SE528633C2

SE528633C2 - Ammunitionsanordning

Info

Publication number: SE528633C2
Application number: SE0501584A
Authority: SE
Inventors: Ola Stark; Lars-Peter Svanberg
Original assignee: Bae Systems Bofors Ab
Priority date: 2005-07-05
Filing date: 2005-07-05
Publication date: 2007-01-09
Also published as: SE0501584L; WO2007004961A1; AU2006266487A1; EP1899673A1; US20090126594A1

Description

25 30 35 kunna inlemmas med ett befintligt eldrör och kunna utföras för engångsbruk av de delar som skall avskiljas med respektive utskjutning. Uppfinningen löser även denna problematik.

Tiderna mellan projektilemas avfyringar i aktuellt eldrörsvapen skall kunna sänkas till mycket korta tider, t.ex. till tider om ca 0,02 sekunder. Ammunitionsstorlekar om 9-60 mm, företrädesvis 20, 30, 40 mm granater skall kunna utnyttjas i arrangemanget. De nya tartkegårigania skall även kunna integreras i metallstormsteknologier där ammunitionsanordningen tillsammans med andra arnmunitionsanordningar anordnas i boxar för multipla projektiler enligt uppfmningen och med höga avfyringshastigheter som medför avfyringar av t.ex. 45000 skott/minut från respektive eldrör eller eldvapen. Den nya ammunitionsenheten skall även kunna utnyttjas i anslutning till granatboxar som är lätta att transportera till och appliceras vid avfyringsstället.

Terräng- och målavkänningsarrangemang av i och för sig känt slag skall kunna utvälja lämpliga eldrör både med avseende på antal avfyrade eldrör och ammunitionstypsinnehåll i respektive eldrör för maximal effekt för spridning och sekvenser vid multipelprojektilavfyringama. Vid en dylik avfyring kan utnyttjas tex. 9 mm armnunition. Föreliggande uppfinning löser även denna problematik.

Föreliggande uppfinningar strävar även efter att totalt sett medge ett ekonomiskt fördelaktigt hanterings- och avfyringssystem där inblandade delar kan utföras för engångsanvändning, och detta trots nämnda ökade avfyringshastigheter.

UPPFINNINGENS SYFTE OCH SÄRDRAG Det som huvudsakligen kan anses vara kärmetecknande för en ammunitionsanordning enligt uppfinningen är att den omslutande enheten innefattar ett flertal längddelar som är anordnade rnonteringsbara till varandra till ett längre vapen.

Enligt ytterligare aspekter för en ammunitionsanordning enligt uppfinningen gäller: att den ornslutande enheten är anordnad applicerbart till ett befintligt vapeneldrör. att den omslutande enheten tillsammans med andra omslutande enheter är anordnad att ingå i ett vapen innefattande ett ﬂereldrörsarrangemang. att respektive projektil i sitt läge i den omslutande enheten har en bottendel vid proj ektilens bakre del riktad mot ett första utrymme, företrädesvis utformat såsom en spalt, mellan bottendelen och en framyta tillhörande eller anordnad 10 15 20 25 30 35 528 653 antingen till efterföljande projektil, eller till den omslutande enheten , vilket senare fall gäller för den bakersta projektilen. att det första utrymmet innefattar medel för att vid initieringen av projektilens drivsats ge utvecklade drivgaser tillträde till det första utrymmet och därigenom förorsaka utdrivning av projektilen ur den omslutande enheten. att tillträdet till det första utrymmet av de utvecklade gasema är anordnat att ske via foderöppningar täckta av ett eller ﬂera sprängbleck som är anordnat eller anordnade att ge vika för ett förutbestämt gastrycksvärd att drivsatsens antändningsdon är anordnat i ett andra utrymme/foderutryrnrne radiellt utanför det första utrymmet. att respektive drivsats är anordnad i ett foder, vilket foder i sitt tvärsnitt är ringformat och företrädesvis på delar av sin inneryta räfﬂat, vilket foder är beläget utanför projektilen och öppet bakåt mot det första utrymmet. att fodret är utformat såsom en innertub i Förhållande till den omslutande i enheten, dvs. innefattande ett andra utrymme/foderutrymme, och att ett tredje, mindre utrymme eller urtagning som uppvisar inåtriktade foderöppningar for de av drivsatsema utvecklade gasema är anordnat in till det första utrymmet. att det andra utrymrnet/foderutryrnmet i sin längdriktning är indelad i fodersektioner innefattande varsitt foderutryrnrne för varsin drivsats och medel för individuell initiering av dessa drivsatser. att fodret utgör en styming för projektilen vid dess framdrivning ur den omslutande enheten. att frarnytan som tillhör den efterföljande projektilen utgör framytan av en drivspegeldel som är försedd med tätningsorgan mot en inneryta inuti den omslutande enheten. att respektive proj ektil är anordnad att lämna den omslutande enheten innan avskjutning sker av nästföljande projektil. att efterföljande projektil är anordnad påverkbart för utdrivning ur den omslutande enheten innan föregående projektil lärrmat nämnda omslutande enhet. att den är anordnad avfyringsbart medelst grovkalibrigt eldrörsvapen, t.ex. eldrörsvapen med kaliber 20-40. att projektilema och drivsatsema är anordnade för användning i ett rnagasinslöst eldrörsvapen. att projektilerna är lösbart hophållna i den omslutande enheten med hophållningsorgan som innefattar företrädesvis bajonettfattning eller skruvfattning. att respektive av ett projektilerna omslutande foder innefattar inbördes parallellt anordnade fodersektioner som är anordnade individuellt aktiveringsbara. 10 15 20 25 30 35 528 6353 att den projektilema och drivsatsema omslutande enheten är anordnad tillsammans med ﬂer omslutande enheter anordnade vid sidan om varandra. att den omslutande enheten är anordnad inlinjerbart med ett eldrörsvapens eldrör. att den omslutande enheten är anordnad i en i förhållande till avsett mål Överförd eller framdriven bärare. att varje längddel innefattar en mekanisk koppling, företrädesvis bajonettfattning eller skruvfattning för åstadkommande av nämnda monteringsbarhet Den omslutande enheten kan vara anordnad till ett vapeneldrör i ett vapen, t.ex. en kanon. Den omslutande enheten kan tillsammans med andra omslutande enheter ingå i ett vapenmagasin där den omslutande enheten ensam eller tillsammans med en eller ﬂera ytterligare omslutande enheter är anordnad respektive anordnade införbart i eldvapnets eldrör. Respektive projektil har i sitt läge i den omslutande enheten sin bakre ände riktad mot ett första utrymme mellan den bakre änden och en främre del på efterföljande projektil eller bakre del på omslutningsenheten. Omslutningsenheten anordnas med ett specifikt utryrnmesarrangemang. Drivsatsen är företrädesvis applicerad i ett anordnat ytterytor omslutningsenhetens inneryta. Fodret är anordnat med urtagningar för passage av expansionsgasema som uppträder vid drivladdningarnas respektive initieringar.

Närrmda foder innefattar ett andra utrymme, nedan även benämnt foderutrymme mellan inre och yttre väggdelar som sträcker sig i fodrets längdriktning. Elektroniska tändanordningar är anordnade vid nämnda två utrymmen för nämnda expanderade utdrivningsgaser och är seriellt aktiverbara, vilket kan ske på i och fór sig känt sätt. De olika projektilema kan i en utföringsform vara mekaniskt kopplade till varandra i ett utgångsläge, varvid tillses att erforderlig accelerationssträcka finns tillgänglig framtill i den omslutande enheten. De respektive 'mekaniska kopplingama mellan de inbördes anordnade projektildelama är utlösbara i samband med respektive projektilavgång från resterande delar som bildar den projektildelama omslutande enheten.

Projektilerna kan anordnas med âtskiljande drivspeglar eller avgränsningsdelar mellan de olika projektilema. Nämnda foder och/eller den omslutande enheten kan innefatta längsgående sektioner som är avskilda eller förberedda fór avskiljning vid utträdet ur eldvapnet. Ytterligare utföringsforrner av uppﬁnningstanken framgår av de efterföljande underkraven. foder mellan projektilemas och Genom det i ovanstående föreslagna kan ett nytt eldvapensarrangemang anordnas för bekämpning av olika typer av bekämpningsmål. Respektive par av projektil och driv- sats/drivladdning kan kopplas till efterföljande par av projektil och drivsats/laddning 10 15 20 25 30 35 528 635' med nämnda mekaniska kopplingsarrangemang som därvid kan utgöras av bajonett- och/eller skruvarrangemang. Således innebär uppfinningen att ett antal enskilda moduler innefattande projektil och drivsats/laddning monteras ihop, utan behov av ett yttre separat eldrör, där drivsatsema är anordnade företrädesvis endast utanpå och omslutande, dvs. inte mellan, projektilema. Därmed vinner man fördelen att ett relativt sett kortare vapen erhålls eftersom ingående drivsatser inte förlänger vapnet, vilket sker då drivsatserna är anordnade mellan respektive proj ektil. Vapnets diameter ökas istället något jämfört med motsvarande mellanladdade eldrörsvapen. I en arman utföringsforrn kan en ammunitionsanordning innefatta en av ﬂera dellängder av ﬂera omslutande enheter innehållande nämnda ﬂera par av projektil och driv- sats/drivladdning sammansatta till ett längre eldrörsvapen vars längd bestäms av antalet dellängder av omslutande enheter. Vid avskjutning av framförliggande projektil kan denna imtíera framdragning av efterföljande projektil och tillhörande drivsats i samband med lossgörandet och förbereda det första utrymmet bakom den efterföljande projektilen så att dennas drivsats kan initieras för effektiv påverkan av den efterföljande projektilens kommande utdrivning, osv. Den första projektilen kan lämna eldröret innan aktivering av den efterföljande projektilen initieras. Alternativt kan den efterföljande projektilen börja aktiveras innan den föregående projektilen lämnat eldröret. Resultatet blir att för varje projektil som avskjuts blir dess rördel, dvs. dess nu avfyrade, tomma omslutande enhet, kvar och adderas till en första, främsta tom eldrörsdel avsedd för att åstadkomma en första accelerationssträcka för den första projektilen. Den växande accelerationssträckan kan lämpligen kompenseras via skräddarsydda laddningar som uppväger den ökande sträckan. Eldröret kan vara antingen slätborrat eller räfﬂat. Fodret för respektive drivsats inneslutning uppvisar företrädesvis dubbelfunktion genom att det dels ombesörjer styrning av projektilen i den omgivande enheten, dels innehåller drivladdning (krutet) för projektilens utdrivning. Fodret kan lätt elektroniskt initieringsarrangemang, medelst vilken den seriella initieringen av drivladdningama i den omslutande enheten effektueras. Fodret kan indelas i seriella och/eller parallella längsgående sektioner. Även den omslutande enheten kan sektioneras eller vara försedd med dylika sektioner. Företrädesvis anordnas ﬂer än två projektiler med tillhörande drivladdningar efter varandra i den omslutande enheten (röret), exempelvis appliceras 4-6 projektiler efter varandra i den omslutande enheten. Även ammunitionsenheter med minuppbyggnad kan utnyttjas. anordnas i anslutning till 10 15 20 25 30 35 528 6333 FIGURFÖRTECKNING En för närvarande föreslagen utföringsform av en armnunitionsanordning som uppvisar de för, uppfinningen signifikativa kännetecknen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där i perspektiv snett ovanifrårl/framifrån visar delar av en omslutande enhet tillhörande arnrnunitionsanordningen enligt uppfmningen med innanförliggande projektil och en drivsats för projektilen i ett foderutrymme i ett foder anordnat mellan den omslutande enhetens inneryta och projektilens yttre delar, och figur 1 i perspektiv snett ovanifråri/framifrån visar appliceringen av tre efter varandra anordnade projektiler med tillhörande drivladdningar i den omslutande enheten. figur 2 DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING/BESKRIVNING AV EN FÖREDRAGEN UTFöRmGsFoRM Den omslutande enheten har i Fig. 1 angivits med 1. En i den omslutande enheten 1 applicerad projektil har beteckningen 2. Den omslutande enheten 1 utgör en styrning för projektilen 2, dvs. såsom funktionen hos ett konventionellt eldrör. Projektilen 2 kan innefatta en främre nosdel 2a och en bakre del 2b. Exempelvis kan den bakre delen 2b på i och för sig känt sätt innefatta olika medel som skall aktiveras under färd mot och/eller vid målet. Således kan exempelvis ett splitter- eller kularrangemang anordnas perifert i bakdelen 2b som på känt sätt även kan innefatta en i Fig. 1 ej visad sprängsats. Projektilen 2, vilket visas på Fig. 1 är likaledes på i och för sig känt sätt försedd med en initial 3, även kallad booster, av känt slag. Den omslutande enheten 1 kan innefatta identiskt lika projektiler, eller projektiler av olika slag, men med väsentligen samma ytterfonn. Mellan den omslutande enhetens 1 innervägg la och projektilens 2 yttervägg 2c är anordnat ett axiellt inuti den omslutande enheten 1 sig sträckande foder 4. Nämnda foder 4 är utformat såsom en innertub i förhållande till den omslutande enheten 1 och är uppbyggt av två parallella väggbildande rördelar 4a och 4b som är anbragta på avstånd från varandra för att bilda ett foderutrymme 4c, ovan och nedan även kallat andra utrymme, radiellt utanför och omgivande projektilen 2. I detta innertubformade foderutrymrne 4c sträcker sig en drivsats eller drivladdning 5 som kan utgöras av knit. Drivsatsen 5 sträcker sig i den omslutande enhetens 1 längdriktnirig cirkulärsymmetriskt utefter väsentliga delar av projektilens »2 längd men 10 15 20 25 30 35 528 653 länmar ett vid drivsatsens 5 bakre ände Sa anordnat tredje, mindre utrymme eller urtagning 6, se vidare nedan, av nämnda foderutrymme 4c tomt, dvs. nänmda tredje mindre utrymme eller urtagning 6 finns anordnad baktill i foderutrymmet 4c eller i själva drivsatsen 5 vars funktion närmare förklaras nedan. Nämnda foder 4 kan sträcka sig utefter den omslutande enhetens 1 hela väsentliga längdriktning och kan vid sina ändar vara lagrad på lagringsorgan 7 vid den- omslutande enhetens 1 främre och bakre delar. Nämnda lagringsorgan 7 kan vara ringformade och uppvisa räfflor 7a på sin ytteryta. Fodret 4 kan vid aktuell enhetsände vara försedd med ett foderparti 4d med räfﬂad underyta 4e samverkbar med den motsvarande räfﬂingen 7a på lagringsorganets 7 ytteryta, dvs. utsida. Motsvarande lagringsfuriktion kan föreligga vid fodrets 4 andra ände (ej visat). Alternativt kan fodret 4 vara uppdelat i den omslutande enhetens 1 längdriktning i efter varandra följande längddelar A, B, C, nedan även kallade fodersektioner, se Fig. 2, som kan vara hopkopplade. Projektilens 2 bakdel 2b är försedd med en bottendel 2d med vars utsida, dvs. dess ytteryta Ze, gaser som utvecklas vid drivsatsens 5 initiering är samverkbara på i och för sig känt sätt för framdrivning av projektilen 2. Vid bakdelen 2b, dvs. bakom och utanför bottendelen 2d, föreligger eller åstadkommes ett första utrymme 8 där nämnda utvecklade utdrivningsgaser erhåller tillträde vid nämnda initiering. Det nämnda första utrymmet 8 föreligger mellan bottendelens 2d ytteryta 2e och en frarnyta 9a på en främre drivspegeldel 9 anordnad på efterföljande projektil eller på en ändvägg, ej visad, i den omslutande enheten 1, vilket sistnämnda fall föreligger vid den bakersta projektilen 2' i den omslutande enheten 1, se Fig. 2. I Fig.1 visas även en bakre drivspegeldel 10, vilka främre och bakre drivspegeldelar 9, 10 tillsammans delvis fyller det första utrymmet 8 i axiell riktning så att endast en smal spalt kvarstår när projektilen 2 är helt införd till sitt utgångsläge inuti den omslutande enheten 1, vilket således ej är fallet i Fig. 1. De främre och bakre drivspegeldelama 9, 10 innefattar en springa 10a in i vilken springa 10a drivgasema tränger in vid avfyrandet av en projektil 2 så att drivspegeldelama 9, 10 vidgar sig något och därmed pressas fast mot fodrets 4 inneryta 4f. Därigenom erhålles en friktionsförbättring dem emellan samtidigt som en säker gastätning uppnås så att gasﬂödet bakåt stoppas effektivt. De framdrivande krafterna från de bildade drivgasema kommer därför endast att påverka den främsta projektilen så att denna tvingas att accelerera ut ur den omslutande enheten 1. Drivspegeldelarna 9, 10 är på känt sätt anordnade att avlägsna sig ifrån projektilen 2 när denna kommit ut ur den omslutande enheten 1. Nämnda första utrymme 8 direkt bakom projektilens 2 bakre del 2b innanför fodret 4 har kontakt med det utanför projektilens 2 yttervägg 2c, inuti fodrets 4 foderutrymme 4c liggande mindre utrymmet eller urtagningen 6 bakom drivsatsen 5 via foderöppningar 4h genom den väggbildande foderrördelen 4b, vilka foderöppningar 4h täckes av ett eller 10 15 20 25 30 35 528 633 ﬂera sprängbleck 11 som är anordnat att ge vika då de från drivsatsen 5 utvecklade gaserna överstiger ett förutbestärnt tryck inuti foderutrymmet 4c. Sprängblecket 11 vid den visade utföringsformen, bandformat och sträcker sig runt fodrets 4 hela inneromkrets täckande samtliga foderöppningar 4h. Sprängblecket 11 kan utgöras av ett i och för sig känt slag i känt material. Fodemtrymmet 4c i fodret 4 tillhandahåller således det tredje, mindre utrymmet 6 bakom drivsatsens 5 bakre ände 5a, vilket utanför projektilen 2 liggande mindre utrymme 6 är sammankopplat med det första utrymmet 8 inuti projektilens 2 bakdel 2b bakom bottendelen 2d via foderöppningama 4h bakom bottendelen 2d då sprängblecket ll ger efter för trycket. Projektilen 2 är i figuren l visat i ett något utdrivet läge ur den ornslutande enheten 1. l fodret 4 vid foderutrymmets 4c bakre del ingår ett antändningsdon i form av en tändring 12, medelst vilken drivsatsen 5 är antändbar vid sina bakre delar. Tändringen 12 kan utgöras av i och för sig känt slag och anligger vid utgångsläget för projektilen 2 i den omslutande enheten 1 mot drivsatsens 5 ändyta eller innesluten i drivsatsens 5 bakände Sa. Observera att i Fig. 1 är drivsatsen 5 i bildens ovankant något bortskuren för att tydligare visa tändringens 12 placering. I bildens underkant visas tändringen 12 dock innesluten i drivsatsens 5 bakände 5a. Tändringen 12 är antändningsbar medelst ett tändsystem 13 som kan utgöras av eller ingå i ett i och för sig känt elektroniskt tändsystem. I figuren 1 är med 10 visat en åtskiljande bakre drivspegeldel med tillhörande ytterligare tätningsorgan, här i form av en tätningsring 14. Tätningsringen 14 avtätar mot fodrets 4 inneryta 4f i den omslutande enheten 1. För bildande av en längre omslutande enhet 1 eller för att få kortare och därmed mera lättransporterade vapendelar, se Fig. 1, kan den omslutande enheten 1 sättas samman av ﬂera längddelar 1A, lB, etc. till en sammansatt ornslutande enhet 1. I Fig.1 visas två längddelar 1A, lB men ﬂer kan givetvis förekomma. Den omslutande enhetens 1 längddelar 1A, IB, etc. är även de lösbart kopplade till varandra medelst en mekanisk koppling 15, företrädesvis även här en bajonett- eller skruvfattning, se Fig. 2. Fodret 4 kan i en utföringsform vara uppdelad i ett antal längsgående fodersektioner A, B, C, dvs. som sträcker sig i den omslutande enhetens 1 längdrikming, se Fig. 2. Dessa fodersektioner A, B, C saknas eller kan anses vara borttagna i sprängskissen enligt figuren l. Varje omslutande enhet 1, eller längddel IA, IB, etc., kan således innefatta endast en fodersektion A eller ﬂera fodersektioner A, B, C etc. hos fodret 4, se Fig. 2.

Vid utföringsformen med den sammansatta omslutande enheten 1 har varje längddel IA, IB etc. en fodersektion A, B eller C etc. som ansluter till den nästa längddelens 1A, 1B etc. intilliggande fodersektion A, B eller C etc. via ett speciellt anslutningsparti 4g vid monteringen, se Fig. 1. Antalet fodersektioner A, B, C, etc. kan vara två, tre, fyra eller ﬂer. Motsvarande sektionering i längddelar 1A, lB, etc. kan som beskrivits ovan ske av den omslutande enheten 1 och figuren 1 kan på 10 15 20 25 30 35 528 6333 motsvarande sätt anses ange att en dylik längddel är avlägsnad från den visade figuren 1, vilken avlägsnade längddel således är anslutbar till längddelen 1A vid dess visade anslutningspartí 4g medelst nämnda mekaniska koppling 15, vilken mekaniska koppling 15 i Fig. 1 kan anses innefatta en schematiskt visad skruvfattning medan den mekaniska kopplingen 15 visad i Fig. 2 kan anses innefatta en schematiskt visad bajonettfattning.

Figuren 2 visar när den i ovanstående text beskrivna projektilen 2 har intagit utgångsläget inuti den omslutande enheten 1. Drivspegeldelarna 9 och 10 och tätningsringen 14 är därvid indragna i den omslutande enheten 1. Vid respektive drivsats 5 bakre ände Sa föreligger den mindre urtagningen 6 och de av drivsatsema 5 expanderande drivgasema kan tränga ned i det första utrymmet 8, dvs. spalten mellan ytterytan 2e hos bottendelen 2d hos den bakre delen 2b och framytan 9a på den främre drivspegeldelen 9 på efterföljande projektil. Spaltens 8 bredd är därvid av sådan storleksordning att tillträdet av de expanderande drivgasema erhåller tillträde mot nämnda ytteryta Ze på bottendelen 2d och framytan 9a på drivspegeldelen 9. Den omslutande enheten 1 kan vara utförd av material av engångskaraktär och med olika dimensioner anpassade till den aktuella ammunitionstypen. Fodret 4 kan vara utfört i aluminium och projektilerna 2 kan vara utförda på i och för sig känt sätt. Den omslutande enheten 1 kan ingå tillsammans med andra omslutande enheter 16 anordnade, företrädesvis parallellt, vid sidan av varandra i en granatkastarbox innefattande ett ﬂereldrörsarrangemang, t.ex. liknande den s.k. stalinorgel som användes under andra världskriget. En dylik andra omslutande enhet som anordnas parallellt vid sidan om den första omslutande enheten 1 är i figuren 2 symboliserad med 16. Amrnunitionsanordningen kan i sig innefatta en med ett befintligt eldrör, i t.ex. en kanon, inlinjeringsbar omslutande enhet, dvs. innefatta en i ett befmtligt eldrör införingsbar omslutande enhet 1, men ammunitionsanordningen kan likaväl monteras samman innefattande endast de olika övriga delama beskrivna ovan med respektive omslutande enhet eller längddel (eller ytterligare, företrädesvis parallella, enheter till ett ﬂerrörsarrangemang) utan ett extra yttre omslutande befintligt eldrör. Uppstyrning av den omslutande enheten 1 i förhållande till ett befintligt eldrör kan ske på i och för sig känt sätt. I figuren 2 har ett eldrörsvapen symboliserats med 17 och dess eldrör med 18.

Den i ovanstående beskrivna utföringsforrnen av en ammunitionsanordning enligt uppfinningen är inte begränsad till den i ovanstående såsom exempel visade utförings- formen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken. Exempelvis kan den eller de omslutande enheten/enhetema 10 vara anordnad/anordnade i en i förhållande till avsett mål Överförd eller framdriven bärare, t.ex. i en Obemannad luftfarkost, UAV (Unmanned Aerial Vehicle), rnissil, ﬂygplan, buren eller frisläppt vapenkapsel (pod) innefattande en eller ﬂera vapen, etc.

Claims

10 15 20 25 30 35 ll PATENTKRAV l. Ammunitionsanordning med två eller flera projektiler (2) och dessa individuellt tillhörande drivsatser (5), t.ex. krutladdningar, varvid respektive projektil (2) är tilldelad en projektilen (2) väsentligen omgivande drivsats (S) anordnad med medel (12, 13) för individuell initiering, att projektilema (2) och deras omgivande drivsatser (5) är anordnade efter varandra i en omslutande enhet (1), och att projektilerna (2) vid de individuella initieringarna av drivsatsema (5) är anordnade att en i taget länma den omslutande enheten (1) i dennas längdriktning, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den omslutande enheten (1) innefattar ett ﬂertal längddelar (IA, IB, etc.) som är anordnade monteringsbara till varandra till ett längre vapen. 2. Ammunitionsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den omslutande enheten (1) är anordnad applicerbart till ett befintligt vapeneldrör (18). 3. Ammunitionsanordnirig enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den omslutande enheten (1) tillsammans med andra omslutande enheter (16) är anordnad att ingå i ett vapen (17) innefattande ett flereldrörsarrangemang. 4. Ammunitionsanordning enligt k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att respektive projektil (2) i sitt läge i den omslutande enheten (1) har en bottendel (2d) vid projektilens (2) bakre del (2b) riktad mot ett första utrymme (8), företrädesvis utformat såsom en spalt, mellan bottendelen (2d) och en framyta (9a) tillhörande eller anordnad antingen till efterföljande proj ektil (2), eller till den omslutande enheten (1), vilket senare fall gäller för den bakersta proj ektilen (2'). något av föregående patentkrav, 5. Ammunitionsanordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att det forsta utrymmet (8) innefattar medel (4h, 11) för att vid initieringen av projektilens (2) drivsats (S) ge utvecklade drivgaser tillträde till det första utrymmet (8) och därigenom förorsaka utdrivning av projektilen (2) ur den omslutande enheten (1)- 6. Ammunitionsanordning enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d därav anordnat att ske via foderöppningar (4h) täckta av ett eller ﬂera sprängbleck (11) som är anordnat eller anordnade att ge vika för ett förutbestämt gastrycksvärde. att tillträdet till det första utrymmet (8) av de utvecklade gaserna är ' 10 15 20 25 30 35 LH ik) OO GN LN i., ~l 12 7. Ammunitionsanordning enligt något av patentkraven 4, 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att drivsatsens (S) antändningsdon (12) är anordnat i ett andra utrymme/foderutrymme (4c) radiellt utanför det första utrymmet (8). 8. Ammunitionsanordning enligt patentkrßven 4-7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att respektive drivsats (5) är anordnad i ett foder (4), vilket foder (4) i sitt tvärsnitt är ringformat och företrädesvis på delar (4d) av sin inneryta räfﬂat (4e), vilket foder (4) är beläget utanför projektilen (2) och öppet bakåt mot det första utrymmet (8). något av 9. Ammunitionsanordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att fodret (4) är utformat såsom en innertub i förhållande till den omslutande enheten (1), dvs. innefattande ett andra utrymme/foderutrymme (4c), och att ett tredje, mindre utrymme eller urtagning (6) som uppvisar inåtriktade foderöppningar (4h) för de av drivsatsema (5) utvecklade gaserna är anordnat in till det första utrymmet (8). 10. Ammunitionsanordning enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att det andra utrymmetlfoderutrynirnet (4c) i sin längdriktning är indelad i fodersektioner (A, B, C) innefattande varsitt foderutrymme (4c) för varsin drivsats (5) och medel (12, 13) för individuell initiering av dessa drivsatser (5). 11. Ammunitionsanordning enligt patentkravet 8 9, eller 10, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att fodret (4) utgör en styrning för projektilen (2) vid dess framdrivning ur den omslutande enheten (1). 12; Ammunitionsanordning enligt något av patentkraven 4-1 l, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att framytan (9a) som tillhör den efterföljande projektilen (2°) utgör framytan (9a) av en drivspegeldel (9) som 'ar försedd med tätningsorgan (14) mot en inneryta (4f) inuti den omslutande enheten (1). 13. Ammunitionsanordning enligt något av V patentkraven 1-12, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att respektive projektil (2) är anordnad att lärrma den ornslutande enheten (1) innan avskjutning sker av nästföljande projektil (2). 10 15 20 25 30 35 (fl FN.) CC Û» i *J ÖJ 13 enligt något av patentkraven 1-13, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att efterföljande projektil (2) är anordnad påverkbart för utdrivning ur den omslutande enheten (1) ilman föregående projektil (2) lämnat nämnda omslutande enhet (1). 14. Ammunitionsanordning 15. Annnunitionsanordning enligt något av patentkraven 2-14, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den är anordnad avfyringsbart medelst grovkalibrigt eldrörsvapen (17), t.ex. eldrörsvapen med kaliber 20-40. enligt något av patentkraven 2-15, att projektilerna (2) och drivsatsema (5) är anordnade för användning i ett magasinslöst eldrörsvapen (17). 16. Ammunitionsanordning kännetecknad därav 17. Ammunitionsanordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att projektilema (2) är lösbart hophållna i den omslutande enheten (1) med hophållningsorgan som innefattar företrädesvis bajonettfattning eller skruvfattning. 18. Ammunitionsanordning kännetecknad 1-17: att respektive av ett projektilema (2) något av patentkraven därav omslutande foder (4) innefattar inbördes parallellt anordnade fodersektioner (A, B, C) i som är anordnade individuellt aktiveringsbara. 19. Ammunitionsanordning enligt något av 1-18, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den projektilerna (2) och drivsatserna (5) omslutande enheten (1) är anordnad tillsammans med ﬂer omslutande enheter (16) anordnade vid sidan om varandra. patentkraven 20. Ammunitionsanordning enligt patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den omslutande enheten (1) är anordnad inlinjerbart med ett eldrörsvapens (17) eldrör (18). något av föregående 21. Ammunitionsanordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n ete ck n a d d ä r a v attdenomslutandeenheten(l)äranordnadien i förhållande till avsett rnål överförd eller framdríven bärare. 22. Ammunitionsanordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att varje längddel (IA, IB, etc.) innefattar en 528 6135 14 mekanisk koppling (15), företrädesvis bajonettfattning eller skruvfattning för åstadkommande av nämnda monteringsbarhet. 5 2 8 IS' 3977 SE Arnrnunitionsanordning.

1. omslutande enhet 12- la. omslutande enhetens 1 innervägg/yta 13. 1A Första längdenhet 14- 1B. Andra längdenhet 15.

2. projektil 16. 2' Bakersta projektilen 17. 2a. främre nosdel projektil 18. 2b. bakre del projektil A. 2c. projektilens yttervägg B. 2d. Bottendel vid proj ektilens bakdel C. 2e Ytteryta på bottendel 2d l0a

3. Iriitial/booster Sa

4. foder 4a. parallella fördelar 4b. parallella fördelar 4c. Andra utrymme, foderutrymme 4d. Foderparti (med räfﬂad underyta) 4e. räfflad underyta foderparti 4h. Foderöppningar genom fodervägg 4b 4f. Fodrets 4 inneryta 4g. Anslutningspani på fodersektionen A, B eller C

5. drivsats eller drivladdning

6. Utanförliggande, tredje mindre utrymme/urtagning bakom drivsats 5

7. lagringsorgan 7a. motsvarande räfﬂing/lagringsorgans 7 ytteryta

8. Första utrymme/spalt

9. Främre drivspegeldel 9a. framyta främre drivspegeldel 9 på efterföljande proj ektil eller på en bakvägg i den omslutande enheten

10. åtskiljande bakre drivspegeldel 1 1. Sprängbleck, bandfonnat L* l GJ Tändring, antändningsdon tändsystem tätningsring Mekanisk koppling omslutande enhet andra omslutande enhet eldrörsvapen eldrör Fodersektion Fodersektion Fodersektion springa drivsats 5 bakre ände