SE531815C2 - Sätt att variera skottvidd och verkan i mål för granat och granat utformad därför - Google Patents

Description

20 25 30 35 315 Detonator anordningen utgörs av två parallellt anordnade stympade koner mellan vilka ett explosivämne är anordnat. Detonator anordningen är anordnad mellan strids- laddningen och raketmotorn och syftar till att detonera kvarvarande drivämne i raket- motorn med hjälp av den riktade sprängverkan som detonator anordningen 10 genererar.

En nackdel är det komplicerade och osäkra arrangemang som krävs för att detonera kvarvarande drivämne i raketmotorn. Risk föreligger dessutom att delar av kvarvarande drivämne ej går till detonation, vilket minskar förutsägbarhet av raketmotorns spräng- verkan.

Genom EP 1225327 Al är det även känt metod att styra en av en raketmotordriven projektils skottvidd genom att en separationsmekanism aktiveras då raket motorn har accederat proj ektilen tillräckligt för att uppnå önskad skottvidd. Detta bestäms genom mätning och jämförelse av är- och bör värden för accelerationen.

Uppfinningens syfte och dess särdrag Ett första ändamål med föreliggande uppfinning är ett förutsägbart och säkert sätt att åstadkommande variabel skottvidd och verkan för en granat som skjuts ut från en utskjutningsanordning, i vilken granat anordnas en utskjutningsladdning med vilken granaten skjuts ut från utskjutningsanordningen, en raketmotor innefattande en raket- motorladdning ett gasutlopp och en raketmotordysa, varigenom granaten drivs fram i en bana mot ett mål och en verkansdel som verkar vid målet, där raketmotorladdningen utnyttjas optimalt med hänsyn till skottvidd och verkan i mål och där raketmotor- laddningen alltid utnyttjas helt vid framdrivningen och/eller vid verkan i mål.

Ett andra ändamål med föreliggande uppfinning är en säker granat för åstadkommande av variabel skottvidd och verkan vid utskj utning ur en utskjutningsanordning, i vilken granat är anordnat en utskj utningsladdning för utskjutning av granaten ur utskjutnings- anordningen, en raketmotor innefattande en raketmotorladdning med ett gasutlopp och en raketmotordysa för framdrivning av granaten i en bana mot ett mål, en verkansdel för verkan i målet, en första initierings-anordning för initiering av utskjutningsladdningen, en andra initieringsanordning för initiering av verkansdelen och en programmerbar aktiveringsanordning för aktivering av den andra initierings-anordnin gen, där raket- motorladdningen utnyttjas optimalt med hänsyn till skottvidd och verkan i mål och där raketmotorladdningen alltid utnyttjas helt vid framdrivning och/eller vid verkan i mål. 10 15 20 25 30 35 Ändamålen, samt andra här ej uppräknade syften, tillgodoses på ett tillfredställande sätt inom ramen för vad som anges i de föreliggande självständiga patentkraven. Utförings- former av uppfinningen anges i de osjälvständiga patentkraven.

Således, enligt föreliggande uppfinning har man åstadkommit ett förutsägbart och säkert sätt att variera skottvidd och verkan vid mål enligt det första ändamålet, kännetecknat av att det i raketmotorladdningen anordnas ett drivänme av nitramintyp, vilket drivärnne i respons till tryckverkan från verkansladdningen genomgår detonation, och att granatens utskjutningsladdning anordnas i granatens raketmotordysa för att underlätta hanteringen av granaten i det automatiserade ammunitionshanteringssystemet genom att den annars förekommande hanteringen av hylsor för utskjutningsladdningar inte längre behövs och att det i granaten även anordnas en fri göringsmekanism frigöring av raketmotordysan eller del av raketmotordysan från raketmotorn och att frigöringsmekanismen aktiveras av den programmerbara aktiveringsanordningen efter en tidstördröjning som bestäms med hänsyn till skottvidd och verkan.

Enligt ytterligare aspekter för sättet enligt uppfinningen gäller: att granatens raketmotorladdning initieras av utskjutningsladdningen via raketrnotorns gasutlopp.

Vidare, enligt föreliggande uppfinning har man även åstadkommit en granat för åstadkommande av variabel skottvidd och verkan enligt det andra ändamålet, vilket kännetecknas av att raketmotorladdningen innefattar ett drivämne av nitramintyp, vilket drivämne i respons till tryckverkan från verkansladdningen genomgår detonation, och att granatens utskjutningsladdning är anordnad i granatens raketmotordysa för att under- lätta hanteringen av granaten i ett automatiserat ammunitionshanteringssystem genom att den annars förekommande hanteringen av hylsor till utskjutningsladdningar ej längre behövs och att det i granaten även är anordnat en frigöringsmekanism för frigöring av raketmotordysan eller del av raketmotordysan från raketmotorn, vilken frigörings- mekanism är valfritt aktiverbar av den programmerbara aktiveringsanordningen efter en tidsfördröjning som är bestämbar med hänsyn till skottvidd och verkan.

Enligt ytterligare aspekter för granaten enligt uppfinningen gäller: 10 15 20 25 30 35 att ingående delar i granaten, såsom exempelvis tändskruv och raketmotorns behållare är tillverkade i brännbart material för att underlätta hanteringen av granaten, att granatens raketmotorladdning är anordnad så den initieras av utskjutnings- laddningen via raketmotorladdningens gasutlopp.

Fördelar och effekter med uppfinningen Genom att raketmotorns drivämne är utformat för att fungera som drivämne under granatens framdrivnings fas och som sprängämne under granatens verkans fas krävs inga specialarrangernang för att på ett säkert sätt utnyttja kvarvarande drivämne för verkan. På nämnda vis kan granaten göras enklare, lättare, säkrare och därmed billigare.

Ytterligare fördelar uppnås genom att utskjutningsmotorn är anordnad i raketmotorns utloppsdysa, vilket innebär att den annars förekommande hanteringen av hylsor till utskjutningsladdningar ej längre behövs. Ytterligare fördelar och effekter kommer att framgå vid studium och beaktande av den följande detaljerade beskrivningen av uppfinningen, inkluderande ett antal av dess fördelaktiga utföringsformer, samt de medföljande ritningsfigurerna. Sättet och anordningen enligt uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven.

Figurförteckning Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade figurerna där: Fig. 1 visar ett schematiskt längdsnitt av granaten enligt uppfinningen, Fig. 2 visar en schematisk sidovy av granaten före utskjutning enligt uppfinningen, Fig. 3 visar en schematisk sidovy av granaten efter utskjutning enligt uppfinningen.

Detaljerad utförandebeskrivning Fig. l visar en föredragen utföringsforni av granaten l, enligt uppfinningen. Granaten l omfattar en granatkropp 2 på vars främre del, i granatens i verkansriktning A, är anordnat en programmerbar aktiveringsanordning 3, exempelvis ett programmerbart tändrör 3 , och på vars bakre del granatkroppen 2 är anordnat en bottenplatta 4.

Granatkroppen 2 innefattar en verkansdel 5 anordnad bakom det programmerbara tändröret 3, en raketmotor 7 innefattande en raketmotorladdning 6 med ett gasutlopp 8 och en raketmotordysa 9 (även benämnd dysa 9) saint en utskjutningsladdning 10 anordnad i granatkroppens 2 bakre del, framför bottenplattan 4. 10 15 20 25 30 35 Éšïši íšfliš Granaten 1 innefattar vidare en första initieringsanordning 14, exempelvis en elektrisk tändskruv 14 (även benämd eltändare 14) för initiering av granatens 1 utskjutnings- laddning 10, en andra initieringsanordning ll (även benämnd detonator ll) för initiering av granatens 1 verkansdel 5 samt styrfenor 12 anordnade i granatkroppens 1 bakre del. Fenoma 12 är radiellt utfällbara via ett antal i granatkroppen 2 längsgående avlånga öppningar 13 (även benämnda slitsar 13), se speciellt F ig. 2 och 3, vilka fenor 12 falls ut med hjälp av en förspänd fjäderrnekanism, vilken fjäderrnekanism aktiveras efter att granaten 1 skjutits ut från utskjutningsanordningen. Granatens 1 utskjutnings- laddning 10 är anordnad inne i dysan 9, företrädesvis i en behållare, ej visad, av ett brännbart material. Genom att utnyttja utrymmet inne i dysan 9 för placeringen av utskjutningsladdningen 10 möjliggörs ett mer kompakt utförande av granaten 1.

Granaten 1 i F ig. 1 innefattar även en frigöringsmekanism 15, vilken frígörings- mekanism 15i respons till en aktiveringssignal frigör eller separerar dysan 9, eller del av dysan 9, från raketmotorn 7 vilket resulterar i en snabb trycksänkning i raketmotorn 7 vilket innebär att förbränningsprocessen i raketmotorladdningen 6 avbryts.

Frigöringsmekanismen 15 i Fig. 1 innefattar en pyroteknisk laddning , ej visat, vilken pyroteknisk laddning aktiveras av det programmerbara tändröret 3. Den pyrotekniska laddningen kan lämpligen innefattas i en eller flera sprängbultar, ej visat, anordnade mellan dysan 9 och raketmotorn 7 så att sprängbultama vid aktivering frigör dysan 9 eller del av dysan 9 från raketmotorn 7. Alternativt kan den pyrotekniska laddningen anordnas i form av en pyroteknisk kabel lindad runt dysan 9 eller del av dysan 9, ej visat. I en tredje utföringsform, ej visad, kan frigöringsmekanismen 15 innefatta en rent mekanisk anordning,vilken mekaniska anordning innefattar en för-spänd fjäder- mekanism anordnad så att den aktiveras, exempelvis vid ett törutbestämt gastryck inne i raketmotom 7. I en fjärde utföringsform, ej visad, kan frigöringsrnekanismen 15 innefatta en pneumatiskt eller elektromagnetiskt styrd sollenoid.

Granatkroppen 2 i Fi g. 1 utgör granatens 1 stomme och är utformad för att ge splitter- verkan vid mål. Granatens 1 verkansdel 5 är utformad för ge tryck-, brand- och/eller splitterverkan vid mål. Verkansdelen 5 är uppbygd på konventionellt sätt med en eller flera delsprängladdningar, ej visat. Verkansdelen 5 innefattar företrädesvis en eller flera sprängladdningar innefattande ett sprängämne av nitramintyp, exempelvis cyklotetra- metyltetranitramin (hexogen) eller trimetyltrinitramin (oktogen). Även andra typer av sprängämnen kan innefattas. 10 15 20 25 30 35 B15 Till språngladdningen/sprängladdningarna kan även anordnas ett eller flera splitter- bildande inlägg 16, vilka splitterbildande inlägg 16, typiskt, är konformade för åstad- kommande av riktad sprängverkan (RSV).

Granatens 1 raketmotorladdning 6 är utformad dels för fungera som en vanlig raket- motor 7 Sunder framdrivningsfasen av granaten 1 och dels för att fungera som en extra sprängladdning då granaten 1 når målet. Raketmotorladdningen 6 skall alltså brinna som ett krut (deflagrera) under framdrivningen explodera som ett sprângämne (detonera) vid målet. För att raketmotorladdningen 6 skall klara båda uppgifterna krävs att raketmotor- laddningen innefattar ett drivämne som kan fås att detonera då det utsätts för en chock- eller stötvåg, exempelvis då granatens 1 verkansdel 5 eller detonatorn ll detonerar.

Detonerbara drivämnen är kända sedan länge och innefattar företrädesvis ett eller flera explosivämnen av nitrarnintyp, exempelvis cyklotetrametyltetranitramin, och trimetyl- trinitramin. Lämpliga drivämnessammansättningar innefattar 60 - 70 vikts % hexogen och/eller oktogen, 25 - 35 vikts % bindemedel, företrädesvis hydroxylbunden poly- butadien eller en polymer av glycidylnitrat eller cellulosaacetatbutyrat samt av övriga tillsatser upp till 100 vikts- %, vilka övriga tillsatser innefattar mjukgörare, stabilisatorer och brinnhastighetskatalysatorer. Alternativt kan drivärnnet föreligga i vätske- och/eller gasforrn, vilket vätske- och/eller gasformiga drivärnne är detonerbart när det utsätts för detonation. Vätske- och/eller gasformiga drivämnen ställer dock särskilda krav på granatens 1 raketmotom 7. Bland annat bör raketmotom 7 vara tät för att undvika läckage, klara höga gastryck samt inne-fatta ett ventilarrangemang som vid aktivering stänger gasutloppet 8 från raketmotom 7.

Granaten 1 i Fig. l är företrädesvis avsedd för utskjutning med lätt lågrekylkanon, exempelvis en automatisk motordriven granatkastarkanon, ej visad. Granaten 1 kan dock anpassas för skjutning i högrekylkanon. Granaten 1 är också särskilt lämpad för automatiserade ammunitionshanteringssystem, vilket innebär fördelar i fonn av snabb och enkel hantering av ammunition. Granatens 1 utskjutningsladdning 10 är anordnad i granatens 1 raketmotordysa 9 vilket innebär att ingen patronhylsa behövs. För åstad- kommande av variabel skottvidd är det anordnat i granaten l, en raketmotorladdningen 6 med valfritt variabel funktionstid. För styrning av granatens funktioner överförs information från utskjutningsanordningens eldledningssystem via den första initierings- anordningen 14 till granatens programmerbara tändrör 3. Baserat på information från eldledningssystemet om ett måls position och karaktär (bunker, militärfordon etc.) kan en eller flera tidsfördröj ningar beräknas och sedan programmeras i det programerbara tändröret 3. 10 15 20 25 30 35 531 815 Tidsfordröj ningarna kan avse tiden från utskjutning av granten 1 till initiering av verkansdelen 5 och/eller tiden från utskjutning av granaten 1 till initiering av frigörings- mekanismen 15, d.v.s. fri göring av raketmotorns 6 dysa 9 från raketmotorn 7 och avstängning av raketmotom 7.

Granaten 1 i Fig. 1 är anpassad för 81 mm kaliber men principen för granaten 1 gör att den kan användas i ett bredare kaliberintervall, 60 - 120 mm. Ingående delar i granaten l, som exempelvis tändskruven 14, för utskj utningsladdningens 10 behållare (ej visad) och raketmotorn 7 kan utföras i material som är brännbara. För Stabilisering av granaten 1 i banan är det anordat fenor 12 i granatens bakparti, vilka fenor falls ut automatiskt när när granaten 1 skjuts ut ur utskj utningsanordningen, se speciellt Fig. 2 och 3.

Raketmotorladdningen 6 initieras/tänds av utskjutningsladdningen 10 i stort sett om- gående efter i utskjutningsanordningens eldrör. Granatens 1 raketmotorladdning 6 kan därefter stängas av valfritt med hänsyn till skottvidd och verkan. Vid direktskj utning mot mål på måttliga avstånd stängs raketmotorladdningen 6 av tidigt, hastigheten är dock tillräcklig för att granaten 1 skall nå mål. Vid skjutning på längre avstånd, då artilleri- eller granatkastaranordningar används skjuts granaten 1 i höga banor varvid raketmotorladdningen 6 stängs av sent eller inte alls för att granaten skall nå mål.

Genom att stänga av raketmotorladdningen 6 vid olika tidpunkter kan således granatens 1 bana varieras.

Vid skjutning av flera granater l, exempelvis i en sekvens, från ett eldrör kan eldrörets elevationsvinkel och raketmotorns brinntid ändras på ett förutbestämt sätt mellan skotten så att granatema 1 träffar målet i en sekvens eller vid en och samma tidpunkt.

Granatens 1 tändskruv 14 initieras av utskj utningsanordningens elslagsbult (ej visad).

Samtidigt som tändskruven 14 initierar utskjutningsladdningen 10 överförs information på elektrisk väg från utskjutningsanordningens eldledningssystem till granatens 1 programmerbara aktiveringsanordning 3. Andra sätt att överföra information till den programerbara aktiveringsanordningen 3 är naturligtvis också möjliga, exempelvis via en transponder i granaten 1 som kommunicerar med eldledningssystemet.

Den programmerbara aktiveringsanordningen 3 styr granatens 1 olika funktioner under granatens 1 väg mot målet och aktiverar detonatorn ll vid mål. Utskjutningsladdningen 10 driver granaten 1 ut ur utskjutningsanordningen med en utgångshastighet som valts typiskt någonstans i intervallet 70-100 m/s. 10 15 20 25 35 15231 Síš Förbränningen i utskjutningsladdningen 10 börjar i utskjutningsladdningens 10 bakre del vid tändskmven 14 och avancerar framåt, i granatens 1 utskjutningsriktning A, varefter raketmotorladdningen 6 intieras när förbränningen raketmotorladdningen 6 via gasutloppet 8. Raketmotorladdningen 6 kan användas enligt ett flertal olika funktions- moder med hänsyn till skottvidd och verkan, av vilka några beskrivs i exempel 1-5.

Exempel 1 - Indirekt skjutning mot mål på kort avstånd Vid indirekt skjutning mot mål på korta avstånd, mål som är gömda exempelvis bakom ett hus, skjuts granaten 1 ut ur utskjutningsanordningen varvid raketmotorladdningen 6 initieras av utskjutningsladdningen 10. Direkt efter att granaten 1 lämnat utskjutnings- anordningen aktiveras frigöringsmekanismen 15 av tändröret 3 varvid frigörings- mekanismen 15 frigör dysan 9 eller del av dysan 9 från raketmotorn 7. Frigöringen orsakar ett tryckfall i raketmotoms 7 gasutlopp 8 vilket leder till att förbränningen av raketmotorladdningen 6 avbryts. Granaten 1 fortsätter mot målet utan ytterligare acceleration och när granaten 1 når målet aktiveras detonatorn 11 varvid verkansdelen 5 detonerar.Detonationen från verkansdelen 5 fortplantas till raketmotorladdningen 6 varvid oförbrukat drivämne i raketmotorladdningen 6 detonerar. En stor andel av drivämnet är oförbrukat varfor bidraget från drivämnet till verkan vi mål blir hög.

Exempel 2 - Indirekt skjuting mot mål på medellångt avstånd Vid indirekt skjutning mot mål på medellångt avstånd skjuts granaten 1 ut ur utskjut- ningsanordningen varvid raketmotorladdningen 6 initieras av utskjutningsladdningen 10. Granaten l accelererar till en förutbestämd hastighet, vilken hastighet är beräknad av eldledningssystemet med hänsyn till skottvidd och mål och är inprogrammerad i tändröret. Frigöringsmekanísmen 15 aktiveras av det programmerbara tändröret 3 varvid dysan 9 eller en del av dysan 9 frigörs, exempelvis genom att den sprängs bort av den pyrotekniska laddningen varvid förbrärmingen i raketmotorladdningen 6 avbryts.

Granaten 1 fortsätter utan ytterligare acceleration och när granten når målet aktiveras detonatorn ll varvid verkansdelen 5 detonerar. Detonationen från verkansdelen 5 detonerar i sin tur det ofórbriikade drivämnet i raketmotorladdningen 6. En medelstor andel av drivämnet är förbrukat varför bidraget från drivämnet till verkan vid mål blir medelhög.

Exempel 3 -Indirekt skjutning mot mål på långt avstånd Vid indirekt skjutning mot mål på långt avstånd, exempelvis mot mål bakom ett berg, skjuts granaten 1 ut ur utskjutningsanordningen varvid raketmotorladdningen 6 initieras av utskjutningsladdniiigen 10. 10 15 20 25 30 šíšil Bfiïš Raketmotorladdningen 6 accelererar granaten l till en hastighet på ca 300 m/ s, varvid hela raketmotorladdningen 6 förbrukas. Därefter fortsätter granaten l mot målet utan att acceleras och när granaten 1 når målet aktiveras detonatorn 10 som utlöser verkansdelen 5. Inget oförbrukat drivämne finns kvar i raketmotorladdningen 6 varför bidraget från drivämnet till verkan vid mål uteblir.

Exempel 4 - Direkt skjutning mot mål på kort avstånd Vid direkt skjutning mot mål på kort avstånd, synliga mål, skjuts granaten 1 ut ur utskjutningsanordningen varvid raketmotorladdningen 6 initieras av utskj utnings- laddningen 10. Raketmotorladdningen 6 accelererar granaten l ända fram till målet men eftersom avståndet är kort hinner inte raketmotorladdningen 6 att förbrukas helt. När sprängladdningen 5 detonerar kommer därför även det oförbrukade drivämnet i raket- rnotorladdningen 6 att detonera vilket ger granaten 1 ökad verkan vid mål.

Exempel 5 - Direkt skjutning mot mål på långt avstånd Vid direkt skjutning mot mål på långt avstånd skjuts granaten 1 ut ur utskjutnings- anordningen varvid raketmotorladdningen 6 initieras av utskjutningsladdningen 10.

Raketmotorladdningen 6 accelererar granaten 1 mot målet varvid raketmotorladdningen 6 hinner förbrukas helt innan granaten l är framme. verkansdelens 5 spräng- laddningen detonerar finns inget oförbrukat drivämne kvar i raketmotorladdning 6 varför granatens l verkan begränsas till verkan från sprängladdningen 5.

Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna utföringsexemplen, utan inom ramen för de bifogade patentkraven ryms ett flertal alternativa utföranden. Såleds kan granatens verkansdel innefatta fler än två delsprängladdningar. Delsprängladdiiingarna kan kan även innefatta splitterbildande inlägg med olika utformning för åstadkommande av exempelvis strål-, projektil- eller kulformat splitter. Delsprängladdningarna kan även initieras i omvänd ordning, dvs en bakre delsprängladdning initieras före en främre del- sprängladclning. Vidare inses att delsprängladdningarna kan ha olika kaliber, olika geometrier och för övrigt innehålla olika material.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 35331 815 10 Patcntkrav

1. Sätt varigenom variabel skottvidd och verkan vid mål åstadkoms med en granat (1) som skjuts ut från en automatisk motordriven kanon med ett automatiserat ammunitionshanteringssystem, i vilken granat (1) anordnas en utskjutnings- laddning (10) varmed granaten skjuts ut från utskjutningsanordningen, en raketmotor (7) innefattande en raketmotorladdning (6) ett gasutlopp (8) och en raketmotordysa (9) varmed granaten (1) drivs fram i en bana mot ett mål och en verkansdel (5) som verkar vid målet, varvid utskjutningsladdningen (10) initieras av en Forsta initieringsanordning (14) och verkansdelen (5) initieras av en andra initieringsanordning (11), vilken andra initieringsanordning (11) aktiveras av en programmerbar aktiveringsanordning (3), k ä n n e t e c k n a t a v att det i raketmotorladdningen (6) anordnas ett drivämne av nitramintyp, vilket drivåmne i respons till tryckverkan från verkansdelen (5) genomgår detonation, och att granatens utskjutningsladdning (10) anordnas i granatens (1) raketmotordysa (9) for att underlätta hanteringen av granaten (1) í det automatiserade ammunitionshanteringssystemet genom att den annars före- kommande hanteringen av hylsor for utskjutningsladdningar (1) inte längre behövs och att det i granaten (1) även anordnas en frigöringsmekanism som frigör raketmotordysan (9) eller del av raketmotordysan (9) från raketmotom (7) och att frigöringsmekanisrnen aktiveras av den programmerbara aktiveringsanordningen efter en tidsfordröjning som bestäms med hänsyn till skottvidd och verkan. Sätt (1) enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a d a v att granatens (1) raketmotor- laddning (6) initieras av utskjutningsladdningen (10) via raketmotor- laddningens (6) gasutlopp (8). Granat (1) för åstadkommande av variabel skottvidd och verkan vid utskjutning ur en automatisk motordriven kanon med ett automatiserat amrnunitions~ hanteringssystem, i vilken granat (1) är anordnat en utskjutningsladdning (10) for utskjutning av granaten (1) ur utskjutningsanordningen, en raketmotor (7) innefattande en raketmotorladdning (6) med ett gasutlopp (8) och en raket- motordysa (9) för framdrivning av granaten (1) i en bana mot ett mål, en verkansdel (5) för verkan i målet, en forsta initieringsanordning (14) for initiering av utskjutningsladdningen (10), en andra initieringsanordning (l 1) for initiering av verkansdelen (5) och en programmerbar aktiveringsanordning (3) for aktivering av den andra aktiveringsanordningen (11), 10 15 20 25 30 35 535 Bflš 11 k ä n n e t e c k n a d a v att raketmotorladdningen (6) innefattar ett drivämne av nitramintyp, vilket drivämne i respons till tryckverkan från verkansdele11 (5) genomgår detonation, och att granatens (1) utskjutningsladdning (1) är anordnad i granatens (1) raketmotordysa (9) för att underlätta hanteringen av granaten (1) i ett automatiserat ammunitionshanterirrgssystem genom att den annars fore-kommande hanteringen av hylsor till utskjutningsladdningar (10) ej längre behövs och att det i granaten (1) även är anordnat en frigöringsmekanism för frigöring av raketmotordysan (9) eller del av raketmotordysan (9) från raket-motorn (7), vilken frigöringsmekanism är valfritt aktiverbar av den programmer-bara aktiveringsanordningen efter en tidsfördröjning som är bestämbar med hänsyn till skottvidd och verkan vid mål. Granat (1) enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d a v att ingående delar i granaten (1), såsom exempelvis tändskruv (14) och raketmotorns (7) behållare är tillverkade i brännbart material för att underlätta hanteringen av granaten (1). Granat (1) enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att granatens (1) raketmotorladdning (6) är anordnad så den initieras av utskjutningsladdningen (10) via raketmotorladdningens (6) gasutlopp (8).