SE528213C3 - Förfaranden och arrangemang för adaptiva trösklar vid val av kodek - Google Patents

Description

25 30 definierad som en ekvivalent kvot bärare-till-interfererare (C / I) [3]. QI jämförs sedan mot en uppsättning fasta, fördefinierade trösklar för att bestämma vilken kodekmod som ska användas.

SAMMANFATTNING För att erhålla den bästa möjliga talkvaliteten i AMR-kodekorgan, är det viktigt att välja trösklarna för kodekmodanpassning på rätt sätt. Att emellertid erhålla en Ql som korrekt återger talkvaliteten för alla radioförhållanden, frekvenshoppscheman och nätkonfigurationer kan vara ganska komplicerat. Vidare kan förhållanden variera över tiden. Det kan också finnas prestandavariationer mellan olika mottagarenheter, både avseende faktisk prestanda och QI-uppskattning. Detta betyder att det är troligt att även väl utvalda anpassningströsklar inte kommer att vara optimala vid alla tillfällen. Fasta trösklar kan vara sub-optimala för de föreliggande förhållandena genom att antingen vara för höga eller för låga. I fallet där trösklarna år för höga kommer ett byte från en mindre robust kodekmod till en mer robust kodekmod att inítieras tidigare än vad som radioförhållandena kräver. Detta kommer att orsaka en lätt degradering av talkvaliteten på grund av den lägre inneboende talkvaliteten för den mer robusta kodekmoden. Ett allvarligare problem uppstår när trösklarna år för låga, vilket får bytet från den mindre robusta moden att inträffa för sent.

Detta kan på ett betydande sätt öka felen på radiolänken och i sin tur orsaka en allvarlig degradering av talkvaliteten. Alltså, eftersom båda fallen leder till talkvalitetssänkningar bör de båda två undvikas.

Ett allmänt syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla förbättrade förfaranden och anordningar för val av kodekmoder i multi- kodeksystem. Ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla förfaranden och anordningar som tillhandahåller val av kodekmoder som är mindre känsliga för skillnader i radioförhållanden eller uppskattning därav. lO 15 20 25 30 528 213 3 De ovan nämnda syftena åstadkoms genom förfaranden och anordningar enligt de bifogade patentkraven. I allmänna ord, är den föreslagna lösningen att använda trösklar som är anpassningsbara som svar på den föreliggande mottagna signalkvaliteten. En föredragen algoritm för trökselanpassning är ganska allmän och kan tillämpas antingen på terminalsidan eller på nätsidan, verkande på upplänken och/ eller nedlänken. Trösklarna kan modifieras på mottagarsidan, eller, när de verkar i nätet och verkar på nedlänken kan trösklelanpassningen tillämpas i terminalen. Den föreliggande uppfinningen är avsedd att arbeta med AMR och AMR-liknande tal- och ljudkodekorgan, t.ex. AMR-WB och AMR-WB+, oavsett den speciella radioaccessmetoden, men kan även arbeta med andra kodekväljande tekniker som är baserade på länkkvalitetströsklar.

En fördel med den föreliggande uppfinningen år att trösklar för att välja lämpliga kodekmoder hålls anpassade till rådande radioförhållanden och uppskattade egenskaper, vilket ökar den totala genomsnittliga talkvaliteten.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppñnningen, tillsammans med ytterligare syften och fördelar därmed, kan bäst förstås genom referenser till den följande beskrivningen gjord tillsammans med de medföljande ritningarna, i vilka: FIG. 1 är ett schematiskt blockschema för ett trådlöst kommunikationssystem; FIG. 2A är ett schematiskt blockschema för ett typiskt AMR-kodek- system för nedlänksöverföring; FIG. 2B är ett schematiskt blockschema för ett typiskt AMR-kodek- system för upplänksöverföring; Flo. s är ett diagram som illustrerar förhållanden mellan länk- kvaliteter och talkvaliteter för olika kodeksituationer; FIG. 4 år ett flödesdiagram över huvudsteg för en utföringsform av ett förfarande enligt den föreliggande uppfinningen; lO 15 20 25 30 FIG. 5 är ett ílödesdiagram över huvudsteg för en annan utföringsform av ett förfarande enligt den föreliggande uppfinningen; FIG. 6 är ett flödesdiagram över huvudsteg för ytterligare en utföringsform av ett förfarande enligt den föreliggande uppfinningen; FIG. 7 är ett diagram som illustrerar símuleringsresultat enligt utföringsformer av den föreliggande uppfinningen; FIG. 8A är ett diagram som illustrerar en princip för tröskelanpassning använd i en utföringsform av den föreliggande uppfinningen; FIG. 8B är ett diagram som illustrerar en princip för tröskel- anpassning använd i en annan utföringsform av den föreliggande upp- finningen; FIG. 8C är ett diagram som illustrerar en princip för tröskel- anpassning använd i ytterligare en annan utföringsform av den föreliggande uppfinningen; FIG. 8D är ett diagram som illustrerar en princip för tröskel- anpassning använd i en vidare utföringsform av den föreliggande upp- finningen; FIG. SE är ett diagram som illustrerar en princip för tröskel- anpassning använd i ytterligare en vidare utföringsform av den föreliggande uppfinningen; FIG. 9A är ett schematiskt blockschema över huvuddelar av en utföringsform av ett kodeksystem för nedlänksöverföring enligt den före- liggande uppfinningen; FIG. 9B är ett schematiskt blockschema över huvuddelar av en annan utföringsform av ett kodeksystem för nedlänksöverföring enligt den före- liggande uppfinningen; FIG. 9C är ett schematiskt blockschema över huvuddelar av en utföringsform av ett kodeksystem för upplänksöverföring enligt den före- liggande uppfinningen; samt FIG. 9B är ett schematiskt blockschema över huvuddelar av en annan utföringsform av ett kodeksystem för upplänksöverföring enligt den före- liggande uppfinningen. 10 15 20 25 30 "l ß) OD IQ ...s OJ 5 DETALJERAD BESKRIVNING Fig. illustrerar schematiskt ett trådlöst kommunikationssytem l. En mobil- terminal 20 kommunicerar med en basstation 10. Signaler som överförts från basstationen 10 till mobilterminalen 20 benämns nedlänkssignaler 12 och signaler som överförs från mobilterminalen 20 till basstationen 10 benämns upplänkssignaler 22. Radioförhållandena bestäms t.ex. av avståndet mellan sändaren och mottagaren, och naturens topologi i signalvägens omgivningar. Radioförhållandena påverkas också. av inter- fererande radiosignaler. En annan basstation 19 kan t.ex. sända ut signaler ll, 13, vilka kan interferera med upplänks- 22 och nedlänks- 19 signalerna.

På liknande sätt kan även en annan mobilterminal 29 tillhandahålla interfererande signaler 2 1, 23.

I ett AMR-angreppssätt fordrar olika länkförhållanden att kunna använda olika kodekorgan, för att tillförsäkra en viss talkvalitet. Länkförhållandena kvantiseras som en länkkvalitet LQ, typiskt sett relaterad till ett mått för C /I. Många olika förfaranden för uppskattning av C / I finns tillgängliga inom känd teknik, utförda vid den sändande och/ eller mottagande änden. C/ I- mått kan alltså antingen mätas direkt eller indirekt eller rapporteras från annat håll i systemet. Baserat på LQ, väljs en lämplig kodekmod. Typiskt sett är ett sådant val implementerat genom en uppsättning trösklar. För LQ- värden under en första tröskel tillämpas en första kodekmod, typiskt sett. den mest robusta som ñnns tillgänglig. Mellan den första tröskeln och en andra högre tröskel tillämpas en andra kodekmod, och så vidare. Genom att införa n trösklar kan man välja mellan n+l kodekmoder.

Fig. 2A illustrerar ett typiskt ÅMR-kodeksystem för nedlänksöverföring. En kodekväljarenhet 39 i en basstation 10 innefattar ett AMR-kodekorgan 30.

AMR-kodekorganet 30 innefattar i den föreliggande utföringsformen fyra kodekmoder 31A-D. En modomkopplare 32 ansluter och ingångssignals- anslutning till en av kodekmoderna 3lA-D. Modomkopplaren 32 styrs av en tröskelkomparator 35 i en omkopplarstyrenhet 33. Omkopplarstyrenheten 10 15 20 '25 30 528 215 6 33 innefattar även en länkkvalitetstillhandahållare 34, vilken tillhandahåller en uppskattning av LQ för den länk som är avsedd att användas. Typiskt sett tar länkkvalitetstillhandahållaren 34 emot en LQ-uppskattning från mobilstationen 20. Tröskelkomparatorn 35 avgör mellan vilka trösklar LQ befinner sig och väljer en kodekmod enligt detta. Delarna i figuren år typiskt sett funktionella delar och kan mycket väl implementeras med programvara i en och samma processor.

Signalen som ska sändas kodas med användning av den utvalda kodekmoden och överförs över nedlänken 12.

Basstationen 10 informerar också mobilstationen 20 om vilken kodekmod som används. Detta kan utföras antingen i ett separat meddelande genom att använda vilken typ av styrsignalering som helst eller tillsammans med den kodade signalen själv. Mobilstationen 20 tar emot informationen om vilken kodekmod som används i en omkopplarstyrenhet 45. Mobilstationen 20 innefattar en AMR-avkodare 40, vilken i den föreliggande utföringsformen i sin tur innefattar fyra avkodarmoder 41A-D och en modomkopplare 42.

Som svar på informationen om vilken kodekmod som användes i sändaren väljer modomkopplaren 42 den lämpliga avkodarmoden 41A-D. Den avkodade signalen vidarebefordras sedan för vidare bearbetning, här representerat av en enhet 49.

Fig. 2B illustrerar ett typiskt AMR-kodeksystem för upplänksöverföring. En kodekväljarenhet i en mobilterminal 20 innefattar ett AMR-kodekorgan 30.

AMR-kodekorganet 30 innefattar i den föreliggande utföringsformen fyra kodekmoder 3lA-D. En modomkopplare 32 ansluter och ingängssignals- anslutning till en av kodekmoderna 31A-D. Modomkopplaren 32 styrs av en omkopplarstyrenhet 33. Mobilstationen 20 tar typiskt sett i omkopplarstyr~ enheten 33 emot informationen om vilken kodekmod som skulle användas från basstationen 10. I alternativa utföringsformer kan omkopplarstyr- enheten 33 göra sådana beslut själv. Delarna i figuren är typiskt sett 10 15 20 25 30 528 213 7 funktionella delar och kan mycket väl implementeras med programvara i en och samma processor eller i ett flertal processorer.

Signalen som ska sändas kodas med användning av den utvalda kodekmoden och överförs över upplänken 22.

Basstationen 10 innefattar en AMR-avkodare 40, vilken i den föreliggande utföringsformen i sin tur innefattar fyra avkodarmoder 4lA-D och en modomkopplare 42. Som svar på informationen om vilken kodekmod som ska användas i mobilstationen 20, styr en omkopplarstyrenhet 45 modomkopplaren 42 till att välja den lämpliga avkodarrnoden 4lA-D. Den avkodade signalen vidarebefordras sedan för vidare bearbetning.

Enligt den föreliggande uppfinningen är anordningar, system och förfaranden enligt de ovan presenterade principerna dessutom försedda med organ för anpassning av trösklar baserade på rådande mottagen talkvalitet.

Fig. 3 är ett diagram som i den vänstra delen illustrerar trösklar T1-T5 för kodekmodval. I nuvarande GSM-AMR kan maximalt fyra kodekmoder användas i varje ACS, vilket betyder att tre trösklar används. Den före- liggande uppfinningen begränsas emellertid inte till GSM-AMR och fungerar med vilket antal moder som helst. Fig. 3 representerar därför en generali- serad konfiguration som har 6 moder och 5 trösklar. För LQ-värden mellan dessa trösklar ska olika kodekmoder Ml-ö väljas. Trösklarna Tl-5 är bestämda för att, åtminstone teoretiskt, tillhandahålla tal inom ett visst målkvalitetsintervall Q, såsom illustreras av den streckade regionen i den högra delen av diagrammet. Om trösklar-na T 1-5 är bestämda på ett lämpligt sätt och om länkkvalitetsvärdet på vilket valet baserar sig är riktigt, kommer en faktisk länkkvalitet, tex. representerad av den streckade linjen 100 att tillhandahålla en talkvalitet 101 inom intervallet Q.

Om man nu antar att länkkvaliteten är överuppskattad, dvs. att en tillhandahållen uppskattning 102 för en länkkvalitet är högre än den l0 15 20 25 30 528 215 8 faktiska 100 skulle valet av kodekmod inte behöva vara optimalt. I Fig. 3, faller den uppmätta länkkvaliteten över T2-tröskeln, vilket betyder att kodekmod M3 väljs istället för det optimala valet M2. Som en konsekvens därav kommer medeltalkvaliteten för det överförda talet att höjas över intervallet Q, representerat av den streckade linjen 103. l en sådan situation, skulle tröskeln T2 företrädesvis anpassas som ett slags kalibrering till den, något oriktiga, länkkvalitetsuppskattningen i mottagaren. Genom att öka T2-tröskeln till att vara belägen vid den nivå som representeras av den prickade linjen 104 kommer ett riktigt val a kodekmod M2 att utföras, vilket kommer att leda till en talkvalitet inom intervallet Q.

Man kan här notera, att om onoggrannheten i lånkkvalitetsuppskattning är systematisk kommer samma fel att finnas vid alla trösklar, och företrädesvis skulle alla trösklar kunna anpassas med samma belopp.

Likaså om den antagna relationen mellan en viss kombination av länkkvalitet och kodekmod, och den erhållna talkvaliteten är något oriktig, t.ex. om en teoretisk överförenkling görs, kan en anpassning av en tröskel tona in resultatet till det önskade talkvalítetsintervallet. I fall där sådana relationsfel är systematiska skulle en samtidig anpassning av alla trösklar kunna vara att föredra. I andra fall är istället individuella anpassningar för individuella trösklar lärnpligare.

En utföringsform av ett förfarande enligt den föreliggande uppfinningen illustreras i Fig. 4 på en allmän nivå. Proceduren börjar i steg 200. I steg 220 tillhandahålls länkkvalitetsmätningar. I steg 222 väljs en kodekmod som ska användas bland en uppsättning tillgängliga kodekmoder genom att jämföra den uppmätta länkkvaliteten med en uppsättning trösklar. En uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet tillhandahålls i steg 230. I steg 237 avgörs det ifall uppskattningen av signalkvalitet år utanför ett förutbeståmt signalkvalitetsintervall för den använda kodekmoden. Om uppskattningen av signalkvalitet är inom intervallet görs ingen tröskelanpassning, eller lO 15 20 25 30 I' l FJ) GD PO på CN 9 alternativt en tröskelanpassning med en "noll"-storlek görs, och proceduren fortsätter till steg 299. Om uppskattningen av signalkvalitet är utanför inter- vallet fortsätter proceduren till steg 240, i vilket uppsättningen trösklar dynamiskt anpassas som svar på uppskattningen av rådande mottagen signalkvalitet. Proceduren avslutas i steg 299. Även om proceduren illustreras som en enda rad av steg upprepas den faktiska proceduren typiskt sett ett antal gånger, vilket illustreras av den streckade pilen 250.

Notera också att tröskelanpassníngsstegen kan separeras från de faktiska urvalsstegen, och utförandet av de olika stegen kan repeteras oberoende av varandra.

En särskild utföringsform av en algoritm för tröskelanpassningsstegen presenteras i samband med Fig. 5. Den adaptiva tröskelalgoritmen upp- skattar talkvaliteten på den mottagna länken och jämför uppskattningen mot givna talkvalitetsgränser för varje kodekmod. Talkvaliteten skulle kunna uppskattas från ramraderingsmått, t.ex. FER, bitfelsratemått, t.ex. RxQual, eller objektiva talkvalitetsmått, t.ex. SQI [4] eller PESQ [5]. Om den upp- skattade talkvaliteten för en given mod är utanför sina gränser, antingen för bra eller för dålig, är det troligt att den förknippade tröskeln för omkoppling till de lämpliga intilliggande kodekmoderna är sub-optimal för de före- liggande radioförhållandena. Algoritmen kommer då att modifiera alla kodekmodomkopplingströsklar. En orsak till att modifiera alla trösklar istället för endast den förknippade tröskeln är att det gör det mycket enklare att alltid bibehålla trösklarna i en konsistent ordning, dvs. att de inte överlappar [3]. Sådana problem diskuteras mer i detalj längre ner.

I ett typiskt fall är ett enda värde för talkvaliteten uppskattad för den mot- tagande länken för brusig för direkt användning i ett tröskelanpassnings- beslut. Istället, i den föreliggande utföringsformen, beräknas ett långtids- medelvärde. Beräkningen av tröskelanpassningen baserar sig på långtidstal- kvaliteten och på den uppnåeliga talkvaliteten med innevarande ACS. På grund av medelvärdesbildningsprocessen som används för att erhålla lång- lO 15 20 25 30 10 tidstalkvaliteten kommer flera tröskelanpassningar vanligtvis att behöva göras.

För en tillämpning av en nätbaserad algoritm som arbetar på nedlänks- signalen, kommer den nya uppsättningen trösklar att sändas till en mobil- station genom att stjäla en talram, vilket effektivt sett orsakar en raderad ram. Som en följd därav bör algoritmen företrädesvis inte tillåtas uppdatera trösklarna alltför ofta. Simuleringar visar emellertid att detta typiskt sett inte är något problem i realistiska scenarier.

För en illustration har en algoritm för anpassningsbara trösklar för AMR i GSM utvecklats och utvärderats. Den föreslagna tröskelanpassningen tillämpas på en konfiguration som verkar på en nätsida och på nedlänken, eftersom det anses vara särskilt användbart. Detta möjliggör upplinjering av AMR-prestanda för mobilstationer från olika säljare utan att behöva ändra mobilstationen, vilket skulle fordra Standardisering. Indatat till algoritmen i denna särskild utföringsform är FER rapporterat av mobilstationen, dvs.

FER är "talkvalitetsmåttet" som det refereras till ovan. FER-värdet erhålls från den utökade mätrapporten (EMR, eng. Enhanced Measurement Report) [6]. Som en följd därav är det ett nödvändigt krav för att algoritrnen i den föreliggande utföringsformen ska fungera att mobilstationen stödjer EMR.

EMR inbegriper antalet korrekt mottagna ramar under mätperioden av 480 ms, dvs. 24 talramar. FER-värdet rapporteras inte direkt i EMR. Det som rapporteras är istället antalet korrekt mottagna block. FER-värdet kan emellertid beräknas från detta eftersom basstationssystemet (BSS) känner till antalet sända block. Algoritrnen är avsedd att köras så snart en EMR har mottagits.

Proceduren. börjar i steg 200. I steg 231 tillhandahålls indata nödvändigt för algoritmen. Den föreliggande utföringsformens algoritm behöver två indata: mobilstationens FER-värde och den senaste kodekmoden som användes av mobilstationen under den sista EMR-mätperioden. Båda indata kan erhållas, direkt eller indirekt, genom EMRen sänd från mobilstationen. 10 15 20 25 30 528 213 11 Om en tröskeländring har gjorts kommer det ta ett tag innan ändringen har tillämpats av MSen. Detta betyder att en eller ett par FER-mätningar, mätta omedelbart efter beslutet att ändra trösklarna har gjorts, kommer att vara representativa för den gamla tröskeln och bör därför inte användas för vidare utvärdering. Den föreliggande algoritmutföringsformen har därför en räknare, vilken räknar hur många EMR-rapporter som har tagits emot sedan den senaste tröskeländringen. En viss förutbestämd latensperiod är definierad och de EMRer för vilka latensperioden inte har gått ut kastas bort.

Detta illustreras i Fig. 5 såsom steg 232. I det fallet, återvänder den före- liggande algoritmen omedelbart utan att modifiera några trösklar.

Antalet EMRer att kasta bort i den föreliggande utföringsformen specificeras med en parameter, och dess normalvärde är 1, dvs. endast den första EMRen omedelbart efter en tröskeländring kastas bort. Skälet för detta är att en tröskeländring normalt tar mindre än 480 ms att utföra.

FER-värdet från EMRen lagras i steg 234 i en array för den efterföljande beräkningen av längtidsmedelväres-FER. Exempelalgoritmens beteende kan till en ganska stor del modifieras genom att ändra hur många EMRer som ska tas emot innan vi fortsätter med beräkningen av tröskelanpassningen.

Längden av FER-arrayen styrs i den föreliggande utföringsformen av en parameter. En möjlighet är att specificera att hela FER-arrayen ska ha fyllts innan en tröskel ändras. En annan möjlighet är att alltid tillåta tröskel- ändringar oavsett av hur många EMRer som har tagits emot. Det första fallet kommer hädanefter kallas "ATl" och det andra fallet "AT2". I extremfallen kan man säga att ATl ger stora tröskeländringar men sällan, medan AT2 ger små ändringar men oftare. Såsom kommer att diskuteras vidare nedan kommer AT2 även ge tröskeländringar som i princip har fasta värden.

Eftersom tröskeländringarna kommer att sändas till MSen genom att stjäla talramar är det tydligt att göra tröskeländringar för ofta kommer att försämra talet. Å andra sidan är FER-arrayens normallängd så stor (dess 10 15 20 25 30 528 213 12 normallängd är 60 i den föreliggande utföringsforrnen) så att vänta tills den har fyllts helt innan trösklar ändras betyder att trösklarna kommer att kvarstå omodifierade under en väsentlig tid. I normalfallet tar det nästan 30 sekunder. Om FER-uppskattningen i MSen är allvarligt fel, är detta för länge att vänta innan trösklarna ändras. Resultat från simuleringar visar att trösklarna bör tillåtas ändras så ofta som möjligt. Vinsterna från att ändra trösklarna så snart som möjligt är inte desto mindre så stora att den föreliggande algoritmutföringsforrnen bör kunna göra så, men med en liten "anståndsperiod", vilken hindrar trösklarna att ändras för ofta. l den föreliggande utföringsformen styrs antalet EMRer som måste tas emot innan en tröskeländring kan göras av en parameter vars normalvärde är 10.

I steg 235 kontrolleras det ifall antalet mottagna EMRer är mindre än denna parameter. Om inte tillräckligt många EMRer har tagits emot återvänder proceduren utan att modifiera trösklarna.

Den parameter som styr antalet EMRer som är nödvändigt för att utföra en långtidsmedelvärdesbildning kan också vara beroende på olika andra parametrar. Icke-exklusiva exempel på sådana parametrar är nuvarande kodekmod, egenskaper för mottagarutrustning, tiden på dagen och dagen i veckan.

Långtids-FER, FERR, beräknas i den föreliggande utföringsformen i steg 236 genom att bilda medelvärde över hela FER-arrayen. Notera att hela FER- arrayen används i denna beräkning, även om alla arrayelement inte behöver vara fyllda. Detta betyder att långtids-FER kommer att drastiskt under- skattas när endast ett par element i arrayen har fyllts. Detta är ort ganska medvetet för att undvika att ha tröskeländringar som inträffar alltför ofta, och arbetar parallellt med kontrollen beskriven ovan.

Långtids-FER, FERn, jämförs sedan med en övre och en nedre FER-gräns i steg 237, och om FERR, är under den nedre FER-gränsen eller över den övre FER-gränsen återvänder proceduren utan att modifiera kodekmodbytes- 10 15 20 25 528 213 13 trösklarna. Normalvärdet för den över FER-grånsen är i den föreliggande utföringsformen 0,01, dvs. 1%, för full hastighet (FR, eng. Full Rate) och 0,03, dvs. 3%, för halv hastighet (HR, eng. Half Rate).

Från FERn, beräknas i steg 240 slutligen en tröskelanpassning AG) för alla trösklar. I den föreliggande utföringsformen beräknas den såsom: FER, “FT Ä PER, FER, F.

Ao = cm” log = C, ln = C22 log Där är FERt målet mot vilket den föreliggande algoritmutföríngsformen syftar. Dess normalvärde år 0,0015, i.e. 0,15%, för FR och 0,003, dvs. 0,3%, för HR. Konstanten C styr "aggressiviteten" för den föreliggande algoritm- utföringsformen, dvs. hur snabbt den försöker att nå FER-målet. Värdet av C kommer att bero på basen till logaritmen i ekvationen ovan. Tabell l ger vården för logarítmer i bas 10, e och 2.

FR HR C10 3.208 4.960 Ce 1.393 2.154 Cz 0.9656 1.493 Tabell 1. Värden för konstanten C för användning med logaritmer med olika baser.

En motsvarande ekvation för ett mer allmänt signalkvalitetsmått kan formuleras såsom: w = ASQ., SQ), lO 15 20 25 30 14 där AO är tröskelanpassningen, f ( ) är en förutbestämd funktion som har två variabler, SQe är den uppskattade rådande mottagna signalkvaliteten och SQ, är ett mål för mottagen signalkvalitet.

Tröskelanpassningen AO rundas i den föreliggande särskilda utföringsformen sedan av till det närmast högre halvdeeibel-värdet och adderas till alla de föreliggande kodekmodomkopplingströsklarna.

Notera att för AT2, i vilken vi inte väntar på att FER-arrayen ska fyllas innan beräkningen av tröskelanpassningama, utan istället försöker att göra en tröskelanpassning så snart en EMR har mottagits, kommer tröskel- anpassningen att vara nästan konstant. Orsaken till detta är att en tröskel- anpassning beräknas så snart långtids-FERen överskrider FER-gränsen, vilket betyder att FERu kommer att vara mycket nära FER-grånsen vid tillfället för tröskelanpassningen, utom för patologiska fall. För FR och med användning av normalvärdet för FER-gränsen som värdet för FERn i ekvationen längre ovan får vi en tröskelanpassning AO = 2,6 dB, eller avrundad till närmast högre halvdecibel-värde, AG) = 3,0 dB. För I-IR får vi en avrundad tröskelanpassning A0 = 4,0 dB.

Den övre FER-gränsen härlcddes från FER-nivåerna vid kodekmod- omkopplingströsklarna för alla ACSer. Den högsta FER-nivån för den högre kodekmoden vid den nedåtgående omkopplingströskeln togs som ett referensvärde. Om eventuell tid som spenderats i den lägsta kodekmoden försummas år detta värde i princip den högsta FER-nivån som någonsin kommer att erhållas under optimala inställningar. Om en högre FER-nivå erhålls kommer lånkanpassníngen välja en lägre kodekmod. Detta FER- referensvårde multiplicerades sedan med 1,5 och avrundades för att erhålla den övre FER-grånsen.

Den undre FER-gränsen erhålls på ett analogt sätt. Här tas den högsta FER- nivån för den lägsta kodekmoden vi den uppåtgående ornkopplingströskeln 10 15 20 25 30 528 215 15 som referensvärde. Om eventuell tid som spenderats i den högsta kodekmoden försummas är detta en övre gräns för den lägsta FER-nivån som någonsin erhålls under optimala inställningar. Om en lägre FER-nivå erhålls kommer länkanpassningen välja en högre kodekmod. Detta FER- referensvärde dividerades sedan med 1,5 och avrundades för att erhålla den under FER-gränsen.

Mål-FER erhålls på ett liknande sätt som den undre FER-gränsen. Mål-FER tas sedan ungefär som 2A gånger referensvärdet för FR, och 4 gånger referensvårdet för HR.

Konstanten C erhålls genom att göra en linjärapproximation av förhållandet FER-till-C / I i log-domänen. Värdet för C tas sedan som det absoluta värdet av det inverterade värdet av lutningen av linjärapproximationen. Lutningen beror något på kodekmoden, så medelvärdet över alla kodekmoder tas (separat för FR och HR). Det finns ett större beroende på antalet frekvenser som används för frekvenshopp. Ju fler frekvenser, desto större lutning. Hopp över fem frekvenser användes för att erhålla värdena för lutningarna i den föreliggande utföringsforinen, och i slutänden för värdet på C, eftersom den ger mellanliggande värden mellan de två extremerna, ideal och ingen frekvenshoppning.

Proceduren avslutas i steg 299. Fackmannen inser att stegen 231 till 236 i Fig. 5 i grunden motsvarar steget 230 i Fig. 4.

En mobilstation (MS), vilken uppskattar C / I inkorrekt, är naturligtvis inte den enda situation i vilken en hög FER-nivå kan erhållas. Ett högt FER- värde i den lägsta, mest robusta kodekmoden erhålls när radioförhållandena är dåliga, oavsett värdena på trösklarna, och därför bör FER-värden som erhålls när man befinner sig i den lägsta kodekmoden kastas bort, åtminstone ifall de är höga. Följaktligen, i en utföringsform, kan en av talkvalitetsgränserna, den övre FER-gränsen, sättas till oändligheten för den mest robusta kodekmoden. 10 15 20 25 30 528 Zlš* 16 Analogt erhålls ett lågt FER-vårde i den högsta, minst robusta kodekmoden när radioförhållandena är utmärkta, oavsett värdena på trösklarna, och därför bör FER-värdena som erhålls när den befinner sig i den högsta kodekmoden kastas bort, åtminstone om de är låga. Följaktligen, i en utföringsform, kan en av talkvalitetsgränserna, den undre FER-gränsen, sättas till oändligheten för den minst robusta kodekmoden.

När länkkanalsförhållandet är så dåligt att en hög FER-nivå erhålls även om MSen använder den lägsta kodekmoden måste ytterligare överväganden göras. I detta fall ska det naturligtvis inte göras några tröskeländringar. För att särskilja mellan olika fall med höga FER-nivåer, skulle vi ha velat haft förhållandet mellan de olika kodekmoderna som använts under den sista EMRen. En hög EMR-nivå och en hög proportion av den lägsta kodekmoden skulle då indikera en dålig kanal och inte en MS med en inkorrekt C/ l~ bestämning. Tyvärr finns typiskt sett inte denna information tillgänglig i den föreliggande utföringsformen. I den föreliggande utföringsformen måste vi istället använda vad som finns tillgängligt i EMRen, nämligen den senaste kodekmoden som använts av MSen.

Såsom illustreras i Fig. 6 innefattar en särskild utföringsform ett steg 233, vilket bestämmer om ett rapporterat FER-värde ska användas för upp~ datering av FER-arrayen eller inte. Om till exempel den senaste kodekmoden som använts av MSen är den lägsta kodekmoden i den föreliggande ACSen, kan det rapporterade PER-värdet kastas bort. Ett sådant FER-värde kommer då inte att påverka långtidsmedelvärdet. För att inte förhindra låga FER- värden som erhålls i den lägsta kodekmoden att påverka FERn, är det att föredra om kasseringssteget även beror på det faktiska FER-värdet, så att t.ex. ett FER-värde under FER-mål-värdet tillåts inbegripas i beräkningen av FERlt. Én analog rutin finns för att kassera FER-värden som erhålls i den högsta kodekmoden, i synnerhet när sådana FER-värden är låga. 10 15 20 25 30 (Il h.) Cu N.) ...ä 0-1 17 Notera att den föreliggande utföringsformen inte stoppar hela algoritmen när kommunikationen äger rum via den lägsta (eller högsta) kodekmoden, utan fortsätter med tröskelanpassningsberäkningarna. Det är endast upp- dateringen av FER-arrayen som inte genomförs om den lägsta (eller högsta) kodekmoden används. Skälet till detta är lite dunkel och kanske lite långsökt, men det finns en viss möjlighet att mobilstationen (MS) har varit i en annan kodekmod än den lägsta, och att den uppskattade FERit år högre än den övre FER-gränsen, men att du förhindras att anpassa trösklarna av andra skål. Antag då att radiokvaliteten sjunker så att en kodekmod- omkoppling till den lägsta kodekmoden inträffar, och att anpassnings- restriktionen samtidigt hävs. Vi har nu den situation där vi vet att kodek- modomkopplingströsklarna bör anpassas, men om vi inte tillät exempel- algoritmen att fortsätta när vi befinner oss i den lägsta moden skulle ingen anpassning göras. Exempelalgoritmen skulle vara kvar i detta tillstånd tills radiokanalen blir bättre och vi kopplar om till en högre kodekmod.

Exempelalgoritmen för anpassade trösklar tillåter nu att anpassa tröskeln och gör så, och den nya modomkopplingströskeln skulle troligen orsaka en omedelbar nedreglering till den lägsta kodekmoden, vilket skapar två kodek- modomkopplingar (en uppgradering följd av en nedgradering) som nästan följer på varandra. Om vi i motsats därtill tillåter exempelalgoritmen för anpassning av trösklar att anpassa trösklarna även om vi befinner oss i den lägsta kodekmoden undviker vi därigenom denna onödiga upp- och ned- omkoppling av kodekmod.

En simulering enligt den utföringsform som illustreras i Fig. 6 har utförts med användning av en AMR-lånksimulator. Den inkorrekta uppskattningen av C/I simulerades genom att addera en C/I-offset i länkanpassnings- rutinen, alldeles innan det faktiska kodekmodvalet, vilket orsakar länk- anpassningen att tro att kanalen hade ett högre C /I än det verkligen hade och följaktligen ibland felaktigt valde en högre kodekmod. Fyra olika varianter simulerades, "normal" med en korrekt C / I-uppskattning, "+2dB" med C/ I konstant överskattad med 2 dB, "+5dB" med C/ I konstant 10 15 20 25 30 528 213,-' 18 överskattad med 5 dB och "+8dB" med C /I konstant överskattad med 8 dB.

Simuleringarna baserade sig på en version av utföringsformen där beräkningarna av tröskelanpassningarna för AT2 och FR ersattes genom att helt enkelt sätta tröskelanpassningarna till 2,5 dB.

Kanalen var TU3 och ett frekvenshoppscenario simulerades, vilket hoppade över 5 frekvenser (5FH). Längden av simuleringarna var 22000 talramar, dvs. 440 sekunder. C / I-proñlen var en kontinuerligt varierande profil i vilken ' C / I varierade mellan ~ 21 dB och ~ 3 dB.

Medel-FER från simuleringarna prickades in i Fig. 7. PER-värdena som ges här är endast beräknade för ramar i vilka den lägsta kodekrnoden inte har använts. Notera att FER-värdena är medelvärden beräknade över den fullständiga simuleringskörningen och detta innebär att den inbegriper ramraderingar som inträffade innan anpassningsalgoritmen för trösklar hade stabiliserats.

Från Fig. 7 kan man se att båda varianterna av exempelalgoritmen för anpassade trösklar fungerar ganska bra och båda klarar av att reducera FER ganska väsentligt. I de flesta fall överträffar “ATT-varianten "AT1".

Såsom nämndes längre ovan finns det vissa olika angreppssätt till hur trösklarna ska uppdateras. Fig. 8A illustrerar ett extremt angreppssätt när endast den speciella tröskeln runt vilken lânkkvaliteten för tillfället befinner sig anpassas. Fig. 8B illustrerar det andra extrema angreppssättet, där alla trösklar anpassas med samma belopp, oavsett vilken som var föremålet för utvärderingen. Fig. 8C illustrerar en annan utföringsforrn, där alla trösklarna anpassas, men där anpassningsbeloppet skiljer sig från en tröskel till den andra enligt förutbestämda förhållanden. Fig. 8D illustrerar en variant av Fig. 8A, där endast en tröskel anpassas ursprungligen. I denna utföringsform innefattar emellertid anpassningsproceduren ett utvärderings- steg, där det dras slutsatser om ifall den anpassade tröskeln passerar en 10 15 20 25 30 528 213 19 annan tröskel. Om detta är fallet anpassas även den tröskeln som passeras, för att hålla trösklarna i samma ordning som de ursprungligen var.

En annan aspekt av anpassningen är ifall anpassningen görs individuellt, för en viss grupp av användare eller terminaler, eller allmänt. I en aspekt, är det avsett att trösklarna ska vara lika för varje mobilstation eller användare som är ansluten till den cell, i vilken den föreliggande uppfinningen tillämpas. Ett sådant angreppssätt kommer enkelt att kompensera för systematiska fel i inställning av de ursprungliga tröskelvärdena. Även fel gjorda av den basstation som styr cellen kan kompenseras på detta sätt. Emellertid, fel som görs av de individuella mobilstationerna kan inte kompenseras allmänt.

Istället kommer ett sådant angreppssätt bli något instabilt, om terminaler som har väsentligen olika C/ I-mätningar strävar i olika riktningar.

Om systematiska mobilstationsfel tros bero pä den faktiska tillverkaren eller mobílstationens modellnurnmer skulle tröskelanpassningarna kunna göras giltiga för alla mobilstationer som tillhör en särskild grupp av mobilstationer.

Kännedom om tillverkaren eller modellnumret måste då vara tillgängligt för den nod som genomför anpassningen.

Individuella mobilstationer kan även ha något skilda systematiska fel, vilket endast kan kompenseras för genom att tillåta varje individuell användare att ha sin egen uppsättning av trösklar. Fig. 8E illustrerar ett sådant angrepps- sätt. En ursprunglig tröskel anpassas för en första mobilstation med ett belopp ß, medan tröskeln hälls oförändrad för en andra mobilstation.

Vidare, den ursprungliga eller originaluppsättningen av trösklar som används för en användare vid upprättandet av ett samtal kan väljas på olika sätt. Ett sätt är att välja en originaluppsättning av trösklar som är lika med den uppsättning som senast användes av användaren. Detta kan bli praktiskt möjligt om mobilstationen sparar information om de använda trösklarna. Emellertid, eftersom antalet potentiella användare är enormt, är detta angreppssätt inte särskilt troligt om endast basstatíonssystemet har 10 15 20 25 30 528 215 20 tillgång till de faktiska tröskelvärdena. Ett föredraget sätt skulle i sådana fall istället vara att basera originaluppsåttningen av trösklar på en senast använd uppsättning av trösklar för samma typ av mottagare, t.ex. samma tillverkare eller samma modellnummer.

Denna uppstartningsprocedur skulle kunna förbättras genom att registrera statistik om tröskelanpassningar och mottagaregenskaper. En original- uppsättning av trösklar vid upprättande av samtal kan då göras beroende på statistiskt beteende för mottagare som har liknande mottagaregenskaper.

Såsom nämnts vidare ovan kan den föreliggande uppfinningen tillämpas på såväl upplänks- som nedlänkskommunikation. Den föreliggande upp- ñnningen kan även tillämpas på såväl mobilstationssidan som på bas- stationssystemsidan. Figurerna 9A-D illustrerar dessa alternativ.

I Fig. 9A beaktas nedlänkskommunikation 12. Mobilstationen 20 innefattar mätorgan 50 för mätning av talkvaliteten i det mottagna talet från nedlänken 12. Mobilstationen 20 innefattar vidare en enhet för kodekvals- tröskelanpassning 51, vilken utför utvärderingsprocedurerna enligt den föreliggande uppfinningen och tillhandahåller förslag till tröskel- anpassningar. En förfrågan 24 om att genomföra sådana anpassningar överförs till en kommunikationsnätsnod, i detta fall basstationen 10, vilken beslutar ifall anpassningarna ska utföras. Alternativt, om systemet så tillåter, kan mobilstationen 20 utföra tröskelanpassningarna.

I Fig. 9B beaktas återigen nedlänkskommunikation 12. Mobilstationen 20 innefattar även här mätorgan 50 för mätning av talkvaliteten i det mottagna talet från nedlänken 12. Mobilstationen 20 rapporterar 25 resultatet av mätningarna upplänks till en kommunikationsnätsnod, i detta speciella fall basstationen 10. Basstationen 10 innefattar i denna utfóringsforrn enheten för kodekvalströskelanpassning 51, vilken utför utvärderingsprocedurerna enligt den föreliggande uppfinningen och basstationen 10 utför lO 15 20 25 30 U! |\, G9 FJ ._s 04 21 anpassningen. Trösklarna och/ eller anpassningshistorien för trösklama lagras företrädesvis i ett minne 52.

I Fig. 9C beaktas istället kommunikation i upplänken 12. En kommunikationsnätsnod, i detta fall basstationen 10, innefattar här mätorganet 50 för mätning av talkvaliteten i det mottagna talet från upplänken 12. Basstationen 10 innefattar i denna utföringsform även enheten för kodekvalströskelanpassning 51, vilken utför utvärderings- procedurerna enligt den föreliggande uppfinningen. Basstationen 10 utför anpassningen och sänder ett kommando 14 till mobilstationen om vilken kodekmod som ska användas.

I Fig. 9D beaktas kommunikation i upplänken 12. Denna utföringsform är förmodligen den minst användbara. En kommunikationsnätsnod, i detta fall basstationen 10, innefattar mätorganet 50 för mätning av talkvaliteten i det mottagna talet från upplänken 12. Basstationen 10 sänder en rapport 15 om resultatet av mätningarna till mobilstationen 20. Mobilstationen' 20 innefattar i denna utföringsform enheten för kodekvalströskelanpassning 51, vilken utför utvärderingsprocedurerna enligt den föreliggande uppfinningen och tillhandahåller förslag till tröskelanpassningar. En förfrågan 24 för att genomföra sådana anpassningar överförs till basstationen 10, vilken beslutar ifall anpassningarna ska utföras. Alternativt, om systemet så tillåter, kan mobilstationen 20 utföra tröskelanpassningarna.

I de olika utföringsformerna ovan överförs rapporter, kommandon och förfrågningar mellan basstationen och mobilstationen. Såsom beskrevs ovan är EMR en bra kandidat för att överföra mätresultat. Emellertid kan såväl talkvalitetsmätningen som kommandon och/ eller förfrågningar överföras mellan mottagare och sändare genom att använda vilken kommunikations- kanal som helst, t.ex. EMR, inbandssignalering, styrkanalssignaleririg etc.

Den föreliggande uppfinningen är avsedd att verka med AMR och AMR-lika tal- och audiokodekar, t.ex. AMR-WB och AMR-WB+, oavsett den särskilda 10 15 20 25 30 528 215 e' 22 radioaccessmetoden, men kan även verka med andra kodekväljande tekniker som grundar sig på länkkvalitetströsklar.

I utföringsformerna beskrivna ovan beskrivs organet för utförande av förfarandena enligt uppfinningen som varande innefattade i mobilterminalen och/ eller basstationen. Emellertid kan kommunikationsnåtsorganen också innefattas i andra kommunikationsnätsnoder än basstationen, t.ex. i en basstationsstyrenhet eller någon annan nod som är ansluten till basstationen. Tilläexempel, i utföringsformen i Fig. 9C, skulle mätorganet 50 kunna tillhandahållas i basstationen, medan enheten för kodekvals- tröskelanpassning 51 och/ eller minnet 52 istället kan tillhandahållas i en basstationsstyrenhet.

Utföringsformerna beskrivna ovan ska förstås som några illustrativa exempel av den föreliggande uppfinningen. Det inses av fackmännen att olika modifieringar, kombinationer och ändringar kan göras i utföringsformerna utan att avvika från den föreliggande uppfinningens omfattning. I synnerhet kan olika dellösningar i olika utföringsformer kombineras till andra konfigurationer, där så är tekniskt möjligt. Den föreliggande uppfinningens omfattning definieras emellertid av de bilagda kraven.

REFERENSER [l] 3GPP TS 26.071, AMR speech codec; General description. [2] 3GPP TS 26.171, Wideband AMR speech codec; General description. [3] 3GPP TS 45.009: Link Adaptation [4] S. Wanstedt, J. Petterson, X. Tan, and G. Heikkila, Development of an objective speech quality measurement model for the AMR codec, MESAQIN 2002. [5] ITU-T P.862, Perceptual evaluation of speech quality (PESQ). [6] 3GPP TS 45.008, Radio subsystem link control.

Claims (37)

10 15 20 25 30 528 2125 23 PATENTKRAV

1. Ett förfarande för att anpassa trösklar för kodekval, innefattande stegen: tillhandahållande (230) av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet; samt dynamisk anpassning (240), som svar på uppskattningen av rådande mottagen signalkvalitet, av en uppsättning trösklar (Tl -T5) använda för att välja en kodekmod som ska användas bland en uppsättning tillgängliga kodekmoder (3 lA-D, 41A-D).

2. Förfarandet enligt krav 1, i vilket den dynamiska anpassningen (240) av uppsättningen trösklar (Tl-T5) är allmänt giltig för alla överföringar från en nod (10) som utför det dynamiska anpassningssteget.

3. Förfarandet enligt krav 1, i vilket den dynamiska anpassningen (240) av uppsättningen trösklar (Tl-TS) år allmänt giltig för alla överföringar till mottagare (20) som tillhör en grupp av mottagare som har gemensamma egenskaper.

4. Förfarandet enligt krav 1, i vilket den dynamiska anpassningen (240) av uppsättningen trösklar (Tl-T5) är allmänt giltig endast för överföringar till en mottagare (10, 20) som faktiskt utför nämnda uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet.

5. Förfarandet enligt något av kraven 1 till 4, i vilket signalkvaliteten är åtminstone ett objekt i listan: FER; BER; SQI; RxQual; samt PEsQ. 10 15 20 25 30 523. 215 24

6. Förfarandet enligt något av kraven 1 till 5, i vilket uppskattningen av rådande mottagen signalkvalitet långtidsmedelvärdesbildas.

7. Förfarandet enligt krav 6, i vilket uppskattningen av rådande mottagen signalkvalitet medelvårdesbildas över ett förutbestâmt antal mätningar.

8. Förfarandet enligt krav 7, i vilket det förutbestämda antalet beror på åtminstone ett objekt i listan: innevarande kodekmod; egenskaper för mottaganltrustning; tid på dagen; samt dag i veckan.

9. Förfarandet enligt något av kraven 1 till 8, i vilket steget tillhandahållande »(230) av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet i sin tur innefattar steget: mätning av rådande mottagen signalkvalitet i en mobiltermínal (20) på nedlånkssignaler (12).

10. Förfarandet enligt krav 9, i vilket steget tillhandahållande (230) av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet vidare innefattar steget: _ överföring av information som representerar den uppmätta rådande mottagna signalkvaliteten till en kommunikationsnåtsnod (10); varvid steget dynamisk anpassning (240) utförs i en kommunikations- nåtsnod (10).

11. Förfarandet enligt krav 9, i vilket steget dynamisk anpassning (240) utförs i mobilterminalen (20).

12. Förfarandet enligt krav 11, innefattande de ytterligare steget: rapportering av den anpassade uppsättningen av trösklar (T1-T5) till kommunikationsnätsnoden (10). 10 15 20 25 30 25

13. Förfarandet enligt krav 9, i vilket steget dynamisk anpassning (240) av uppsättningen av trösklar (Tl-T5) i sin tur innefattar stegen: beräkning av föreslagna anpassningsvärden i mobilterminalen (20); överföring av information som representerar de föreslagna tröskelanpassningsvärdena från terminalen (20) till en kommunikationsnäts- nod (l0); utvärdering av de föreslagna tröskelanpassningsvårdena i kommunikationsnätsnoden (10); samt anpassning, i kommunikationsnätsnoden (10) av uppsättningen av trösklar (Tl-T5) enligt de föreslagna tröskelanpassningsvärdena om de föreslagna tröskelanpassningsvärdena befanns vara lärnpliga.

14. Förfarandet enligt något av kraven 1 till 8, i vilket steget tillhandahållande (230) av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet i sin tur innefattar steget: mätning av rådande mottagen signalkvalitet i en kommunikationsnäts- nod (10) på upplänkssignaler (22).

15. Förfarandet enligt krav 14, i vilket steget dynamisk anpassning (240) utförs i kommunikationsnätet.

16. Förfarandet enligt krav 15, i vilket steget dynamisk anpassning (240) utförs i en nod i kommunikationsnätet, annan än nämnda kommunikations- nätsnod som utför mätningen.

17. Förfarandet enligt krav 15 eller 16, innefattande det ytterligare steget: rapportering av den anpassade uppsättningen av trösklar (Tl-T5) till en mobilterrninal (20) som tillhandahåller nämnda upplänkssignal (22).

18. Förfarandet enligt krav 13, vidare innefattande stegen: överföring av information som representerar den uppmätta rådande mottagna signalkvaliteten till en rnobilterrninal (20); varvid steget dynamisk anpassning (240) utförs i mobilterminalen (20). 10 15 20 25 30 01 ha C21). I J så» CN

19. Förfarandet enligt krav 10, i vilket steget överföring av information innefattar överföring på en kommunikationskanal mellan mobilterminalen (20) och kommunikationsnätsnoden (10) vald från listan: EMR; inbandssignalering; samt styrkanalssignalering.

20. » Förfarandet enligt något av kraven 1 to 19, i vilket steget tillhanda- hållande av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalítet fördröjs med en förutbestämd Iatenstid efter att en tröskelanpassning har utförts.

21. Förfarandet enligt något av kraven l till 20, i vilket steget dynamisk anpassning (240) av uppsättningen av trösklar (TI-TS) innefattar anpassning av alla trösklar (Tl-T5) i uppsättningen av trösklar med samma belopp.

22. Förfarandet enligt krav 21, i vilket nämnda samma belopp beräknas som: Ao = f(SQl , Se) , där A0 är nämnda samma belopp, f ( ) är en förutbestämd funktion som har två variabler, SQe är den uppskattade rådande mottagna signalkvaliteten och SQ, är ett mål för mottagen signalkvalitet.

23. Förfarandet enligt krav 22, i vilket signalkvaliteten är FER och nämnda samma belopp beräknas som: Hm, Ao=c”1 , *°°gmm, där Cm är en konstant som bestämmer algoritmaggressivitet, FERe är den uppskattade rådande mottagna FER och FER, är ett mål för mottagen FER.

24. Förfarandet enligt något av kraven l till 20, i vilket steget dynamisk anpassning (240) av uppsättningen av trösklar (T1-T5) innefattar anpassning 10 15 20 25 30 27 av trösklarna (TI-TS) i nämnda uppsättning av trösklar med belopp bestämda av en relation som är beroende på tröskeln ifråga.

25. Förfarandet enligt något av kraven 1 till 20, i vilket steget dynamisk anpassning (240) av uppsättningen av trösklar (TI-TS) innefattar anpassning av endast en tröskel i nämnda uppsättning av trösklar med ett belopp som tillförsäkrar att nämnda endast en tröskel inte passerar någon annan tröskel i nämnda uppsättning av trösklar.

26. Förfarandet enligt något av kraven 1 till 25, i vilket steget tillhandahållande av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet begränsas när åtminstone en av en lägsta och en högsta kodekmod används.

27. Förfarandet enligt något av kraven l till 26, vidare innefattande steget tillhandahållande av en originaluppsättning av trösklar vid upprättande av ett samtal som är lika med den senast använda uppsättningen av trösklar för samma mottagare.

28. Förfarandet enligt något av kraven 1 till 26, vidare innefattande stegen: registrering av statistik för tröskelanpassningar och mottagar- egenskaper; samt tillhandahållande av en originaluppsättning av trösklar vid upp- rättande av ett samtal som beror på statistiskt beteende för mottagare som har liknande mottagaregenskaper.

29. Ett kodekvalsförfarande, innefattande stegen: tillhandahållande (220) av en mätning av länkkvalitet; utväljande (222) av en kodekmod som ska användas ur en uppsättning av tillgängliga kodekmoder (3lA-D, 41A-D) genom att jämföra den uppmätta länkkvaliteten med en uppsättning av trösklar (T1-T5); samt anpassning av trösklar enligt något av kraven 1 to 28. 10 15 20 25 30 528 213- 28

30. Kodekvalsförfarandet enligt krav 29, i vilket tillhandahållande- och utväljandestegen är delar av en AMR-procedur.

31. Arrangemang för anpassning av trösklar använda för kodekval, innefattande: organ (50) för tillhandahållande av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet; samt organ (51) för dynamisk anpassning, som svar på uppskattningen av rådande mottagen signalkvalitet, av en uppsättning trösklar (TI-TS) använda för att välja ut en kodekmod som ska användas ur en uppsättning av tillgängliga kodekmoder (31A-D, 41A-D).

32. Arrangemanget enligt krav 31, i vilket organet (50) för tillhanda- hållande av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet i sin tur innefattar en mottagare anordnad för mottagning av information som representerar uppskattningen av rådande mottagen signalkvalitet.

33. Kodekvalsenhet (30, 40), innefattande: organ (34) för tillhandahållande av länkkvalitetsmätningar; organ (32) för utväljande av en kodekmod som ska användas ur en uppsättning tillgängliga kodekmoder (3 lA-D, 41A-D) genom jämförelse mellan den mätta länkkvaliteten och en uppsättning trösklar (T1-T5); samt arrangemang för anpassning av trösklarna enligt krav 31 eller 32.

34. Radiokommunikationsnätsnod, innefattande ett arrangemang för anpassning av trösklar enligt krav 31 eller 32 eller en kodekvalsenhet (30) enligt krav 33.

35. Radiokommunikationsnätsnoden enligt krav 34, i vilken radiokommunikationsnätsnoden är en radiobasstation (10).

36. Mobilterminal (20), innefattande ett arrangemang för anpassning av trösklar enligt krav 31 eller 32 eller en kodekvalsenhet (40) enligt krav 33. 2528 215 29

37. iRadiokommunikationsnät, innefattande ett arrangemang för anpassning av trösklar enligt krav 31 eller 32 eller en kodekvalsenhet (30) enligt krav 33; varvid organet (50) för tillhandahållande av en uppskattning av rådande mottagen signalkvalitet och organet (51) för dynamisk anpassning innefattas i olika noder i radiokommunikationsnåtet (1).