SE528795C2 - Belysningsarmatur med ett täckglas vilket innefattar parallella uppskjutande kammar - Google Patents

Description

70 75 20 25 523 7 'v72 ...z belysning av exempelvis vägar, att armaturerna måste placeras högt upp för att erhålla belysning av en längre vägsträcka, alternativt att anordna lågt placerade armaturer närmare var- andra.

Trots nämnda åtgärder blir belysningen över ett område ojämn.

Föreliggande uppfinning erbjuder en armatur som ger en va- sentligt jämnare belysning över ett område än kända armatu- IEI.

Föreliggande uppfinning hänför sig således till en belys- ningsarmatur för belysning innefattande en ljuskälla, en reflektor och ett täckglas, där ljuskällan är väsentligen punktformig, där täckglasets yta innefattar en mängd linser, anordnade att bryta ljuset asymmetriskt så att på en yta vinkelrätt mot linsens optiska axel ett rektangulärt eller kvadratiskt område belyses, och utmärkes av, att täckglaset innefattar parallella uppskjutande kammar utbildade av två motstående sidoytor i vinkel mot varandra, av att varje kam har en vàgform i kammens längdriktning sådan att kammens höjd varierar, av att botten mellan två närliggande kammar har en motsvarande vàgform så att bottens höjd varierar, av att kam- 'mens bredd vid dess bas är konstant eller varierande, medfö- rande att kammarnas sidoytor har en vågform som korresponde- rar med kammens höjdvariationer, varvid varje vàgavsnitt hos en kam utgör ett prisma för brytning av från reflektorn in- fallande ljus, varigenom kammarnas toppvinkel ger ljussprid- ning i en första riktning och där kammarnas sidoytors vàgform ger ljusspridning i en andra riktning vinkelrätt mot nämnda första riktning och av att ljuset från varje prisma belyser en del av den belysta ytan. 10 75 20 25 30 Nedan beskrives uppfinningen närmare, delvis i samband med ett på bifogade ritning visat utföringsexempel av uppfinning- en, där - figur 1 visar en armatur enligt uppfinningen i tvärsnitt - figur 2 visar en lins tillhörig armaturen i tvärsnitt - figur 3 visar nämnda lins i en planvy - figur 4 illustrerar en första utföringsform av nämnda lins - figur 5 illustrerar en andra utföringsform av nämnda lins - figur 6 illustrerar att kammar är utförda lutande - figur 7 illustrerar vågformer utbildade i täckglaset.

I figur l visas en belysningsarmatur 1 innefattande en ljus- källa 2, en reflektor 3 och ett täckglas 4.

Enligt uppfinningen är ljuskällan 2 väsentligen punktformig.

Föredragna ljuskällor är gasurladdningslampor med ett högt ljusutbyte och koncentrerad urladdning. Exempel på dylika ljuskällor är MPXL eller CDM (Che- ramic Discharge Metalhalid). Dessa ljuskällor har ett ljus- (Micro Power Xenon Light) spektra som ligger nära dagsljus.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är reflek- torn 3 parabolisk så att det utgående ljus som lämnar reflek- torn är parallellt.

Täckglasets 4 yta innefattar en mängd linser 5, anordnade att bryta ljuset asymmetriskt så att på en yta vinkelrätt mot vardera linsens 5 optiska axel 6 ett rektangulärt eller kva- dratiskt område belyses.

Linserna 5 i täckglaset innefattar parallella uppskjutande kammar 7 utbildade av två motstående sidoytor 8, 9 i vinkel mot varandra. Varje kam 7 har en vågform i kammens längdrikt- 10 15 20 25 30 en m: os \1 xc G' I ning sådan att kammens höjd varierar. Även botten 12 mellan två närliggande kammar har en motsvarande vågform så att bot- tens höjd varierar. Detta illustreras i figur 6. Kammens 7 bredd vid dess bas 10 är konstant eller varierande, medföran- de att kammarnas 7 sidoytor 8, 9 har en vågform som korre- sponderar med kammens höjdvariationer. Därvid utgör varje vàgavsnitt hos en kam 7 ett prisma för brytning av från re- flektorn 3 infallande ljus, varvid kammarnas 7 toppvinkel ger ljusspridning i en första riktning och där kammarnas 7 sido- ytors 8, 9 vågform ger ljusspridning i en andra riktning vinkelrätt mot nämnda första riktning, där ljuset från varje prisma belyser en del av den belysta ytan.

Enligt en föredragen utföringsform är varje av nämnda sido- ytor 8, 9 i varje vågavsnitt hos en kam utåt konvex så att nämnda sidoytor 8, 9 bildar en dubbelkrökt yta.

Enligt en första utföringsform, illustrerad i figur 4, varie- rar kammarnas sidoytors 8, 9 lutning mot den yta 11 från vil- ken de uppskjuter, utmed kammarnas längdriktning, över nämnda yta ll från ytans centrum och utåt mot ytans periferi 12.

I figur 4 visas med heldragna linjer ett tvärsnitt av en kam 7 där den är som högst med en höjd H. Med streckade linjer visas ett tvärsnitt av samma kam ett stycke utmed kammen från läget där kammen är som högst, varvid kammen har en höjd h.

Enligt en andra utföringsform, illustrerad i figur 5, varie- rar kammarnas 7 bredd vid dessas nämnda bas 10 över den yta ll från vilken kammarna 7 uppskjuter, från ytans centrum och utåt mot ytans periferi 12. 70 75 20 25 30 in hä GO ed xfi L l I figur 5 visas med heldragna linjer ett tvärsnitt av en kam 7 där den är som högst, med en höjd H. Med streckade linjer visas ett tvärsnitt av samma kam ett stycke utmed kammen från läget där kammen är som högst, varvid kammen har en höjd h.

Det bör observeras att enligt en ytterligare utföringsform varierar både kammarnas höjd utmed dessas längd samtidigt som kammarnas bas varierar utmed kammarnas längd.

Enligt en föredragen utföringsform är kammarna 7 utförda lu- tande så att de bildar en vinkel mot nämnda yta ll från vil- ken kammarna utskjuter, och därmed mot den optiska axeln hos armaturen, såsom illustreras i figur 7.

Enligt ett föredraget utförande varierar nämnda lutning över täckglasets 4 yta.

Enligt ett föredraget utförande är linserna 5 utbildade genom inpressningar i täckglaset 4.

Enligt en ytterligare utföringsform är reflektorn 3 parabo- lisk, såsom illustreras i figur 1, så att det utgående ljus som lämnar reflektorn är parallellt när det träffar täckgla- Set.

När det parallella ljuset träffar täckglaset ges ljusets spridningsvinkel i en riktning av kammarnas lutning mot det från reflektorn infallande ljuset. Ljusets spridningsvinkel i en riktning vinkelrätt mot nyssnämnda riktning ges av kammar- nas vågform.

Enligt ett första utförande är kammarna 7 utbildade på den mot ljuskällan 2 vettande ytan av täckglaset 4. Därvid utfor- 70 75 20 25 30 528 79% mas företrädesvis kammarna 7 på det sätt som ovan angivits som den andra utföringsformen av uppfinningen och som illus- teras i figur 5. Fördelen med detta utförande är att kammarna hålls skyddade mot smuts medan täckglasets utsida är slät så att det lätt rengöres av väder och vind.

Enligt ett andra utförande är kammarna 7 utbildade på den från ljuskällan 2 vettande ytan av täckglaset 4. Därvid ut- formas företrädesvis kammarna 7 på det sätt som ovan angivits som den första utföringsformen av uppfinningen och som illus- teras i figur 4.

Fördelen med det första utförandet är att ljusets spridnings- vinkel blir större än vid utförandet enligt det andra utfö- randet. Detta beror pà att det från reflektorn kommande pa- rallella ljuset passerar genom den plana insidan av täckgla- set, som parallellt ljus, för att därefter reflekteras mot kammarna.

Vid det andra utförandet passerar däremot ljus som reflekte- rats mot kammarna genom ytterligare en glasvolym innan ljuset avges från den plana utsidan av täckglaset 4.

Spridningsvinklarna V vid det första utförandet kan uppgå till omkring +/- 75 grader mot armaturens optiska axel.

Spridningsvinklarna V vid det andra utförandet kan uppgå till Omkring +/- 81 grader mot armaturens optiska axel.

Genom uppfinningen åstadkommes en belysning med mycket hög verkningsgrad, genom att i det optiska systemet bestående av linserna 5 i form av kammarna 7 styra ljuset till den yta som 70 75 20 faktiskt avses upplysas och därmed undvika spill i form av okontrollerat ströljus.

En dylik belysningsarmatur kan användas för allehanda ända- mål. Exempel på användning är fasadbelysning, skyltbelysning, belysning i kamerastudios, växthusbelysning etc.

Vad gäller gatubelysning är den stora fördelen att man kan undvika ”svarta hål” mellan armaturerna genom att utforma ar- maturen så att den belyser en rektangulär yta av gatan. Där- med kan även den totala belysningseffekten sänkas utan att förlora synbarhet.

Föreliggande uppfinning undanröjer sålunda de inledningsvis nämnda nackdelarna.

Den visade armaturen kan givetvis ges en annan form än cirku- lär.

Föreliggande uppfinning skall därför inte anses begränsad till ovan angivna utföringsformer utan kan varieras inom dess av bifogade patentkrav angivna ram.

Claims (8)

70 15 20 25 30 CH RJ G3 ~J u3 Patentkrav

1. Belysningsarmatur (1) för belysning innefattande en ljus- källa (2), en reflektor (3) källan (2) är väsentligen punktformig, där täckglasets (4) och ett täckglas <4), där ljus- yta innefattar en mängd linser (5), anordnade att bryta lju- set asymmetriskt så att på en yta vinkelrätt mot linsens (5) optiska axel ett rektangulärt eller kvadratiskt område bely- ses, k ä n n e t e c k n a d a v, att täckglaset (4) inne- fattar parallella uppskjutande kammar (7) utbildade av två motstående sidoytor (8,9) i vinkel mot varandra, av att varje kam (7) har en vàgform i kammens längdriktning sådan att kam- mens (7) höjd varierar, av att botten mellan två närliggande kammar har en motsvarande vågform så att bottens höjd varie- bredd vid dess bas (10) eller varierande, medförande att kammarnas (7) rar, är konstant (8,9) av att kammens (7) sidoytor har en vågform som korresponderar med kammens höjdvariatio- ner, varvid varje vågavsnitt hos en kam (7) utgör ett prisma för brytning av från reflektorn (3) infallande ljus, varige- nom kammarnas (7) toppvinkel ger ljusspridning i en första riktning och där kammarnas sidoytors (8,9) vàgform ger ljus- spridning i en andra riktning vinkelrätt mot nämnda första riktning, och av att ljuset från varje prisma belyser en del av den belysta ytan.

2. Belysningsarmatur enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v, att varje nämnda sidoytor (8,9) i varje vàgavsnitt hos en kam (7) är utåt konvex så att nämnda sidoytor bildar en dubbelkrökt yta. 3. Belysningsarmatur enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a Vr (ll) från vilken de uppskjuter varierar, utmed kammarnas (7) att kammarnas (7) sidoytors lutning mot den yta 10 75 20 25 längdriktning, över nämnda yta från ytans centrum och utåt mot ytans periferi (12).

3. Belysningsarmatur enligt krav 1 eller 2, k ä n n e ~ t e c k n a d a v, att kammarnas (7) bredd vid dessas nämnda bas (lO) varierar över den yta (ll) från vilken kammarna uppskjuter från ytans centrum och utåt mot ytans periferi (12).

4. Belysningsarmatur enligt krav l, 2 eller 3, k ä n n e - är utbildade på den mot (4). t e c k n a d a v, att kammarna (7) ljuskällan (2) vettande ytan av täckglaset k ä n n e -

5. Belysningsarmatur enligt krav 1, 2 eller 3, t e c k n a d a v, att kammarna (7) är utbildade på den från ljuskällan (2) vettande ytan av täckglaset (4).

6. Belysningsarmatur enligt något av föregående krav, k ä n- är utförda lutande (ll) n e t e c k n a d a v, att kammarna (7) så att de bildar en vinkel mot nämnda yta från vilken kammarna utskjuter.

7. Belysningsarmatur enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v, att nämnda lutning varierar över täckglasets (4) yta.

8. Belysningsarmatur enligt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a d a v, att reflektorn (3) är parabolisk så att det utgående ljus som lämnar reflektorn är parallellt.