SE531554C2 - Bromsmekanism för upprullningsanordning - Google Patents

Description

20 25 30 35 531 554 En annan nackdel med många konventionella fjäderspända rullgardiner är att fjädern har en tendens att skramla mot rullgardinens rör vid ned- och upprullning av rullgardinen.

En annan egenskap som i vissa fall kan vara eftersträvansvärd är om rullgardinen enkelt kan justeras att rullas upp till en bestämd nivå, exempelvis som en gardinkappa.

US 6 135 189 och US 6 003 584 beskriver en rullgardinsanordning som använder en gängad metallstång med variabel gängstigning och ett fjäderfaste med inre gängor som flyttar sig sidledes längs med den gängande stången i samband med att rullgardinen rullar upp eller ned. En dragfiäder (alternativt en tryckfjäder) är fast vid fjäderfaste och fjädern kommer att dras ut (alternativt tryckas ihop) när rullgardinen dras ned och fjäder kraften används därefter för att rulla upp rullgardinen. Fj äderkraften balanseras genom att fjäderfastet rör sig efter en skruv med variabel gängstigning.

KORT REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Det är ett ändatnål med föreliggande uppfinning att eliminera eller åtminstone minimera ovan nämnda problem, vilket åstadkommes med en rullgardin omfattande ett rör varpå en rullgardinsduk kan fästas, rullgardinen är anordnad att kunna fästas i två yttre fast- anordningar, rullgardinen omfattar vidare en fjäderstyrd drivmekanism som spänns när rullgardinsduken rullas ned för att kunna rulla tillbaka rullgardinsduken, rullgardinen omfattar vidare en i röret inre stång anordnad att kurma ansluta till åtminstone en av de yttre fastanordningaxna, och röret är vidare anordnat att kunna rotera kring den inre stången, och vidare en inuti röret sidledes förflyttbar bromsmutter omslutande den inre stången och arrangerad att rotera med röret, att nämnda bromsmutter när röret roterar är arrangerad att förflytta sig i sidled längs med den inre stången där riktningen på sidledesförflyttningen beror av rörets rotationsriktning, varvid bromsverkan uppkommer ur det arbete som krävs för att förflytta bromsmuttem i sidled. Denna aspekt av uppfinningen löser således problemet att bromsa en fjäderspänd rullgardin.

Enligt ytterligare aspekter av den föreliggande uppfinningen: - Att röret har en längsgående styrning och att bromsmuttern har ett yttre styrspår anpassat för nämnda styrning vari genom bromsmuttern anordnas att rotera med röret.

- Att bromsmuttern har åtminstone en kontaktyta mot rörets innerväggar varvid friktion uppkommer i nämnda åtminstone en kontaktyta när bromsmuttern förflyttar sig sidledes varigenom bromsverkan uppkommer mellan brornsmuttern och rörets innerväggar. 10 15 20 25 30 531 554 Att bromsmuttem är anordnad att kunna förflytta sig mellan två ändlägen, ett första ändläge då rullgardinen är nedrullad och ett andra ändläge då rullgardinen är upprullad, där området mellan de två ändlägena utgör ett bromsområde, vilket medför fördelen att den fjäderspända drivmekanismen kan förspännas redan vid tillverkningen av rullgardinen och vidare medför det fördelen att rullgardinen enkelt kan justeras så att en gardinkappa erhålls - genom att rullgardinen rullas ut till önskad längd innan den sätts in i fästanordningarna när bromsmuttern befinner sig i sitt andra ändläge.

Att den inre stången har sknivgängor åtminstone i bromsområdet och att broms- muttem har åtminstone en inre gänga anpassad för skmvgängorna, vilket medför att broinsinuttern kommer att förflytta sig sidledes när röret roterar kring den inre stången.

Att åtminstone ett av ändlägena skapas genom att skruvgängorna på den inre stången upphör.

Att skruvgängorna på den inre stången har en variabel gängstigning, där före- trädesvis gängstigningen successivt ökar från det ena ändläget till det andra ändläget, vilket medför fördelen att bromsmuttern kommer att förflytta sig längre per rotationsvarv hos röret, när gängstigningen är högre, och vice versa, varvid bromsverkan mot rörets ínnerväggar kan styras via den variabla gängstignjngen.

Att bromsmuttern har en inre fjädrande mekanism, där den fjädrande mekanis- men utövar ett fjädertryck mot den inre stången.

Att brommuttems åtminstone en gänga är fjädrande.

Att brommutterns åtminstone en gänga är flexibelt vridbar att kunna anpassa sig till en variabel anfallsvinkel hos gängspåret, vilket medför fördelen att broms- muttem anpassar sig efter en varierande gängstigning och därmed inte kär fast när gängstigningen ändras.

Att bromsmuttern är delad i två halvor, vilket medför fördelen att bromsmuttern kan vidga sig när den förflyttar sig och pressa sig ut mot rörets innerväggar och fungera som en trumbroms.

Att bromsmutterns två halvor är löst sammanfogade, möjliggörande för broms- rnuttern att vidga sig och samtidigt kvarhållande bromsmuttern kring den inre stången.

Att den inre stången kan vara svagt koniskt formad åtminstone i bromsområdet, där en ökad konicitet i bromsområdet resulterar i en ökad bromsverkan.

Att drivrnekanismen omfattar en vridfjäder där nämnda vridfjäder i sin ena ände är ansluten till den inre stången vid rörets ena ände och vridfiäderns andra ände 10 15 20 25 30 35 531 554 är fast till ett rörligt tjäderfäste anordnat att rotera med röret, vilket medför fördelen att vridfiädern spänns när röret roterar kring den inre stången.

- Att det rörliga tjäderfástet ej är fixerad i sidled annat än genom vridíjädern, vilket medför fördelen att belastningarna på vrídfiädern minskar saint att vridtjädern skramlar mindre när rullgardinen rullas upp och ned.

- Att bromsmuttem är anordnad vid det första ändläget när vridtjädern är som mest spänd och att vridtjädern är förspänd med ett törutbestämt antal varv när bromsmuttem befinner sig vid det andra ändläget.

Enligt ytterligare aspekter av uppfinningen, en yttre fastanordning för rullgardinen med ett överrotationsskydd, överrotationsskyddet utgörs av en nedre utskjutande del på den yttre fästanordningen med en längsgående utbredning i förhållande till ett i den yttre fästanordningen anordnat rör, den längsgående med röret parallella utbred- ningen nedanför rörets centrumlirije, vilket medför fördelen att rullgardinen hindras från att rotera över.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. 1 visar en sprängskiss över ett föredraget utförande av den föreliggande uppfinningen, där Fig. 2A visar en vy över bromsmutterns halvor sedda från insidan, där Fig. 2B visar bromsmuttern sedd från sidan, där Fig. 2C visar en tredimensionell vy över bromsmutterns halvor, där Fig. 2D visar bromsmuttern omslutande den inrestången, där halva bromsmutterhalvan har skurits bort för att tydliggöra hur de fjädrande delarna och gängdelen är arrangerade, där Fig. 3A visar ett förenklat tvärsnitt över rullgardinen och en yttre fästanordriing, där rullgardinen är i upprullat läge, där Fig. 3B visar ett förenklat tvärsnitt över rullgardinen och en yttre fastanordning, där rullgardinen är i nedrullat läge.

Fig. 4A visar ett schematiskt tvärsnitt över skruvgängornas hos den inre stången.

Fig. 4B visar en schematisk vy över den inre stångens skruvgängor.

DETALJERAD BESKRIVNING Figur 1 visar en sprängskiss över ett föredraget utförande av en rullgardin enligt den föreliggande uppfinningen. Rullgardinen omfattar ett avlångt rör 1 på vilkens utsida en rullgardinsduk 24 (se figur Ba, 3b) kan fästas. Röret har en första 14 och en andra 15 ände (visas ej i figuren) och en inre längsgående styrning 10 utbreder sig från den första 10 15 20 25 30 35 531 554 änden 14 till den andra änden 15. Företrädesvis har styrningen 10 ett rektangulärt tvärs- nitt. En inre stång 2 är anordnad inuti röret 1 och röret 1 är anordnat att kunna rotera kring den inre stången 2. Den inre stångens forsta ände 5 utmynnar vid rörets första ände 14 ämnad att ansluta till en första yttre fastanordning 16 (se figur 3a, Bb), före- trädesvis genom att den inre stångens första ände 5 har två rektangulärt utskjutande delar anpassade för korresponderande rektangulära hål i den forsta yttre fästanordningen 1 6 .

Rörets andra ände (visas ej i figuren) kan föras in i en andra yttre fastanordning 17 (se figiir Ba, 3b). lnfåstningen vid rörets andra ände är av konventionellt snitt och är ej fokus för uppfinningen, utan röret 1 är anordnat att kunna rotera i förhållande till den andra yttre fästanordningen 17. Dvs. när rullgardinen är uppsatt mellan de yttre fästanordningarna kan röret rotera i förhållande till de yttre fästanordningarna 16, 17 samtidigt som den inre stången 2 hålls fixerad.

En centrifigalspärrsmekanism 7, 8, 9 omsluter den inre stången 2 vid rörets första ände 14. Centrifugalspärrsrnekanismen 7, 8, 9 är företrädesvis av konventionellt snitt och omfattar en inre spärrdel 7, två metallkulor 8 och en yttre spärrdel 9. Den inre spärr- delen 7 är anordnad att rotera med den inre stången 2, den yttre spärrdelen 9 är anordnad att rotera med röret 1 och metallkulorna 8 interagerar med den inre spärrdelen 7 och den yttre spärrdelen 9 för att åstadkomma centrifugalspärrsfuriktionaliteten. Ett fast tjäderfäste ll omsluter den inre stången 2 i anslutning till den inrestångens första ände 5 och centrifugalspärrsmekanismen 7, 8, 9. Det fasta tjäderfästet ll är fixerat till den inre stången 2. En vridljäder 12 fästs i sin ena ände till det fasta fjäderfästet 11 och därmed till den inre stången 2. Vridfiädern 12 omsluter den inre stången 2 och vrid- fjädems 12 andra ände fästs i ett rörligt fjäderfaste 13. Det rörliga fiäderfåstet 13 omsluter den inre stången 2 och är fri att rotera omkring den samt tillåts också att kunna röra sig i sidled (när fjädern spänns kommer den att längas något i sidled och vice versa). Vidare är det rörliga tjäderfastet 13 anordnat att rotera med rullgardinens rör 1, vilket företrädesvis åstadkoms med en yttre skåra hos det rörliga fiäderfåstet 13 som interagerar med styrningen 10 hos röret 1. När röret 1 roterar genom att rullgardinen duk (se figur Ba, 3b) dras ned, samtidigt som den inre stången 2 är fixerad till den första yttre tästanordningen 16 (visas ej i figuren), kommer vridtjädem 12 att spännas efter- som det rörliga fjäderfästet 13 roterar med röret 1 samtidigt som det fasta fjäderfästet 1 1 är fast till den ickeroterande inre stången 2. Vridfiädern 12 är företrädesvis smord med Smörjmedel. 10 15 20 25 30 35 531 554 Den inre stången 2 är vidare försedd med ett bromsområde 3 längs vilket en broms- mutter 4 verkar. Bromsomrâdet 2 begränsas av två ändlägen 19, 20, ett första ändläge 19 och ett andra ändläge 20. Bromsområdet 3 är försett med skruvgängor 6 och broms- muttem 4 är försedd med korresponderande inre gängor. Bromsområdets ändlägen 19, 20 skapas företrädesvis genom att skmvgängorna 6 på den inre stången 2 upphör.

Bromsmuttem 4 är försedd med en yttre skära 4i (se figur 2B) anpassad för styrningen 10 hos röret 1 varvid interaktionen mellan styrningen 10 och den bromsmutterns yttre skära 4i resulterar i att brornsmuttern 4 kommer att rotera med röret l, då röret 1 roterar.

När röret 1 roterar kring den inre stången 2 interagera: bromsmuttems 4 inre gängor med bromsområdets skruvgängor 6 så att bromsmuttem 4 förflyttar sig mellan broms- områdets ändlägen 19, 20. När bromsmuttern 4 når ett ändlägel9, 20 hindras röret 1 från fortsatt rotation i den aktuella rotationsriktningen och rullgardinens duk kan följaktligen inte rullas upp eller ned mer beroende på vilket av de två ändlägena 19, 20 bromsmuttern 4 befinner sig vid. Det arbete som krävs för att förflytta bromsmuttern 4 bromsar rörets rotation. När bronismuttern 4 förflyttar sig längs med bromsområdet 3 kommer friktionen mellan bromsmuttem 4 och den inre stången 2 samt mellan broms- muttern 4 och rörets 1 innerväggar att bromsa rotationen. Då man normalt sett vill ha en jämn bromsverkan är det fördelaktigt om det arbete som krävs för att förflytta bromsen 4 varierar beroende på upprullningsgrad hos rullgardinen eftersom tjäderkraften hos vridfi ädern 12 varierar. När vridfi ädem 12 är som mest spänd (dvs. när rullgardinen är nedrullad) är tjäderkraften som störst och därför vill man ha större bromsverkan när rullgardinen är nedrullad och successivt minska denna samtidigt som den rullas upp. För att öka friktionen mellan bromsmuttern 4 och innerväggen hos röret 1 är bromsmutterri 4 tudelad i två halvor 4a, 4b för att möjliggöra för bromsmuttern 4 att vidga sig när den bromsmuttern 4 verkar. I det föredragna utförandet är bromsmutterhalvoma 4a, 4b av praktiska skäl delvis sammanfogade ~ för att brornsrnuttern 4 och dess delar inte ska falla isär om den inrestången 2 med bromsmuttem 4 förs ut ur röret 1. Sarnmanfog- ningen tillåter dock fortfarande bromsmuttern 4 att kunna vidga sig och sammanfog- ningsområdet fungerar som ett gångjärn där bromsmuttern 4 kan öppna sig på samma sätt som en mussla. Bromsmuttern 4 är vidare försedd med fjädrande delar 4c samt en gängdel 4d. De fjädrande delarna 4c pressar gängdelen 4d mot den inre stången 2 med skruvgångorna 6 och därmed pressas även bromsmuttems halvor 4a, 4b isär - mot rörets 1 innervägg. Vidare när rotationen är hög försöker gängdelen 4d att klättra på gång- väggarna hos skruvgängorna 6 och eftersom bromsmuttern 4 kan vidga sig kommer bromsmutterhalvorna 4a, 4b pressas utåt mot rörets 1 innervägg i ökande omfattning ju högre hastighet. Detta leder till att friktionen mot rörets 1 innervägg ökar och att bromseffekten därmed blir större (dvs. bromsmuttern 4 fungerar som en trumbroms). 10 15 20 25 30 35 531 554 För att reglera bromsverkan ytterligare varieras gängstigningen för sknivgängorna 6 i bromsområdet 3. I figur 4A och 4B visas schematiskt hur gängstigningen sl, s¿___,s,, varieras hos skruvgängorna 6 på den inre stången 1 i figur l. I denna text definieras gängstigriingen S1, sz, . .,sn som avståndet mellan centrumen för två näraliggande gäng- spår. I det föredragna utförandet hos uppfinningen är gängstigningen s 1 vid det första ändläget 19 lägre för att successivt öka till gängstigriingen sn vid det andra ändläget 20, dvs. sl < sn. l ett tvärsnitt har gängspåren en U-form där gängväggarna lutar snett utåt, dvs. där den övre bredden tl hos gängspåret är större än den nedre bredden t1. Gäng- spårets bredd tl, t2 är det samma övre hela bromsområdet 3. Om man tittar på gäng- spårets anfallsvinkel al, 012,. . .,un+1, kommer den att ändras från det första ändläget 19 till det andra ändläget 20 eftersom gängstigningen sl, 52,. . .,s,, ändras. Dvs. anfallsvinkeln a; vid det första ändläget kommer successivt att öka till anfallsvinkeln dm vid det andra ändläget 20, dvs. (11 < am. För ett givet antal varv som röret roterar förflyttar sig bromsmuttem 4 en kortare sträcka i horisontalled längs med bromsområdet 3 när gäng- stigningen är lägre jämfört med då gängstigningen är högre. En stor del av bromsarbetet uppkommer ur den kraft som bromsmutterns halvor 4a, 4b pressar mot rörets 1 inner- vägg kombinerat med den sträcka som kraften verkar på (dvs. sträckan som broms- muttern förflyttar sig längs med rörets 1 innerväggar) och i och med den variabla gängstigningen kan denna sträcka varieras. När rullgardinen är i nedrullat läge och ska rullas upp är fjäderkraften hos vridfjädern 12 som störst och bromsmuttems halvor 4a, 4b kommer att pressas ut som mest mot rörets 1 innervägg. I det föredragna utförandet ökar gängstigningen, successivt från det första ändläget 19 till det andra ändläget 20.

Bromsmuttem 4, när rullgardinen är i nedrullat läge, befinner sig den vid det första ändläget 19 och flyttar sig allt eftersom rullgardinen rullas upp mot det andra ändläget 20. Dvs. i det föredragna utförandet är den variabla gängstigningen anpassad så att den dämpar bromsverkan när rullgardinen är fiillt nedrullad för att successivt öka broms- verkan allt eftersom rullgardinen rullas upp, samtidigt är fjäderkraften som störst - och därmed trumbromsverkan från bromsmuttem 4 på grund av gängklättringen - när rullgardinen är nedrullad för att successivt minska. Dvs. den variabla gängstigningen används för att finjustera bromsverkan så att en jämn upprullning erhålls.

Vi kommer nu att beskriva bromsmuttem 4 med hänvisning till figurerna 2A, 2B, 2C och 2D. Figur 2A visar brornsmutterns två halvor 4a, 4b sedda med insidorna uppåt.

Figur 2B visar bromsmutterhalvoma 4a, 4b sammanfogade sett från sidan, men utan den inre stången 2 (se figur l eller figur 2D). Figur 2C visar en tredimensionell vy över bromutterhalvoma 4a, 4b. Figur 2D visar bromsmuttem 4 omslutande den inre stången 2, där halva bromsmutterhalvan 4a har skurits bort för att tydliggöra hur de fjädrande lO 15 20 25 30 35 531 554 delarna 4c och gängdelen 4d är arrangerade. Bromsmuttern 4 består av två bromshalvor 4a, 4b. Företrädesvis formgjuts bromsmutterhalvorna 4a, 4b i plast. Bromsmutter- halvoma 4a, 4b har varsin längsgående och korresponderande urgröpning 4f anpassade för den inre stången 2 med skruvgängoma 6 så att bromsmutterhalvorna 4a, 4b kan omsluta den inre stången 2. I bromsmutterns första halva 4a är ett diagonalt utrymme 4e anordnat som följ er bromsmutterhalvans 4a välvning och i den andra bromsutterhalvan 4b är ett transversellt utrymme 4k anordnat. I det diagonala utrymmet 4e placeras först de fjädrande delarna 4c och därefter gängdelen 4d, vilka interagerar med den inre stångens 2 skruvgängor 6 i enlighet med figur 2D och där de fjädrande delama 4c pressar gängdelen 4d mot gängspåret. Det transversella utrymme 4k fungerar som uppsamlingskärl för smuts och minskar risken för att smuts påverkar interaktionen mellan gängdelen 4d och skruvgängoma 6 negativt. Sett inifrån bromsmuttern 4 (se figur 2A) har det diagonala utrymmet 4e en timglasform. Timglasformen tillåter gängdelen 4d att anpassa sig, genom att gängdelen 4d kan vrida sig i sidled kring sin mittpunkt, efter gängspårets anfallsvinkel 01312,. ..,a,, (se figur 4B) vilken ändrar sig över bromsområdct 3. Utan denna möjlighet, för bromsmutterns gänga, att kunna anpassa sig efter gängspårets anfallsvinkel az, . .,a,, skulle bromsmuttern 4 köra fast. De fjädrande delarna 4c kan exempelvis utgöras av en eller flera bladfjädrar där fjädringen kan justeras med antalet bladfjädrar, med materialet på bladfi ädrama (bladfj ädrarna kan exempelvis bestå av plast eller metall) samt tj ockleken på bladf] ädrarna. Den första bromsmutterhalvan 4a är försedd med fyra utskjutande stavar 4g, 4h en i varje hörn, och den andra bromsmutterhalvan 4b har korresponderande hål 4j för stavarna 4g, 4h.

Stavama på ena sidan av urgröpningen 4f är kortare, de korta stavarna 4g, än de två motstående stavarna på andra sidan av urgröpningen 4f, de längre stavama 4h. Broms- mutterhalvorna 4a, 4b kan sammanfogas när de omsluter den inre stången 2, genom att toppen på stavarna 4g, 4h under värme pressas samman så att de ej längre kan föras ut genom hålen 4j som de är införda i. Vid de kortare stavarna 4g blir spelrummet mindre än vid de längre stavarna 4h och sidan med de kortare stavarna kommer att fungera som ett gångj Bromsmuttern tillåts därmed att flexa (dvs. bromsmuttern 4 kan expandera och fungera som en trumbroms). Fördelen med att fästa bromsmuttern 4 med ett mindre spelrum på ena sidan av bromsmutterhalvorna 4a, 4b längs med den inrestången är framförallt att för att säkerställa att bromsmuttern 4 hålls på plats kring den inre stången 2 även när bromsmuttern 4 och den inrestången 2 ej är installerad inuti röret l, vilket förenklar förfarandet att sätta samman rullgardinen samt att om någon plockar isär rullgardinen hålls bromsmuttem 4 på plats, samtidigt som bromsmuttern 4 erhåller en flexibilitet att kunna vidga sig. När bromsmuttern 4 väl är installerad i röret hindrar rörets l innerväggar bromsmuttern från att falla isär och väl i röret l vore det därför fullt 10 15 20 25 30 35 531 554 tillräckligt om stavarna 4g, 4h fördes in i de korresponderande hålen 4j utan att behöva pressa toppen på någon stavama 4h, 4g. I det föredragna utförandet smöijs skruv- gängorna 6 så att friktionen mellan bromsmuttem 4 och skruvgängorna 6 hålls nere.

Figurerna 3A och 3B visar ett schematiskt tvärsnitt över rullgardinen och den yttre fästanordningen 16, 17. Rullgardinens inre delar visas ej. Tvärsnitten på den första och den andra yttre fastanordningen 16, 17 är de samma i det föredragna utförandet, men givetvis kan fästanordningarna göras med olika tvärsnitt, exempelvis där bara den ena fästanordningen 16, 17 har ett överrotationsskydd l6c, l7c. Vidare kan man tänka sig att rullgardinen sätts in i en kassett. Överhuvudtaget är den huvudsakliga funktionen hos I rullgardinen enligt den föreliggande uppfinningen inte beroende av de yttre fästanord- ningarna, däremot har de yttre fästanordningaina fördelen av att de hindrar rullgardiner från överrotation och överrotationsskyddet fungerar även på en fjäderspänd rullgardin av konventionellt snitt. Figuren 3B visar rullgardinen när rullgardinens duk 24 är fullt nedrullad och figuren 3A när rullgardinen är upprullad. Fästanordningen 16, 17 har två med rullgardinen parallella ytor l6a, 16b; l7a, l7b med en inbördes vinkel på 90 grader. Bägge dessa ytor 16a, lób; l7a, l7b möts av en transversell yta 16d, l7d (som ej visas i figuren) i vilken transversell yta rullgardinens ändar anordnas. Alla dessa tre ytor 16a, 16b, 16d; 17a, l7b, 17d är försedda med hål avsedda för skruvar så att fast- anordningarna 16, 17 kan fästas i väggar (parallella med rullgardinen eller transversella - exempelvis i hörn) samt i taket. En av ytoma 16b, l7b har en konkav med röret längsgående utbuktning, överrotationsskydd l6c, l7c. l figurerna visas ett snöre 27 som i sin nedre ände har en knopp 28 och som i sin övre ände är fäst till rullgardinens duk 24, genom att ta tag i snöret med knoppen kan en användare av rullgardinen dra ned rullgardinens duk 24. Rullgardinens duk 24 har i sin nedre ände en förhöjd tjocklek 25, vilket exempelvis åstadkoms genom att duken 24 i sin nedre ände viks upp och sys fast i duken därigenom skapandes en längsgående ficka i vilken en pinne kan föras in i. En sådan konstruktion skapar en förhöjd tjocklek 25 i dukens 24 nedre ände, detta stabiliserar duken 24 i horisontell led samt verkar som tyngd för duken 24, vilket underlättar för duken 24 att hänga rakt. En förhöjd tjocklek på nederdelen av duken 24 är vanligt förekommande i konventionella rullgardiner. Vidare visas i figuren röret 1 varpå duken 24 fästes, Styrningen 10 ses i figuren men de inre delarna av rullgardinen har utelämnats för att förenkla figuren. När rullgardinens duk 24 rullas upp och röret 1 stannar (dvs. när bromsmuttern 4 når det andra ändläget 20) och om röret l har en rotationshastighet som är för hög innan stoppet kan nederdelen på rullgardinens duk 24 på grund av centripetalkraften vilja fortsätta sin rotation och därmed riskera att rotera över. Den nedre delen på duken 24 med den förhöjda tjockleken 25 kommer då att 10 15 20 25 30 35 531 554 10 interagera med de rundade överrotationsskydd 16c, 17c hos de yttre fästanordningarna 16, 17 , resulterande i att duken 24 hindras från att fortsätta sin rotation och därmed hindras överrotation. De rundade överrotationsskydden 16c, 17 c har en med röret 1 längsgående konkav utbuktning anordnad på ett avstånd från rullgardinen så att ett litet spaltutrymme uppkommer (men inte så stort att den dukens 24 nederdel med den tör- höjda tjockleken 25 kan passera) mellan den helt upprullade duken 24 och överrota- tionsskyddetlóc, 17c, spaltutrymmet hindrar duken 24 från att kilas fast. Vidare är överrotationsskyddet företrädesvis beläget nedanför rörets 1 centrumlinje.

Uppfinningen är inte begränsad till det ovannämnda utfóringsexempel utan kan varieras inom det omfång som kraven definierar. Exempelvis inses det att även om bromsverkan i det föredragna utförandet till största delen uppkommer genom friktionen mellan bromsmuttern 4 och rörets 1 innerväggar, så kan givetvis även friktionen mellan broms- muttern 4 och den inre stången 2 utnyttjas i större omfattning. Exempelvis med en icke expanderande bromsmutter 4 där istället diametern hos den inre stången 2 ändras över bromsområdet 3 företrädesvis genom att den inre stången 2 ges en konisk form.

Givetvis kan en varierad diameter på den inre stången 2 även utnyttjas när en delad bromsmutter 4 används, varvid bromsmuttern 4 kommer att pressa mer mot rörets 1 innervägg ju större diameter den inre stången 2 har.

Bromsmuttern 4, den inre stången 2, fjäderfastena 1 1, 13, inre och yttre spärrdelarna 7, 9 samt de yttre tästanordningarna 16, 17 är företrädesvis form gjutnai plast men kan givetvis formas ur andra material. Exempelvis kan bladfiädern 4c bestå av ett metalliskt material och den inrestången 2 skulle kunna svarvas, fräsas eller gjutas i ett metalliskt material.

De två variabla luftspalterna mellan bromsmuttern 4 och det rörliga fjäderfästet 13 respektive mellan bromsmuttern 4 och rörets 1 andra ände skulle också kunna användas enskilt eller tillsamrnans i bromsande syfte genom att täta vid dessa respektive delar - exempelvis när bromsmuttern 4 rör sig mot rörets andra ände måste luften pressas ut allt eftersom volymen mellan bromsmuttern 4 och rörets andra ände minskar och om detta luftutflöde försvåras ökar bromseffekten.

Vidare är uppfinningen givetvis inte begränsad till att en bromsmutter 4 används utan man kan tänka sig flera separata bromsmuttrar som löper parallellt längs den inre stången 2. 10 15 20 25 30 531 554 ll Vidare inses att vridíjädem 12 istället för att vara fast vid ett rörligt tjäderfäste 13 vid vridíjäderns 12 andra ände, skulle kunna vara fäst till den inre stången 2 och då med ett roterbart tjäderfaste vid den inre stångens första ände 5. I detta fall är det fördelaktigt att vridtjädern 12 dras ut något i rörets riktning, eftersom den inte kan flexa i sidled på samma sätt som med det rörliga tjäderfästet 12.

Vidare inses att ett eller båda ändlägen 19, 20 på bromsområdet 3 kan skapas på andra sätt än att skruvgängorna 6 upphör. Exempelvis kan stopp kloss införas.

Det inses också att uppfinningen inte är begränsad till rullgardiner utan den skulle även kunna användas för andra ändamål där ett roterande rör behöver bromsas, exempelvis persienner och proj ektordukar.

Det inses naturligtvis att rullgardinen skulle bromsas även om gängstigníngen var konstant istället för successivt ökande och fackmannen inser att gängstigningen kan varieras för att justera för vridfiäderns egenskaper. Vidare inses att gängorna på den inre stången antingen kan vara höger- eller vänstergängande och att detta inte påverkar principen för uppfinningen.

Det inses vidare att den inre stången 2 och gängfunktionen hos bromsmuttern 4 till- sammans med den inre stången 2 skulle kunna användas i en konstruktion liknande dem i US 6 135 189 och US 6 003 58 och därmed förbättra dessa konstruktioner. Dvs. genom att byta ut vridtjädem 12 i den föreliggande uppfinningen mot en drag/tryck- tjäder samt flytta det rörliga fjäderfastet 13 till det gängande området 3 på den inre stången 2, det rörliga ijädertästet 13 förses då lämpligen med en inre gänga så att den kan dra ut eller trycka ihop tjädem när den tjäderfästet rör sig längs det gängade området 3. Bromsmuttem 4 skulle i detta fall kunna tas bort, eller vara kvar och då löpa parallellt med tjäderfästet 13. Alternativt skulle bromsmuttem 4 och det rörliga fjäder- tästet 13 kunna slås samman, genom att tjäderfästet 13 tas bort och drag/tryckt] ädern istället fästs till bromsrnuttern 4.

Claims (1)

1. 531 554 12 PATENTKRAV 1. 5 10 15 2. 20 3. 25 4. 30 5. 6. 35 Upprullningsanordning omfattande ett rör (1) varpå en duk (24) kan fästas, upprullningsanordningen år anordnad att kunna fästas i två yttre fastanordningar (16, 17), upprullningsanordningen omfattar vidare en ijäderstyrd drivmekanísm (1 1, 12, 13) som spänns när upprullningsanordningens duk (24) rullas ned för att kunna rulla upp duken (24) igen, upprullningsanordningen omfattar vidare en i röret (1) inre stång (2) anordnad att kunna ansluta till åtminstone en av de yttre íästanordningama (16, 17) och röret (1) år vidare anordnat att kunna rotera kring den inre stången (2) kännetecknat av en inuti röret (1) sidledes törflyttbar bromsmutter (4) omslutande den inre stången (2) och arrangerad att rotera med röret (1), att nämnda bromsmutter (4) när röret (1) roterar är arrangerad att förflytta sig i sidled längs med den inre stången (2) där riktningen på sidledes- törflytmingen beror av rörets (1) rotationsriktning, varvid bromsverkan upp- kommer ur det arbete som krävs för att íörflytta bromsmuttern (4) i sidled. Upprullningsanordning enligt patentkravet 1 kännetecknat av att röret (1) har en längsgående styrning (10) och att bromsmuttem (4) har ett yttre styr-spår (4i) anpassat för nämnda styrning (10). Upprullningsanordning enligt något av ovanstående patentkrav kännetecknat av att bromsmuttern (4) har åtminstone en kontaktyta mot rörets (1) innerväggar varvid friktion uppkommer i nämnda åtminstone en kontaktyta när broms- muttern (4) förflyttar sig sidledes. Upprullningsanordning enligt något av ovanstående patentkrav kännetecknat av bromsrnuttern (4) är anordnad att kunna förflytta sig mellan två ändlägen, ett första ändlåge (19) och ett andra ändläge (20), där området mellan de två ändlägena (19, 20) utgör ett bromsområde (3). Upprullrxingsanordning enligt patentkrav 4 kännetecknat av att den inre stången (2) har skmvgängor (6) åtminstone i bromsområdet (3) och att bromsmuttem (4) har åtminstone en inre gänga (4d) anpassade för skmvgängoma (6). Upprullníngsanordning enligt något av patentkraven 4 till 5 kännetecknat av att åtminstone ett av ändlägena (19, 20) skapas genom att skruvgängorna (6) på den inre stången (2) upphör. 10 15 20 25 30 35 10. 11 12. 13. 14. 531 554 13 Upprullningsanordning enligt något av patentkraven 5 och 6 kännetecknat av att skruvgängorna (6) på den inre stången (2) har en variabel gängstigning (_s1,s2,. . .,s,,), där företrädesvis gängstigningen (s1,s2,...,s,,) successivt ökar från det första ändläget (19) till det andra ändläget (20). Upprullningsanordning enligt något av ovanstående patentkrav kännetecknat av att bromsmuttem (4) har en inre fjädrande mekanism (4c), där den fjädrande rnekanismen (4c) utövar ett fjädertryck mot den inre stången (2). Upprullningsanordning enligt något av patentkraven 5 till 8 kännetecknat av att brommutterns (4) åtminstone en gänga (4d) är fjädrande (40). Upprullningsanordning enligt något av patentkraven 5 till 8 kännetecknat av att brornmuttcms (4) åtminstone en gänga (4d) är flexibelt vridbar att kunna anpassa sig till en variabel anfallsvinkel (ou, (12, ann) hos gängspåret. . Upprullningsanordning enligt något av ovanstående patentkrav kännetecknat av att bromsmuttern (4) är delad i två halvor (4a, 4b). Upprullningsanordning enligt något av ovanstående patentkrav kännetecknat av att bromsmutterns två halvor (4a, 4b) är löst sammanfogade, möjliggörande för bromsmuttern (4) att vidga sig samtidigt som bromsmuttern (4) hålls kvar kring den inre stången (2). Upprullningsanordning enligt något patentkraven 4 till 12 kännetecknat av att den inre stången (2) är svagt koniskt formad åtminstone i bromsområdet (3), där en ökad konicitet i bromsområdet (3) resulterar i en ökad bromsverkan. Upprullningsanordning enligt något av ovanstående patentkrav kännetecknat av att drivmekanismen (1 l, 12, 13) omfattar en vridtjäder (12) där riärnnda vridtjäder (12) i sin ena ände är ansluten till den inre stången (2, 11) vid rörets ena ände (14) och vridijäderns (12) andra ände är fäst till ett rörligt ijäderfäste (13) anordnat att rotera med röret (1). . Upprullningsanordning enligt patentkravet 14 kännetecknat av att det rörliga íjäderfastet (13) ej är fixerad i sidled annat än genom vridijädem (12). 10 15 16. 17. 18. 531 554 14 Upprullningsanordning enligt något av patentkraven 14 till 15 kännetecknat av att bromsmuttern (4) är anordnad vid det första ändläget (19) när vridfi ädern (12) är som mest spänd. Upprullningsanordning enligt något av patentkraven 14 till 16 kännetecknat av att vridtjädern (12) är törspänd med ett törutbestämt antal varv när broms- muttern befinner sig vid det andra ändläget (20). Yttre fástanordning för upprullningsanordning enligt något av ovanstående patentkrav kännetecknat av att ett överrotationsskydd (16c,17c), överrotations- skyddet (16c, l7c) utgörs av en nedre utskjutande del (160, 17c) på den yttre fástanordningen (16, 17) med en längsgående utbredning i förhållande till ett i den yttre fastanordningen (16, 17) anordnat rör (1), den längsgående med röret (1) parallella utbredningen nedanför rörets (1) centrumlinje.