SE529585C2 - Metod för att skapa störningar, samt störsändaranläggning - Google Patents

Description

25 30 529 585 2 anläggning är mindre sårbar än den konventionella störsändaren då anläggningen bedöms kunna upprätthålla viss funktionalitet även om en störsändare slås ut. En svaghet i anläggningen är emellertid beroendet av sensorn och därmed avsaknad av autonomi hos störsändama. I det fall att sensorn eller dess datalänk mot störsändarna slås ut kommer hela anläggningen att slås ut. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en metod och en anläggning som inte uppvisar ovan påtalade brister. Uppfinriingsändamålet uppnås genom en metod för att skapa störningar inom ett område kännetecknad av att kommunikation upprättas direkt mellan ingående störsändare och att den information som överföres från en störsändare till andra störsändare påtöres störsändarens störsignal, samt en störsändaranläggriing kännetecknad av att sändama innefattar en infomationspåförande enhet för påförande av information på en sändande störsändares störsignal vid överföring mellan kommunicerande störsändare.

Genom att upprätta direktkommunilcation mellan individuella störsändare och överföra information mellan ingående störsändare i störsignalen är en metod och anläggning föreslagen som uppvisar många fördelar i jämförelse med förut kända metoder och störsändaranläggmngar. Den föreslagna störsändaranordningen är bl a svår att bekämpa och svår att pejla. Anläggningen har redundans i den bemärkelsen att en utslagen störsändare inte påverkar hela störfilnlmonen. Genom samverkan av flera distribuerade störsändare finns stora möjligheter att försvåra pejlingen av en störsändare. I jämförelse med den traditionella störsändaren åstadkoms bättre störeffekt genom att störkällan kan förläggas närmare målet. Andra effekter är bättre energiverkningsgrad och fördelaktig relation effekt/avstånd. En annan värdefull aspekt är att anläggningen är lätt anpassningsbar till olika skyddsbehov eftersom anläggningen utan komplettering medger att antalet ingående störsändare kan varieras allt efter behov. Anläggningen är därmed lätt att anpassa till ett planerat område som skall störas.

Enligt ett fördelaktigt utövande av metoden påföres störsändarens störsignal information genom att modulera störsignalen. Enligt ett annat fördelaktigt utövande av metoden, då störsignalen utgörs av störpulser, påverkar den påförda informationen 10 20 25 30 529 585 3 störpulsemas egenskaper med avseende på arnplitud, pulslängd ooh/eller avstånd mellan pulser.

Enligt ännu ett fördelaktigt utövande av metoden tilldelas en av störsändama i gruppen en masterfimktion. Alternativt kan enligt ytterligare ett fördelaktigt utövande -av metoden alla störsändare i störsändargruppen inledningsvis tilldelas en slavfiniktion med möjlighet för en av ett flertal störsändare att senare i beroende av övriga i störsändargruppen ingående störsändare övergå till en masterfunktion.

Enligt en föreslagen metod distribueras störsändarna genom ett utskjutningsförlopp.

På detta sätt kan störsändare snabbt och med små risker fördelas i ett för störsändarna lämpligt område. Med fördel kan distributionen av störsändama därvid ske medelst en granat.

Genom att kommunikation upprättas direkt mellan ingående störsändare skapas ett nätverk där de individuella störsändarna får en uppfattning om hur de övriga störsändarna agerar. De olika störsändarria kan därmed anordnas att sända vid olika tillfällen och på så sätt förvilla eventuell pejling. Ett fördelaktigt utövande av metoden kännetecknas därvid av att information överförd mellan störsändare utnyttjas för styrning av den mottagande störsändarens utsändning av störsigrial.

Enligt ett fördelaktigt utförande av störsändaranläggriingen innefattar ingående störsändare en störpulsgenerator för generering av störsignal i form av störpulser och en på störpulsgeneratom verkande modulator innefattad i den infonnationspåförande enheten.

Störsändarnas mottagare innefattar lämpligen en detektor för detektering av på mottagen störsignal påförd information. Detektorn kan innefatta en demodulator och det föreslås att i sändaranläggningen mottagaren skall innefatta en dynamiskt dämpande enhet signalmässi gt anordnad före detektorn. Den dämpande enheten skyddar effektivt mottagaren mot höga inkommande signaleffekter. 10 15 20 25 30 529 585 4 Uppfinningen kommer nedan att beskrivas schematiskt i exemplifierad form under hänvisning till bifogade ritningar där: Figur 1 visar exempel på en störsändare i sändarläge.

Figur 2 visar exempel på en störsändare i mottagarläge.

Figur 3a visar schematisk uppbyggnad av en sändare ingående i en störsändare.

Figur 3b visar ett exempel på en avgiven störsigrial.

Figur 4a visar schematisk uppbyggnad av en mottagare ingående i en störsändare.

Figur 4b visar ett exempel på en mottagen störsigrial.

Figur 5 visar en störsändaranläggning med fyra störsändare.

Figur 6 visar exempel på ett sändníngsiörlopp för fyra störsändare i en störsändaranläggning.

Ett föreslaget uttöringsexempel på störsändaranläggning innefattar ett flertal störsändare av det schematiska utförandet visat i figur l i sändarläge och figur 2 i mottagarläge. Ett flertal sådana störsändare distribueras i ett område och figur 5 visar ett exempel med fyra distribuerade störsändare 1-4. Sedan störsändarna 1-4 distribuerats exempelvis genom utskjutning och förslagsvis medelst en granat upprättas en inbördes kommunikation mellan ingående störsändare.

Störsändarna innefattar såsom framgår av figur l och 2 en sändare 5, en mottagare 6 och en logikenhet 7. I det i figur 1 visade sändarläget är sändaren 5 ansluten till en antenn 8 medelst en omkopplare 9, medan i det i figur 2 visande mottagarläget mottagaren 6 är ansluten till samma antenn 8 via omkopplaren 9. Fyra distribuerat anordnade störsändare enligt figur S som kommunicerar med varandra bedöms störa ut det gråmarkerade omrâdet 10. Ingående störsändare 1-4 är inrättade att avge en störsignal företrädesvis i form av störpulser. Störsignalen kan anpassas till 10 15 20 25 30 529 585 s känsligheten hos det objekt som skall störas, varvid en bredbandi g störsigiial är mer generell och kan verka mot flera olika objekt. Störsignalen pulsas fiån störsändaren i enlighet med konstruktionstelniiska aspekter. En puls kan, beroende på stigtid, innehålla ett brett spektra av frekvenser och därmed vara användbar mot flera objekt som önskas störas. Sändningen av pulsen kan styras genom att anpassa exempelvis amplitud, pulslängd, avstånd mellan pulser eller att pålagra modulerad information i pulsen. På detta sätt kan information översändas i störpulsen. Andra störsändare som befinner sig inom den sändande störsändarens räckvidd kan ta emot den av störsändaren utsända informationen. Den mottagna informationen används av övriga störsändare för att upprätta ett nätverk som distribuerar störfunlctionen mellan varandra.

I det följande beskrivs något mer ingående hur störsändarariläggriingen kan vara uppbyggd och redovisas två föreslagna fimktionsprinciper.

Varje störsändare eller stömod refererad till nedan används för att beteckna den fysiska enheten som innefattar en sändare 5 och en mottagare 6. I ett nätverk fungerar initialt en störncd som störsändare och de övriga stömoderna som mottagare. Den stömod som initialt skickar information benänms master. Tilldelningen av masterfunlctionen kan ske på olika sätt. Enligt ett sätt är en störnod törprogrammerad att vara master. Enligt ett annat sätt bestäms mastern utifrån en algoritm. De övriga stömoderna benämns slavar och lyssnar på den information som mastem skickar och agerar utifiån denna information. Om en master faller bort kan en slav åta sig att fungera som master. Lämpligen har varje slav en inbyggd funktion att övergå till master om ingen signal tagits emot inom ett visst tidsintervall som är slumpvis utvalt för varje enskild slav.

En master kan skicka information till kringliggande störnoder med information om hur de ska agera. Mastern kan vara förprogramrnerad med vilka störnoder som existerar i omgivningen och det är även möjligt att den störnod som är master ber övriga störnoder identifiera sig. Beroende på rådande situation bestämmer därefter den störnod som är master hur det störnät som etableras skall fungera. Varje störnod har lämpligen en adress som används för att beteckna stömodens identitet samt för en master uppgift om när ett meddelande adresseras till en störnod. 10 15 20 25 30 529 585 6 I figur 3a visas ett schematiskt exempel på en uppbyggnad av en störsändares sändare 5. I sändaren 5 ingår en rnodulator ll kopplad till en störpulsgenerator 12.

Störpulsgeneratom 12 är via omkopplaren 9 ansluten till antennen 8. Den information som sänds moduleras exempelvis med pulsmodulation. Det system i störnoden som genererar störpulsema, dvs här störpulsgeneratorn 12, kontrolleras av modulatorn ll och pålagrar information i störpulserna Ett exempel på en av sändaren genererad störsignal som funktion av tiden visas i figur 3b. Av figur Bb framgår som ett exempel att störpulserna 13-16 i detta fall har väsentligen konstant arnplitud medan tidsluckorna mellan individuella störpulser varierar.

I figur 4a visas ett schematiskt exempel på en uppbyggnad av en störsändares mottagare 6. I mottagaren ingår en detektor eller dernodulator 17 och en på detektoms ingångssida anordnad dynamisk dämpkrets 18. En för störsändaren gemensam antenn 8 är via en omkopplare 9 ansluten till den dynamiska dämpkretsen 18. En på störsändarens antenn 8 inkommande störsignal leds via omkopplaren 9 till störsändarens mottagare 6. För att skydda detektorn 17 i mottagaren mot höga effekter får den inkommande störsigrialen passera den dynamiska dämpkretsen 18 innan den når detektorn 17. Detektorn 17 tolkar den mottagna störsigrialen genom att demodulera informationsinnehållet i störsigrialen. Informationsinnehållet kommuniceras därefter till störsândarens logikenhet 7 för vidare utvärdering.

Exempel på en på antennen 8 inkommande störsignals utseende som funktion av tiden visas i figur 4b, vilken störsignal under ideala förhållanden överensstämmer med den utsända störsigrialen visad i figur 3b. Störpulserna har här betecknats med hänvisníngsbeteckningarna 19-22 och liksom vid den utsända störsigrialen har den inkommande störsignalen olika tidsluckor mellan visade störpulser 19-22.

Två olika föreslagna funktionsprinciper beskrivs nedan. 10 15 20 25 30 529 585 7 För princip I gäller att ett antal störsändare eller stömoder utplaceras på godtyckligt sätt , varav en stömod är utsedd till master och har kännedom om vilka slavar som finns i omgivningen. Enligt denna princip sker följande: 1.

Mastern adresserar meddelanden till i störsändaranläggriingen ingående slavar. Meddelandet ingår i en störsignal som även kan innehålla annan information överlagrad.

En eller flera slavar beroende på adressering tar emot det adresserade meddelandet och följer instruktionerna medan andra noder som inte adresseras ignorerar meddelandet.

Meddelandet innehåller information om vilken tidpunkten störnoden skall sända. Tiden kan anges utifrån en synkroniserad klocka som alla noder har eller alternativt i tídsinforrnation som finns i det översända meddelandet.

Den tidigare adresserade noden, slaven, fortsätter lyssna på kanalen när mastem sänder information till en ny nod eller agerar utifrån de av mastem tilldelade instruktionema.

För princip H gäller att ett antal störsändare eller stömoder har utplacerats på godtyckligt sätt. Ingen master är ursprungligen utpekad och alla störnoder har en ”tyst” period efter utplacering. l.

En av störnodema , som liksom övriga noder är slav, väljer att efter en slumpvis tid ha lyssnat efter en master att själv ta initiativ till att samordna ett nätverk och därmed även ta rollen som master.

Mastem adresserar meddelande till slavarna som fmns i omgivningen.

Meddelandet ingår i en störsignal som även kan innehålla annan information överlagrad.

En eller flera slavar beroende på adressering tar emot det adresserade meddelandet och följ er instruktionerna och andra noder i nätet som inte adresseras ignorerar meddelandet.

Meddelandet innehåller information om vid vilken tidpunkt störnoden skall sända. Tiden kan anges utifrån en synkroniserad klocka som alla noder har eller alternativt i tidsinformation som ñnns i det översända meddelandet. 10 20 529 585 s 5. Den tidigare adresserade noden, slaven , fortsätter att lyssna på kanalen när mastem sänder information till ny nod eller agerar utifrån de av mastem tilldelade instruktionerna.

Vid den enligt figur 5 visade störsigrialanläggningeri har fyra störsändare 1-4 utplacerats i ett område 23 för att täcka det gråmarkerade området 10. En av störsändarna tar på sig rollen som master och låt oss i detta exempel anta att störsändaren l har tagit på sig rollen som master enligt någon av de två ovan beskrivna principerna. Av figur 6 som visar störsändarnas aktivitet vid olika tidpunkter t1-t4 framgår här att störsändare 1 först sänder en störsignal täckande det gråa fältet 24 vid tidpunkten t1, varefter störsändare 2 sänder en störsignal täckande det gråa fältet 25 vid tidpunkten t2. Sedan sänder störsändare 3 en störsignal täckande det gråa tältet 26 vid tidpunkten tg, varefter störsändare 4 sänder en störsignal täckande det gråa fältet 27 vid tidpunkten t4. Förloppet kan sedan upprepas i samma sändordning. Då störsändarna sänder med korta mellanrum kommer det utstörda området att motsvara ett större område eller yta jämfört med de enskilda störsändarnas täckning och störsignalanläggningen kan skapa ett utstört område motsvarande det i figur 5 visade gråmarkerade området 10.

Uppfinningen är inte begränsad till de i ovanstående såsom exempel visade uttöringsfonnema utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (13)

10 15 20 25 30 5299 585 Patentkrav

1. Metod för att skapa störning inom ett område, varvid ett flertal störsändare anordnas distxibuerat och bildar en grupp i vilken var och en av störsändarna kan anordnas att utsända en störsignal, och varvid kommunikation upprättas med de ingående störsändama, kännetecknad av att kommunikation upprättas direkt mellan ingående störsändare och att den information som överföres från en störsändare till andra störsändare påföres störsändarens störsignal.

2. Metod enligt patentkravet 1, kännetecknad av att informationen påföres störsändarens störsignal genom att modulera störsignalen.

3. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid störsignalen utgörs av störpulser, kännetecknad av att den påförda informationen påverkar störpulsemas egenskaper med avseende på amplitud, pulslängd och/eller avstånd mellan pulser.

4. Metod enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att en av störsändaina i gruppen tilldelas en masterfiirildion.

5. Metod enligt något av föregående patentkrav 1-4 , kännetecknad av att alla störsändare i störsändargmppen inledningsvis tilldelas en slavfunktion med möjlighet för en av ett flertal störsändare att senare i beroende av övriga i störsändargruppen ingående störsändare övergå till en masterfurlktion.

6. Metod enligt något av förgående patentkrav, kännetecknad av att störsändama distribueras genom ett utskjutningsförlopp.

7. Metod enligt patentkravet 4, kännetecknad av att störsändarna distribueras medelst en granat.

8. Metod enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att information överförd mellan störsändare utnyttjas för styrning av den mottagande störsändareris utsändning av störsignal. 10 15 20 52910585

9. Störsändarariläggriing innefattande ett flertal kommunicerande störsändare avsedda att anordnas distribuerat inom ett område, vilka störsändare innefattar en sändare, en mottagare och en logikenhet vardera, kännetecknad av att sändama innefattar en infomationspåftârande enhet för pâförande av information på en sändande störsändares störsignal vid överföring mellan kommunicerande störsändare.

10. Störsändaranläggning enligt patentkravet 9, kännetecknad av att ingående störsändare innefattar en störpulsgenerator för generering av störsignal i forrn av störpulser och en på störpulsgeneratom verkande modulator innefattad i den informationspåförande enheten.

11. Störsändarariläggning enligt något av föregående patentkrav 9-10, kännetecknad av att störsändainas mottagare innefattar en detektor för detektering av på mottagen störsignal påförd information.

12. Störsändaranläggning enligt föregående patentkrav, kännetecknad av att mottagaren innefattar en dynamiskt dämpande enhet signalmässi gt anordnad före detektorn.

13. Störsändaranläggriing enligt något av föregående patentkrav 11-12, kännetecknad av att detektorn innefattar en demodulator.