SE530637C2 - Debitering i ad-hoc-kommunikationsnät - Google Patents

Description

25 30 530 53? 2 På vissa platser och i vissa situationer kan ad hoc-nätverk tillhandhålla funktionalitet och möjligheter att utöka, komplettera eller t.o.m. ersätta cellulära nätverk. Om något sker som får många personer att samlas på en plats som normalt är väldigt glest befolkad, eller t.o.m. obefolkad, är det möjligt att det inte finns något tillgängligt cellulär nätverk, eller att det inte har tillräckligt med resurser för det ökade och ofta spontant uppkomna behovet.

Ett ad hoc-nätverk kan i en situation som denna automatiskt etableras mellan varje kommunikationsapparat, och därför ersätta behovet av en cellulär infrastruktur.

Om vi betraktar en situation i ett normalt stadsområde där vi har ett stort antal användare, kan vi tänka oss ett annat användningsområde för ad hoc- nätverk (s.k. Metropolitan Area ad hoc Network, MAN). Om ett tillräckligt antal användare är villiga att använda sina apparater och resurser för att delta i ett ad hoc-nätverk, kan vi föreställa oss ett scenario där kommunikationer såsom röstsamtal, eller någon annan fonn av datatrafik, äger rum inom ad hoc- nätverket självt, istället för i det cellulära nätverk, om ett sådant nätverk finns tillgängligt. I sådana här situationer bör vi betrakta en viktig skillnad mellan de två typerna av nätverk. I ett cellulärt nätverk är det operatören som är ansvarig för att tillhandahålla och underhålla infrastrukturen som möjliggör kommunikationerna. Men, att bygga och underhålla ett cellulärt nätverk är en kostsam och dyr verksamhet som finansieras av användare som abonnerar och betalar för de cellulära tjänsterna genom en avgift. Om vi å andra sidan betraktar ett ad hoc-nätverk som etableras spontant av användarna med hjälp av sina egna apparater, kommer ad hoc-nätverkets ”infrastruktur” att ägas eller administreras av användama själva. Det är därför naturligt att anta att eftersom användarna använder sina egna resurser för att upprätthålla nätverket, så borde de också tillåtas att utnyttja nätverket utan avgift.

Detta kan betraktas som en situation där intressekonflikter uppstår angående debitering av kommunikation, med nätverksoperatörer och tillhandahållare av nätverk på ena sidan, och enskilda användare på den andra sidan. Det här 10 15 20 25 530 B37 3 problemet adresseras av den föreliggande uppfinningen som kommer att diskuteras i det som följer.

Exempel på debiteringsprocedurer i ad hoc-nätverk inkluderar den publi- cerade amerikanska patentansökan 2005/0220101. I US 2005/0220101 beskrivs en metod för att utföra debitering och belöningprocesser i ad hoc- nätverk. Här spelar nätverksinfrastrukturen en vital roll i hur debiterings- informationen hanteras.

Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att övervinna nackdelar med tidigare lösningar för debitering av kommunikation i kommunikationsnätverk, speciellt i ad hoc-nätverk. Detta åstadkoms med hjälp av metoder, anordningar och datorprogram enligt bifogade patentkrav.

Följaktligen, enligt en första aspekt tillhandahålls en metod i en första mobil terminal för att styra debitering av kommunikation mellan den första mobila terminalen och en andra mobil terrninal, där den första mobila terminalen är associerad med en första nätverksoperatör, och där metoden innefattar: genererande av debiteringsinformation, där debiteringsinformationen är associerad med kommunikation mellan den första mobila terminalen och den andra mobila terminalen, lagring av debiteringsinformationen i den första mobila terminalen, och analys av en debiteringsstymingsprofil i den första mobila terminalen och beroende på resultatet av analysen bestämma om debiteringsinformationen skall överföras till den första nätverksoperatören eller inte.

Genererandet av debiteringsinformation kan inkludera: genererande av debiteringsinformation som representerar en debiteringsbar aktivitet relaterad till kommunikation mellan den första och den andra mobila terminalen såsom en initiering av kommunikationen mellan den första och andra mobila terminalen och/eller en varaktighet för kommunikationen mellan den första och den andra mobila terminalen. 10 15 20 25 530 83? 4 Genererandet av debiteringsinformationen kan baseras på något av ett förbetalt smartkortbaserat faktureringssystem, ett abonnemangsbaserat faktureringssystem, eller en kombination av dessa två faktureringssystem.

Därutöver kan genererandet av debiteringsinformation kombineras med ett faktureringssystem hos ett externt kommunikationssystem.

Lagrandet av debiteringsinformation kan inbegripa lagring på ett skyddat lagringsutrymme i den första mobila terminalen, där lagringsutrymmet skyddas från manipulation av en användare av den mobila terminalen, t.ex. lagring på ett smartkort på den första mobila terminalen. Dessutom kan lagring av debiteringsinformationen inbegripa lagring på åtminstone två smartkort iden första mobile terminalen, där sagda minst två smartkort är associerade med ett respektive kommunikationsnätverk.

Med andra ord, debitering möjliggörs i fria oberoende ad hoc-nätverk, utan beroende på tillgång till externa infrastrukturnätverk. Till exempel, när en kommunikation initieras av en mobil kommunikationsapparat inom ad hoc- nätverket, lagras en låg initieringsavgift säkert i apparaten, vanligen på ett smartkort. Ett smartkort är av flera anledningar den föredragna platsen att lagra den här typen av känslig information. Den främsta anledningen är att det blir möjligt att lagra information på kortet angående debiteringsinfor- mation, som inte den vanliga användaren av apparaten kan ha tillgång till.

Debiteringsinformationen behöver inte nödvändigtvis sparas på ett smartkort som sådant, utan det kan implementeras som ett säkert och krypterat lagringsutrymme inne i den mobila apparatens operativsystem. Ifall en smartkortbaserad lösning inte används bör det garanteras att användaren inte har möjlighet till tillgång till eller kan modifiera innehållet i lagringsutrymmet.

En sådan lösning kan betraktas som ett ”virtuellt” smartkort, d.v.s. ett smartkort som helt implementerats i mjukvara eller programmerbar hårdvara.

Debiteringsstyrningsprofilen kan innefatta information som specifícerar att överföringen av debiteringsinforrnationen skall ske vid en speciell tidpunkt. 10 15 20 25 530 B37 5 Debiteringsstyrningsprofilen kan ytterligare innefatta information som specificerar att överföring av debiteringsinformationen skall ske, när den första mobila terrninalen har tillgång till den första operatörens nätverk.

Med andra ord, om terminalen inte för tillfället har någon åtkomst till operatörens nätverk, sà kan debiteringsinformationen som lagrats i terminalen skickas till operatören när apparaten igen får tillgång till nätverket.

Om apparaten hartillgâng till nätverket, kan debiteringsinformationen skickas enligt debiteringsstyrningsprofilen som specificerats av operatören. Detta kan t.ex. vara omedelbart, varje timme, varje dag eller enligt någon annan tidtabell eller schema som specificerats av profilen, och som tar hänsyn till nätverkets och systemets optimala prestanda. Alltså, överföring av debiteringsinfor- mationen kan ske mer eller mindre automatiskt och/eller när terminalen når nätverksoperatörens täckningsomràde.

Genererandet och lagrandet av debiteringsinformationen kan involvera uppdaterandet av en tillgänglig kreditnivå, och uppdaterandet av den tillgängliga kreditnivàn kan involvera uppdatera kreditnivàdata i den första mobila terminalen.

Metoden kan ytterligare innefatta mottagandet av kreditnivàdata från det första operatörsnätverket.

Med andra ord, den faktiska debiteringen av initieringsavgiften kan genomföras pà flera olika sätt.

Det är möjligt att använda ett debiteringssystem som hanteras och styrs av operatören, som styr tillgången till nätet, d.v.s. utfärdaren av smartkortet. När operatörens nätverkssystem tar emot debiteringsinformationen från en kommunikationsapparat, t.ex. när den igen kommer i kontakt med infrastrukturen, så uppdateras och debiteras motsvarande konto med de aktiviteter som har skett sedan den förra uppdateringen.

Ett kreditbaserat system kan användas där tillgängliga krediter sparas säkert på kommunikationsapparaten, t.ex. på smartkortet. Varje gäng en 10 15 20 25 30 530 B37 6 debiteringsbar aktivitet sker, såsom initiering av en kommunikation, dras en kredit eller en lämplig summa av krediter, frånde för tillfället tillgängliga krediterna. Detta betyder att administration av den faktiska faktureringen behövs, och om användaren har ett förbetalt smartkort kan användaren förnekas tillgång när smartkortet får slut på kreditema, om operatören så väljer. Den här metoden introducerar också möjligheten att kunna debitera för kommunikationen utan att någonsin behöva kontakta den fasta infrastrukturen, därför att ett förbetalt system används.

En kombination av dessa två sätt att hantera den faktiska debiteringen är också möjlig. l en sådan kombination sparas antalet använda krediteri terminalen (t.ex. smartkortet) och antalet använda krediter överförs till operatören när den kommer i kontakt med operatören, som specificerats i debiteringsstyrningsprofilen.

Dessutom, när en terminal har tillgång till ett nätverk, kan operatören ladda smartkortet eller det skyddade säkra kreditlagringsutrymmet med en lämplig summa krediter, och debitera för detta med hjälp av en lämplig faktureringsmetod. Användaren kan sedan fortsätta att använda apparaten tills dess att krediterna tar slut då den behöver fylla på sina krediter, till exempel genom att kontakta nätverket för att ladda ner nya krediter eller genom någon annan pàfyllningsmetod. Debiteringsstyrningsprofilen, som kan konfigureras av användaren genom inställningar i terminalen kan i detta fall specificera, när apparaten skall kontakta nätverket för att införskaffa nya krediter. Detta kan till exempel inkludera en lägsta kritisk kreditnivå och en önskad kreditnivå. Med detta menas att när kreditnivån sjunker under den lägsta kritiska kreditnivån, kommer apparaten att kontakta operatören så fort den har tillgång till nätverket för att ladda upp kreditnivån till den önskade kreditnivån. Om den önskade kreditnivån och den kritiska lägsta kreditnivån är satta till samma nivå, kommer apparaten att kontakta operatören så snart som möjligt efter en tidigare kommunikation.

Sådan uppdatering kan uppnås, enligt en annan aspekt av uppfinningen, genom tillhandahållandet av en metod i en mobil terminal för att styra en 10 15 20 25 30 530 B37 7 kreditnivå associerad med debitering av kommunikation i ett nätverk, där terminalen är associerad med en första nätverksoperatör, innefattande att avgöra att kreditnivån skall uppdateras, och baserat på avgörandet, kontakta kommunikationsnätverket och begära en uppdaterad kreditnivå, och få tillgång till från kommunikationsnätverket en uppdaterad kreditnivå.

Motsvarande, en annan aspekt är att tillhandahålla en metod i ett kommunikationsnätverk för att styra en kreditnivå i en mobil kommunikationsterminal associerad med debitering av kommunikation i nätverket, där terminalen är associerad med en operatör av nätverket, innefattande mottagandet av en begäran angående en uppdaterad kreditnivå från terminalen, och avgöra om begäran skall beviljas eller inte, och beroende på avgörandet tillhandahålla till terrninalen en uppdaterad kreditnivå.

En del operatörer eller tillhandahållare som också tillhandahåller åtkomst till ett fast infrastruktumätverk, t.ex. en cellulär nätverksoperatör eller en tillhandahållare av trådlös internetåtkomst, kan vara intresserade av att ha en gemensam betalningsstrukturför debitering av både ad hoc- kommunikationer, och för infrastrukturkommunikationer. Till exempel, om operatören eller tillhandahållaren tillämpar någon form av flatrate (fast avgift), kan den ofta associerade öppningsavgiften knytas till både ad hoc-nätverket och det fasta nätverket. Så om en öppningsavgift har dragits för en kommunikation i ad hoc-nätverket, och bara en kommunikation är debiterad inom en viss tidsperiod, kan varje efterföljande kommunikation inom denna tidsperiod, i antingen ad hoc- eller fasta nätverket, genomföras utan debitering. Andra varianter av den här metoden är också möjliga. Till exempel en öppningsavgift för varje typ av kommunikation, med samma eller en awikande avgift.

Det bör påpekas att den här presenterade betalningsmetoden inte är beroende av idén om öppningsavgift. Den här betalningsmetoden kan också tillämpas för t.ex. tidsbaserad debitering, såsom per minut eller sekund. Den enda skillnaden i det fallet är att debiteringen genomförs efter en kommunikation, och att beloppet beror pà tiden för kommunikationen. Allt 10 15 20 25 30 530 B37 8 annat är lika, där debiteringar räknas av från ett säkert skyddat fysiskt eller virtuellt smartkort.

Debiteringsstymingsprofilen kan innehålla information som specificerar om överföringen av debiteringsinformationen skall genomföras beroende på om ett oförutsett avbrott i kommunikationen mellan terminalerna har inträffat.

Med andra ord, oplanerat eller oönskat avbrott av en förbindelse kan också hanteras. Om en förbindelse blir avbruten p.g.a. något fel i nätverket, kanske mitt i ett röstsamtal , kanske användaren inte är villig att betala ytterligare en anslutningsavgift bara för att fortsätta kommunikationen. Om användaren i detta fall direkt återupprättar kommunikationen till samma mottagare, kanske inom ett specificerat antal sekunder, kan operatören välja att inte debitera för den nya förbindelsen.

En liknade policy kan användas för en förbindelse som avbryts efter bara några sekunder. I det här fallet kan operatören välja att inte debitera förbindelsen; kanske genom att inte definiera den som en kommunikation överhuvudtaget. Detta verkar speciellt förståeligt om det inte är möjligt att återupprätta förbindelsen.

Metoden kan ytterligare innefatta en kontroll om ett avtal existerar mellan den första mobila terminalen och den första nätverksoperatören och mellan den andra mobila terminalen och en nätverksoperatör och beroende på resultatet tillåta eller förhindra kommunikationen. Detta involverar typiskt kontroll av information som är lagrat på ett smartkort, och mottagandet av information från den andra terminalen under signalering mellan terrninalema Normal autentisering, auktorisering och redovisning (Authentication, Authorization and Accounting; AAA), genomförs inte för kommunikationer som börjar och slutar inom det mobila ad hoc-nätet (MANET), och som inte korsar någon extern nätverksinfrastruktur, men är föremål för ett gemensamt avtal (Mutual Agreement; MA) om en avgift, såsom t.ex. en öppningsavgift, eller någon annan typ av relevant avtal såsom ett aktivt abonnemang, mellan abonnenten som initierar kommunikationen och en nätverksoperatör eller 10 15 20 25 30 530 B37 9 nätverksleverantör. MA kan ses som ett kontrakt mellan en abonnent och en nätverksoperatör eller nätverksleverantör, som tillåter abonnenten att använda sin apparat i ad hoc-nätverket för kommunikation med andra apparater. Det gemensamma avtalet är också ett avtal mellan deltagande abonnenter i det frivilliga MANET, som utgörs av ett avtal att endast tillåta kommunikationer inom MANET av en abonnent med ett giltigt och aktivt MA med åtminstone en nätverksoperatör. Detta kommer att möjliggöra skapandet av ett ad hoc-nätverk endast bestående av abonnenter med aktiva MA.

Abonnenter med inaktiva MA kommer inte att tillåtas att initiera några kommunikationer i ad hoc-nätverket, och deras kommunikationer kommer inte att vidarebefordras av några abonnenter. Abonnenter eller användare utan något MA kan antingen betraktas eller inte betraktas som en del av nätverket, men deras kommunikationer kommer inte att vidarebefordras av några abonnenter.

Abonnenter med ett inaktivt avtal kan förhindras av en mekanism, implementerad iden mobila kommunikationsapparaten, som förhindrar varje utgående kommunikation men tillåter inkommande kommunikationer. Ett annat alternativ är att ha en mekanism implementerad inom nätverket som förhindrar abonnenter med inaktiva MA från att starta kommunikationer.

En typisk implementering av en metod för att styra debiteringar som involverar två terminaler kan följaktligen innefatta stegen: initiera en kommunikation iden första mobila terminalen; genomomföra en kontroll av kreditnivàn i den första mobila terminalen, där kontrollen sätter en kreditindikator; beroende på nämnda kreditindikator, tillåta eller förhindra kommunikationen; kontrollera om det finns ett aktivt gemensamt avtal för den första mobila terminalen och den andra mobila terminalen, inkluderande en kontroll om både den första och den andra terminalen har ett giltigt kontrakt med åtminstone en nätverksoperatör; etablera, i händelse av ett existerande gemensamt avtal, kommunikationen mellan den första mobila terminalen och den andra mobila terminalen; uppdatera kreditnivàn med hjälp av debiterings- informationen. 10 15 20 25 30 530 83? 10 En nätverksoperatör kan placera supportnoder vid strategiska platser för att förbättra prestandan och konstruktionen av ett ad hoc-nätverk. Dessa noder kan utplaceras med permanent ström på en permanent plats. Det här skiljer sig från normala ad hoc-noder, som normalt är batteridrivna, och mycket mobila typiskt i form av mobila terminaler som bärs av en användare. Genom att placera ut extra supportnoder pà mer permanenta platser, kan operatören både öka konnektiviteten i ad hoc-nätverket och möjligheten för fler lyckade kommunikationer, men också öka livstiden för nätverket som helhet. Genom att ha fler förbindelser kopplade genom supportnoder, kommer mindre ström att förbrukas av de mobila terminalerna, och på så sätt öka livstiden på deras batterier. Längre livstid för de mobila terminalerna kommer också att betyda bättre långtidskonnektivitet för nätverket.

Följaktligen kan kommunikationen mellan den första och den andra terminalen ytterligare innehålla kommunikation via minst en supportnod och innefatta: mottagande av supportnodinformation inklusive information angående en association mellan den initierande terminalen och en operatör av supportnoden, analysera nodeinformationen, och beroende på analysen generera debiteringsinformationen_ Analysen av debiteringsstyrningsprofilen kan innefatta analys av information, som specificerar ett avtal mellan terminalens operatör och operatören av supportnoden, men även information som specificerar att genererandet av debiteringsinformation inkluderar genererandet av en användningsavgift för supportnoden.

Dessutom kan genererandet av debiteringsinformation involvera genererandet av användningsavgiften ifall analysen av nodinformationen resulterar i fastställandet att supportnodens operatör inte är associerad med den första terminalens operatör.

Med andra ord, supportnodema kan till exempel få användas gratis efter en första initial avgift har debiterats, och får eller får inte användas gratis av abonnenter hos andra operatörer. Det finns flera överväganden en operatör 10 15 20 25 30 530 B37 11. kan tänkas ha angående när en användare som är associerad med en annan operatör, (detta kan vara fler än en annan operatör), ansluter genom en av dess supportnoder. En optimal lösning från en användares perspektiv kan vara att alltid bara betala en anslutningsavgift, oberoende om förbindelsen passerar en konkurrerande operatörs supportnod. Detta åstadkommas genom ett avtal mellan de tvâ operatörerna där de tillåter varandras användare att ansluta genom deras supportnoder. Detta kan betyda att de båda kommer att gynnas av avtalet, eftersom det ökar möjligheten att operatörernas användare lyckas etablera fler lyckade förbindelser, vilket i sin tur betyder att de kommer att få högre intäkter. Det kan också betyda att de tillsammans kan planera utplaceringen av deras supportnoder, på ett sådant sätt att de kan dela pä kostnaderna, medan de på samma gäng ökar tillgängligheten och konnektiviteten för deras användare.

Om en användare vill ansluta genom en supportnod och operatören som användaren är associerad med, och supportnodens operatör, inte har något avtal om att dela på kostnaderna kan ”nodning” (eng. nodeing) genomföras, på liknande sätt som "roaming” i cellulära nätverk. Detta betyder att före en apparat kan slutföra etableringen av en förbindelse genom en supportnod, måste en kontroll genomföras om abonnenten tillhör supportnodens operatör, eller vilken typ av avtal som finns mellan de tvâ operatörema av supportnoderna. Den här kontrollen behöver en säker teknisk lösning som identifierar apparatemas operatörer, supportnodemas operatörer, och varje avtal dem emellan om de skiljer sig åt.

I fallet där operatörerna inte har något avtal om att dela på kostnaderna, kan avgiften lagras på den initierande terrninalen, t.ex. på smartkortet med ytterligare information om vilken operatör som äger supportnoden.

Analysen av nodinformationen kan ytterligare innebära fastställande av att ett flertal supportnoder är involvererade i kommunikationen och inom vilket genererandet av användningsavgiften för supportnoden involverar generandet av en användningsavgift för supportnoden som beror på antalet supportnoder som är involverade. 10 15 20 25 30 530 B37 12 Med andra ord, som en del av planeringen av utplacerandet av supportnoder och för att öka sina intäkter, kan en operatör införa en restriktion på antalet supportnoder som en förbindelse får ansluta igenom. Om terminalen ansluter genom fler supportnoder än detta, kan operatören debitera en högre anslutningsavgift. Det här kan öka en operatörs villighet att placera ut fler supportnoder, eftersom det också kan betyda en möjlighet till högre intäkter.

Det här kan ses som ett extra motiv att införa fler supportnoder, förutom effekterna de extra supportnodema kan ha iform av en ökning av robustheten och stabiliteten i ad hoc-nätverket.

Kommunikationen via minst en supportnod kan villkoras av resultat från en analys av den maximala extra avgift en temiinals användare är villig att betala för en förbindelse genom supportnoder och den minsta kapacitet som terminalens användare är villig att acceptera för en förbindelse genom supportnoder.

Dessutom kan kommunikationen också vara villkorad på villigheten att ansluta genom ett annat externt kommunikationssystem och på den maximala extra avgift som terrninalens användare är villig att betala för en förbindelse genom det externa kommunikationssystemet och den minsta kapacitet som tenninalens användare är villig att acceptera av en anslutning igenom det externa kommunikationssystemet.

Användarbekräftelse via ett användargränssnitt i terminalen kan läggas till för att ge en användare en möjlighet att se villkoren under vilka kommunikationen kommer att genomföras. Under sådan interaktion, kan ett val presenteras för användaren för att välja om kapaciteten eller priset har en högre preferens. l en annan aspekt tillhandahålls en metod i en supportnod för att styra debiteringen av kommunikation mellan en första mobil terminal och en andra mobil terrninal, där den första mobila terminalen är associerad med en första nätverksoperatör, där metoden innefattar att tillhandahålla, till den första terminalen, supportnodinformation inkluderande information angående en association mellan den initierande terminalen och en operatör av 10 15 20 25 30 530 E37 13 supportnoden. Den här informationen används sedan iterminalen som beskrivits ovan. lnforrnation angående kommunikationen mellan den första och andra terminalen kan loggas för bokföring i ett säkert lagringsutrymme inuti supportnoden, där de bokförda Ioggarna är konfigurerade så att de kan hämtas externt genom tillhandahållarens eller operatörens nätverk, däri de bokförda loggarna är konfigurerade så att de kan hämtas externt genom en annan tillhandahållares eller operatörs nätverk, där de bokförda Ioggarna är konfigurerade så att de kan hämtas externt genom ett ad hoc kommunika- tionsnätverk, och de bokförda Ioggarna är konfigurerade så att de kan hämtas lokalt vid supportnoden genom direkt åtkomst till det säkra lagringsutrymmet.

Det vill säga, debiteringsinformationen kan också lagras i supportnoden för bokföring och för en eventuell jämförelse mot de faktiskt mottagna betalnin- garna från andra operatörer och deras supportnoder. De två eller flera operatörerna, den som den mobila terminalen använder och operatörenlope- ratörerna som äger supportnoden/nodema, kan sedan jämföra denna information för att försäkra att inga illegala eller otillåtna aktiviteter med hänsyn till användningen av supportnodema har förekommit. Det kan t.ex. handla om en maliciös mobil terminal som har lyckats modifiera sin apparat att initiera kommunikationer utan att lagra en avgift. De två operatörerna kan då ha avtal som beskriver hur en sådan situation skall hanteras, till exempel genom att bannlysa den maliciösa terminalen och besluta angående kostnaderna för de maliciösa kommunikationema.

Informationen som sparats pà den mobila apparaten kommer så småningom att transporteras tillsammans med den andra debiteringsinformationen, när terminalen ansluter till den operatörs nätverk som terminalen är associerad med, där den kommer att vidarebefordras till operatören av supportnoden.

Om en kreditbaserad debiteringsmetod används, har krediter avräknats direkt från det fysiska eller virtuella smartkortet, både för användningen av supportnoden, och för den vanliga användningen av systemet. Altemativt, kan 10 15 20 25 30 530 B37 14 krediter ha avräknats i enlighet med ett avtal mellan de två operatörerna, vilket kan eller inte kan involvera ett interoperatörsavtal om att dela på kostnaderna, eller på något annat sätt om någon annan icke-smartkort- baserad debiteringsmetod används.

Om ett system används som inte beror på någon infrastruktur överhuvud- taget, lagras krediterna som använts av besökande apparater i supportnoden.

Operatören av supportnoden kan sedan samla in dessa debiteringar från operatören som utfärdade smartkortet. Detta kommer också att möjliggöra för operatörerna att validera och övervaka kommunikationsavgifterna debiterade de besökande apparaterna, eftersom avgiften kommer att lagras både i terminalen, vilken så småningom kommer att överföras till terminalens operatör, och i supportnoden. Eftersom kommunikationsavgifterna i det här fallet dras direkt i terminalen från terminalens tillgängliga krediter, kan detta förhindra överutnyttjandet av supportnoder av användare som aldrig, eller väldigt sällan, ansluter till hemoperatörens nätverk.

Termlnalen kan innefatta en profil som specificerar villigheten att ansluta genom en supportnod, vilket kommer att resultera i en extra avgift. Systemets mjukvara iterminalen kan också, typiskt om ingen profil är specificerad, presentera för användaren ett grafiskt gränssnitt för att bekräfta förbindelsen genom supportnoden, eller andra alternativ som kan ha eller inte ha mindre kapacitet.

Termlnalen kan också innefatta en profil som specificerar villigheten att ansluta genom andra cellulära eller trådlösa system, om det inte kommer att etableras någon kontakt genom ad hoc-systemet, med eller utan hjälp av supportnoder. Den här förbindelsen till ett externt nätverk såsom GSM, UMTS, WiFi, WiMax etc vilka kan förbinda genom andra noder och terminaler, kan innebära en extra avgift som terminalens profil specificerar villigheten att betala. Denna extra avgift kan avräknas på det sätt som beskrivits här, eller genom någon annan betalningsmetod. Om profilen inte är konfigurerad, kan terminalens mjukvara ändå presentera ett grafiskt användargränssnittsfönster för terminalens användare, om det enda 10 15 20 25 30 530 637 15 alternativet för en lyckad anslutning är att anslutna genom det extema nätverket till den högre avgiften.

Profilerna kan inkludera alternativ som anger den föredragna kapaciteten för en förbindelse. l det här fallet, kan kapacitet komma i konflikt med pris, eftersom en förbindelse med en högre kapacitet kan resultera i ett högre pris.

Ett alternativ kan därför också inkluderas i profilen som fastställer om kapacitet prioriteras över pris. De här alternativen kan vara beroende av vilken typ av abonnemang abonnenten har. Om abonnenten har ett platt avgiftsabonnemang, kan nya förbindelser vara eller inte vara begränsade av abonnemanget i form av maximal kapacitet eller pris. l en annan aspekt tillhandahålls en metod i ett första nätverk för att styra debitering av kommunikation mellan en första mobil terminal och en andra mobil terminal, som innefattar mottagande av debiteringsinformation från den första kommunikationsterminalen och analyserande av den mottagna debiteringsinformationen.

Uppfinningen är fördelaktig på så sätt att den kan tillhandahålla en genomförbar affärsmodell för nätverksoperatörer eller tillhandahållare i en situation där ett ad hoc-nätverk kan existera oberoende av någon existerande fast trådlös och cellulär betalningsinfrastruktur. Det kommer att vara ett substitut till vanliga fasta nätverk. Exempel på detta kan till exempel vara någonstans där folk samlas, såsom en konferens eller ett möte. Det är möjligt att tänka sig en situation där ett stort antal människor har ad hoc-terminaler, att ad hoc-nätverket kan sträcka sig över en hel stad, och bli ett storstads ad hoc-nätverk. I en sådan situation, behövs inte ens en fast infrastruktur för många av kommunikationerna.

Uppfinningen är också fördelaktig på så sätt att den kan tillhandahålla en genomförbar affärsmodell i en situation, där en cellulär eller trådlös nätverksinfrastruktur samexisterar med eller kompletteras av ett ad hoc- nätverk. Detta kan vara fördelaktigt eftersom ad hoc-domänen kan avlasta det cellulära nätverket under hög belastning eller överbelastning och kan 10 15 20 25 30 530 B37 16 expandera det cellulära eller trådlösa nätverket till områden där det inte finns någon täckning, såsom vid utkanterna av en stad. Det kan också minska kostnaderna för att bygga och underhålla en infrastruktur, eftersom mindre antal eller enklare basstationer eller accesspunkter behövs för att driva nätverket. l situationer som beskrivits ovan, kommer användare typiskt att ha abonnemang till olika cellulära tjänster och ha apparater som kan vara tillhandahållna eller rabatterade av den cellulära operatören. Tidigare kan en cellulär operatör ha betraktat fria kommunikationer inom ad hoc-nätverket som en förlust av intäkter, och därför möjligen motarbetat användningen av ett ad hoc-nätverk. En lösning och biläggande av denna möjliga konflikt tillhandahålls av uppfinningen genom att den tillåter fri kommunikation inom ad hoc-nätverket, men för som ett exempel en initieringsavgift som kan vara oberoende av varaktigheten på kommunikationen. Den här avgiften kan debiteras en gång per kommunikation, en gång per timme eller en gång per dag eller något liknande. Den här avgiften kan, till exempel, registreras på användarens smartkort, och överföras till operatören nästa gång användarens apparat kommer i kontakt med det cellulära eller trådlösa nätverket. Om initieringsavgiften till exempel är upp till den normala avgiften för att öppna ett telefonsamtal, kan detta vara attraktivt för alla parter, och det kan attrahera fler abonnenter till nätverket, kanske till och med till det cellulära nätverket. vilket i sin tur kommer att generera mer intäkter för nätverksoperatören. Även om den beskrivna metoden är väldigt fördelaktig för debitering i ad hoc- nätverk, eftersom den inte är direkt beroende av ett fast nätverk, eller att den kan vara oberoende av ett fast nätverk, skall det påpekas att den också är fördelaktig för debitering i cellulära eller trådlösa nätverk. Eftersom debitering kan genomföras med terminalen själv, eller inom en del av nätverket, eller inom en isolerad del av nätverket, kan debitering genomföras i cellulära eller trådlösa nätverk med mindre administration, och därför till en lägre administrationskostnad. 10 15 20 25 530 B37 17 Kommunikationer som påbörjas i externa nätverk kan också förbindas in till ad hoc-nätverket. Detta kommer att göra ad hoc-nätverkslösningen mycket mer attraktiv för operatörer och abonnenter. Om den externa kommunika- tionen påbörjas av en abonnent som tillhör samma operatör, men som befinner sig och är ansluten till en helt annan del av operatörens nätverk, kommer nu fler kommunikationer att bli möjliga, och därför genereras också högre intäkter för operatören.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas i större detalj genom exempel och med hänvisning till de bifogade ritningarna där: Figur 1 visar schematiskt ett ad hoc-nätverk.

Figur 2 visar schematiskt ett blockdiagram av tvâ mobila terminaler.

Figur 3 visar schematiskt ett blockdiagram av en mobil terminal och ett operatörsnätverk.

Figur 4 visar schematiskt ett blockdiagram av två mobila terminaler och en supportnod.

Figur 5 är ett flödesschema över steg som genomförs under kommunikation mellan två mobila terminaler i ett ad hoc-nätverk.

Figur 6 är ett flödesschema av steg som genomförs under kommunikation i ett ad hoc-nätverk som involverar en supportnod.

Figur 7 är ett flödesschema av steg som genomförs i ett operatörsnätverk i samband med kommunikation i ett ad hoc-nätverk, specifikt involverande redovisning.

Figur 8 är ett flödesschema av steg som genomförs i en mobil tenninal i samband med kommunikation i ett ad hoc-nätverk, specifikt involverande debitering. 10 15 20 25 530 B37 18 Figur 9 är ett flödesschema av steg som genomförs i en accessnod i samband med påfyllning av en mobil terminals smartkortkonto i ett ad hoc- nätverk.

Figur 10 år ett flödesschema av steg som genomförs i en redovisningsnod i samband med kommunikation i ett ad hoc-nätverk.

Detaljerad beskrivning Figur 1 illustrerar schematiskt ett geografiskt område 100 där en grupp av personer är samlade, och exempiifieras av personen identifierad med referensnummer 102. Området 100 kan men behöver inte vara beläget så att det är inom radiotäckningsområdet av ett cellulärt kommunikationsnätverk (inte visat). En del 105 av området 100 är ritat i en skala som möjliggör illustration av fler detaljer. Även om det inte visas i detalj, är ett antal av personerna användare av mobila kommunikationsterminaler. Terminalerna är kapabla att kommunicera i ett cellulärt nätverk lika väl som de är kapabla att kommunicera direkt via andra liknade terminaler på ett ad hoc-anpassat sätt. Sådana terminaler kommer att beskrivas något mer detaljerat i samband med figurema 2 till 4.

Exempel på sådana terminalanvändare är användare 106, 108, 110 och 114.

Som illustreras av streckade linjer, har ett antal av användarna etablerat radioförbindelser och kommunicerar med varandra. Användaren 106 kommunicerar via en förbindelse 107 med användare 108. Användaren 110 kommunicerar med användare 114 via två supportnoder 104 och 112 med hjälp av radioförbindelse 111 mellan användaren 110 och supportnod 104, radioförbindelse 113 mellan supportnoderna 104, 112 och radioförbindelse 115 mellan supportnod 112 och användaren 114. En supportnod, såsom någon av supportnoderna 104 och 112, kommer att beskrivas något mer detaljerat nedan i samband med figur 4.

Såsom fackmannen inser, är gruppen av människor, supportnodema och förbindelserna mellan dessa som är illustrerade i figur 1 bara ett exempel på 10 15 20 25 30 530 B37 19 en samling av kommunikationsenheter. Större eller mindre, dvs fler eller färre antal ansamlingar av kommunikationsenheter är också möjliga. Ett godtyckligt antal cellulära kommunikationsnätverk, drivna av ett godtyckligt antal av nätverksoperatörer, kan också vara belägna så att ett godtyckligt antal av användama är inom radiotäckningens omrâde för sådana cellulära nätverk.

Figur 2 visar schematiskt två kommunikationsterminaler, en första terminal 202 och en andra terminal 204. Varje terminal 202, 204 kan, till exempel, vara en mobiltelefon eller liknande apparat och varje terminal 202, 204 kan vara associerad med en cellulär nåtverksoperatör, dvs vara abonnenter i ett cellulärt nätverk. Den första terminalen 202 kan vara associerad med en första nätverksoperatör och den andra terminalen 204 kan vara associerad med en andra nätverksoperatör. Alternativt, kan båda terminalerna 202, 204 vara associerade med en och samma nätverksoperatör.

Varje terminal 202, 204 innefattar ett antal funktionella enheter av vilka endast en respektive kommunikationsmodul 212, 214, en respektive styrenhet 216, 220, ett respektive minne 218, 222 och en respektive abonnentidentitetsmodul 208, 218 visas. Såsom fackmannen inser, innefattar terminalerna 202, 204 typiskt fler funktionella enheter, såsom användargränssnitt i form av tangentenheter och bildskärmsenheter, men dessa har exkluderats från figurerna för tydlighets skull.

De tvà terminalerna 202, 204 är konfigurerade att kommunicera via deras respektive kommunikationsmodul 212, 214, med en eller flera mobila kommunikationsnåtverk såsom är känt inom området. Sådana cellulära eller trådlösa nätverk inkluderar nätverk som fungerar i enlighet med standarder såsom GSM, UMTS, WCDMA, CDMA2000, WiFi, WiMax etc. De två terminalerna 202, 204 är också konfigurerade att kommunicera med varandra, via deras respektive kommunikationsmodul 212, 214, såsom illustreras av en radioförbindelse 206.

Funktionen hos terminalerna 202, 204 kommer att beskrivas nedan i samband med referens till flödesdiagrammen ifigurema 5 till 10, itermer av 10 15 20 25 30 530 S3? 20 funktionsmetoder som implementeras av instruktioner i datormjukvara. Dessa mjukvaruinstruktioner är typiskt lagrade ide respektive minnesenhetema 218, 222, och exekveras av de respektive styrenheterna 216, 220. Mjukvaru- instruktionerna, som implementerar metodema, som kommer att beskrivas, bildar delar av datorprogram eller datorprogramprodukter i form av lagringsbar media såsom diskett, CD/DVD, flashminnesenheter etc. och/eller propagerade signaler, som skickas via lämpliga kommunikationskanaler för data till terminalerna 202, 204, såsom fackmannen inser.

Angående funktionen hos abonnentidentitetsmodulerna 208, 210 så innefattar de information, såsom det är känt inom området, som hänför sig till identifiering och autentisering vid anslutning till ett cellulärt nätverk. Sådan information är typiskt skyddad från icke-auktoriserad manipulation. Emellertid är abonnentidentitetsmodulerna (SIM) 208, 210 också konfigurerade för att innehålla data, som hänför sig till debitering av användning av resurser i ett cellulärt eller trådlöst nätverk, såväl data som hänför sig till debitering av ad hoc-kommunikationer, som kommer att beskrivas nedan. Debiteringsdatan kan vara i formen av specifik kreditnivàdata, såväl som mer eller mindre enkla räknare av resursanvändning.

I själva verket kan för det föreliggande fallet abonnentidentitetsmodulema (SIM) 208, 210 betraktas som en godtyckligt vald skyddad minnesenhet, som är konfigurerad att innehålla debiteringsinformation.

Figur 3 illustrerar schematiskt en mobil kommunikationsterminal 302, ansluten via en radioförbindelse 306 till ett operatörsnätverk 340. Terrninalen 302 liknar terminalerna 202, 204 som beskrevs ovan i samband med figur 2 och innefattar ett antal funktionella enheter av vilka endast en kommunikations- modul 312, en styrenhet 316, ett minne 318 och en abonnentidentitetsmodul 308 visas.

Operatörsnätverket 340 kan vara av vilken som helst typ känd inom området och kan vara ett nätverk som fungerar enligt någon av standarderna GSM, UMTS, WCDMA, CDMA2000, WiFi, WiMax etc. 10 15 20 25 30 530 B37 21 Terminalen 302 är iförbindelse med en accessnod 320 i nätverket 340. En sådan accessnod 320 kan vara, som illustreras ifigur 3, en apparat men kan alternativt (som antyds av den streckade linjen som avgränsar accessnoden 320) vara en samling av funktionella enheter, distribuerade över flera apparateri nätverket 340. Accessnoden innefattar en lämpligt konfigurerad kommunikatlonsmodul 324 och en autentiseringsmodul 326. Kommunika- tionsmodulen är konfigurerad på ett sådant sätt att den är kapabel att upprätthålla förbindelsen 306 med terminalen 302, enligt den lämpliga standarden för radiokommunikationen som diskuterats ovan. Funktionen hos autentiseringsmodulen 326 kommer att diskuteras nedan i samband med referens till flödesdiagram i figurerna 5 till 10, i termer av funktionsmetoder såsom implementerade av mjukvaruinstruktioner.

Accessnoden 320 är i förbindelse med en bokföringsnod 322 via en kommunikatlonsmodul 328. En fakturerings/bokföringsmodul 330 är konfigurerad att hantera information som relaterar till debitering, och kommer att beskrivas i mera detalj nedan. På ett liknande sätt som accessnoden, kan bokföringsnoden 322, som illustreras i figur 3 vara en fristående enhet, men kan altervativt (som antyds av den streckade linjen som avgränsar bokföringsnoden 322) vara en samling av funktionella enheter distribuerade över flera apparater i nätverket 340. Även om det är överflödigt att säga, innefattar accessnoden och bokföringsnoden funktionella enheter som inte visas i figur 3, såsom en eller flera processorer och en eller flera minnesenheter. Det vill säga, såsom fackmannen inser innefattar dessa enheter såväl som nätverket 340 som helhet en mångfald andra funktionella block, som typiskt bildar en del av ett operatörsnätverk. Men dessa redan kända funktionella block är utelämnade från beskrivningen, eftersom en detaljerad beskrivning skulle röra till beskrivningen med onödiga detaljer.

Nätverket 340 kan vara anslutet till ett godtyckligt antal andra kommunika- tlonsnät, inklusive cellulära nätverk, såväl som icke-cellulära nätverk. Detta är enkelt illustrerat i figur 3 av ett andra operatörsnätverk 350, som är anslutet till 10 15 20 25 30 530 537 22 operatörsnätverket 340 via en intemätverksförbindelse 352. Som är känt, kommunicerar nätverken och utbyter typiskt data enligt lämpliga kommunikationdatastandarder.

Figur 4 visar schematiskt två kommunikationsterminaler 402, 440. På liknande sätt som terminalerna 202, 204 beskrivna ovan in samband med figur 2, innefattar varje terminal 402, 440 ett antal funktionella enheter av vilka endast en respektive kommunikationsmodul 412, 442, en respektive styrenhet 416, 446, ett respektive minne 418, 448 och en respektive abonnentidentitetsmodul 408, 444 visas.

De två terminalerna 402, 440 kommunicerar med varandra via en supportnod 450 genom radiogränssnittsförbindelser 406 och 456. Supportnoden 450 är ansluten till och styrd av ett operatörsnätverk, vilket kan vara det operatörs- nätverk, som någon av terminalerna 402 och 440 är associerad med, eller någon annan supportnodsoperatör. Det skall också observeras att supportnoden kan konfigureras så att den inte är i permanent förbindelse med ett operatörsnätverk, även om den typiskt styrs av en operatör. Till exempel kan den vara placerad vid en avlägsenlplats, där ingen kommunikationsinfra- struktur finns tillgänglig, men där sporadiskt besökande terminalanvändare befinner sig. De här besökande användarna kan sedan använda sig av supportnoden, och kommunikationema, som genomförts av terminalerna, loggas i noden. Operatören som styr supportnoden, besöker sedan typiskt supportnoden i regelbundna intervall, ansluter till noden och återhämtar den lagrade datan, som därefter överförs till operatören för vidare behandling.

Med andra ord, en kontinuerlig förbindelse mellan en supportnod och ett operatörsnätverk är inte nödvändig. Naturligtvis, kontinuerlig förbindelse kommer att förenkla administrationen av användandet av supportnoden.

Sättet som en användare använder en terminal är därför helt oberoende av hur supportnoden administreras.

Supportnoden 450 innefattar en lämpligt konfigurerad kommunikationsmodul 452 och en lagríngs/logg modul 454. Kommunikationsmodulen 452 är konfigurerad sådan att den är kapabel att upprätthålla förbindelserna 406, 10 15 20 25 30 530 53? 23 456 med terminalerna 402 och 440, i enlighet med den lämpliga radiokommunikationsstandarden, som diskuterats ovan. Funktionen hos lagrings/logg modulen 454 kommer att diskuteras nedan, med hänvisning till flödesdiagrammen i figurerna 5 till 10, i termer av funktionsmetoder som implementeras av programvaruinstruktioner exekverade av en processor 458, och med hjälp av en minnesenhet 460, i vilken mjukvaran finns tillgänglig.

Nu vänder vi oss till figurerna 5 till 10 där metoder kommer att beskrivas, som exemplifierar sättet på vilket uppfinningen tillhandahåller effekter och fördelar, relaterat till styrning av debitering i ad hoc-nätverk. Där det är lämpligt kommer referenser att göras till apparater och enheter beskrivna ovan och schematiskt illustrerade i figurerna 1 till 4.

Figur 5 visar stegen i en metod involverande en ad hoc-förbindelse, mellan en första kommunikationsterminal och en andra kommunikationsterminal, som någon av terminalerna beskrivna ovan i samband med figurerna 2 till 4. Om det inte angivits annorlunda, genomförs alla stegen i en första mobil terminal. l ett initieringssteg 501 har en händelse inträffat, som utlöser ett försök att etablera en direkt förbindelse med en andra terminal, utan att använda någon kommunikationsresurs i ett cellulärt eller trådlöst nätverk. Den utlösande händelsen kan vara något som en användare har valt, t.ex. via ett användargränssnitt, ett telefonnummer eller någon annan data som identifierar destinationen, för att etablera en kommunikationen med den andra terminalen.

Före försöket att etablera kommunikationen, görs en kontroll av huruvida den första terminalen skall tillåtas försöka genomföra förbindelsen eller inte. Det här genomförs i en kreditkontrollprocedur, bestående av ett första kontrollsteg 503 och ett andra kontrollsteg 505. Här fattas ett beslut baserat pà den finansiella statusen hos den första terminalen, representerat av en kreditnivå.

Kreditnivàn är lagrad iden första terminalen på ett sådant sätt, att den är skyddad från icke-auktoriserad manipulation och kan vara antingen i "positiva 10 15 20 25 30 530 E37 24 termerß såsom i en situation där den första terminalen är konfigurerad med ett förbetalt abonnemang eller i "negativa" termer, såsom i en situation med ett abonnemang, involverande regelbunden fakturering av använda krediter.

Om både kontrollsteg 503 och 505 resulterar i en upptäckt, att det inte finns någon tillgänglig kredit (steg 503) och ingen negativ kredit tillåts (steg 505), avslås försöket att etablera en förbindelse, i ett steg för avslàende 507.

Steget för avslàende kan inkludera någon procedur för att tala om för användaren att kommunikationsförsöket är avslaget, till exempel genom att visa ett lämpligt meddelande på en bildskärm i den första terminalen.

Om försöket att etablera förbindelsen godkänns, p.g.a. att det finns tillgänglig kredit i terminalen, äger en kommunikationsuppkopplingsprocedur rum, som involverar överföring av signaleringsdata mellan den första terminalen och den andra terminalen. Det här signalleringsutbytet äger rum i den första terminalen iöppningssteg 509, och i den andra terminalen i ett öppningssteg 511. l ett ytterligare kontrollsteg 513 sker en kontroll både i den första terminalen, och i den andra terminalen, huruvida det existerar ett avtal eller inte, angående användandet av ad hoc-kommunikation mellan nätverksopera- tören, med vilken de respektive terminalerna är associerad, och de respektive terminalerna. Till exempel, den första terminalen kontrollerar sitt smartkort och den andra terrninalen kontrollerar sitt smartkort och signalerar sedan resultatet till den första terminalen. Om antingen den första eller den andra terminalen inte har ett avtal med dess associerade nätverksoperatör, avslås kommunikationen i ett steg för avslàende 515. Det här steget för avslàende kan också inkludera någon procedur för att tala om för användaren att kommunikationen är avslagen, till exempel genom att visa ett lämpligt meddelande pä en bildskärm i den första terminalen.

Sedan följer en procedur för att fastställa vilken och vad för typ av väg kommunikationen skall följa mellan den första och den andra terminalen. I ett supportnodkontrollsteg 517 görs en kontroll om huruvida en supportnod skall användas eller inte. Om det kommer fram att användning av en supportnod 10 15 20 25 530 B37 25 inte är tillåten, eller om användaren av den första terminalen beslutar att inte använda en supportnod, avslutas proceduren och kommunikationen etableras i ett förbindelsesteg 523, direkt mellan den första och den andra terminalen, utan användande av en supportnod.

Om supportnodkontrollsteget 517 fastställer att den första terminalen skall använda en supportnod, görs en kontroll i ett kontrollsteg 519 huruvida operatören, med vilken den första terminalen är associerad, har ett avtal med en operatör av supportnoden. Ett sådant avtal kan innebära fri användning eller användning mot en avgift. information angående ett sådant avtal är tillgängligt i den första terminalen och har typiskt tillhandahàllits den första terminalen under förbindelsens upprättande. Om det kommer fram att ingen avgift skall tillämpas, avslutas proceduren och förbindelsen etableras, i förbindelsesteget 523, mellan den första och den andra terminalen, genom att använda supportnoden. Om det kommer fram att en avgift skall tillämpas för användning av supportnoden, lagras en avgift i den första terminalen i ett avgiftslagringssteg 521, och kommunikationen etableras l förbindelsesteget 523, genom användning av supportnoden.

Kommunikation fortskrider sedan i ett kommunikationssteg 525 och kommunikationen avslutas i ett avslutningssteg 527.

Efter avslutning av kommunikationen, äger debitering av kommunikationen rum i ett debiteringssteg 529. Till exempel, debiteringen kan helt enkelt fastställa avräkningen av en specifik summa från ett kreditnivåvärde lagrat i den första terminalen.

Nu, med referens till figur 6, kommer en procedur att beskrivas som äger rum i en supportnod via vilken kommunikation äger rum mellan en första och en andra mobil terminal. Till exempel, situationen beskriven ovan i samband med figur 4. Proceduren är typiskt implementerad med hjälp av mjukvaruinstruk- tioner lagrade i en minnesenhet och exekverade av en processor i supportnoden. 10 15 20 25 30 530 83? 26 l ett förbindelsesteg 601, etablerar den första terrninalen och supportnoden en förbindelse genom signalering, dvs utbyte av information såsom identiteter och information angående respektive associationer med en nätverksoperatör. l ett kontrollsteg 603, görs en kontroll huruvida operatören som den första terminalen är associerad med är samma som operatören av supportnoden eller inte.

Om det framkommer att operatören som den första terminalen är associerad med inte är densamma som operatören av supportnoden, görs sedan en kontroll, i ett ytterligare kontrollsteg 607, huruvida det finns ett avtal angående användande av ad hoc-kommunikation med den första terminalen och den nätverksoperatör som supportnoden är associerad med. Om det inte finns något avtal, awisas kommunikationen i ett awisningsteg 611.

Om det framkom, i kontrollsteget 603, att operatören som den första terrninalen är associerad med är samma som operatören av supportnoden, lagras sedan i su pportnoden logginginformation angående användning av supportnoden i ett loggingsteg 605 och kommunikationen mellan terminalema via supportnoden fortskrider i ett kommunikationssteg 613.

Om det framkom, i kontrollsteget 607, att det finns ett avtal angående användning av ad hoc-kommunikation mellan den första terminalen associerad med den första operatören, och nätverksoperatören med vilken supportnoden är associerad, lagras i supportnoden sedan logginginformation angående användning av supportnoden i ett loggingsteg 609. Informationen som loggas inkluderar åtminstone information angående identiteten av operatören som den första terminalen är associerad med. Kommunikationen mellan terminalerna via supportnoden fortsätter i kommunikationssteget 613.

Nu, med hänvisning till figur 7, kommer en procedur att beskrivas som äger rum i en bokföringsnod och en accessnod i ett operatörsnätverk när en första terminal kommer i kontakt med operatörsnätverket, typiskt efter att ha utfört en eller flera ad hoc-kommunikationer med andra terminaler. Till exempel, situationen som involverar anordningama beskrivna ovan i samband med 10 15 20 25 530 83? 27 figur 3. Proceduren är typiskt implementerad med hjälp av mjukvaruinstruk- tioner lagrade i en minnesenhet och exekverade av en processori operatörsnätverket, t.ex. i bokföringsnoden och i accessnoden.

Med andra ord, det här är en situation där debitering äger rum i ett nätverk, med hjälp av information som har lagrats i en terrninal, typiskt på ett smartkort, och överförts till nätverket. l ett förbindelsesteg 701, etablerar den första terminalen kontakt med operatörsnätverket via accessnoden. I ett initieringssteg 703, genomförs signalering mellan terminalen och nätverket under vilken en förfrågan att genomföra en kreditsynkroniseringsprocedur överförs från tenninalen till bokföringsnoden.

Autentisering äger sedan rum i ett autentiseringssteg 705 under vilket autentiseringsinformation utbytes mellan terminalen och autentiserings- modulen i accessnoden.

I ett debiteringsöverföringssteg 707, mottages sedan debiteringsinformation i bokföringsnoden från terminalen. Debiteringsinformationen kan inkludera, som redan har diskuterats, data som relaterar till varje ad hoc-kommunikation som terminalen kan ha genomfört. Dessutom inkluderar debiteringslnforma- tionen debiteringsdata för varje ad hoc-kommunikation som har involverat kommunikation via en eller flera support noder.

Debiteringsinformationen som har mottagits behandlas sedan i bokförings- noden l ett kontrollsteg 709. l kontrollsteget 709 kontrolleras huruvida den mottagna debiterlngsdatan uppgår till en sådan nivå att en tillgänglig kreditnivå är överskriden eller inte. Om kreditnivån inte är överskriden, tillåts fortsatt användande av terminalen för ad hoc-kommunikationer och inga ytterligare åtgärder vidtages och proceduren avslutas i ett avslutningssteg 711. Å andra sidan, om det framkommer i kontrollsteget 709, att den mottagna debiteringsdatan uppgår till en sådan nivå att en tillgänglig kreditnivå 10 15 20 25 30 530 B37 28 överskrides, tillåts inte fortsatt användning av terminalen för ad hoc- kommunikationer. Genomförande av detta icke-godkännande görs i ett transmissionssteg 713 vid vilket en läsningssignal skickas från bokföringsnoden till terminalen. Som en reaktion på låsningssignalen, när den tas emot av terminalen, genomför terminalen en operation, i ett låsningssteg 715, som avaktiverar fortsatt ad hoc-kommunikation med terminalen.

För att sammanfatta, ett syfte med den beskrivna proceduren med referens till figur 7 är att avaktivera varje terminal som har överskridit en godkänd kreditnivå. Givetvis kan terminalen därefter bli påfylld av användaren med ytterligare krediter, till exempel genom att använda proceduren som kommer att beskrivas nedan i samband med figur 8.

Nu, med hänvisning till figur 8, kommer en procedur att beskrivas som äger rum i en terminal som kommunicerar med en bokföringsnod och en accessnod i ett operatörsnätverk. Proceduren framkallas vanligen när en användare av terminalen, genom användandet av en av användaren specificerad profil styrd av ett mjukvaruprogram, som finner att en kreditnivå är alltför låg för att tillåta ytterligare ad hoc-kommunikationer eller någon annan nivå vid vilken påfyllning skall äga rum, ochsom en konsekvens av detta kontaktar nätverket med vilket terrninalen är associerad och inhämtar en uppdaterad kreditnivå. Det är typiskt väldigt lämpligt att ha en profil i terminalen som specificerar när terminalen skall kopplas upp till nätverket och uppdatera kreditnivån. Profilen är typiskt konfigurerad så att den också specificerar den önskade kreditnivån.

Till exempel, den här situationen kan involvera anordningama beskrivna ovan i samband med figur 3. Proceduren är typiskt implementerad med hjälp av mjukvaruinstruktioner lagrade i en minnesenhet och exekverade av en processor i terminalen och i operatörsnätverket, t.ex. i bokföringsnoden och i accessnoden. l ett förbindelsesteg 801, etablerar den första terminalen kontakt med operatörsnätverket via accessnoden. 10 15 20 25 30 530 63? 29 ' Om det framkommer i ett kontrollsteg 803 att kreditnivån lagrad i terminalen är lägre än en förutbestämd nivå, typiskt som definierad i en profil som diskuterats ovan, genomförs ett initieringssteg 805 mellan terrninalen och nätverket under vilket en begäran att genomföra en kredituppdaterings- procedur skickas från terminalen till bokföringsnoden.

Autentisering äger sedan rum i ett autentiseringssteg 807, under vilket autentiseringsinforrnation utbytes mellan terminalen och autentiseríngs- modulen i accessnoden.

Sedan, i ett debiteringssteg 809, behandlar bokföringsnoden begäran av en uppdaterad kreditnivån från terminalen. Det resulterande värdet på kreditnivån tillhandahålls sedan terminalen i ett överföringssteg 811 där terminalen mottager den uppdaterade kreditnivån.

Strax efter överföringssteget, och om det framkom i kontrollsteget 803 att kreditnivån lagrad i terminalen inte är lägre än en förutbestämd nivå, genomförs sedan en kontroll, i ett kontrollsteg 813, huruvida det finns debiteringsinformation lagrad i terminalen till följd av användning av en supportnod eller supportnoder under någon tidigare ad hoc-kommunikation med andra terminaler eller inte. Om sådana supportnodsavgifter finns skickas information angående dessa till bokföringsnoden i ett överföringssteg 815, varpå proceduren avslutas i ett avslutningssteg 817.

Nu, med referens till figur 9 och 10, kommer en procedur att beskrivas som äger rum i en bokföringsnod och en accessnod när dessa kommunicerar med en mobil terminal via ett operatörsnätverk. Till exempel, en situation involverande anordningarna beskrivna ovan l samband med figur 3.

Proceduren är typiskt implementerad med hjälp av mjukvaruinstruktioner lagrade i en minnesenhet och exekverade av en processor i nätverket, t.ex. i bokföringsnoden och i accessnoden.

I ett förfrågningssteg 901, genomförs signalering mellan terminalen och nätverket under vilket en begäran om att genomföra en kreditsynkro- niseringsprocedur skickas från terminalen till accessnoden. 10 15 20 25 530 B37 30 Autentiserlng äger sedan rum i ett autentiseringssteg 903 under vilket autentiseringsinformation utbytes mellan terminalen och autentiserings- modulen i accessnoden. l ett debiteringsöverföringssteg 905, mottages sedan debiteringsinformation i bokföringsnoden från terminaien. Debiteringsinformationen kan inkludera, som redan diskuterats, data som relaterar till alla ad hoc-kommunikationer som terminalen har genomfört. Dessutom inkluderar debiteringsinformationen debiteringssdata som relaterar till alla ad hoc-kommunikationer som har involverat kommunikation via en eller flera supportnoder. Debiteringsinfor- mationen skickas sedan till bokföringsnoden. l ett andra överföringssteg 907, mottages en uppdaterad kreditnivå från bokföringsnoden och denna information skickas sedan till terminaien.

Om några debiteringar relaterade till användandet av supportnoder är inkluderade i debiteringsinformationen, fastställs detta i ett kontrollsteg 909.

Om det finns debiteringar relaterade till användningen av supportnoder, anskaffas den här informationen från terminalen i ett mottagningssteg 911 och skickas till bokföringsnoden i överföringssteg 913, varpå proceduren avslutas.

Proceduren som äger rum i bokföringsnoden, som ett resultat av överföringen under debiteringsöverföringssteget 905, kommer nu att beskrivas.

I ett mottagningssteg 1001, mottages debiteringsinformationen från access- noden. Den här informationen behandlas sedan och, efter identifiering av vilket användarkonto eller abonnemang som skall faktureras, vilket härleds ur den mottagna debiteringsinformationen som typiskt inkluderar en identifierare av den initierande terrninalen och/eller användarkontot, debiteras lämpligt belopp och konto i ett debiteringssteg 1003.

Om det påvisas i den mottagna debiteringsinformationen att några debiteringar relaterar till användandet av supportnoder, i ett kontrollsteg 1005, anskaffas denna nodanvändningsavgift av accessnoden i ett mottagningssteg 530 B37 31 1007 och därefter, i ett överföringssteg 1009, skickas till rätt nodoperatör.

Nodoperatören, tiil vilken nodanvändningsdebiteringsdatan skickas, bestäms av nodanvändningsdebiteringsdatan på så vis att den typiskt innehåller information angående nodoperatörens identitet. Om inga debiteringar relaterat till användning av supportnoder påvisas, avslutas proceduren i steg 1011.

Claims (41)

10 15 20 25 530 83? 32 Patentkrav

1. En metod i en första mobil terminal för att styra debitering av kommunikation mellan den första mobila terrninalen och en andra mobil terminal, där den första mobila terminalen är associerad med en första nätverksoperatör, varvid metoden innefattar: genererande av debiteringsinformation, där debiteringsinformationen är associerad med kommunikation mellan den första mobila terminalen och den andra mobila terminalen, lagring av debiteringsinformationen i den första mobila terminalen, och analys av en debiteringsstyrningsprofil iden första mobila terrninalen och beroende på resultatet av analysen bestämma om debiteringsinforma- tionen skall överföras till den första nätverksoperatören eller inte.

2. Metoden enligt patentkrav 1, där genererandet av debiteringsinformation inkluderar genererande av debiteringsinformation som representerar en debiteringsbar aktivitet relaterad till kommunikation mellan den första och den andra mobila terminalen.

3. Metoden enligt patentkrav 2, där den debiteringsbara aktiviteten innefattar initiering av kommunikationen mellan den första och andra mobila terminalen.

4. Metoden enligt patentkrav 2 eller 3, där den debiteringsbara aktiviteten innefattar en varaktighet för kommunikationen mellan den första och den andra mobila terminalen.

5. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 4, där genererandet av debiteringsinformationen baseras på något av ett förbetalt smartkortbaserat faktureringssystem, ett abonnemangsbaserat faktureringssystem, eller en kombination av dessa två faktureringssystem.

6. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 5, där genererandet av debiteringsinformation kombineras med ett faktureringssystem hos ett extemt kommunikationssystem. 10 15 20 25 530 83? 33

7. Metoden enligt patentkraven 1 till 6, där lagringen av debiteringsinformation innefattar lagring på ett skyddat lagringsutrymme iden första mobila terminalen, där lagringsutrymmet skyddas från manipulation av en användare av den mobila terminalen.

8. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 7, där lagringen av debiterings- information innefattar lagring på ett smartkort pà den första mobila terminalen.

9. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 8, där lagringen av debiterings- informationen innefattar lagring pà åtminstone två smartkort i den första mobila terminalen, där sagda minst två smartkort är associerade med ett respektive kommunikationsnätverk.

10. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 9, där analysen av debiterings- styrningsprofilen innefattar analys av information som specificerar att överföringen av debiteringsinformationen skall ske vid en speciell tidpunkt.

11. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 10, där analysen av debiteringsstyrnlngsprofilen innefattar analys av information som specificerar att överföring av debiteringsinformationen skall ske, när den första mobila terminalen har tillgång till den första operatörens nätverk.

12. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 11, där genererandet och lagrandet av debiteringsinforrnationen involverar uppdatering av en tillgänglig kreditnivå.

13. Metoden enligt patentkrav 12, där uppdateringen av den tillgängliga kreditnivån involverar uppdatering av kreditnivådata i den första mobila terminalen.

14. Metoden enligt patentkrav 12 eller 13, vidare innefattande: mottagande av kreditnivådata från det första operatörsnätverket.

15. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 14, där analysen av debiteringsstyrningsprofilen innefattar analys av information som specificerar 10 15 20 25 530 B37 34 om överföringen av debiteringsinformationen skall genomföras beroende på om ett oförutsett avbrott i kommunikationen mellan terminalerna har inträffat.

16. Metoden enligt något av patentkraven 1 till 15, vidare innefattande: kontroll om ett respektive avtal existerar mellan den första mobila terminalen och den första nätverksoperatören och mellan den andra mobila terminalen och en nätverksoperatör och beroende på resultatet tillåta eller förhindra kommunikationen.

17. En metod enligt patentkrav 1, innefattande stegen: initiera en kommunikation i den första mobila terminalen; genomomföra en kontroll av kreditnivàn i den första mobila terminalen, där kontrollen sätter en kreditindikator; beroende på nämnda kreditindikator, tillåta eller förhindra kommunikationen; kontrollera om det finns ett aktivt gemensamt avtal för den första mobila terminalen och den andra mobila terminalen, inkluderande en kontroll om både den första och den andra terminalen har ett giltigt kontrakt med åtminstone en nätverksoperatör; etablera, i händelse av ett existerande gemensamt avtal, kommunika- tionen mellan den första mobila terrninalen och den andra mobila terminalen; uppdatera kreditnivàn med hjälp av debiteringsinforrnationen.

18. En metod enligt något av patentkraven 1 till 17, där kommunikationen mellan den första och den andra terrninalen innefattar kommunikation via minst en supportnod och innefattar: mottagande av supportnodinformation inklusive information angående en association mellan den initierande terrninalen och en operatör av supportnoden, analysera nodeinformationen och beroende på analysen generera debiteringsinformationen. 10 15 20 25 530 B37 35

19. Metoden enligt patentkrav 18, där analysen av debiteringsstyrnings- profilen innefattar analys av information som specificerar ett avtal mellan terminalens operatör och operatören av supportnoden.

20. Metoden enligt patentkrav 18 eller 19, där analysen av debiteringsstyr- ningsprofilen innefattar analys av information som specificerar att genererandet av debiteringsinformation inkluderar genererandet av en använd ningsavgift för supportnoden.

21. Metoden enligt patentkrav 20, där genereringen av debiteringsinfor- mationen involverar generering av användningsavgiften i fall analysen av nodeinformationen resulterar i fastställandet att supportnodens operatör inte är associerad med den första terminalens operatör.

22. Metoden något av patentkraven 18 till 21, där analysen av nodinfor- mationen vidare innefattar fastställande av att ett flertal supportnoder är involverade i kommunikationen och där genererandet av användningsavgiften för supportnoden involverar genererandet av en användningsavgift för supportnoden som beror på antalet supportnoder som är involverade.

23. Metoden enligt något av patentkraven 16 till 22, där kommunikationen via minst en supportnod villkoras av resultat från en analys av: den maximala extra avgift en terrninals användare är villig att betala för en förbindelse genom supportnoder, den minsta kapacitet som terminalens användare är villig att acceptera för en förbindelse genom supportnoder.

24. Metoden enligt patentkrav 23, vidare innefattande: visning, på den första terminalen, ett grafiskt användargränssnitt samt begäran av en bekräftelse, om det enda tillgängliga alternativet för en framgångsrik förbindelse är att ansluta genom supportnoderna mot en högre avgift eller en lägre kapacitet.

25. Metoden något av patentkraven 18 till 24, där kommunikationen via den åtminstone en supportnod är villkorad på resultat fràn en analys av: 10 15 20 25 530 53? 36 villigheten att ansluta genom ett annat externt kommunikationssystem, den maximala extra avgift som terminalens användare är villig att betala för en förbindelse genom det externa kommunikationssystemet, den minsta kapacitet som terminalens användare är villig att acceptera av en anslutning genom det externa kommunikationssystemet.

26. Metoden enligt patentkrav 25, vidare innefattande: visning, på den första terminalen, ett grafiskt användargränssnitt samt begäran av en bekräftelse, om det enda tillgängliga alternativet för en framgångsrik förbindelse är att ansluta genom det externa kommunikations- systemet mot en högre avgift eller en lägre kapacitet.

27. En metod i en supportnod för att styra debiteringen av kommunikation mellan en första mobil terminal och en andra mobil terminal, där den första mobila terminalen är associerad med en första nätverksoperatör, där metoden innefattar att tillhandahålla, till den första terminalen, supportnod- information inkluderande information angående en association mellan den initierande terminalen och en operatör av supportnoden, där den tillhan- dahållna informationen är avsedd för analys i den första terminalen enligt något av patentkraven 18 till 24.

28. En metod enligt patentkrav 27, där information angående kommunika- tionen mellan den första och andra terminalen loggas för bokföring i ett säkert lagringsutrymme inuti supportnoden, där de bokförda loggarna är konfigurerade så att de kan hämtas externt genom tillhandahàllarens eller operatörens nätverk, de bokförda loggarna är konfigurerade så att de kan hämtas externt genom en annan tillhandahàllares eller operatörs nätverk, de bokförda loggarna är konfigurerade så att de kan hämtas externt genom ett ad hoc kommunikationsnätverk, l de bokförda loggarna är konfigurerade så att de kan hämtas lokalt vid supportnoden genom direkt åtkomst till det säkra lagringsutrymmet. 10 15 20 25 530 B37 37

29. En metod i ett kommunikationsnätverk för att styra debiteringen av kommunikation mellan en första mobil terminal och en andra mobil terminal enligt något av patentkraven 1 till 26, innefattande: mottagning av debiteringsinforrnation fràn den första kommunikationsterminalen, och analys av den mottagna debiteringsinformationen.

30. En metod i en mobil terminal för att styra en kreditnivå associerad med debitering av kommunikation i ett nätverk enligt något av patentkraven 1 till 26, där terminalen är associerad med en första nätverksoperatör, innefattande: avgöra att kreditnivån skall uppdateras, baserat på avgörandet, kontakta kommunikationsnätverket och begära en uppdaterad kreditnivå, få tillgång till från kommunikationsnätverket en uppdaterad kreditnivå.

31. En metod i ett kommunikationsnätverk för att styra en kreditnivå i en mobil kommunikationsterminal associerad med debitering av kommunikation i nätverket enligt något av patentkraven 1 till 26, där terminalen är associerad med en operatör av nätverket, innefattande: mottagande av en begäran angående en uppdaterad kreditnivå från terminalen, avgöra om begäran skall beviljas eller inte, och beroende på avgörandet tillhandahålla till terminalen en uppdaterad kreditnivå.

32. En kommunikationsterminal innefattande kommunikations- och styrorgan som är anordnade att utföra en metod enligt något av patentkraven 1 till 26.

33. En supportnod innefattande kommunikations- och styrorgan som är anordnade att utföra en metod enligt något av patentkraven 27 till 28.

34. Ett kommunikationsnätverk innefattande kommunikations- och styrorgan som är anordnade att utföra en metod enligt patentkrav 29. 10 15 530 B37 38

35. En mobilterminal innefattande kommunikations- och styrorgan som är anordnade att utföra en metod enligt patentkrav 30.

36. Ett kommunikationsnätverk innefattande Kommunikations- och styrorgan som är anordnade att utföra en metod enligt patentkrav 31.

37. Ett datorprogram innefattande mjukvaruinstruktioner som, när de exekveras i en kommunikationsterminal, utför en metod enligt något av patentkraven 1 till 26.

38. Ett datorprogram innefattande mjukvaruinstruktioner som, när de exek- veras i en supportnod, utför en metod enligt något av patentkraven 27 till 28.

39. Ett datorprogram innefattande mjukvaruinstruktioner som, när de exekveras i ett kommunikationsnätverk, utför en metod enligt patentkrav 29.

40. Ett datorprogram innefattande mjukvaruinstruktioner som, när de exekveras i en kommunikationsterminal, utför en metod enligt patentkrav 30.

41. Ett datorprogram innefattande mjukvaruinstruktioner som, när de exekveras i ett kommunikationsnätverk, utför en metod enligt patentkrav 31.