fig. 3. 4DT innefattar en 3- dimensionell, förutsagd flygplansprojektilbana 311, indikerande markreferenskoordinater (latitud och longitud) och höjd, och dessutom tidsdata vilken är korrelerad med den förutsagda flygplansprojektilbanan 311.

En vinddatadeluppsättning 301 är vald från vinddatauppsättningen 3 så att vinddatadeluppsättningen 301 innefattar vinddata för positioner i en närhet av den förutsagda flygplansprojektilbanan 311. Det vill säga, vinddatadeluppsättningen 301 åstadkommes genom att avbilda vinddatauppsättningen 3 på den förutsagda flygplansprojektilbanan 311. Mera bestämt är delar 31 av vind- och positionsdata, markerade i fig. 3 med cirklar 301, i en närhet av den förutsagda flygplansprojektilbanan 311, valda för vinddatadeluppsättningen 301. Närheten av den förutsagda flygplansprojektilbanan 311 betraktas här såsom varje position inom 100 km från den förutsagda flygplansprojektilbanan 311, företrädesvis inom 50 km från den förutsagda flygplansprojektilbanan 311.

Fig. 4 visar en uppsättning vinddataelement 302 åstadkomna eller bestämda, baserad på vinddatadeluppsättningen, (fig. 2, S5). Vinddataelementen 302 motsvarar komponenter hos de faktiska vindriktningarna, vilka komponenter är parallella med den förutsagda flygplansprojektilbanan 311 såsom projekterades på marken, dvs. , vinddataelementen 302 motsvarar huvud- eller 20 25 30 tail l' fi ...n LD l“l"I Ü 9 svansvindkomponenterna. Varje vinddataelement 302 inkluderar data avseende vind vid en separat, individuell position, inkluderande en höjd, utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan 311. Vinddataelementen 302 erhålles mera bestämt genom att interpolera vinddatadeluppsättningen 301 med den förutsagda flygplansprojektilbanan 311. Ännu mera specifikt, i denna utföringsform, är antalet och positionerna hos vinddataelementen 302 förutbestämda. I fig. 4 visas åtta vinddataelement, men varje antal kan användas, i synnerhet ett högre antal. l denna utföringsform erhålles dessutom vindhastigheten och vindriktningen för varje vinddataelement 302 genom bilinjär interpolering av upp till fyra delar 31 av vind- och positionsdata, (fig. 3), som är närmast vinddataelementet 302.

Det ska nämnas att vindhastigheten och vindriktningen hos varje vinddataelement 302 kan erhållas med något lämpligt interpoleringsschema och kan innefatta interpolering av mindre eller mer än fyra delar 31 vind- och positionsdata. Om endast en del 31 vind- och positionsdata är tillgänglig för att bestämma ett vinddataelement 302, kan i synnerhet den senare antagas vara lika med den tidigare.

En deluppsättning av ett förutbestämt antal, i denna utföringsform tre, vinddataelement 3028 är godtyckligt valda från uppsättningen vinddataelement 302, (fig. 3, S6). Baserad på den valda deluppsättningen vinddataelement 3028 skapas en vindprofil 303 utmed 4DT, (fig. 2, S7). Detta utföres med ett lämpligt interpoleringsschema för interpolering av vinddataelementen 3028 i den valda deluppsättningen vinddataelement 302S. I denna utföringsform skapas vindprofilen 303 genom en icke linjär interpolering av den valda deluppsättningen av vinddataelement 302S. Varje lämplig matematisk kurva som passar schemat kan emellertid användas för interpoleringen.

Hänvisning görs till fig. 5. Vindprofilen 303 jämförs med uppsättningen vinddataelement 302, (fig. 2, S8). I denna utföringsform, inkluderar denna jämförelse att bestämma en differens D1-D8 mellan vindprofilen 303 och varje vinddataelement 302. Det ska påpekas att i detta exempel kommer självklart en del av differenserna D1, D4, D7 att vara noll. Jämförelsen innefattar dessutom att åstadkomma en summa SD,- av kvadraten av varje sådan differens D1-D8 mellan vindprofilen 303 och varje vinddataelement 302. Denna summa kan således 15 20 25 30 f: fi! ...ta LD *Stil CL? 10 uttryckas såsom SD,- = ÉDiZ , där n är antalet vindelement 302. Summan SD,- av .a kvadraterna är korrelerad till vinddataelementsvalet ifråga.

Hänvisning görs till fig. 6. Till dess att alla möjliga kombinationer av det förutbestämda antalet vinddataelement 3028 har valts, (fig. 2,89), görs ett nytt godtyckligt val av en deluppsättning vinddataelement 3028 som inte är lika med något tidigare val 3028. Stegen att från uppsättningen vinddataelement godtyckligt välja en deluppsättning med ett förutbestämt antal vinddataelement, att från den valda deluppsättningen vinddataelement skapa en vindprofil utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan 311 och att jämföra vindprofilen med uppsättningen vinddataelement upprepas således för varje kombination av tre vinddataelement 3028. Fig. 6 visar ett val av tre vinddataelement 3028 som skiljer sig från valet visat i fig. 4 och en vindprofil 303 skapad baserad på den valda ”ytterligare” deluppsättningen vinddataelement 3028.

Det ska noteras att, i denna utföringsform, i varje vindprofil, modelleras vinden vid den högsta höjden utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan 311 såsom varande densamma som vinden för det valda vindelementet 3028 vid den högsta höjden i relation till de andra valda vindelementen 3028. I denna utföringsform modelleras vinden vid marken dessutom såsom varande densamma som vinden för det valda vindelementet 3028 vid den lägsta höjden i relation till de andra valda vindelementen 3028.

Vinddataelementen 3028 som åstadkommer en vindprofil 303 som till den största omfattningen motsvarar uppsättningen vinddataelement 302 väljs att sändas, dvs., överföras, till det abonnerande flygplanet 4, (fig. 2, S10). vinddataelementen 3028 för valet korreleras mera bestämt med den minsta summan SD,- av kvadrater, dvs., summan av minsta kvadrater, väljs för sändning till det abonnerande flygplanet 4.

Baserat på de mottagna vinddataelementen 3028, kan lämplig utrustning, exempelvis ett flygledningssystem, ombord på det abonnerande flygplanet utföra beräkningar för att justera den förutsagda flygplansprojektilbanan för att motverka vindar vilka kan störa nedstigningen så att den kommer att vara mindre än optimal ur en bränsleförbrukningssynpunkt, eller så att den erfordrade ankomsttiden för det abonnerande flygplanet inte kommer att uppfyllas. Såsom ett exempel kan en initial flygplansprojektilbana 311 ge en första position och tidpunkt PT1 för att 10 15 20 25 30 i» q <^.....'- 7.45' EIBÛ 11 minska motorns dragkraft för att starta nedstigningen. Baserat på vinddataelementen 3028 kan emellertid en justerad flygplansprojektilbana 311 ge en andra position och tidpunkt PT2 för att minska motorns dragkraft för att starta nedstigningen, som skiljer sig från den första positionen och tidpunkten PT1. De mottagna vinddataelementen 3028 kommer att tillåta optimering av bränsleförbrukningen och en förbättring av flygförutsägbarheten.

Vinddataelementen 3028 kommer att förse det abonnerande flygplanet 4 med sådan optimalt vald, effektiv information, under det de samtidigt håller bandbreddskraven för att sända vinddataelementen 3028 låga.

Alternativ till den ovan beskrivna utföringsformen är möjliga inom omfattningen av patentkraven. Exempelvis kan vinddataelementen 302 innefatta de faktiska vindriktningarna. Stegen att skapa en vindprofil 303 utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan 311 och att jämföra vindprofilen 303 med uppsättningen vinddataelement 302 kan därigenom innefatta att extrahera komponenter av vinddataelementen 302 parallella med den förutsagda flygplansprojektilbanan 311.

Alternativt eller dessutom kan vindprofilen 303 utmed 4DT skapas baserat på den valda deluppsättningen vinddataelement 3028, genom ett interpoleringsschema som skiljer sig från det ovan beskrivna. Såsom ett exempel visar fig. 7 en vindprofil 303 skapad genom att sätta värdet på det respektive valda vindelementet 3028 över ett helt respektive höjdintervall innefattande det respektive valda vindelementet 3028.

Såsom nämnts kan abonnenten vara en markstation för flygtrafikkontroll.

Därigenom kan uppfinningen användas för att justera och förbättra de förutsagda flygplansprojektilbanorna. En speciell enhet på marken (ej visad i figurerna) kan exempelvis mottaga data för en förutsagd flygplansprojektilbana 311 från markstationen 2. Flygplansprojektilbanan kan exempelvis vara en projektilbana för en huvuddel av en flygning av ett flygplan från avgång till ankomst. Den speciella enheten kan vara anpassad för att åstadkomma en vinddatauppsättning 3 innefattande vinddata för ett flertal positioner i en region i vilken flygningen sker.

Den speciella enheten kan dessutom vara anpassad att åstadkomma, baserat på vinddatauppsättningen 3, en uppsättning vinddataelement 302, vart och ett innefattande data avseende vind vid en position utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan 311. På ett sätt liknande det som beskrevs ovan, kan den lf! lfAJ ,...i LÜ Ûïl ffll 12 speciella enheten upprepa stegen att välja en deluppsättning av ett förutbestämt antal vinddataelement 3028, att skapa en vindprofil 303 och att jämföra vindprofilen 303 med uppsättningen vinddataelement 302, och att välja en optimal deluppsättning vinddataelement 3028 att sändas till markstationen 2.

Det ska dessutom nämnas att i vissa utföringsformer kan mottagaren av data för en förutsagd flygplansprojektilbana 311, och mottagaren av deluppsättningen vinddataeiement 3028 vara fysiskt eller logiskt separata delar inom samma enhet.

Claims (18)

10 20 25 30 3 i í-l-.Tl m: KD 1233 Û 13 PATENTKRAV

1. Ett förfarande innefattande stegen: - att åstadkomma data relaterad till vind och att sända data relaterad till vind till en abonnent (2, 4), - kännetecknat av att steget att åstadkomma data relaterad till vind innefattar att åstadkomma (S3) en vinddatauppsättning (3) innefattande vinddata för ett flertal positioner och av att förfarandet dessutom innefattar stegen: - att mottaga (S4) data för en förutsagd flygplansprojektilbana (311), - att åstadkomma (S5), baserat på vinddatauppsättningen (3), en uppsättning vinddataelement (302), vart och ett innefattande data avseende vind vid en position utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan (311), - att från uppsättningen vinddataelement (302) välja (S6) en deluppsättning vinddataelement (3028), - att åtminstone delvis baserat på den valda deluppsättningen vinddataelement (3028) skapa (S7) en vindprofil (303) utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan (31 1), - att jämföra (S8) vindprofilen (303) med uppsättningen vinddataelement (302), - att upprepa stegen att välja en deluppsättning vinddataelement (3028), att skapa en vindprofil (303) och att jämföra vindprofilen (303) med uppsättningen vinddataelement (302), och - att välja (S10) en deluppsättning vinddataelement (3028) som ska sändas till abonnenten (2, 4) där valet, åtminstone delvis, är baserat på vilken skapad vindprofil (303) som till störst omfattning motsvarar uppsättningen vinddataelement (302), - varvid steget att sända data relaterad till vind till abonnenten (2, 4) innefattar att till abonnenten (2, 4) sända deluppsättningen vinddataelement (3028) valda (S10) att sändas.

2. Ett förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att den förutsagda flygplansprojektilbanan (311) innefattar åtminstone ett parti av en nedstigning till en flygplats för ett flygplan (4). 10 20 25 30 i fl W ...ä LE! 1:12! Ü 14

3. Ett förfarande enligt patentkravet 2, kännetecknat av att en position och/eller en tidpunkt för en start av nedstigningen bestämmes eller justeras åtminstone delvis baserat på deluppsättningen vinddataelement (3028) sända till abonnenten (2, 4).

4. Ett förfarande enligt patentkravet 2 eller 3, kännetecknat av att en hastighet för nedstigning av flygplanet (4) bestämmes eller justeras åtminstone delvis baserat på deluppsättningen vinddataelement (3028) sända till abonnenten (2. 4)-

5. Ett förfarande enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat av att steget att åstadkomma (S5), baserat på vinddatauppsättningen (3), en uppsättning vinddataelement (302), innefattar att från vinddatauppsättningen (3) välja en vinddatadeluppsättning (301) så att vinddatadeluppsättningen (301) innefattar vinddata för positioner i en närhet av den förutsagda flygplansprojektilbanan (311) och att åstadkomma, baserat på vinddatadeluppsättningen (301 ), uppsättningen vinddataelement (302).

6. Ett förfarande enligt patentkravet 5, kännetecknat av att steget att åstadkomma, baserat på vinddatadeluppsättningen (301), en uppsättning vinddataelement (302), innefattar att interpolera vinddata av vinddatadeluppsättningen (301) till den förutsagda flygplansprojektilbanan (311).

7. Ett förfarande enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat av att steget att skapa (S7), från den valda deluppsättningen vinddataelement (3028), en vindprofil (303) utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan (311) innefattar att interpolera den valda deluppsättningen vinddataelement (3028).

8. Ett förfarande enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat av att vindprofilen (303) innefattar huvud- och/eller svansvindkomponenter.

9. Ett förfarande enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat av att, förutom data för den förutsagda flygplansprojektilbanan (311), mottages tidsdata korrelerad till data för den förutsagda flygplansprojektilbanan (311). 10 20 25 30 ššíšë Ešåifš 15

10. Ett förfarande enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat av att det innefattar att justera den förutsagda flygplansprojektilbanan baserad åtminstone delvis på deluppsättningen vinddataelement (302S) valda (S10) att sändas.

11. dator att utföra stegen: Ett datorprogram innefattande datorläsbara kodorgan som förorsakar en - att åstadkomma (S5), baserat på en vinddatauppsättning (3) innefattande vinddata för ett flertal positioner, en uppsättning vinddataelement (302), vart och ett innefattande data avseende vind vid en position utmed en förutsagd flygplansprojektilbana (31 1), - att från uppsättningen vinddataelement (302) välja (S6) en deluppsättning vinddataelement (3028), - att skapa (S7), baserat åtminstone delvis på den valda deluppsättningen vinddataelement (3028), en vindprofil (303) utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan (311), - att jämföra (S8) vindprofilen (303) med uppsättningen vinddataelement (302), - att upprepa stegen att välja en deluppsättning vinddataelement (3028), att skapa en vindprofil (303) och att jämföra vindprofilen (303) med uppsättningen vinddataelement (302), och - att välja (S10) en deluppsättning vinddataelement (3028) som ska sändas till abonnenten (2, 4) där valet, åtminstone delvis, är baserat på vilken skapad vindprofil (303) som till störst omfattning motsvarar uppsättningen vinddataelement (302).

12. Ett datorprogram enligt patentkravet 11, kännetecknat av att den förutsagda flygplansprojektilbanan (311) innefattar åtminstone ett parti av en nedstignlng till en flygplats med ett flygplan (4).

13. Ett datorprogram enligt något av patentkraven 11-12, kännetecknat av att steget att åstadkomma (S5), baserat på vinddatauppsättningen (3), en uppsättning vinddataelement (302), innefattar att från vinddatauppsättningen (3) välja en vinddatadeluppsättning (301) så att vinddatadeluppsättningen (301) innefattar 15 20 LT! 'fall ...år UT! C53 få! 16 vinddata för positioner i närheten av de förutsagda flygplansprojektilbanan (311), och att åstadkomma, baserat på vinddatadeluppsättningen (301), uppsättningen vinddataelement (302).

14. Ett datorprogram enligt patentkravet 13, kännetecknat av att steget att åstadkomma, baserat på vinddatadeluppsättningen (301), en uppsättning vinddataelement (302), innefattar att interpolera vinddata av vinddatadeluppsättningen (301) till den förutsagda flygplansprojektilbanan (311).

15. steget att skapa (S7), från den valda deluppsättningen vinddataelement (3028), en vindprofil (303) utmed den förutsagda flygplansprojektilbanan (311), innefattar att interpolera den valda deluppsättningen vinddataelement (3028). Ett datorprogram enligt något av patentkraven 11-14, kännetecknat av att

16. Ett datorprogram enligt något av patentkraven 11-15, kännetecknat av att vindprofilen (303) innefattar huvud- och/eller svansvindkomponenter.

17. att, förutom data för den förutsagda flygplansprojektilbanan (311), mottages Ett datorprogram enligt något av patentkraven 11-16, kännetecknat av tidsdata korrelerad till data för den förutsagda flygplansprojektilbanan (311).

18. En datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium, med därpå lagrat ett datorprogram enligt något av patentkraven 11-17.