SE528212C2 - Bestämning av mogilterminalposition - Google Patents

Description

25 30 528 212 För att kunna ansluta sig till ett mobilnät eller att utföra handover när den är ansluten, mäter en mobilterminal typiskt sett konstant tillgängliga nedlänkssignaler, inte endast från sin egen basstation, men även från andra basstationer. Dessa signaler är typiskt sett styrsignaler avsedda för att mäta radioförhållanden för sändningar, vilka styrsignaler innehåller, bland annat data, information om hur man kan etablera en anslutning till den sändande basstationen. I synnerhet innefattar styrsignalerna data, vilket i sig självt eller i kombination med frekvensen för den bärare pä vilken styrsignalen sändes utgör basstationsidentifieringsdata. En mobilterminal kan alltså erhålla en identitet för den sändande basstationen och en uppskattning av radioförhållandena. Mobilterminalen sammanställer typiskt sett denna information, i GSM (Globalt system för mobilkommunikation, eng. Global System for Mobile communications) i en grarmlista, vilken överförs till nätet som information.

Positionsuppskattning kan basera sig på mätningar i grannlistan. Man använder då förhållandet mellan avståndet från radiobasstationen och radioförhållandet i kombination med kännedom om basstationens exakta position. Basstationernas positioner är kända inom kommunikationsnätet.

Detta betyder att grannlistan lätt kan användas för positionsuppskattning enligt olika algoritmer. Noggrannheten för positionsuppskattningen är allmänt proportionell mot cellens storlek. i Trianguleringar, eller tidsdífferensmetoder (TD), använder signaler som förknippas med två eller flera olika basstationer. Dessa signaler används för att berälma positionen eller på vilket avstånd från basstationen en mobilterminal är belägen. Beräkningarna baserar sigpä den relativa eller absoluta skillnaden i den tid det tar för signalen att fortplanta sig mellan de olika basstationerna och terminaler. Den åstadkombara noggrannheten för TD-metoder beror på systemarkítektur, fysiska förhållanden och radioförhållanden. Typiskt sett är noggrannheten för en TD-metod i ett 10 15 20 25 30 528 212 3 mobiltelefonisystem 50 till 150 meter. TD-metoder är även relativt tids~ och resurskrävande.

Fingeravtrycksmetoder använder det faktum att alla platser har en, mer eller mindre, unik känneteckriande signatur i de mottagna radiosignalerna. Detta är resultatet av multivägar och reflektioner i byggnaderna och hindren.

Genom att lagra de kännetecknande radiosignaturerna för olika platser i en databas, är det möjligt att bestämma platsen för en anordning genom att jämföra den mottagna signaturen för en signal med signaturer-na som lagrats i databasen.'Fingeravtrycksmetoder fordrar en ständigt uppdaterad databas.

Ett bra resultat förlitar sig även typiskt sett på att kunna matcha signaler från flera olika källor eller basstationer.

En terminal som är belägen inomhus har typiskt sett en förbindelse till en basstation som täcker den omgivande utomhusarean som är av en lägre kvalitet än om terminalen skulle ha varit belägen utomhus. För att förbättra inomhustäckningssituationen är många större byggnader utrustade med inomhusmobíltelefonisystem. Inomhussystemeti består oftast av en basstation och ett distribuerat antennsystem eller en 1äckande-kabel- antenn. För en byggnad som är spridd över stora ytor kan repeterare även användas» Detta resulterar i att hela byggnaden uppträder som en stor radiocell och att det är omöjligt att bestämma var terminalen är belägen inom byggnaden. Vidare, på grund av svaga signaler från basstationer som år belägna utomhus, är normalt mer sofistikerade metoder som använder t.ex. triangulering omöjliga att tillämpa på inomhuspositionering.

En rättfrarn lösning är att använda ett tillkommande system för positionering, ett system som inte är baserat på något mobiltelefonisystem.

Detta kan vara ett inomhus-GPS-system, ett WLAN (trådlöst lokalområdesnät, eng. Wireless Local Area Network) eller ett Blåtandsbaserat system eller någon annan sensorlösning. Sådana system fordrar emellertid tillkommande komplicerad utrustning och även terminalerna måste' vara 10 15 20 25 30 528 212» 4 utrustade med speciell maskinvara och/ eller programvara, vilket gör lösningen dyr.

En annan rättfram lösning är att öka antalet inomhusbasstationer, vilket alltså reducerar cellstorleken. En basstation är emellertid en dyr utrustningsdetalj och en sådan lösning skulle därför bli mycket kostsam. En drastisk ökning pä basstationsnivå betyder även att nätstyrnings- och trunkeringskapaciteter också måste utökas, vilket också förknippas med stora kostnader.

I den publicerade amerikanska patentansökningen US 2003 /0008664 Al, visas ett förfarande och apparat för uppskattning av positionen för en terminal inom ett radiosystem som har en repeterare. En dedikerad identitetskod sänds för varje repeterare. Terminalen tillhandahålls med rnaskinvara och/ eller programvara för mottagning och tolkning av* dessa koder. I en föredragen utföringsform av ett CDMA-system, kan identifieringskoderna implementeras med pseudo-brus-sekvenser vid definierade förskjutningar, specifikt reserverade för repeteraridentiñering.

Repeteraridentiteten kan då användas för att ge förbättrad positionsuppskattning. En sådan lösning har nackdelen att den typiskt sett behöver såväl tillkommande programvara i terminalema för att kunna identifiera de dedikerade iaenutetskodema som tillägg i oiika kommunikationsstandarder, även om vissa speciallösningar kan vara möjliga inom existerande standardramar.

SAMMANFATTNING I tidigare kända lösningar förknippas en förbättrad noggrannhet i positionsuppskattning med stora investeringar i dyr extrautrustning. Vidare fordrar vissa lösningar att speciell maskinvara eller programvara adderas till mobilterminalerna, vilket betyder att alla terminaler som redan är på marknaden antingen inte kan positioneras eller att de måste uppgraderas. 10 15 20 25 30 528 212 5 Ytterligare, lösningar som går att köra inom nuvarande standard eller standarder inom en nära framtid är att föredra.

Ett syfte med den föreliggande uppfinningen är alltså att tillhandahålla positionsuppskattning av mobilterminaler med förbättrad noggrannhet som inbegriper begränsade investeringar i tillkommande utrustning. Ett ytterligare syfte för vissa utföringsformer av den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla förfaranden och anordningar som inte kräver några ändringar i existerande cellulåra standarder och utan behov för nya eller uppdaterade mobilterminaler. Ett annat syfte för vissa utföringsformer av den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla för förbättrad positionsuppskattning som är lämpad att innefattas i system som inbegriper distribuerade antennsystem, låckande-kabel-antenner och/ eller system som innefattar repeterare. Ytterligare ett annat syfte för vissa utföringsformer av den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla förbättrad positions- uppskattning i inomhussystem.

De ovanstående syftena åstadkoms genom anordningar och förfaranden enligt de bifogade patentkraven. I allmänna ordalag, ett flertal mätenheter är utspridda över en cellarea. Mätenheterna är instruerade att mäta egenskaper för upplänkssignaler på radioresurser som utnyttjas av mobilterminaler, vars position år efterfrågad. Mätningarna år i särskilda utföringsforrner signalstyrkemätningar. Mätningarna tillhandahålls till en positions- bestärnningsnod, vilken genom jämförelse av mätningarna kan uppskatta en position för mobilterrnínalen. Flera möjligheter till såväl implementering av ordergivnings- och rapportrutiner som implementering av kommunikationen mellan mätenheterna och positionsbestämningsnoden tillhandahålls.

Mätenheterna innefattar två kommunikationsgränssnitt, ett anordnat för mätning av signalstyrkan och ett för kommunikation med positions- bestämningsnoden. Mätenheterna förbereder mätrapporter över de åstadkomna mätta egenskaperna, vilka sänds till den centrala positionsbestämningsnoden för slutlig utvärdering. 10 15 20 25 30 528 212 6 Den föreliggande uppfinningen har många fördelar jämfört med tidigare kända lösningar. Eftersom den föreliggande uppfinningen använder redan existerande upplänkssignaler är de föreslagna utföringsformerna lätta och billiga att införa i redan existerande system. Komplexiteten för tillkommande funktionalitet eller anordningar är låg. Vidare kan mobilterminaler som redan finns pä marknaden användas med det föreslagna systemet utan några som helst modifieringar.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppfinningen, tillsammans med ytterligare syften och fördelar därav kan bäst förstås genom att referera till den följande beskrivningen gjord tillsammans med de medföljande ritningarna, i vilka: Fig. 1 är en schematisk illustration av ett cellulärt kommunikations- system; Fig. 2 är en schematisk illustration av ett distribuerat antennsystem enligt tidigare känd teknik; Fig. 3 är en illustration av en utföringsform av ett kommunikations- system enligt den föreliggande uppfinningen; Fig. 4 är en illustration av en annan utföringsforrn av ett kommunikationssystem enligt den föreliggande uppfinningen; Fig. 5 är en illustration av ytterligare en annan utföringsform av ett kommunikationssystem enligt den föreliggande uppfinningen; Fig. 6 är en illustration av en utföringsforrn av ett kommunikations- system enligt den föreliggande uppfmningen som har ett antennsystem som inbegriper en repeterare; Fig. 7 är en illustration av en utföringsform av ett kommunikations- system enligt den föreliggande .uppfinningen som har tillkommande grovpositíoneringsarrangernang; Fig. 8A-C är illustrationer av utföringsformer av anslutnings- möjligheter för mätenheter enligt den föreliggande uppfinningen; Fig. 9. är ett flödesdiagram för huvudsteg av en utfóringsform av ett förfarande enligt den föreliggande uppfinningen; 10 15 20 25 30 528 2'l2 7 Fig. 10 är ett blockdiagram av en utföringsforrn av en mätenhet enligt den föreliggande uppfinningen; samt Fig. ll är ett blockdiagram av en utföringsform av en positions- bestämningsnod enligt den föreliggande uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING För att helt förstå funktionen av den föreliggande uppfinningen ges först en kort Översikt över allmänna tidigare kända positionsuppskattningar i cellulära nät.

Grundidén med cellulära nät 10, av vilka ett illustreras schematiskt i Fig. 1, är att strukturera nätet som ett nät av celler 4A-J där varje cell 4A-J är den area som täcks av en radiobasstation 2A-J. Kommunikationen äger rum via olika radioresurser. För att undvika interferens mellan mobiltelefoner 6 och radiobasstationer 2A-J i grannceller, använder kommunikationen mellan mobiltelefonen 6 och basstationen 2A-J olika resurser, dvs. något olika konfigurationer eller uppsättningar, t.ex. av frekvenser eller koder. Antalet sådana resurser eller "konñgurationer" år begränsat. I GSM-system utgörs resurserna av ett begränsat antal tillåtna bärfrekvenser, och de används för att separera kommunikation i olika celler. l WCDMA-system (bredbandig koduppdelad multipelaccess, eng. Wideband Code Division Multiple Access) kännetecknas resurserna av ett begränsat antal olika koder. Resultatet av det begränsade antalet radioresurser betyder att det är viktigt att planera nätet 10 omsorgsfullt.

Mobilstation (MS), mobiltelefon, mobilterminal och handset refererar alla till den anordning som ska positioneras. Dessa termer kommer att användas i den föreliggande framställningen såsom ekvivalenta uttryck. Denna anordning är typiskt sett en mobiltelefon, handhållen dator så kallad personlig digital assistent (PDA) (eng. Personal Digital Assistance) eller annan anordning eller apparat utrustad med en radiomottagare för cellulära eller mobila nät. 10 15 20 25 30 I de flesta cellulåra nät 10 mäter mobilterminalen 6 kontinuerligt mottagningsförhållandena för nedlänksradiosignalerna. Orsakerna är flera.

En är att kunna modifiera sändningseffekten för att undvika att sända på onödigt hög sändningseffekt. I allmänhet, men inte nödvändigtvis, är den radiobasstation med de bästa radioförhållandena den som används för anslutning till det cellulära nätet. Basstationen med de bästa radioförhållandena är i de flesta fall även den som är belägen närmast mobiltelefonen 6. I Fig. 1 är mobiltelefonen 6 ansluten via basstation 2F.

Mobiltelefonen 6 är alltså belägen inom cellen 4F för den speciella basstationen 2F. Radiocellen definieras såsom den area som omger en basstation, i vilken basstationen är den basstation med den bästa radioförbindelsen till en mobiltelefon. Eftersom positionerna för de sändningspunkter som är förknippade med basstationerna är kända av det cellulära nätet, ger även identiteten för basstationen med de bästa radioförhållandena alltså en ungefärlig lägesuppskattning för mobiltelefonen.

Storleken av en cell är proportionell mot tätheten av basstationer. I Fig. l, kan man därför dra slutsatsen att mobiltelefon 6 finns inuti cell 4F.

För att veta vilken basstation den ska ansluta till, mäter mobiltelefonerna konstant nedlänkssignaler som sänds även från andra basstationer. Dessa signaler är speciella styrsignaler avsedda för mätning av radioförhållandena mellan basstationerna och mobiltelefonen. Signalerna innehåller, bland annat data, information om hur man upprättar en anslutning till den basstation som sänder signalen. Såsom nämndes ovan sker kommunikationerna i grannceller över länkar med något olika konfigurationer för att undvika interferens. Styrsignalerna sänds typiskt sett genom användning av dessa olika konfigurationen Som ett exempel, i GSM, sänds styrsignalen från en basstation på en annan frekvens än den styrsignal som sänds från grannbasstationen. Basstationer längre bort skulle emellertid kunna använda samma frekvens i ett återanvåndnings- mönster. För att kunna skilja basstationema som förknippas med olika celler, men som sänder styrsignaler på samma frekvens, från varandra, 10 15 20 25 30 . 528 212 9 innehäller styrsignalerna även annan information som gör det möjligt att särskilja en styrsignal från en basstation från den andra. Denna information, ensam eller i kombination med frekvensen för styrsignalen, ger en möjlighet att identifiera en särskild basstation. Med andra ord, styrsignalerna innefattar basstationsidentifieringsdata. I GSM används så kallade fårgkoder för att särskilja olika basstationer från varandra.

I den föreliggande framställningen kommer uttrycken "position" och "läge" att användas. Position är avsedd att mena en geografisk position given såsom koordinater eller grader (tex. WGS-84-datum). Den kan även innehålla orientering och / eller riktning, hastighet, acceleration etc. En position kan även ges som ett relativt mått. Läget är en mer subjektiv position definierad genom typen av (eller förhållandet till) en anläggning eller plats. Exempel på lägen_ är: "militärområde / -an1äggning", "sjukhus", "kontor", "teater", "nära nödutgång". Uttrycket "läge" antas även innefatta vad som innefattas av "position".

Den mest triviala positionsuppskattningen är att bestämma den ungefärliga positionen såsom inuti cellen till basstationen med bästa radioförbindelse med mobilterminalen. I Fig. 1 betyder detta att det är möjligt att dra slutsatsen med en viss sannolikhet att mobiltelefonen 6 är belägen inuti cell 4F. Genom att använda flera mätta signaler från olika basstationer för olika algoritmer betyder att en bättre noggrannhet än den cell där mobiltelefonen befinner sig kan beräknas. I Fig. l antas det att basstation 2G tillhandahåller den näst bästa nedlänkssignalen. Det är då mycket sannolikt att mobiltelefonen är belägen i en 60°-sektor som är vänd mot cellen 4G. markerad med streckade linjer i Fig. 1. Vidare, om det antas att basstation 21 är nästa i kvalitet, är det också troligt att mobilterminalen 6 är belägen i den halva av sektorn som är närmast cell 4I. Översättningen eller beräkningen som översätter nedlänkssignal- mätningarna till en positionsf och/ eller lägesuppskattning kan äga rum antingen i det cellulära systemet eller i terminalen. Om positions- 10 15 20 25 30 528 212 10 uppskattningen äger rum i systemet, t.ex. i en nätserver, måste mobilterrninalen sända mätningarna till radiobasstationen. Om mobilterminalen själv utför uppskattningen, kan uppskattningen i ett grundläggande koncept t.ex. innefatta en bestämning av en närmaste basstation i form av t.ex. en cell-ID. Sådan positionsínformation kan i vissa fall vara tillräcklig för att stödja mycket av den service som grundar sig på positionsbestämning. Om emellertid den verkliga geografiska positionen ska uppskattas, behöver mobilterminalen först information om de särskilda omgivningarna. Sådan information bör innehålla åtminstone de kända positionerna för de olika basstationerna och skulle t. ex. kunna härledas från instruktioner avseende basstationer som ska mätas. Annan information som kan vara specifik för läget, byggnaden eller omgivningarna kan också vara användbar. Sådan specifik information om t.ex. en särskild byggnad skulle kunna innefatta kartinforrnation, från vilken det år möjligt att utesluta vissa områden där en mobil inte kan befinna sig från positionsbestämníngen. Det* är t.ex. uppenbarligen mycket troligt att en mobilterminal inte är belägen inuti en vägg på byggnaden eller svävar i luften 10 meter ovanför golvet. lnomhustäckning i cellulära system har ofta en lägre kvalitet än utomhus.

Många större byggnader har därför sin egen lokala cell eller celler. Ett typiskt system enligt känd teknik illustreras i Fig. 2. En enda basstation 8 betjänar ett distribuerat antennsystem som innefattar ett antal antenner 14 utspridda över inomhusområdet. En repeterare 12 kan finnas för att öka signalerna under distribueringen. Eftersom alla antenner tillhandahåller samma information, upplever en mobilterminal 6 alla antenner 14 tillsammans som ett sändande system, vilket förknippas med en enda cell 4.

Vidare, eftersom mobilterminalen 6 är omedveten om vilken antenn den kommunicerar med, är det mindre troligt att förfinad positionsuppskattning såsom beskrivet ovan skulle fungera bra.

I den föreliggande uppfinningen antas såväl distribuerade antennsystem som läckande-kabel-system och undersystem som matas genom en repeterare eller annan aktiv komponent vara väl lämpade för implementering 10 15 20 25 30 G1 |\ a C17 NJ ...s PO 11 av vissa utföringsformer av den föreliggande uppfinningen. Termen "antenn" används normalt både för en antenn i ett distribuerat antennsystem, men även för en sektion av en läckande-kabel eller en läckande-kabel-antenn.

De typiskt sett dåliga förbindelsema till utomhustäckningens basstationer gör det även svårt eller till och med omöjligt att använda basstationer som är belägna utomhus för trianguleringsändamål. Eftersom endast en basstation ofta används för linomhustäckningen, är det omöjligt att använda intern inomhustriangulering för positionsbestämning. I vissa byggnader som är spridda över stora ytor (t.ex. flygplatser), används repeterare. Cellen blir då ännu större, vilket resulterar i att arean i vilken mobiltelefonen är när den är ansluten till den cellen får mycket stor, dvs. positionsuppskattnings- noggrannheten är låg.

Noggrannheten för positionsuppskattning baserad på nedlänkssignal- mätningar- är i grunden proportionell mot cellstorleken. Mindre celler kommer allmänt sett att ge en bättre positionsuppskattning. Celler styrs emellertid av en basstation, och basstationer är allmänt sett mycket dyra.

Den föreliggande uppfinningen är tillâmpbar på de flesta cellulåra kommunikationsnät. Noggrannheten för positionsbestämníngsförfarandet enligt uppfinningen beror på såväl t.ex. lokalerna eller omgivningen där uppfinningen ska implementeras och andra förutsättningar som olika kundfordñngar. En positionsnoggrannhet på 20-50 meter tros emellertid kunna vara realistisk. Den föreliggande uppfinningen skulle med fördel användas för positionering av mobiltenninaler belägna i inomhussystem, underjordiska spårsystem (tunnelbanor) och delsystem anslutna till cellulära makrosystem, t.ex. tunnlar anslutna till en makroradiocell som använder en repeterare.

Positioneringsförfarandet som visas fram i exemplen nedan är främst inriktade på positionering i cellulära mobilradiosystem. GSM är den mobilradiotelefonistandard som används i_ de exemplifierande 10 15 20 25 30 528 212 12 utföringsformerna som presenteras i denna framställning. Den föreliggande uppfinningen är emellertid också applicerbar på andra cellulära mobilradiosystem och deras relaterade standarder, såsom t.ex. andra radiostandarder baserade på TDMA (tidsindelad multipelaccess, eng. Time Division Multiple Access), CDMA (kodindelad multipelaccess, eng. Code Division Multiple Access), bredbanding CDMA (WCDMA, eng. Wideband CDMA), PDC (eng. Personal Digital Cellular) och* TDD-teknik (tidsindelad duplex, eng. Time Division Duplex).

Fig. 3 illustrerar schematiskt en särskild utföringsform av ett kommunikationssystem enligt den föreliggande uppfinningen. En basstation 2vär associerad med en cell 4. En mobilterminal 6 är belägen inuti cellen 4.

Ett flertal mätenheter 7A-G är fördelade över cellarean. Mätenheterna 7A-G är anslutna, i denna särskilda utföringsform genom trådar 3, till en positionsbestämningsnod 13. Kommunikationen via trådarna 3 kan utföras genom vilken trådbaserad kommunikationsteknik som helst, t.ex. reguljära telefonlinjer, ISDN, Ethernet etc. När mobilterminalen 6 vill ha sin position bestämd med en noggrannhet som är bättre än cellindelningen, beordrar _ positionsbestämningsnoden 13 mätenheten 7A-G att mäta en egenskap för en signal ll pà en upplånksradioresurs som är allokerad till mobilterrninalen 6 ifråga. Signalegenskapen är i en utföringsform associerad med signalstyrka och kan t.ex. vara en absolut signalstyrka, eller ett signal- till-brus-förhållandemått. Mätningarna sammanställs typiskt sett i mätenheterna, vilket typiskt sett inbegriper upprepade mätningar över en kort tidsperiod för att tillförsälcra relativt noggranna värden. Dessa sammanställda mätvärden kommuniceras sedan till positionsbestämnings- noden 13, där en jämförelse görs.

I en utföringsform är positionsbestämningsnoden 13 anordnad endast för att jämföra de olika värdena, och mobilterminalen 6 bestäms till att vara närvarande inom en area 5A-5F närmast den mätenhet 7A-G som har det högsta mätta signalegenskapsvärdet. I situationen som illustreras i Fig. 3 mäter mätenheten 7A troligen den högsta signalstyrkan, och en första 10 15 20 25 30 Q§1 |\1 Ci) IQ ...A TO 13 positionsbestâmning av mobilterminalen 6 är att mobilterminalen 6 finns inom arean 5A.

I en annan utfóríngsform kan positíonsbestämningen förñnas ytterligare. Återigen med referens till Fig. 3, kan slutsatsen dras att signalstyrke- mätningarna från mätenheterna 7B, 7F och 7G troligtvis är i sarnma storleksordning, vilket betyder att mobilterminalen troligen finns på ungefär samma avstånd från mätenheterna 7B, 7 F och 7G, men fortfarande inom arean 5A. Eftersom signalstyrkeegenskaper emellertid kan influeras på fórfinade positionsbestämningar allmänt sett inte särskilt imponerande. För att istället många olika sätt är noggrannheten av sådana förbättra positionsnoggrannheten kan tätheten av mätenheter ökas, vilket minskar storleken på de associerade areoma 5A-G.

Signalstyrka kan mätas lätt genom många procedurer som i sig är bekanta i känd teknik. En sond som mäter signalstyrka är typiskt sett lätt att implementera och förknippas typiskt sett med låga kostnader. Vidare, genom att ha ett flertal mätenheter relativt nära mobilterrninalen är signalstyrkans känslighet för tex. hindrande element allmänt sett relativt låg. Orsaken till detta kan hittas i radiosignalens exponentiella effektfördelníng. I närheten av en utsändande antenn är effektfördelningens gradient mycket brantare ån längre bort från den utsändande antennen. En minskad signal med tex. 10 dB som orsakas av ett hindrande element, kommer därför att resultera i ett större rumsligt fel när mottagaren är belägen på ett stort avstånd från sändaren. Ett motsvarande rumsligt fel kommer att vara betydligt mindre om mottagaren är belägen närmare sändaren. Ett signal-till-brus-mått tros visa upp en ännu lägre känslighet för hindrande objekt.

Det bör noteras att mätenheterna 7A-G mäter på upplänkssignaler 1 1 som används av rnobilterminalen 6.* Det finns därför inget behov för någon extra maskinvara eller programvara i mobilterminalen 6. Det enda kravet är att positionsbestämningsnoden 13 ska ha tillgång till den faktiska radioresurs som används för upplänkssignalerna för den mobilterrninal 6 som ska 10 15 20 25 30 528 BJ ._ a PO 14 positioneras. Vidare, eftersom redan tillgängliga upplänkssignaler används för positioneringsmätningarna är interferenssituationen oförändrad.

Lösningar som grundar sig på att tillhandahålla extra signaler i det licensierade spektrumet fordrar en licens. Bestämmelser för licensierade spektra skiljer sig från ett land till ett annat och allmänna lösningar kan vara svära att finna. Detta betyder typiskt sett att endast operatörer som har licenser kan .tillhandahålla sådana lösningar till användarna. Genom att istället endast använda mätningar på redan existerande signaler behövs ingen licensiering och externa operatörer kan därför lätt blandas in.

Fig. 4 illustrerar schematiskt en annan särskild utföringsform av ett kommunikationssystem enligt den föreliggande uppfmningen. Basstationen 2 är ansluten genom en anslutning 15 till en basstationsstyrenhet eller radionätstyrenhet 16. (Detta var naturligtvis även fallet i Fig. 3, fast det inte illustrerades explicit.) Även här är mätenheterna 7A-G fördelade över cellarean 4. I denna särskilda utföringsform är positionsbestämningsnoden 13 ansluten till basstationsstyrenheten 16. I en annan utföringsform kan positionsbestämningsnoden 13 till och med vara innefattad i basstationsstyrenheten 16. Kommunikationen mellan positionsbestämnings- noden 13 och rnätenheterna 7A-G utnyttjar i denna utföringsform .resurserna för själva kommunikationssystemet. Det betyder att mätenheterna 7A-G kommunicerar på radioresurser 9 med basstationen 2, vilken vidarebefordrar informationen till basstationsstyrenheten 16 och positionsbestämningsnoden 13. Kommunikationen mellan mätenheterna 7A- G och positionsbestämningsnoden 13 kan tillhandahållas genom styrsignalering eller genom att inbegripa rapporter och order i vanliga datapaket som sänds över användarplanet, eller en kombination därav.

I denna utföringsform kommer mätenheten 7A-G ta upp vissa radioresurser för kommunikationssystemet 10 som annars skulle kunna användas för vanlig trafik. Om emellertid antalet måtenheter som är aktiva på samma gång är relativt begränsat, och vidare om mätenheterna kunde dela vissa radioresurser skulle inverkan på mängden tillgängliga radioresurser kunna 10 15 20 25 30 'E28 212 15 hållas liten. Den stora delen av kommunikationen kommer att bestå av de verkliga måtresultaten och sänds i en upplänksriktning, där det typiskt sett finns mer tillgängliga radioresurser. Nedlånkskommunikationen består av mätorder, vilket skulle vara möjligt att sända som ett multicast- eller broadcastmeddelande till mätenheterna. Fördelen med denna särskilda utföringsform är att ingen tillkommande tråddragning eller separat kommunikationssystem för mätenheterna 7A-G behövs, vilket reducerar installationskostnadema väsentligt. Vidare, mätenheterna 7A-G skulle kunna baseras på samma maskinvara och programvara som vanliga mobiltelefoner, vilket öppnar upp för lösningar med mycket små kostnader.

Fig. 5 illustrerar ytterligare en annan särskild utföringsfonn av ett kommunikationssystem enligt den föreliggande uppfinningen. Mätenheterna 7A-G är i denna utföringsform utrustade för att tillåta en trådlös kommunikation 17 med positionsbestämningsnoden 13. Denna trådlösa kommunikation är skild från huvudkommunikationssystemet och kan baseras på vilken trådlös kommunikationsteknik som helst, t.ex. Blåtand, trådlöst LAN (såsom t.ex. enligt standarderna 802.llb och 802.11g), GRPS, UMTS etc. l denna utföringsform tas inga resurser upp för huvudkommunikationssystemet, men emellertid ökar installationen av det tillkommande trådlösa kommunikationssystemet kostnaderna för en sådan lösning.

Fig. 6 illustrerar en särskild utföringsforrn för den föreliggande uppfinningen tillämpad på en cell som använder ett repeteraranangemang. En basstation 8 har en antenn 19 för utomhusdelen av cellen 4. En repeterarbaserad implementering är här lämplig, eftersom den gör det möjligt att bestämma om en mobiltelefon som använder basstationen är belägen inuti en byggnad 20 eller inte. En mottagare 18 tar emot signalen och en repeterare 12 matar ett inomhussystem med t.ex. distribuerade antenner 14. En mätenhet 7 tillhandahålls inuti byggnaden och en annan måtenhet 7 tillhandhålls utanför byggnaden. Från mätningarna kan det enkelt bestämmas om mobilterminalen 6 är belägen inuti byggnaden 20 eller inte. 10 15 20 25 30 528 212 16 Om en mycket noggrann positionering efterfrågas måste antalet mätenheter vara högt. Om antalet mätenheter inom en enda cell blir för stort kan ansträngningar-na att hantera mätningarna från alla mätenheterna bli stora och ta upp resurser för såväl kommunikation som bearbetning. En särskild utföringsform av den föreliggande uppfinningen innefattar en ursprunglig grovpositionering, på vilken orderna för mätenheterna grundar sig. I Fig. 7 betjänar en basstation 8 ett distribuerat antennsystem som har ett antal distribuerade antenner 14, vilka tillsammans associeras med en cell 4. I samband med de olika antenner-na 14 tillhandahålls beacons eller någon annan typ av sändare 22. Signaler som sänds ut från sändarna 22 kan detekteras av en mobilterminal 6, och om signalerna från de olika sändarna 22 är urskiljbara, kan mobilterminalen 6 eller någon annan nod ansluten därtill bestämma en grov position för mobilterminalen 6. Varje sändare 22 har därför en associerad area 21. Sådana nedlänkssignalsposítionerings- förfaranden är kända som sådana inom känd teknik och diskuteras därför inte vidare i detalj. Grovpositioneringen tillhandahåller emellertid en bättre positionsuppskattning än den enkla cellidentiteten.

När mobilterminalen 6 väl vet i vilken associerad area 21 den finns, kan positionsbestämningsnoden 13 informeras, och en förfinad positions- bestämning kan göras enligt de tidigare beskrivna idéerna, men med ett begränsat antal mätenheter 7 inblandade. I Fig. 7 finner mobilterminalen 6 att den är belägen i den associerade arean 21 längst till vänster.

Positionsbestärnningsnoden 13 begränsar följaktligen mätningarna och rapporteringen på vilka den förfinade positionsbestämningen ska baseras att endast inbegripa de fyra mätenhetema 7 på den vänstra sidan av Fig. 7. De återstående mätenheterna 7 i de andra delarna av cellen 4 kan fortsätta att vara inaktiva, och mängden signalering reduceras därmed signifikant.

Fackmannen inser att positioneringsförfarandet enligt den föreliggande uppfinningen kan kombineras med vilket annat positioneringsförfarande som helst som ger en grov position. Kommunikationssystemet kan t.ex. 10 15 20 25 30 528 212 17 utrustas med ett positioneringssystem som mäter gångtider till olika grannbasstationer. Om ett sådant system has tillgång till alltför få basstationssignaler kan en exakt position inte bestämmas. Istället kan en area bestämmas, inom vilken mobilterminalen är belägen. En förfinad bestämning kan sedan utföras genom den föreliggande uppfinningens idéer, med antalet använda mätenheter begränsade till att endast inbegripa mätenheter inom eller i närheten av den bestämda arean.

Det finns flera utföringsformer av mätenheter som skulle kunna användas i den föreliggande uppfinningen. Fig. 8A illustrerar ett blockdiagram som avslöjar kommunikationsmöjligheterna med omgivningen för en första särskild utföringsform av en mätenhet 7 enligt den föreliggande uppfinningen. Här har mätenheten 7 en mätanslutriingsterminal 26 ansluten till en mottagarantenn 25. Upplänkssignaler från mobilterminalen som ska positionsbestämmas registreras av antennen och tillhandahålls till mätenheten 7 via mätanslutningsterminalen 26. Mätenheten 7 i denna utföringsform har en andra rapporteringsanslumingsterrninal 27 som är ansluten till en andra antenn 29. Denna andra antenn utnyttjas för att kommunicera mätrapporter och att ta emot mätorder. Denna utföringsform är väl lämpad att användas i ett system liknande det som illustreras i Fig. 5.

Fig. 8B illustrerar en utföringsform av en mätenhet 7, vilken är lämplig för användning i ett system liknande det som illustreras i Fig. 3. Här är rapporteringsanslutningsterminalen 27 ansluten till ett trådkommunikationssystern 3.

Fig. 8C illustrerar en utföringsform av en mätenhet 7, vilken är lämplig för användning i ett system liknande det som illustreras i Fig. 4. Här är rapporteringsanslutningsterminalen 27 också. ansluten till antennen 25 genom en anslutning 28. Antennen kan sedan alternerande användas för mätändamål och för kommunikation med positionsbestämníngsnodern I en alternativ utföringsform kan anslutningen 28 vara en intern anslutning. I alla utföringsformer finns emellertid tvâ gränssnitt, ett för mätning .av 10 15 20 25 30 528 212 18 upplänkssignalegenskaper, och ett för kommunikation med den centrala positionsbestämningsnoden.

Huvudstegen för en utföringsform av ett förfarande enligt den föreliggande uppfinningen illustreras i Fig. 9. Proceduren. börjar i steg 200. I steg 210 mäts egenskaper för en upplänkssignal som används av en mobilterminal vid ett flertal positioner inom en enda cell. Mätningarna rapporteras till en positionsbestämningsnod i steg 212. Detta kan utföras på vilket som helst av de tidigare beskrivna sätten, genom användning av tråd- eller trådlösa anslutningar. I steg 214 bestäms mobilterrninalens position genom att jämföra mätningarna som härstammar från flertalet mätpositioner. I en enkel särskild utföringsform bestäms positionen att vara inom en area associerad med den position där signalen med den högsta styrkan mättes. .

Proceduren avslutas i steg 299.

I en särskild utföringsform utförs ett ytterligare steg av sammanställning av mätningar till en rapport vid platsen för mätningen. Sådan sammanställning skulle t.ex. kunna innefatta medelvärdesbildning över en viss tid, anpassning för snabbt skiftande signaler etc. Mätningarna eller data relaterat därtill kan alltså lagras vid mätstället för senare rapportering eller för jämförelser med senare mätningar.

I en annan särskild utföringsform rapporteras istället resultatet av mätningen i ett mer eller mindre obearbetat tillstånd. Sammanställning och bearbetning av mätningarna skulle då kunna inbegripas i positions- bestämningssteget.

Initieringen av mätningarna kan även utföras på olika sätt. I en särskild utföringsform sänds en mätorder till de lägen där mätningar ska utföras.

Ordern innefattar typiskt sett en identifiering av den särskilda radioresurs som ska hittas, t.ex. en tidslucka, en kod, en frekvens eller en kombination därav. Vid mottagning av en sådan order kommer mätningar att utföras på den särskilda radioresursen och rapporteras tillbaka. Om utrustningen vid 10 15 20 25 30 (_71 m; CU PO æà FO 19 mätstället så tillåter skulle flera upplänkssignaler kunna övervakas samtidigt eller altemerande, för att tillhandahålla mer en samtidig mätning. I en annan särskild utföringsform kan mätningarna utföras mer eller mindre kontinuerligt, även här antingen simultant eller alternerande.

Mätningama lagras. När en order om en mätning tas emot rapporteras det senast lagrade måtvårdet tillbaka omedelbart utan någon fördröjning för mätningar.

I en annan möjlig utföringsform gör mätenheten mätningarna, men har inte bearbetningskapacitet för att utvärdera dem. Istället vidarebefordras de kompletta råinätresultaten till positionsbestämningsnoden, där en utvärdering görs. Fördelen med en sådan lösning är att mätenheterna kan göras ännu enklare. Kommunikationslänkarna till positionsbestâmnings- noden mäste emellertid hantera stora mängder data.

En mätorder i t.ex. ett GSM- eller GPRS-system innefattar information om vilka tidsluckemätningar som ska utföras för en given basstation.

Basstationen definieras av en frekvens, BSIC eller Cell-ID. En tidslucka är emellertid basstationsklocka. definierad relativt en betjänande Basstationsklockorna är normalt inte synkroniserade mot någon annan universell tid, såsom GPS eller UTC. Mätenheten måste därför i praktiken veta basstationskloekan relativt dess interna klocka. Om mätenheten kommunicerar med kommunikationsnätet, t.ex. genom GSM eller GPRS, är mätenheten redan synkroniserad till åtminstone en basstation, och den relativa synkroniseringen kan därmed lätt arrangeras. Om mätenheten emellertid kommunicerar med positionsbestänmingsnoden t.ex. med kablar eller ñbrer, måste mätenheten erhålla den relativa synkroniseringen på något annat sätt. Ett sätt att lösa detta problem är att inbegripa en GSM nedlänksmottagare, vilken mäter basstationsklockan av intresse.

Om signal-till-brus-förhållandet ska mätas måste måtordern dessutom innefatta en träningssekvens eller något annat data som gör det möjligt att 10 15 20 25 30 528 212 20 identifiera vilken träningssekvens som ska användas. I GSM definieras en sådan träningssekvens unikt genom träningssekvenskoden.

Mätorderna skulle kunna begränsas till att vara giltiga för endast en deluppsättning av mätpositionerna. Sådana restriktioner skulle t.ex. kunna grunda sig på andra grovpositioneringsförfaranden, vilket därigenom skulle minska antalet mätningar som behövs.

Fig. 10 illustrerar ett blockschema för en särskild utföringsform av en mätenhet enligt den föreliggande uppfinningen. Mätenheten 7 innefattar en processor 30 ansluten till ett första kommunikationsgränssnitt 35 och ett andra kommunikationsgränssnitt 34. Det andra kommunikationsgräns- snittet 34 är anslutet till mätanslutningsterminalen 26 och tar emot de faktiska mätta upplänkssignalerna. Egenskaperna, typiskt sett signalstyrkan, för upplänkssignalen utvärderas och en mätrapport prepareras genom en utvärderings- och rapportsektion 31 i processorn.

Resultaten lagras i denna särskilda utföringsform även i ett minne 33. En sändarsektion 32 av processorn preparerar rapporten för att sändas till positionsbestärnningsnoden och tillhandahåller rapporten till det första kommunikationsgränssnittet 35, vilket är anordnat för kommunikation med positionsbestämningsnoden.

En mätenhet 7 enligt Fig. 10 kan lätt tillhandahållas på en vanlig mobil- telefonplattform.

Fig. 11 illustrerar ett blockschema av en särskild utföringsform av en positionsbestämningsnod 13 enligt den föreliggande uppfinningen.

Positionsbestämningsnoden 13 kommunicerar genom anslutning 44 med mätenheterna genom att använda ett kommunikationsgränssnitt 43. En processor 40 innefattar en ordergivningssektion 41, vilken är anordnad att utfärda order för att göra mätningar på särskilda radioresurser. Orderna kan begränsas till en särskild uppsättning av mätenheter, såsom beslutas grundat på tillkommande grovpositionsinforrnation. Sådan information 10 15 20 25 30 *szs 212 21 erhålls i denna särskilda utföringsform från en grovpositioneringsenhet 45.

När mätningar har tagits emot utvärderar en positioneringssektion 42 av processorn 40 mätningarna. Utvärderingen utförs typiskt sett som en jämförelse mellan mätningar från olika ställen.

Positionsbestämningsnoden 13 år i ett typiskt fall anordnad i eller i anslutning till en basstationsstyrenhet eller en. radionätstyrenhet.

Positionsbestämningsnoden 13 kan emellertid även placeras var som helst i kommunikationssystemet. Positionsbestämningsnoden 13 måste ha kännedom om vilka radioresurser som används för vilka mobilterminaler.

I en särskild utföringsform kan positionsbestämningsnoden 13 också vara separat från kommunikationssystemet. I ett sådant fall måste informationen om den upplänksradioresurs som används av en särskild mobílterminal tillhandahållas på något sätt. En möjlighet är att det finns en överenskommelse mellan kommunikationssystemsoperatören och positions- bestämningsnodsoperatören att sådant data ska tillhandahållas av kommunikationssystemoperatören.

En annan möjlighet är emellertid att sådan information tillhandahålls av mobilterminalen själv. Kännedomen om allokerade upplänksresurser för en specifik mobílterminal finns tillgänglig för kommunikationssystemet, men vid allokering även för mobilterminalen ifråga. Det är därför möjligt för mobilterminalen att utvinna sådan information och kommunicera den till en positionsbestämningsnod som inte inbegrips i kommunikationssystemet.

Sådant upplänksradioresursdata kan t.ex. innefattas i ett datameddelande kommunicerat antingen till positionsbestämningsnoden eller direkt till mätenheterna. Datameddelandet skulle kunna överföras t.ex. som ett SMS- meddelande eller ett elektroniskt post-meddelande.

Utfóringsformerna beskrivna ovan ska uppfattas som nägra få illustrativa exempel av den föreliggande uppfinningen. Fackmannen inser att olika modifieringar, kombinationer och ändringar kan göras på utföringsformerna 01 M G3 h) __) k) 22 utan att avlägsna sig från den föreliggande uppñnningens omfång. I synnerhet kan olika dellösningar i de olika utföringsformerna kombineras till andra konfigurationer, där så är tekniskt möjligt. Den föreliggande uppfinningens omfång definieras emellertid av de bifogade kraven.

Claims (31)

10 15 _20 25 30 528 212 2 3 2005-08-1 l PATENTKRAV

1. Cellulärt kommunikationssystem (10), innefattande: en basstation (2; 2A-J) associerad med en cell (4); en positionsbestämningsnod (13); och ett flertal mätenheter (7 ; 7A-J) fördelade inuti cellen (4); vilket flertal mätenheter (7 ; 7A-J) år i kommunicerande kontakt med positionsbestämningsnoden (13); varvid var och en av mätenhetema (7; 7A-J) är anordnad att mäta egenskaper för signal (11) på upplänksradioresurs som används av en mobilterminal (6) i cellen (4) och att rapportera mätningarna till positionsbestämningsnoden (13); _ vilka egenskaper för signalen (ll) på upplänksradioresursen är relaterade till signalstyrka; vilken positionsbestämningsnod (13) är anordnad att ta emot mätrapporterna och att bestämma en position för mobilterminalen (6) i cellen (4) baserat på jämförelser mellan mottagna måtrapporter.

2. Cellulärt kommunikationssystem enligt krav 1, kännetecknat av att mätenheterna (7; 7A-G) i sin tur innefattar: första kommunikationsgränssnitt (35), för kommunikation med positionsbestämningsnoden (13); andra komrnunikationsgränssnitt (34); samt mätprocessor (30), ansluten till de första och andra kommunikationsgränssnitten (34, 35); vilket andra kommunikationsgrånssnitt (34) är en radioenhet anordnad att mäta egenskaper för signaler (1 1) på upplänksradioresurser som används i cellen (4); vilken mätprocessor (30) är anordnad för att bereda mätrapporter baserade på mâtegenskaperna; vilken mätprocessor (30) är vidare anordnad för att sända mätrapporten till positionsbestämningsnoden (13) via det första kommunikationsgränssnittet (35). 10 15 20 25 30 2 4 200508- 1 1

3. Cellulärt kommunikationssystem enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att positionsbestämningsnoden (13) i sin tur innefattar: tredje kommunikationsgränssnitt (43), för kommunikation med nämnda flertal mätenheter (7; 7A-G); samt positioneringsprocessor (40), ansluten till det tredje kommunikationsgränssnittet; vilken positioneringsprocessor (40) är anordnad för att ta emot mätrapporter från mätenhetema via det tredje kommunikationsgränssnittet (43): vilken positioneringsprocessor (40) är vidare anordnad för bestämning av en position för en mobilterrninal (6) i cellen (4) baserad på jämförelser mellan mottagna måtrapporter.

4. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven I' till 3, kännetecknat av att egenskaperna är relaterade till absolut signalstyrka.

5. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven l till 3, kännetecknat av att egenskaperna är relaterade till en jämförelse mellan signal och brus.

6. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven 1 till 5, kännetecknat av att det andra kommunikationsgrånssnittet (34) är anordnat att mäta på en enda upplänksradioresurs i taget.

7. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven l till 5, kännetecknat av att det andra kommunikationsgränssnittet (34) är anordnat att mäta på ett flertal upplänksradioresurser i taget.

8. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven 1 till 7, kännetecknat av att positioneringsprocessorn (40) är anordnad till att utfärda mätorder, vilken mätprocessor (30), är anordnad att ta emot mätorder från positionsbestämningsenheten (13), varvid det andra 10 15 20 25 30 528 212 2 5 2005-08- 1 1 kommunikationsgrånssnittet (34) styrs av mätprocessom (30) för att mäta på upplånksradioresurser enligt måtordern.

9. Cellulärt kommunikationssystem enligt krav 8, kännetecknat av att positioneringsprocessom (40) är anordnad att erhålla information om vilka upplånksradioresurser som används för vilka mobilterminaler, varvid mätordern är baserad på den informationen.

10. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven 1 till 9, kännetecknat av att vidare innefatta grovpositioneringsorgan anslutna till positionsbestämningsnoden och anordnade att bestämma en grov position för mobilterrninalen, varvid positioneringsprocessom (40) är anordnad att utfärda mätorder till utvalda enheter av nämnda flertal måtenheter (7; 7A-G), baserade på resultaten från grovpositioneringsorganet.

11. ll. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven 1 till 10, kännetecknat av att positionsbestämningsnoden (13) är associerad till eller inbegripen i basstationen (2; 2A-G) eller en basstationsstyrenhet/ radio- nätstyrenhet (8) som styr basstationen (2; 2A-G).

12. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven 1 till 11, kännetecknat av att den kommunicerande kontakten är anordnad att utnyttja radiogränssnittet för det cellulära kommunikationssystemet (10).

13. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven 1 till 11, kännetecknat av att den kommunicerande kontakten är anordnad att utnyttja kommunikationsresurser som är skilda från de resurser som används inom cellen (4).

14. Cellulärt kommunikationssystem enligt krav 13, kännetecknat av att den kommunicerande kontakten innefattar åtminstone en post vald från listan: kabel; 10 1.5 20 25 30 528 212 2 6 2005-08- 1 1 ñber; radiosignaler; samt infraröd strålning.

15. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven 12 till 14, kännetecknat av att kommunikationen mellan mâtenheterna och positionsbestämningsnoden utförs enligt åtminstone en av: GPRS; UMTS; Blåtand; samt Trådlöst LAN.

16. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven 1 till 15, kännetecknat av att det cellulära kommunikationssystemet drivs enligt åtminstone en av: GSM; CDMA; WCDMA; TDD TDMA; samt PDC.

17. Mätenhet (7 ; 7A-G) i ett cellulärt kommunikationssystem (10), innefattande: första kommunikationsgrânssnitt (35), för kommunikation med en positionsbestämningsnod (13) i det cellulära kommunikationssystemet 00); andra kommunikationsgränssnitt (34); samt mätprocessor (30), ansluten till de första och andra kommunikationsgrånssnitten (34, 35); vilket andra kommunikationsgrånssnitt (34) är en radioenhet anordnad att mäta egenskaper för signaler (11) på upplänksradioresurser som 10 15 20 25 30 l528 212 27 2005-08-1 1 används i en cell (4) i det cellulära kommunikationssystemet (10) i vilken mätenheten (7 ; 7A-G) är belägen; ' vilka egenskaper för signalen (11) på upplänksradioresursen är relaterade till signalstyrka; vilken mâtprocessor (30) är anordnad fór att preparera mätrapporter baserade på mätegenskaperna; vilken mätprocessor (30) är vidare anordnad för att sända mätrapporterna till positionsbestämningsnoden (13) via det första komrnunikatíonsgränssnittet (35).

18. Mâtenhet enligt krav 17, kännetecknad av att egenskaperna är relaterade till absolut signalstyrka.

19. Mätenhet enligt krav 17, kännetecknad av att egenskapema är relaterade till en jämförelse mellan signal och brus.

20. Mätenhet enligt något av kraven 17 till 19, kännetecknar! av att det andra kommunikationsgränssnittet (34) är anordnat att mäta på en enda upplänksradioresurs i taget.

21. Mätenhet enligt något av kraven 17 till 19, kännetecknar! av att det andra kommunikationsgränssnittet (34) är anordnat att mäta på ett flertal upplänksradioresurser i taget.

22. Mätenhet enligt något av kraven 17 till 21, kännetecknad av att mätprocessorn (30) är anordnad fór att ta emot mätorder från positionsbestâmningsenheten (13), varvid det andra kommunikations- gränssnittet (34) styrs av måtprocessorn (30) till att mäta på upplänksradioresurser enligt mätordern.

23. Mätenhet enligt något av kraven 17 till 22, kännetecknad av att det första komrnunikationsgränssnittet (35) är anordnat att utnyttja radiogränssnittet för det cellulära kommunikationssystemet (10). 10 15 20 25 30 528 212” 28 2005-08-1. l

24. Måtenhet enligt något av kraven 17 till 22, kännetecknar! av att det första kornmunikationsgrånssnittet (35) är anordnat att Utnyttja kommunikationsresurser skilda från de resurser som används inom cellen (4).

25. Måtenhet enligt krav 24, kännetecknar! av att det första kommunikationsgränssnittet (35) år anordnat att utnyttja åtminstone en post vald från listan: kabel; fiber; radiosignaler; samt infraröd strålning.

26. Måtenhet enligt något av kraven 23 till 25, kännetecknad av att kommunikationsgränssnittet (35) är anordnat för kommunikation utförd enligt åtminstone en av: GPRS; UMTS; Blåtand; samt trådlöst LAN.

27. Cellulärt kommunikationssystem enligt något av kraven l7 to 26, kännetecknad av att upplånkssignalen (11) år en signal i åtminstone ett av: GSM-system; CDMA~system; WCDMA-system; TDD-system TDMA-system; samt FDC-system.

28. Förfarande för bestämning av en position för en mobilterminal (6) i ett cellulårt kommunikationssystem (10), innefattande stegen: 10 15 20 25 C71 FO CI 1 Ä) ...s fx) 29 2005-08-1 1 mätning, vid ett flertal positioner, av egenskaper för signaler (1 l) på upplänksradioresurser använda av mobilterminalen (6); vilka egenskaper för signalerna (11) på upplänksradioresurserna är relaterade till signalstyrka; vilket flertal positioner är fördelade inom en cell (4) i det cellulära kommunikationssystemet (10); rapportering av de uppmätta egenskaperna till en positionsbestämningsnod (13); samt bestämning av en position för mobilterminalen (6) baserad på jämförelser mellan mottagna mätrapporter associerade med olika positioner.

29. Förfarande enligt krav 28, kännetecknat av att vidare innefatta steget: utfärdande av en mätorder från positionsbestärnningsnoden (13), enligt vilken mätningssteget ska utföras.

30. Förfarande enligt krav 29, kännetecknat av att mätordema innefattar information om vilken upplänksradioresurs som det ska mätas på.

31. Förfarande enligt krav 29 eller 30, kännetecknat av att vidare innefatta stegen: utförande av en grovpositionsbestämning; samt utväljande av en uppsättning positioner ur nämnda flertal positioner baserat på resultatet från grovpositionsbestämningen, varvid steget att utfärda en mätorder begränsas till att avse den utvalda uppsättningen av positioner.